Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister

Transkript

1 Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister

2 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Emanuel Nandorf Översvämning av Silverån Foto: Erika Nilsson Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Endast digital utgåva

3 Innehållsförteckning Övervakning vid olyckor och incidenter... 1 Hur ser det ut idag?... 1 Inlandet... 1 Kust och hav... 1 Behovs- och bristanalys (ansvarig myndighet)... 2 Generellt... 2 Inland... 3 Kust och hav... 3 Övervakning när miljökvalitetsnormen inte uppnås... 4 Hur ser det ut idag?... 4 Behovs- och bristanalys (ansvarig myndighet)... 4 Övervakning när ett miljöproblem är okänt... 4 Hur ser det ut idag?... 4 Behovs- och bristanalys (ansvarig myndighet)... 4 Datahantering... 5 Hur ser det ut idag?... 5 Behovs- och bristanalys... 5

4

5 UNDERSÖKANDE ÖVERVAKNING, ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEHOV OCH BRISTER 1 Övervakning vid olyckor och incidenter Hur ser det ut idag? Naturvårdsverket har tidigare haft huvudansvaret för uppföljningar av miljöeffekter av utsläpp av olja och andra kemiska ämnen vid kusten och havet. Vad det innebär att Havsoch vattenmyndigheten nu övertagit det övergripande ansvaret för oljeskydd och andra utsläpp i akvatisk miljö är inte helt klarlagt i dagsläget. Gränsdragningen mellan Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i ansvarsfrågor för skador på land som påverkar vattenmiljön är exempel på behov av ett specificerat samverkansavtal. Naturvårdsverket har slagit fast några principer som bör vara ledande i arbetet med ansvaret att följa upp miljöeffekter av oljeutsläpp och andra kemiska ämnen: Den nationella miljöövervakningen inriktas mot långsiktiga trender och effekter samt utgör referensvärden för regionala och lokala mätningar. Uppföljningen av miljöeffekter bör ses som en naturlig del av saneringen Förorenarens finansieringsansvar bör även täcka uppföljningen. Inlandet Kommunerna och deras räddningstjänst har enligt dagens lagstiftning ett ansvar för sanering av utsläpp vid olyckor och incidenter på fastlandet för sjöar, vattendrag och grundvatten fram till kustens strandlinje förutom de stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar för sitt län och har möjlighet att ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst vid inträffande av större olyckor. Därmed anses att de även har ansvar för effektuppföljning/miljö-övervakning i samband med olyckor. MSB: s ansvarsområde är detsamma som kommunerna. Idag saknas oftast uppföljning och provtagning vid olyckor och incidenter och inga enhetliga rutiner finns som gör att det sker på ett enhetligt sätt. Kommunerna anlitar ofta extern kompetens för provtagning och vissa kommuner kan ha utvecklade rutiner som följd av sitt arbete med risk- och sårbarhetsplaner. I vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram för har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fått i uppdrag att utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativ status (uppdrag nr 19). MSB ska utforma strategin i form av en mer omfattande handbok och en checklista/manual, som sedan kan användas av miljöförvaltning och räddningstjänst. Kust och hav Det föreligger en ökad risk för oljeolyckor på grund av den kraftigt ökande trafiken med oljefartyg. Sjötransporterna av olja från Ryssland uppgick 1995 till 20 milj. ton/år och beräknas öka till hela 250 milj. ton/år 2015.

6 2 UNDERSÖKANDE ÖVERVAKNING, ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEHOV OCH BRISTER Kolväten från oljeprodukter kan nå kustvatten från olika källor, huvudsakligen uppdelad i 3 huvudgrupper: Sjöfart och därmed sammanhängande hantering av oljeprodukter (olyckor, avsiktliga utsläpp, missöden vid lastning och lossning m.m.). Avloppsutsläpp från industrier och kommuner (denna olja har vanligen genomgått någon form av reningsprocess). Förbränning av oljeprodukter (en stor del av dessa kolväten är bundna till partiklar och avsätts i sedimenten i närheten av utsläppskällorna). Miljöeffekter av akuta utsläpp är mer kända trots att de utgör en liten del av mängden PAH som tillförs havet. Utsläpp från landbaserade källor och då i huvudsak utsläpp via luft står för en mycket stor andel av den olja som förorenar den marina miljön. Miljöeffekterna av kontinuerliga utsläpp är mer okända än effekterna av direkta oljeutsläpp. Denna belastning övervakas inom ordinarie miljöövervakning. Kustbevakningen svarar för räddningstjänst inom Sveriges sjöterritorium med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren samt inom Sveriges ekonomiska zon när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet. Denna skyldighet regleras i lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Kustbevakningen har bl.a. också till uppgift att övervaka efterlevnaden av nationella och internationella regler till skydd för den marina miljön. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska varje kommun svara för räddningstjänsten inom sitt område och detta gäller främst bekämpning av olja och kemiska ämnen i hamnar och stränder. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men kommunerna ansvarar för sitt geografiska område. Juridiskt sätt går gränsen mellan kustbevakningens ansvarsområde och kommunens vid strandlinjen. Uppföljning av miljöeffekter görs oftast inte vid mindre utsläpp men sker större utsläpp så har ofta Länsstyrelsen ett ansvar för att göra en långsiktig uppföljning av skadorna på miljön. Oljejouren Oljejouren har genom ett regeringsbeslut funnits sedan 1980 och verkar som ett kompetenscentrum för effekter av olje- och kemikalieutsläpp. Uppdraget har tidigare legat på IVL men numera på Sweco. Syftet med oljejouren är att tillhandahålla expertstöd till räddningstjänsten, länsstyrelser och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor med lättillgänglig information om miljöeffekter av olje- och kemikalieutsläpp och på så sätt begränsa skadeverkan på miljö och hälsa. Behovs- och bristanalys (ansvarig myndighet) Följande brister konstateras: Generellt Rutiner för kvalitetssäkring av provtagningen vid olyckor och utsläpp (MSB och HaV). Etablerad infrastruktur med rutiner för rapportering av data och lagring i databaser behövs (MSB och HaV för respektive ansvarsområde)). Lag om skydd mot olyckor (2003:778) måste ses över i syfte att omfatta även ersättning av miljöeffektuppföljning (Naturvårdsverket). Vilket rättsligt utrymme det finns för att utnyttja principen Förorenaren betalar vid uppföljning av incidenter och olyckor. Vilka juridiska möjligheter finns idag att utkräva ekonomisk ersättning för den undersökande övervakningen vad gäller olyckor och incidenter (Naturvårdsverket och HaV för respektive ansvarsområde).

7 UNDERSÖKANDE ÖVERVAKNING, ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEHOV OCH BRISTER 3 Gränsvärden saknas för många kemiska ämnen. Detta behöver tas fram av kemikalieinspektionen som kan utgöra en grund för saneringsarbetet vid olyckor. Basen för denna utredning bör vara PIK-listan (De vanligaste transporterade ämnena) och vattenmyndighetens PRIO-lista och SFÄ-lista (särskilt förorenade ämnen) (Kemikalieinspektionen). Nationella riktlinjer med rekommendationer och handledning till kommunerna och kustbevakningen om lämpliga uppföljningsmetoder och hur resultaten från uppföljningsstudier kan användas (Naturvårdsverket och Hav för respektive ansvarsområde). System för att fånga upp gjorda erfarenheter för att kunna sprida kompetens och erfarenheter av genomförda uppföljningar (Naturvårdsverket och HaV för respektive ansvarsområde). Inland MSB ska enligt vattenmyndighetens åtgärdsprogram (åtgärd 19) ta fram en strategi/handbok för undersökande övervakning vid olyckor och incidenter. En sammanställning behövs av olika typer av olyckor som kan inträffa till land och vilka kemikalier som är mest vanligt förekommande vid olyckor (MSB). En sammanställning av olika metoder för provtagning i olyckans samtliga skede och vilka ämnen som ska provtas vid olika typer av olyckor och ämnen (MSB). Rapportering vid en olycka, incident eller brand i ett utpekat skyddat område bör göras till länsstyrelsen om händelsen och en kontrollplan (undersökande övervakning) ska upprättas i samarbete mellan länsstyrelsen och den kommun där olyckan eller utsläppet har inträffat (MSB, Länsstyrelsen och kommunen). Spridningsvägar till yt- och grundvatten för de vanligaste förekommande föroreningar är dåligt kartlagda och behöver utredas (SGU). Utreda hur uppföljande övervakning (och åtgärder) ska utföras efter att sanering har slutförts och vems ansvar det åligger (MSB). Vid en olycka eller utsläpp i ett skyddat område bör en uppföljningsansvarig utses på länsstyrelsens miljö och natur avdelning som har kunskap om områdets skyddsvärden och som ansvarar för uppföljning av saneringen av olyckan eller utsläppets effekter på miljön (Länsstyrelserna). Kust och hav En strategi och handledning behövs för uppföljning av olja och andra utsläpp som också specificerar ansvarsområdena mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten vad gäller uppföljning av olje- och kemikalieutsläpp (HaV). Undersökande övervakning i samband med olyckor och incidenter har behov av bakgrundsmätningar/referensmätningar på lämpliga indikatorer (HaV). Provtagning och analys av oljeutsläpp och andra utsläpp behöver utföras och ansvariga myndigheter behöver utses för provtagning och analys (Kustbevakningen eller kommunerna). I handledningen bör framgå hur kommuner ersätts för den undersökande övervakning förslagsvis via MSB och den internationella oljeskadefonden IOPC (HaV).

8 4 UNDERSÖKANDE ÖVERVAKNING, ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEHOV OCH BRISTER Övervakning när miljökvalitetsnormen inte uppnås När den kontrollerande övervakningen visar att de mål som fastställts enligt artikel 4 för en viss vattenförekomst troligtvis inte kommer att uppnås, och operativ övervakning inte redan har inletts, i syfte att fastställa orsakerna till att en eller flera vattenförekomster inte uppnår miljömålen. Hur ser det ut idag? Handledningar och metoder för provtagning vid undersökande övervakning saknas i stor utsträckning. Behovs- och bristanalys (ansvarig myndighet) En manual och metodbeskrivning behövs för att klarlägga hur den undersökande övervakningen ska utföras när miljökvalitetsnormen inte uppnås (HaV). En metodbeskrivning behöver tas fram hur provtagning, antal stationer och frekvens ska utföras i ett område där miljökvalitetsnormen inte uppnås (HaV). Övervakning när ett miljöproblem är okänt Hur ser det ut idag? Idag sker undersökande övervakning främst inom arbetet med förorenade områden inför fortsatt arbete med åtgärder och screening av miljögifter. I ett första skede när det gäller förorenade områden så undersöks utsläppets omfång och om det är risk för miljö eller hälsa eller att miljökvalitetsnormen inte uppnås vidtas en förstudie. Förstudien görs ytterligare utredning av art/karaktär på utsläppet samt varifrån det härstammar. Screening av miljögifter har pågått sedan mitten av 90-talet och har syftat till att hitta nya miljögifter i miljön men främst sådana miljögifter som är kända och finns med på olika listor som Sverige har åtagit sig att kontrollera. Framförallt utgör resultaten från screeningen underlag för bedömning av behov av åtgärder. Screeningen ger också underlag för att avgöra om ett ämne ska undersökas med i regelbundna mätningar i exempelvis övervakningsprogram med tidsserier. Det bör observeras att screeningundersökningar i vissa fall kan hänföras till kontrollerande övervakning, till exempel när den genomförs i vattenförekomster där statusen är högre eller lika med god och då at risk inte föreligger. Behovs- och bristanalys (ansvarig myndighet) En tydlig handledning behövs med förslag på provtagningsmetoder, modeller och angreppssätt för att identifiera okända miljöproblem (HaV). Handledningen ska vägleda och tydliggöra vems ansvar den undersökande övervakningen är för okända miljöproblem och vem som ansvarar för provresultaten och analysen av dem (HaV). I handledningen behöver också instruktioner för hur ID-sättning och registrering av provresultaten i VISS finnas med (HaV). I handledningen ska tas upp hur dagens screening av miljögifter hanteras i förhållande till vattendirektivet och den undersökande övervakningen (HaV).

9 UNDERSÖKANDE ÖVERVAKNING, ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEHOV OCH BRISTER 5 Datahantering Hur ser det ut idag? Idag rapporteras olyckor och incidenter in till en databas på MSB där olyckan registreras. En insatsrapport skickas in med statistik över olyckan, brandtyp, byggnad, mängd och typ av utsläpp, personal och geografiskt läge. Inga kartor visas över känslig/skyddade områden. Databasen är under förändring. Databasen omfattar inte miljöövervakning. Oljeutsläpp och andra utsläpp vid kusten och havet rapporteras av kustbevakningen till en databas hos polisen och samtidigt görs en anmälan om förundersökning för att utreda om ett brott har begåtts. Vid ett upptäckt utsläpp (oftast olja) tas ett prov av innehållet i utsläppet och skickas in till SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) för vidare analys av ämnet. För att kunna fastställa vilken utsläppskälla det gäller så görs en noggrann analys av oljeprofilen så att det går att spåra källan. För att kunna ta prov på ett misstänkt fartyg krävs en order om husrannsakan från polisen. Denna provtagning kan inte betraktas som miljöövervakning. Syftet är att dokumentera bevis om vem som släppt ut oljan. Idag sker ingen uppföljande provtagning av miljöeffekter av oljeutsläpp eller andra utsläpp om det inte kommer som ett uppdrag från Länsstyrelsen eller Havs- och vattenmyndigheten m.fl. Kustbevakningen har dock möjlighet att genomföra undersökande övervakning om direktiv ges från myndigheter. Data som samlas in i samband med förundersökningar av förorenad mark lagras i stor utsträckning i akter och rapporter på länens efterbehandlingsenheter. Behovs- och bristanalys Det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer om hur ID-sättning ska göras av provtagningsstationer i samband med undersökande övervakning. Riktlinjerna behöver även innehålla rutiner om hur och vilka metadata som ska registreras i VISS. Det behöver också klargöras vem som är datavärd för prov- och analysresultat från undersökande övervakning. Metadata som bör registreras är bland annat vilken typ av provtagning (undersökningstyp, analysmetod) och uppföljning som har gjorts, frekvens, val av provtagningsplatser och erfarenheter från uppföljningen. En fungerande databashantering för rapportering av undersökande övervakning av olyckor och utsläpp ska innehålla rutiner och mallar för hur rapporteringen ska göras och vilka uppgifter som ska lämnas in. Ett sätt är att detta görs via webben via kartor och färdiga formulär som fylls i. Kustbevakningen rapporterar in prover av utsläpp till en databas hos polisen idag med syfte att fastställa brott. Här är det lämpligt att det även finns rutiner för undersökande övervakning som eventuellt kan genomföras samtidigt. Datavärdskapet bör följa det nationella datavärdskap som finns idag, t ex miljögifter lagras hos IVL, ytvattenkemi lagras hos SLU, o s v. Andra viktiga uppgifter som behöver registreras är om utsläppet har gjorts i närheten av ett naturkänsligt område eller vattentäkt. Miljöatlas är en databas som idag fungerar som underlag för att visa var skyddsvärda och extra känsliga områden finns utmed kusterna för oljeutsläpp. Förutom information om känsliga områden innehåller den information om strandtyper och förslag på lämpliga saneringsmetoder för de olika områdena. Miljöatlas bör fungera som ett underlag främst för att bedöma typ och omfattning av åtgärd. Det är en fördel om miljöatlas kan samverka med en framtida databas för rapportering av undersökande övervakning vid oljeutsläpp m.m.

10

11

12 Kalmar Norrbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland