Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Relevanta dokument
Trötthet hos patienter i livets slutskede

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Man måste vila emellanåt

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Patientbroschyr. A Breath of. New Life

Palliativ vård vid olika diagnoser

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Barn och unga i palliativ vård

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

KOL Min behandlingsplan

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

P A T I E N T D A G B O K M P N

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

Nya nationella riktlinjer för KOL

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

Evidensgrader för slutsatser

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Akut och långvarig smärta (JA)

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

När skall KOL misstänkas?

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Akut astma magnesium och teofyllin

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

känslan av att vakna utvilad

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

BESLUT. Datum

Regionala forskningsrådet

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Burnout in parents of chronically ill children

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Placebo och självläkning som

Datasammanställning av KOL-studie

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Sömnhjälpen.

Irritable Bowel Syndrome

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

SYMTOMLINDRING INOM PALLIATIV VÅRD. Ingela Henoch Fil. Dr., leg. sjuksköterska. [ , Rev. version ]

Psykosociala behov och åtgärder

Palliativ vård Professor Peter Strang

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Transkript:

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Begrepps modell (Ferrrans et al. 2005) Personliga faktorer Biologisk funktion Symptom Funktionsstatus Upplevelse av allmän hälsa Allmän livskvalitet Miljöfaktorer

Bedömning av symtom Grundläggande för adekvat bedömning av symtom är god kommunikation och patient-vårdarrelation Patienten/närstående är experterna! personcentrerad vård Tidig upptäckt är ofta avgörande för utfallet Symtomets alla dimensioner ska ingå i bedömningen (Lenz et al 1997; Dodd et al 2001; Armstrong 2003, Portenoy 1994) Prevalens, Frekvens, svårighet, obehag, tidaspekt Förekommer flera symtom/symtomkluster?

10 i topp! Theander et al 2014

Physical symptom burden (Eckerblad et al 2014) Moderate n=42 mean (SD) Severe n=49 mean (SD) p - value Shortness of breath 2.12 (1.09) 2.58 (0.90) 0.02 Cough 1.56 (1.16) 1.24 (1.06) 0.22 Dry mouth 1.38 (1.42) 1.81 (1.27) 0.17 Lack of energy 1.01 (1.22) 1.53 (1.37) 0.10 Feeling drowsy 0.82 (1.04) 1.07 (1.12) 0.32 Pain 1.35 (1.46) 0.99 (1.31) 0.20 Numbness/tingling in hands/feet 0.91 (1.16) 0.53 (1.03) 0.07 Feeling bloated 0.56 (1.22) 0.49 (1.17) 0.78 Dizziness 0.49 (0.88) 0.74 (1.20) 0.43 Sweats 0.47 (0.96) 0.65 (1.06) 0.38

Psychological symptom burden score Moderate n=42 mean (SD) Severe n=49 mean (SD) p - value Difficulty sleeping 1.26 (1.44) 1.44 (1.43) 0.54 Worrying 0.73 (0.99) 0.71 (1.17) 0.68 Feeling irritable 0.55 (1.00) 0.52 (0.94) 0.88

Beskrivning av fatigue (Ream Richardsson 1997) Obehagligt Oberäkneligt, svårt att kontrollera Orkar inte koncentrera sig Mindre motiverad Nedstämd Lägre självkänsla Utmattad Mindre fysisk aktiv Minskar hushållsarbete Mindre socialt aktiv

Trötthet, akut och kronisk fatigue (översättn. från Piper, 1993) Karaktäristik Trötthet Akut och Kronisk Fatigue Funktion Skyddande Okänd, är inte längre skyddande Riskpopulation Friska individer Kliniska individer Etiologi identifierbart Icke identifierbart Orsak En orsak och mekanism Vanligtvis många adderande ofta upplevt i relation till ofta upplevt utan relation till någon form av aktivitet någon form av aktivitet

Karaktäristik Trötthet Akut och Kronisk Fatigue Helhetsupplevelse Lokaliserad, generell Generaliserad Igångsättning Snabb eller gradvis Akut: snabb Kronisk: gradvis kumulativ Duration Kort, timmar till dagar Akut: kort mindre än en månad Kronisk: mer än en månad Mönster Följer dygnsrytmen Följer ej dygnsrytmen Intermittent Konstant Sporadisk Överväldigande Lindring Vanligtvis genom en god Akut fatigue går bort med natts sömn. Adekvat vila adekvat behandling Kronisk fatigue försvinner inte så lätt Påverkan på aktiviteter i det dagliga livet/livskvalitet Mindre Betydande negativ påverkan

Fatigue - hur vanligt? Hälften av patienterna upplever fatigue varje dag Varar mer än halva dagen Hälften upplever fatigue som ett av de svåraste symtomen

Funktionella begränsningar mätt med Fatigue Impact Scale (FIS) för patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL - grupp) och en kontrollgrupp. FIS KOL - grupp Kontrollgrupp Dimensioner (maxpoäng) n=341 n=246 m (SD) m (SD) Kognitiv (40) 13.1 (10.1) 8.5 (9.4)*** Fysisk (40) 20.5 (8.2) 8.2 (9.5)*** Psykosocial (80) 32.8 (20.9) 14.9 (17.6)*** Totalt (160) 66.3 (40.0) 31.6 (35.9)*** T-test, *** p < 0.001 Theander et al

Table 5 Comparison of scores on Fatigue Impact Scale (FIS) between patients with COPD experiencing moderate or severe fatigue in study 2 FIS Moderate fatigue Severe fatigue p Dimensions (max score) (n = 53) (n = 76) mean (SD) mean (SD) Cognitive (40) 8.7 (6.9) 18.2 (9.0) *** Physical (40) 18.0 (8.2) 27.8 (6.8) *** Psychosocial (80) 26.4 (16.0) 46.5 (14.1) *** Total (160) 53.1 (28.4) 92.5 (27.1) *** Theander 2007

Bedöm fatigue! Upplever du fatigue? Hur många dagar den senaste månaden upplevde du fatigue? Är det ett lindrigt, medelmåttligt eller svårt symtom för dej? Om medelmåttligt eller svårt symtom, fördjupa bedömning med konkreta frågor hur det påverkar vardagen! Vad utlöser symtomet? Använda gärna frågeformulär?

Vad göra? Ofta behövs en kombination av behandlingar Var fysiskt aktiv Skaffa kunskap om sjukdom etc Använd energibesparande arbetssätt Avslappning, musik Bibehåll sociala kontakter Planera dina dagar Ät ordentligt Sömnhygien Familj Gör det som är roligt

Energibesparande behandling Prioritera Delegera Schemalägg aktiviteter Ta bort det som är oviktigt Vila men låt det inte påverka nattsömnen Distrahera (musik, läsa, korsord, social)

Questions!