Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer



Relevanta dokument
Regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Klimatsmarta lägen Beräkning av minskade utsläpp av växthusgaser genom förtätning av stationsnära lägen

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Inte för de fyrkantiga. Historien om Glasvasen

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

Regionala och lokala mål och strategier

Detta är Västsvenska paketet

Sverigeförhandlingen Skånes Energiting 14 juni Kommunledningskontoret

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarieserien

Klimatsmarta lägen Beräkning av minskade utsläpp av växthusgaser genom förtätning av stationsnära lägen

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

Kommunledningskontoret

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan


Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Tunnelbana till Järfälla

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering

Låt oss skapa livskraftiga storstäder

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Våra planer för framtiden

Mer människor, mindre trafik

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Genomförande av Detaljplan Backa västra. Rafed Baban Anders Lorentzson Robin Axelsson Lena Johansson Daniel Lindell Maria Lejdebro

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Topfloor med skyltläge i Solna Solna Access

Den stationsnära staden

Klipporna nya utsikter i Hyllie

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

LED-belysning i Förvaltningshuset

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm

Stadstransportpaketet strategier för samverkan. Citytunneln i Malmö. Klas Nydahl Malmö stad NVF Reykjavik 13 juni 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ/LUND/HELSINGBORG BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Hållbar mobilitet i Lunds kommun. Christian Rydén Stadsbyggnadskontoret

Stationen som nod i staden. Rolf Larsson Affärsstrateg Stadsutveckling Maj 2018

Plats och tid för Rådasjön (fd A-rummet), kommunhuset, Mölnlycke sammanträde måndagen den 16 februari 2015 kl 16.00

nya bostäder för en hållbar framtid

Parkering i Botkyrka kommun

Regional cykelstrategi

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Ett nytt sätt att shoppa i kristianstad

Skövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

Vem ska göra jobbet för att transportsektorns utsläppsmål ska nås? Lena Winslott Hiselius, LTH Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

STATIONSNÄRA HANDEL. Bilparkering i planeringen av handelsetableringar i centralenområdet i Göteborg

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Skåne län

Ett bolag inom MTR Corporation. Mer än en resa. MTR Nordic Group

Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

STATIONSNÄRA HANDEL. Bilparkering i planeringen av handelsetableringar i centralenområdet i Göteborg

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Här kommer remissvaret från Naturskyddsföreningen Stockholms län.

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Regional, översiktlig och strategisk planering

Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 52

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden

ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY

Arbetspendling-scann. Utförd av: Mora Kommun (mora) Antal svar: 352 Utförandedatum: :23:02

Öppen planlösning. Industrihus Egen lastport. Nacka Strand. Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm

Transkript:

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen har alltid sett det som självklart att det är bra för miljön att utveckla och förtäta stationsnära områden. Ett ökat kollektivt resande medför minskade emissioner av koldioxid. En förtätning och stadsutveckling nära resandeknutpunkter borde öka andelen kollektivt resande och därmed minska emissionen av växthusgaser från denna stadsdel. Att tycka är en sak men att veta är en annan. Därför bad vi IVL att helt oberoende av vad vi tycker utreda hur det verkligen ligger till. Vi ville ha en modell och ett verktyg som kunde visa hur mängden koldioxidemissioner i förtätad bebyggelse i stationsnära lägen förhåller sig till lägen med sämre, eller ingen närhet till kollektivtrafik. IVL gjorde en vetenskaplig klimatanalys av förtätning i dessa lägen i Stockholm. Det blev en rejäl genomlysning av faktorer som påverkar utsläpp av växthusgaser kopplade till boende, kontorsarbetare handel och resvanor i tre lägen vilka definierades som: vid stationen, i innerstaden samt utanför innerstaden. Resultatet från IVLs undersökning är entydigt. Det visar sig att utsläppen från brukarnas resor till Stockholms City är tre till fem gånger lägre till stationsnära lägen än om samma verksamhet ligger i ett externt läge utanför Stockholm. Eller i siffror: 4 300 8 000 ton /år i minskade utsläpp av växthusgaser. Resultaten visar med all önskvärd tydlighet att framför allt kontor i stationsnära lägen ökar kollektivresandet kraftigt vilket förstås i sin tur innebär att koldioxidutsläppen minskar, man låter helt enkelt bilen stå.

Tre funktioner och lägen i Stockholm undersöktes Arbetsplats Läge III DHL Undersökningen gjordes som ett forskningsprojekt i nära samarbete mellan Jernhusen och IVL. Den är helt vetenskaplig och utgick ifrån frågeställningen Hur skiljer sig koldioxidutsläppen åt för resor till och från verksamheter som ligger i byggnader nära respektive långt ifrån spårbunden kollektivtrafik och reseknutpunkter I undersökningen jämförs hur miljön påverkas av att lägga olika verksamheter som handel, kontor och bostäder på tre alternativa lägen i Stockholm. Läge I Stockholms Centralstation, Läge II innerstaden och Läge III förort. I beräkningarna tog man hänsyn till val av färdmedel, resmönster och andra faktorer som påverkar utsläppen av växthusgaser. Underlagsdata togs fram genom en kombination sk litteraturstudier och en omfattande insamling av ny data. Anställdas resmönster undersöktes via enkäter. För att ta reda på hur handeln påverkas genomfördes intervjubaserade enkäter i ett antal butiker i Stockholmsområdet. Man ställde även frågor om antal stopp på andra adresser, och om andra ärenden var planerade på väg till och från platsen där aktuell butik låg placerad. Insamlad data matades sedan in i ett kalkylverktyg som utvecklats speciellt för undersökningen. Det tar hänsyn till faktorer som hur många personer som kan knytas till varje kvadratmeter byggnadsyta, hur många resor dessa personer gör per år och vilket resmönster som koppplas till respektive grupp. Klimatnyttan vid regionalt pendlande till kontor Tänk dig 3000 nya kontorsplatser och att du har möjlighet att placera dem antingen i Läge I, II eller III. Diagramet visar hur många ton koldioxid per år som emitteras från de anställdas resor till och från arbetsplatsen. Ton koldioxid per år 4000 2000 865 ton 2 160 ton 3 953 ton Läge I Läge II Läge III Stockholms Centralstation Innerstaden Förort Arbetsplats Läge I Kungsbrohuset Handel Läge I Centralstationen Arbetsplats Läge II IVL KTH Handel Läge II Ringens Köpcentrum Handel Läge III Nacka Forum Läge I Centralt läge nära kollektivtrafikknutpunkt med regiontrafik, begränsade möjligheter för bilparkering Läge II I staden, ej nära knutpunkt för kollektivtrafik, möjlighet till bilparkering Läge III Externt läge, begränsad tillgång till kollektivtrafik, goda möjligherter till bilparkering

Förtätning vid stationerna stärker det regionala resandet Stationsnära stad gör skillnad på många sätt Ett viktigt argument för att fortsätta utveckla de större svenska städerna är att de utgör en regional tillväxtmotor. Detta innebär att arbetsplatser som skapas i staden kommer att ha anställda som pendlar in från regionen. Med långpendling menas i undersökningen resor längre än 60 km. Genom undersökningen kan man tydligt se att antalet långpendlare är ungefär lika stort till Läge I som Läge III men att nästan ingen skulle välja att åka bil till Läge I. Så vid etablering av nya kontorsplatser i ett centralt stationsnära läge skulle 10 % pendla regionalt med tåg medan till de externa lägena II och III skulle regional pendling ske nästan uteslutande med bil. Skillnaden i utsläpp från det regionala pendlandet visar sig vara hela 78 % lägre till det centrala Läge I jämfört med Läge III. Miljövinsten att skapa arbetsplatser i Läge I jämfört med övriga Lägen Mängden utsläpp av CO 2 i de olika lägena Läge I jämfört med Läge II 2,5 gånger bättre Läge I jämfört med Läge III: 4,6 gånger bättre Målsättningen med undersökningen var att utveckla ett verktyg för konsekvensbedömningar av olika stadsutvecklingsalternativ. Den skulle visa hur koldioxidemissioner påverkas av resandemönster med delresor, antal resor och resandeslag. Nu finns en modell tillgänglig att användas för alla som vill beräkna koldioxidutsläpp vid stadsutveckling i stationsnära lägen. Vi ville också stärka klimatgasutsläppens storlek som kriterium vid val av stadsutvecklingsalternativ. Nu finns det siffror på vilka lägen och funktioner som gör mest klimatnytta och vi hoppas att det får bli vägledande. Beräkningarna kan vara en grund för de aktörer som är involverade i arbetet kring utvecklingen av stationsnära områden och en hjälp för Sverige att nå klimatmålen. SAMHÄLLET NÄR FLER KAN RESA KOLLEKTIVT REGIONEN SOM KAN ÖKA SIN TILLVÄXT STADEN SOM KAN UTVECKLAS HÅLLBART En förtätning av stationsområdet skapar således förutsättningar för att den kollektiva andelen av det totala resandet kan öka lokalt, regionalt och nationellt. Att förvandla stationernas baksidor till framsidor och fylla dem med attraktiva arbetsplatser, bostäder, hotell, service och handel är inte bara bra för klimatet. Invånare och besökare i staden tjänar på att platsen utvecklas till en mer attraktiv miljö och staden kan växa utan att gröna ytor behöver tas i anspråk. Attraktiva städer stärker regionen och i slutänden kan hela samhället tjäna på denna utveckling när fler kan välj att resa kollektivt och klimatutsläppen därmed kan minska. PLATSEN NÄR DEN BLIR ATTRAKTIV OCH LEVANDE INDIVIDEN/MÄNNISKAN NÄR DET BLIR NÄRA HEM OCH TILL JOBBET

Läs hela undersökningen på www. jernhusen.se/klimatnytta Hela undersökningen resulterade i en rapport på 34 sidor. Där finns detaljerade redovisningar av arbetsmetoder, konstruktion av kalkylverktyg, metoder för insamling av bakgrundsmaterial, resultat och slutsatser mm. Frågor, kontakta: Sima Zangiabadi, Jernhusen. sima.zangiabadi@jernhusen.se 08-410 626 72 eller Jonas Fejes, IVL Svenska Miljöinstitutet. jonas.fejes@ivl.se 08-598 563 39