Nätverket för Mistra Urban Futures Anteckningar 2017-03-17 Gunnel Rydberg Anteckningar från möte med nätverket för Mistra Urban Futures Tid: Fredag 17 mars 2017 Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg. Närvarande Julia Widbom Birgitta Augustsson Amanda Selhammer David Eriksson Jasmina Cullum Lotta Kjällström Tina Eliasson Alexandra Romanov Sofia Wiman Maria Aviles Andrea Ericsson Åsa Johansson Anna Ulvehed Andreas Benkel Jonas Edin Ilir Musa Hillevi Funck Anna Sundin Åsa Lindborg Tinna Harling Linda Johansson Lisa Bomble Sara-Linnea Östervall Gunnel Rydberg Ale Ale Ale Alingsås Alingsås Härryda Härryda Kungälv Kungälv Lerum Lerum Lilla Edet Mölndal Mölndal Stenungsund Tjörn Chalmers Chalmers GR GR 1. Inledning Sara-Linnea Östervall, GR, och Lisa Bomble, Chalmers Arkitektur, inleder med att beskriva nätverkets syfte samt aktuella teman under året. Vid dagens möte är Lerum värd under temat Social hållbarhet, med utgångspunkt från två exempel på medskapande.
Lerum/Gråbo och Vänersborg arbetar med medskapande som modell för ett kontinuerligt deltagande begränsat efter geografiskt område snarare än efter kommunorganisation och ansvarsområde. Modellen gör att frågor sätts in i större sammanhang. Social hållbarhet och folkhälsa blir mer greppbart med ett format där olika aktörer som vanligen delar på ansvaren redan sitter vid samma bord. De två exemplen visar på möjligheter och svårigheter i arbetet beroende på vilka lokala krafter, aktörer, frågor och diskussioner som redan finns att förhålla sig till. Lisa Bomble har via medel från Formas fortsatt sin forskning om medskapande genom att jämföra dessa två mycket olika områdens förutsättningar och svårigheter i modellen - Att delta i planering eller planering som deltar. I dialogen med olika aktörer blev det tydligt att folk hade en ständigt pågående dialog med kommunen, oavsett vem i kommunen man pratade med och om vad. Hur kan kommunen ta vara på en sådan dialog? Jo, genom att möta folk i de frågor de har först innan andra frågor kommer på agendan. Det är viktigt att börja lyssna FÖRE planprocessen, och ta de kalla samtalen, inte bara de heta. Genom att olika aktörer med olika åsikter möts kan de få en förståelse för varandra och för att en sammanvägd bedömning ser ut på ett visst sätt, även om de fortfarande har kvar sin egen åsikt och kanske inte håller med om den sammanvägda bedömningen. I Gråbo var alla som hade en relation till platsen välkomna till medskapandet. Det fanns en medskapandegrupp, ett stort öppet forum med regelbundna möten och en styrgrupp som bjöd in till mötena. När idéer började hitta aktörer bildades arbetsgrupper, t.ex. för att skapa en vandringsled. Det fanns även en fokus på att aktörer skulle upptäcka varandra som resurser. Det handlade om att skapa förtroende och bygga relationer. Någon kommunal budget fanns inte. 2. Medskapande i Gråbo Andreas Benkel berättar om medskapande i Gråbo, Lerums kommun. Lerum har en vision att vara Sveriges ledande miljökommun, där hållbarhet, kreativitet och inflytande är ledstjärnor. Man har formulerat fem kriterier för social hållbarhet: hälsa, inflytande, kompetens, meningsfullhet och opartiskhet. Gråbo blev en pilot eftersom det området sågs lite som kommunens baksida lite grå, med en social oro och skolbränder. Efter att nya skolor skulle byggas blev det även en ny detaljplaneprocess för Gråbo Centrum. I medskapandeprocessen fanns förutom kommunen Chalmers, Tällberg Foundation, Mistra Urban Futures och följeforskningen via Lisa
Bomble. Flera hundra förslag togs fram genom dialog och workshop mellan olika aktörer. Resultatet blev att det slutligen fanns en stor acceptans för förslagen i detaljplanen och ett tydligt invånarinflytande över torgets utformning utifrån en workshop med medborgare. En aktivitetspark skapades utifrån dialog med barn och ungdomar och de teckningar som då ritades. Kommunen var inte markägare, men lyckades få köpa torget för att kunna utveckla det enligt önskemålen från processen. För att få en dialog är det viktigt att kommunen bjuder till först och lyssnar på medborgarnas önskemål och heta frågor. Då får sedan kommunens viljeinriktningar ett bättre mottagande. Man nu har bildat en förening för medskapande som får finansiellt stöd från kommunen, bl.a. genom en processledare anställd av föreningen. Organisationsformen är inte okomplicerad delar av engagemanget som funnits har försvunnit genom att det nu är en förening med årsmöten och byråkrati. Personkonflikter mellan nyckelpersoner är också något som starkt kan påverka arbetet. Nu fortsätter arbete genom deltagande i LAB 190 med flera kommuner längs med denna vägsträckning. Ett modellområde för hållbar utveckling ska skapas och önskemålet är att få fortsätta att jobba med följeforskning kring den sociala dimensionen. Ur diskussionen: Nätverk är en bra form för informellt medskapande som även passar yngre personer bättre än mer formella organ. För att utveckla medskapande mellan ideella insatser och professionella krävs tålamod. 3. Medskapande i Vänersborg Anneli Lindgren, folkhälsosamordnare, och Paul Castell, planarkitekt, berättar om medskapande i Vänersborg. Vänersborgs kommun har ca 38 000 invånare och ligger nära riksgenomsnittet vad gäller statistik över medelinkomst, utbildningsnivå osv. När kommunen för några år sedan ville titta närmare på hur man kunde utveckla ett geografiskt område med låg medelinkomst och utbildningsnivå valdes Torpa-området där det också hade funnits en social oro kring en skola. Områdesutveckling Torpa bildades och folkhälsomedel satsades för olika aktiviteter. En medskapandeprocess kallad Re-act startades av de boende på det stora asylboendet i
kommunen Resta gård i närheten av Torpa. Resta gård och Re-act har fått mycket nationell och internationell uppmärksamhet och har varit en inspiration i arbetet i Torpa. Internationell inspiration har kommit från kvartersråden i Berlin, som staden finansierar, där deltagare slumpades fram ur befolkningsregistret (och över 60 procent av de inbjudna ville vara med!). I Botswana finns fortfarande ett starkt Kotsla-system, där en lokalt vald ledare tillsammans med några anställda är en viktig beslutsinstans och bjuder in allmänheten till by-råd kring olika frågor. Sverige är internationellt sett toppstyrt och det finns få instanser kvar där medborgare kan få inflytande mellan val. I Torpa började arbetet tvärsektoriellt inom kommunen, och ett letter of intent togs fram mellan olika aktörer som t.ex. Vänersborgsbostäder, skolan, folkhälsa och planering. Nyligen gjordes ett omtag i medskapandet i Torpa-området. Kommunens folkhälsoenhet gick då först ut till föreningar och bjöd in till diskussion om aktiviteter för att utveckla området. Som ett nästa steg bjöds medborgare in till öppna möten. Ett forum skapades med ett råd, där kommunerna bjuds in att delta i ett underifrånperspektiv. I denna process är den egna aktiviteten och det egna engagemanget en fortsättning för att få finansiering till olika aktiviteter. Arbetet är i sin linda och drivs tills vidare via en kommunal arbetsgrupp och en tjänstemannastyrgrupp. Sedan bildas också små grupper för olika aktiviteter. Representativitet i rådet har diskuterats men man har valt inriktningen Låt tusen blommor blomma, dvs. kör på utifrån de idéer och den energi som framkommer. Ur diskussionen Kommunkoppling är viktigt för att få styrka i det som ska genomföras. Långsiktighet är en utmaning. Det är viktigt att inte säga nej till kraft! 4. Gruppdiskussioner Gruppdiskussioner äger rum utifrån följande frågeställningar: Har du erfarenhet av liknande exempel? Hur skulle ett sånt här arbete se ut i din kommun? Skillnader mellan olika områden? Att etablera medskapande eller att kliva in i sammanhang som redan pågår? Hur kartlägger man aktivitet/pågående diskussioner?
Gruppernas kommenterar efter diskussionerna kan sammanfattas i följande punkter: I dialog och medskapande är det viktigt hur man bjuder in till en bra dialog, att man har medskapande kring mottagande av nyanlända och att man tar vara på energi. Det är viktigt att när man bjuder in till dialog vara pedagogisk så att man lockar fram det egna engagemanget. Hur kan vi hjälpas åt bättre mellan kommunerna? Erfarenhetsutbyte är värdefullt. Man önskar att politikerna fick samma möjlighet. Man måste börja med dem. Politiker på möten med medborgare: Vi gav våra politiker order om att hålla tyst och lyssna! Hur skapar man utrymme för medfinansiering i den kommunala organisationen och dess stuprör? Lisa Bomble avrundar diskussionen med att tipsa om boken Den första samhällsnivån - lokal demokrati, planering och finansiering för en hållbar utveckling - av Ulla Herlitz och Hans Arén. Ladda ner boken här. 5. Nätverkstid Sara-Linnea Östervall informerar. Mistra Urban Futures arrangerar en konferens 5 oktober med Blandad stad som ett tema. Riktade inbjudningar kommer att göras till denna konferens med begränsat antal platser. Samordnarens turné bland GRs medlemskommuner fortsätter med syftet att utröna hur nätverket och GR-kommunerna ska arbeta med Mistra Urban Futures framöver. En framtidsverkstad ägde rum 15-16 mars om Göteborgsplattformens framtida arbete. Där diskuterades med den nya plattformsledaren frågor som forskarskola och kompetensutveckling. Hur går vi vidare efter dagens diskussion om medskapande? Föreslås ett erfarenhetsutbyte/workshop. Sara-Linnea tar med sig den frågan och återkommer. Datum och teman för 2017 12 maj fredag kl. 9-12. Tema: Stad och land. Värd: Stenungsund. 15 september fredag kl. 9-12. Tema: Mobilitet/nåbarhet. Värd: Partille 13 oktober fredag kl. 9-12. Tema Grön och blå. Värd: Ale 8 december fredag kl. 9-12. Tema Migration. Värd: Tjörn
6. Övrigt Dokumentation från dagen finns även på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på www.grkom.se/mistraurbanfutures och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet)