Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Relevanta dokument
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Skolelevers drogvanor

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Ungdomars drogvanor 2016

Skolelevers drogvanor

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Svenska elevers drogvanor

CANs skolelevers drogvanor

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Skolelevers drogvanor

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

4. Behov av hälso- och sjukvård

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

Skolelevers drogvanor 2017

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Drogvaneundersökning 2017

Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige

Drogvaneundersökning gymnasiet åk

Ungas drogvanor över tid

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

TOBAK onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Om mig. Länsrapport

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Drogpolitiskt program

Livsstilsstudien rapport

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Ungdomars drogvanor 2011

Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa?

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Resultaten i sammanfattning

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Droganvändning bland äldre

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Drogvaneundersökning 2016

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Stockholmsenkäten 2012

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Strategin lyfter också tydligare än tidigare att ANDT-frågorna ska samordnas

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Mall: Drogpolitisk plan

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Stockholmsenkäten 2014

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Drogutvecklingen i Sverige

Resultat från Skolelevers drogvanor

Skattning av narkotikaanvändning

Hälsan i Sala kommun 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Drogpolitiskt program

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Drogvaneundersökning 2018

Drogvaneundersökning 2019

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Transkript:

Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2017 Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Ungdomsmedicin Upplägg Introduktion till ungdomsmedicin Hur hjärnans biologiska utveckling påverkar beteendet Mognadsbedömning av ungdomar - biopsykosociala utvecklingsschemat Det ungdomsvänliga mötet sekretessfrågor, praktiska verktyg Triangelövning Att möta kroniskt sjuka ungdomar/överföring

Vad vi hoppas Att det ska kännas lättare att träffa ungdomar på mottagning och akut! Ökad förståelse för ungdomsårens och ungdomsmedicinens speciella utmaningar - ungdomsmedicinskt tänk Kunna använda det biopsykosociala utvecklingsschemat och andra verktyg i mötet med ungdomar.

Ungdomsmedicinens fokus sjukdomar och avvikelser hur hälsorisker identifieras och förebyggs framgångsfaktorer för vård

Fokus på ungdomsperioden! 2016 Our future: a Lancet commission on adolescent health and wellbeing: a key to a sustainable future

Hur uppnå? Kunskap Skicklighet Attityd

Adolescensperioden i ett internationellt medicinskt perspektiv Omfattar åldern 10-20 år Startar med puberteten Avslutas när man löst de utvecklingspsykologiska kraven BARNDOM VUXET LIV

Ungdomsårens uppgifter Vid periodens slut ska den unge Klara sig själv rent praktiskt Ha etablerat ett nytt förhållande till sina fld baserat på ömsesidighet och respekt - interdependence Kunna ha nära och trygga relationer med någon eller några jämnåriga inkl romantiska partners Ha framtidsplaner Ha utvecklat sin sexualitet

Ungdomskunskap Fågelperspektiv på ungdomar

Sweden has changed 1950 Puberty Marriage Childbirth Age 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 2010 Puberty Child Marriage Leaving home Russel Viner

Allmänt 87,5 % av de som går ut grundskolan har behörighet till gymnasiet 72 % av 20-åringar har en hel gymnasieutbildning (2008) 52% tränar och tävlar i en idrottsförening (13-20 år) 53% förstagångsväljare röstade röd-grönt 2014 Genomsnittlig månadspeng 12-14: 320 kr, 15-17: 737 kr Skolverket 2014, Ungdomsbarometern, Månadspeng 2015 enl Nordea

Allmänt Eget rum (13-19 år) 96 % svensk /78% utländsk bakgrund Bo i villa ca 65% svensk/ca 25% utländsk bakgrund Flytta hemifrån: flickor 20,7 åå/ pojkar 21,6 åå SCB, Boverket/ Ungdomars boende, lägesrapport 2012 Media: 98 % av alla 13 18-a ringar har en egen mobil I genomsnitt 428 min (7,1) timmar per dag ägnas åt media i åldern 15-24 år, varav 43% av tiden Internet Unga och medier 2015, Statens medieråd, Nordicom

Allmänt 80 % är nöjda med tillvaron 85% är nöjda med sina familjerelationer Na stan 6 av 10 tjejer ka nner sig nere en eller flera ga nger i veckan. 6 av 10 killar ka nner sig nere na gon ga ng i ma naden eller mer sa llan. Ungdomsbarometern, Folkhälsomyndigheten 2014/2015

Hur definieras adolescensen? WHO adolescence 10-19 år Youth 15-24 år Young people 10-24 år American Academy of Pediatrics 12-21 UK 10-20 år DSBUS 13-18 år(16?) Rigshospitalet Köpenhamn 12-16 år 15

Vad är ungdomsmedicin? Utspelas inom alla områden och i alla situationer Hör även till vuxenmedicinska specialiteter Åldersrelaterat ämnesområde Det är vår skyldighet att bjuda in våra ungdomar till ett begripligt möte och till meningsfull delaktighet i vård och behandling. (H&S-lagen)

Sant eller falskt?

Påstående 25 % samlagsdebuterar före 15 års ålder.

Påstående Genomsnittsålder för första samlaget är 17,1 år.

Sex 86 % anger att de är heterosexuella Genomsnittsåldern för första samlaget är 16,5 år. Ca 15 % samlagsdebuterar före 15 åå. Ungdomar och sexualitet Ungdomsbarometern, Folkhälsomyndigheten 2014/2015

Påstående Ungdomsåren karakteriseras av riskfyllt beteende, men dödligheten är låg jämfört med i småbarnsåren (1-13 år)

Antal döda per 100 000, alla orsaker 1 till 14 år 15 till 24 år Kvinnor Män 0 20 40 60 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013

Utvecklingen av dödlighet i Sverige i olika åldersgrupper

Ungdomars hälsa en paradox Friskaste perioden i livet Snabbast Starkast Smartast Sexigast Ökande mortalitet och morbiditet under ungdomsåren

Påstående Drogrelaterad död är betydligt ovanligare bland svenska ungdomar än bland holländska

Drug induced deaths at 15-24 yrs per 1 000 000 (EMCCDA) 26

Påstående Trafikolyckorna na r sin peak som dödsorsak vid ca 19 års ålder för män och kvinnor

Påstående Fler kvinnor än män begår självmord i åldern 16-24 år

Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Ungdomars psykiska hälsa Ungas psykiska hälsa är sannolikt sämre i dag än under 1990-talet. Oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter ökar. Självmorden minskar i befolkningen men inte bland unga! Fler sjukhusvårdas för depression och fler söker öppenvård för ångest/depression. Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014

Nedsatt psykiskt välbefinnande bland unga Andel i procent som rapporterat lätta eller svåra besvär respektive svåra besvär* av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor och män 16-24 år Kvinnor 16-24 Män 16-24 Procent 35 Procent 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 1988-92 -96 2000-04 -08 2012 0 1988-92 -96 2000-04 -08 2012 Psykiska besvär Svåra psykiska besvär Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Påstående Vi dricker mer kontinentalt nu, oftare men mindre mängder

Andel 15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna (%)

Beräknad genomsnittlig alkoholkonsumtion bland 15-16 åringar senaste konsumtionsdagen 2011 (Cl alkohol 100%)

Alkohol Andel 15-åringar som någonsin testat alkohol 1975: 90 % 1989: 75 % 2008: 65 % 2014: 50 % CAN - centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning: skolelevers drogvanor

Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter alkohol 100 % i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 efter kön. 1977 2016. (1977 1989 avser skattade värden) Liter 10 8 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 3 6 4 2 0 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 2016 Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

Alkohol Fortsatt la ga niva er och fortsatt nedga ng pa flera ma tt. Fo r flera ma tt a r va rdena de la gsta som uppma tts sedan starta ret 1971!

Påstående Ungdomar röker lika mycket idag som för 10 år sedan.

Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som uppgett att de röker dagligen/nästan dagligen samt andelen dagligrökare i befolkningen 16 84 år. 2000 2016. 13 Procent 30 20 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 Män 16-84 dagligen Kvinnor 16-84 dagligen 10 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

Rökning Av 1000 nu levande 16-åringar i världen kommer: 1 att mördas 6 att dö i trafiken 250 att dö av tobaksrelaterade sjukdomar WHO om för tidig död bland ungdomar

WHO a need for change 2/3 av för tidiga dödsfall och 1/3 av sjukligheten i vuxen ålder - kan kopplas till vanor grundade under ungdomsåren inkluderande tobak, för lite fysisk aktivitet, osäker sex, utsatthet för våld 43

WHO a need for change 20 % av ungdomar kommer att under ungdomsåren lida av mental ohälsa, depressioner, drogmissbruk, ätstörningar, självmordstankar/handlingar 44

Tobak Sjunkande trend av tobakskonsumtion i a k 9. Sjunkande trend åk 2 om a n tydligast bland flickor. Relativt stabil utveckling av andelen snusare de senaste a ren. Liten o kning bland pojkar i gymnasiet sedan 2012. Frekvent anva ndning av tobak (dagligen/na stan dagligen) neda tga ende bland flickor men mer stabilt bland pojkar i gymnasiet a r 2.

Påstående Idag är det vanligare att ungdomar använder narkotika än för 10 år sedan.

Narkotika Andel 15-åringar som någonsin testat narkotika: 1989: flickor 3 %, pojkar 3 % 2008: flickor 5 %, pojkar 7 % 2014: flickor 7 %, pojkar 8,5 % CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt nätdroger någon gång. 2014. Procent 8 Årskurs 9 Gymnasiet, år 2 12 6 4 2 0 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Spice eller liknande rökmixar Övriga nätdroger Nätdroger totalt Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Narkotika Relativt stabil utveckling. Sjunkande andel pojkar a k 2 jfrt med de senaste a ren. Frekvent anva ndning av narkotika relativt stabilt senaste a ren. Na tdroger: Niva er kring 2 respektive 4 % i a rkurs 9 och gymnasiets a r 2 sedan fra gan info rdes 2012. Total droganva ndningen sjunkande sedan flera år. 2015 visar pa rekordla ga niva er fo r flera ma tt.

Påstående Antalet unga, 15-20 år, lagförda för brott har legat stabilt de senaste 5 åren.

Unga 15-20 år lagförda för brott 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal lagföringsbeslut efter ålder (15-20 år), 2006 2015. Källa: Personer lagförda för brott

Påstående Självmorden minskar bland unga.

mortality per 100,000 180 Mortality in Sweden 1950 to 2011 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 1-4y 5-9y 10-14y 15-19y 20-24y

Sweden is generally doing well..

1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 18 Andelen elever som snusar dagligen i årskurs 9, i sex regioner. 1997 2013. Procent 30 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 10 0 Skolelevers drogvanor Källa: CAN