Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Relevanta dokument
Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

TSIU61: Reglerteknik

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik AK, FRT010

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TSIU61: Reglerteknik. Tillståndsbeskrivning. Lite om tillstånd och återkoppling

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering

Lösningar till tentamen i Reglerteknik I 5hp (a) Statiska förstärkningen = (0), och ( )= [ ( )].

EL1010 Reglerteknik AK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik AK. Tentamen kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Överföringsfunktion 21

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

F08: Tillståndsåterkoppling, Styrbarhet, Integraldel i regulator

Sammanfattning TSRT mars 2017

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Reglerteknik AK Tentamen

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Systemteknik/Processreglering F6

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Flervariabel reglering av tanksystem

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Reglering av inverterad pendel

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, FRTF05

Transkript:

Föreläsning 9 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik 30 september 2013

Tillståndsåterkoppling Antag att vi återkopplar ett system med hjälp av u = Lx + l 0 r. Då blir det återkopplade systemet på formen: ẋ y u = Ax + Bu = Cx = Lx + l 0 r = { ẋ y = { ẋ = Ax + B( Lx + l 0 r) y = Cx = (A BL)x + Bl 0 r = Cx Det slutna systemets poler ges av egenvärderna till A BL, dvs. rötterna till ekvationen det [ si (A BL) ] = 0. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 2 / 27

Polplacering Vi observerar att A BL har n stycken egenvärden L har n stycken parametrar Om systemet är styrbart kan det slutna systemets poler placeras godtyckligt via lämpligt val av L. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 3 / 27

Polplacering Exempel Antag att vi har systemet och återkopplingen ( ) ( ) 0 1 0 ẋ = x + u ( 0 0 ) 1 y = 1 0 ) u = (l 1 l 2 x + l 0 r Vi beräknar A BL som ( ) 0 1 A BL = 0 0 ( ) ( ) 0 (l1 ) 0 1 l 1 2 = l 1 l 2 c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 4 / 27

Polplacering Exempel (fort.) Egenvärden till A BL ges av det [ λi (A BL) ] = λ 1 l 1 λ + l 2 = λ2 + l 2 λ + l 1 Antag nu att vi t.ex. vill placera polerna i 3 och 3 (dubbelpol). (λ + 3) 2 = λ 2 + 6λ + 9 Jämför vi nu med ekvationen ovan ser vi att vi bör välja { l 2 = 6 = 9 = u = 9x 1 6x 2 + l 0 r l 1 c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 5 / 27

Polplacering Exempel (fort.) Detta ger oss det återkopplade systemet ( ) ( ) 0 1 0 ẋ = x + l 0 r ( 9 ) 6 1 y = 1 0 x Hade vi istället velat lägga polerna i -3000 och -3000 (ca 1000 gånger snabbare) skulle vi behövt välja { l 1 = 9 10 6 l 2 = 6 10 3 Vi inser att valet av slutna systemets poler begränsas av storleken på u(t). c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 6 / 27

Polplacering Hur ska man välja l 0? Så att y(t) = r(t) i stationärt tillstånd då r(t) = konstant, dvs. G c (0) = 1. Kom ihåg att ẋ = 0 i stationärt tillstånd. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 7 / 27

Polplacering Exempel (fort.) Vi hade det återkopplade systemet ( ) ( ) 0 1 0 ẋ = x + l 0 r ( 9 ) 6 1 y = 1 0 x I stationärt tillstånd och med konstant referens har vi { { r(t) = r ẋ = 0 = ẋ 1 = x 2 = 0 ẋ 2 = 9x 1 6x 2 + l 0 r = 0 Som direkt ger x 1 = l 0 9 r. Men eftersom y = x 1 = l 0 9 r så bör vi välja l 0 = 9 för att y = r. = u = 9x 1 6x 2 + 9r c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 8 / 27

Polplacering Svagheten med metoden vi använde ovan för att bestämma l 0 är att den kräver att man känner till G(0) och att inga störningar påverkar systemet. = Inför I-reglering. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 9 / 27

Sammanfattning Tillståndsåterkoppling: { ẋ y = Ax + Bu = Cx G(s) = b 1 s n 1 + + b n s n + a 1 s n 1 + + a n { ẋ y = (A BL)x + Bl 0 r = Cx u = Lx + l 0 r G c (s) = (b 1s n 1 + + b n )l 0 s n + α 1 s n 1 + + α n Poler: det[si (A BL)] = s n + α 1 s n 1 + + α n = 0 - Vi kan påverka slutna systemets poler via L (optimering) - Nollställen ändras ej c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 10 / 27

Styrbar kanonisk form Exempel (Styrbar kanonisk form, s. 133) a 1 a 2 a n 1 1 0 0 ẋ =.... 0 x + 0. u 0 0 1 0 y = (b 1 b n )x α 1 α 2 α n {}}{{}}{{}}{ (a 1 + l 1 ) (a 2 + l 2 ) (a n + l n ) A BL = 1 0 0.... 0 0 0 1 0 c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 11 / 27

Styrbar kanonisk form Det återkopplade systemet är också på styrbar kanonisk form. Lätt att bestämma L Lätt att inse att nollställena ej påverkas (samma C!) Välj l 0 så att G c (0) = 1. l 0 = α n b n Svaghet: Vi måste känna till α n och b n exakt och får ej ha störningar eller statiskt reglerfel. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 12 / 27

Yttre I-reglering r e 1 Σ s x n+1 l n+1 Σ u System x L y 1 Vi tar till ett knep och inför extra tillstånd x n+1 = t 0 e(τ) dτ = ẋ n+1 = Cx + r t 0 [ r(τ) y(τ) ] dτ c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 13 / 27

Yttre I-reglering Vi utvidgar modellen: ( ) ( ) ( ) ( ) ẋ A 0 x B = + u + ẋ n+1 C 0 x n+1 0 }{{}}{{}}{{}}{{} ẋ A x B ( ) 0 r 1 c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 14 / 27

Yttre I-reglering Tillståndsåterkoppla: u = Lx l n+1 x n+1 u = Lx Välj L så att A BL får önskade egenvärden (poler). Stationärt har vi { ẋ = 0 ẋ n = y r = 0 trots t.ex. stegstörningar och modellfel. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 15 / 27

Observatör Vad gör man om alla tillståndsvariabler ej kan mätas exakt? Svar: Inför en observatör. (Skatta tillständen) Exempelvis kan vi mäta läge och därutav uppskatta hastigheten. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 16 / 27

Observatör Antag vi har en modell: { ẋ y = Ax + Bu = Cx Idén är att simulera systemet: u ˆx Modell ŷ { ˆx = Aˆx + Bu ŷ = C ˆx Felsignalen är y(t) ŷ(t) = y(t) C ˆx(t) och ett mått på hur bra simuleringen fungerar. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 17 / 27

Observatör Återkoppla! Observatör (Kalmanfilter) ˆx = Aˆx + Bu + K(y C ˆx) ˆx = (A KC)ˆx + Bu + Ky Observera att K är en n 1 vektor (P-reglering). u(t) y(t) Observatörsfilter ˆx(t) c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 18 / 27

Observatör Hur väljer vi K? Skattningsfelet x ges av: x = ẋ ˆx = Ax + Bu Aˆx Bu K(Ck C ˆx) = x = (A KC) x, där x(0) är initialt fel, c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 19 / 27

Observatör Lösningen till x = (A KC) x ges av x(t) = e [A KC]t x(0) Notera att: x 0 då t om egenvärderna till A KC ligger i V.H.P. Med hjälp av K kan vi påverka hur snabbt x 0 Om systemet är observerbart kan man placera egenvärderna till A KC godtyckligt c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 20 / 27

Observatör Mätfelet ges av y m = y + e. x = (A KC) x + Ke Stort K Känsligt för mätfel Litet K Långsamt Optimera Kalmanfilter! Reglering: Välj eig(a BL) eig(a KC) c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 21 / 27

Observatör Exempel Betrakta systemet ( ) 0 1 ẋ = x + 0 0 y = ( 1 0 ) x ( ) 0 u 1 Vi beräknar och sedan A KC = ( ) 0 1 0 0 (Slutna systemets poler i 3). ( k1 k 2 ) ( ) (1 ) k1 1 0 = k 2 0 det [ si (A KC) ] = s 2 + k 1 s + k 2 c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 22 / 27

Observatör Exempel (fort.) Lägg observatörpolerna i t.ex. 4: Svar: ( ) 0 1 ˆx = ˆx + 0 0 (s + 4) 2 = s 2 + 8s + 16 ( ) ( ) k1 8 = 16 k 2 ( ) ( ) 0 8 (y ( ) ) u + 1 0 ˆx 1 16 c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 23 / 27

Återkoppling från rekonstruerade tillstånd System: Observatör: Återkoppling: ẋ = Ax + Bu y = Cx ˆx = Aˆx + Bu + K(y cˆx) u = Lˆx + l 0 r r u y l 0 Σ System Observatör ˆx L c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 24 / 27

Återkoppling från rekonstruerade tillstånd Återkopplat system? (Ordning 2n) G c (s) = C [ si (A BL) ] 1 Bl0 Identisk G c som vid tillståndsåterkoppling eftersom ˆx(0) = x(0) = 0 vid överföringsfunktions-algebra. Förklaring: x är ej styrbar, men observerbar. Motsvarande poler förkortas. c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 25 / 27

Alternativ implementering r u y F r Σ G F y Polplacering F r = F y (1 L [ si (A BL KC) ] 1 B ) l 0 = L [ si (A BL KC) ] 1 K c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 26 / 27

Komplementära känslighetsfunktionen Den komplementärna känslighetsfunktionen ges av T (s) = G c (s) L [ si (A KC) ] 1 K }{{} L, K och observatörens dynamik påverkar robustheten Den vanliga känslighetsfunktionen ges av S = 1 T c Bo Wahlberg (KTH) Föreläsning 9 30 september 2013 27 / 27