Invandrarflickors situation

Kommunfullmäktiges mål- och utvärderingsutskott Barn och Unga Invandrarflickors situation Rapport från en hearing i Linköpings kommun 27 maj 2004 Oktober 2004 Reviderad 2004-10-06 Lars-Åke Gustafson Statistik & Utredningar Rapporten finns även på: http://www.linkoping.se/organisation/kos/ao/statistikutredningar/rapporter.htm

Invandrarflickors situation 2004 Föreliggande rapport är en sammanställning av fem föredragningar och efterföljande frågor, under en hearing i Linköpings kommun den 27 maj 2004. Hearingen anordnades av Kommunfullmäktiges mål- och utvärderingsutskott Barn och Unga. Varje föredragning behandlas i ett eget kapitel. Panel/föredragshållare: Mehrdad Darvishpour Catz Halldan Marie Ericsson Almaz Abdulla Shoreh Valikani Stockholms universitet Kulturcentrum i Ryd Fritidsforum Invandrarservice i Linköping Skolsköterska Deltagare Sammanlagt c/a 100 deltagare, varav 12 män, från olika verksamheter 1. Invandrarkvinnor bryter mönstret Mehrdad Darvishpours forskning om iranska invandrarflickor Mehrdad Darvishpour berättar om invandrarkvinnors situation i Sverige, med fokus på fenomen som makt, kontroll, konflikt och maktförskjutning inom äktenskapet. Mehrdads grundantagande är att det i dag finns stora konflikter mellan ett modernt sett att se på kvinnas frigörelse och ett traditionellt patriarkaliskt maktmönster. Variabler som han utgår ifrån är kön, klass, etnisk minoritet, generationsförtryck, och revoltörer inom den etniska minoriteten. Ett av grundantagandena i Mehrdads forskning är att ett traditionellt patriarkaliskt maktmönster bygger på auktoritära system och metoder medan modernt, demokratiskt samhälle måste baseras på jämlikhet, jämställdhet och dialog. Hans forskning landar i slutsatsen att unga invandrarflickor lever under ett femfaldigt förtryck under gamla patriarkaliska strukturer, dvs de är flickor, de tillhör ofta en socioekonomisk underklass, de lever under ett starkt generationsförtryck, de tillhör en minoritet i samhället och revolterar de blir de en minoritet inom minoriteten. De fem konfliktfälten i invandrarkvinnors frigörelseprocess 1. Klassförtrycket Underklasstillhörighet ger en sämre position då det gäller hälsa, arbetslöshet, ekonomi, bostadsförhållanden osv. Sämre socioekonomiska förhållande leder lätt till problem inom ett äktenskap. Beroendet av mannen ökar och försvårar kvinnors möjlighet till frigörelse och omvänt gäller att bättre socioekonomiska förhållanden underlättar indirekt för kvinnor att uppnå autonomi (självbestämmande) och jämställdhet. Då invandrare ofta tillhör det Mehrdad kallar för underklassen, så har invandrarkvinnor svårare än andra att bryta mot det patriarkaliska mönstret och öka sitt självbestämmande. Därför måste man i olika sammanhang arbeta för att bryta upp klasstrukturerna och arbeta för att få bort alla former av klassförtryck, för skapa ett mer jämlikt samhälle med minskade klassklyftor, hävdar Mehrdad. Det minskar kvinnors beroende av män. 1

2

2. Könsförtrycket Könsförtryck finns i olika former och miljöer i det svenska samhället, hävdar Mehrdad, men det blir många gånger mer påtagligt inom olika invandrargrupper, då man har hårdare patriarkalisk struktur. Därför måste man ur ett modernt perspektiv, våga utmana traditionella föreställningar var de än dyker upp. Att kritisera det patriarkaliska systemet har således, enligt Mehrdad, inget med rasism eller kulturella uttryck att göra. I Sverige såg maktpositionerna likadan ut förr och fortfarande finns det könsförtryck och patriarkaliska mönster även inom svenska äktenskap. På samma sätt som det finns många invandrarfamiljer som kan ha kommit väldigt långt i jämställdhetshänseende. Man måste ifrågasätta männens självklara dominans, patriarkatet, var detta än förekommer i världen det har inte med rasism att göra, betonar han. Konflikten är en universell konflikt. Rent allmänt menar Mehrdad att det tar längre tid för män att anpassa sig till ett modernare synsätt, än vad kvinnor är beredda att vänta för att få ett större egenutrymme i äktenskapet och mer makt över sina egna liv (självbestämmande). Kvinnors frigörelsetakt är starkare än mäns anpassningsförmåga, konstaterar han. Detta leder till konflikter inom äktenskapet och i många fall till skilsmässor. Män som inte ger kvinnor det utrymme som de vill ha och som inte accepterar maktförskjutningen riskerar att kvinnan i äktenskapet tröttnar och vill lämna äktenskapet. Att som man försvara sin maktposition kan ge kortsiktiga vinster, men är således negativt i längden även för mannen, säger han. I starka patriarkaliska förhållanden är skilsmässor vanliga. Men det finns även ett antal yttre faktorer som pressar kvinnorna och ökar problem och konflikter, som t ex socioekonomiska förhållanden. Skilsmässofrekvensen är högre inom vissa invandrargrupper, än bland den befolkning som är född i Sverige. Bland iranier är skilsmässofrekvensen 4 gånger så hög som bland svenskfödda och bland chilenska invandrare är den 5 gånger så hög. Detta gör att män som anpassar sig till en maktförskjutning mer att vinna, än män som håller fast vid traditionella maktstrukturer, framhåller Mehrdad. 3. Förtryck av etnisk minoritet Förtrycket av etniska minoriteter konserverar traditionella, patriarkaliska synsätt, menar Mehrdad. Han argumenterar på följande sätt. Då etniska minoriteter i Sverige, som bär på ett traditionellt patriarkaliska system isoleras ifrån de svenskar, som har ett modernare sätt att se på frigörelse, blir det patriarkaliska systemet särskilt starkt. Att tillhöra en etnisk minoritet är, att i förhållande till majoriteten ( en av oss ), ofta bli inplacerad som den andre, dvs den som inte tillhör oss. Detta leder inte sällan till att man blir bemött på ett annat sätt än personer födda i Sverige. Det är svårare att bli inkluderad i arbets- och umgängesliv, det kan innebära att man åsidosätts eller diskrimineras i olika sammanhang etc. Det gör att många har svårt att känna sig hemma i samhället, som inte blir deras samhälle. Detta skapar svårigheter hos såväl män att anpassa sig, som för kvinnor att frigöra sig. Därför måste man motverka förtrycket och diskrimineringen av etniska minoriteter och inkludera och integrera människor i det svenska samhället, menar han. 3 Man måste våga ifrågasätta männens självklara dominans, patriarkatet det har inget med rasism att göra. Kvinnors frigörelsetakt är starkare än mäns anpassningsförmåga.

4. Generationsförtryck Då det gäller ungdomar finns det i alla samhällen en konflikt mellan den äldre och yngre generationen, för vilket Mehrdad använder begreppet generationsförtryck. I ett patriarkaliskt system blir konflikten särskilt stark mellan fäder och flickor i de familjer där pappan utövar auktoritär makt i familjen och där flickan själv vill bestämma över sitt liv. Gamla, patriarkaliska värderingar innefattar tron på att familjen är en harmonisk enhet. Men en familj har delvis gemensamma och delvis skilda intressen, framhåller han. Behovet av maktförskjutning blir mer intensifierad bland invandrare p g a en omvänd socialisation där många barn/ungdomar delvis blir föräldrar till sina föräldrar, då de har lättare att förstå och anpassa sig till det nya landet. Föräldrar förlorar den status man hade i hemlandet, man kanske är arbetslös, har svårt att lära sig svenska etc och det som inte var någon diskussion i hemlandet blir nu till en konflikt. Det gör att föräldrar kan lockas att ta fram alla gamla dolda värderingar för att upprätthålla dominansen. Man börjar hota och varna och använda maktspråk. Generationskonflikten blandas med könskonflikten då det gäller fäder och döttrar. Hedern blir en kollektiv kontroll av kvinnans/dotterns sexualitet. I frigörelseprocessen blir våldet den sista utvägen. Ju mindre anknytning pappan har till det svenska samhället ju större risk är det att man försöker kontrollera och förtrycka flickorna. Ett modernt samhälle måste också våga begränsa föräldrars inflytande över barnen och ta barnens parti. Förr hade föräldrar rätt att aga sina barn i Sverige. Det har man inte längre, betonar Mehrdad. 5. Förtryck inom den egna minoriteten Ytterligare en konflikt som finns i samhället är att invandrarungdomar, inte minst flickorna själva vaktar på varandra. Att våga revoltera mot den egna släktens traditioner kan innebära att man blir Ju mindre anknytning pappan har till det svenska samhället ju större risk är det att man försöker kontrollera och förtrycka flickorna. Det gäller att öka flickornas maktresurser. en minoritet inom minoritetens levnadsmönster, förklarar Mehrdad. När man förtrycker varandra inom en etnisk minoritet är olika nätverk och kvinnojourer för unga kvinnor/flickor en viktig maktresurs för kvinnas frigörelse, menar han. Och flickornas maktresurser måste öka, slår han fast. 4

2. Att nå särskilt utsatta flickor Skolsköterskan Shoreh Valikanis berättar om sitt arbete tillsammans med fritidsledare Ett exempel på en utsatt situation Två fritidsledare spelar upp ett drama på seminariet, för att illustrerar ett exempel på hur man försöker nå en särskilt utsatt flicka. Det handlar om den äldsta dottern i en invandrarfamilj. Hon är pressad och kontrollerad hemifrån. Pappan beskrivs som hotfull och rädd. Hennes fritid upptas till stor del av att städa, sköta hem och passa småsyskonen. Då hon har haft tjejkompisar på besök har hon samtidigt varit tvungen att ta hand om småsyskonen och har man velat prata förtroligheter har det inte gått då mamman vill höra vad man pratar om. Detta har gjort att kompisarna har tröttnat och hon lever idag isolerad från ett liv med andra ungdomar. De festligheter som hon är hänvisad till är de fester som genomförs tillsammans med hela familjen. Hon tycker att skolan är rolig, särskilt rasterna, då hon får möjlighet att vara tillsammans med klasskamrater. Skolans tjejgrupp räddningen På skolans tjejgrupp, har man kunnat motivera flickans närvaro för pappan, genom att säga att det är en skolaktivitet. På tjejgruppen upprättas ett visst nätverk med andra flickor, fritidsledarna och skolsköterskan. Man försöker att bygga upp flickans självförtroende och egen inre kraft: Du har rätt att bestämma själv och Du kan flytta hemifrån om Du vill! Flickan har fått hemtelefonnummer till både skolsköterskan och fritidsledarna om det skulle hända någonting allvarligt hemma, som gör att hon behöver ha akut stöd. Svårigheter då det gäller att samarbete med myndighet och stödteam Flickans situation är inte alls bra och Shoreh Valikanis beskriver hur hon har försökt koppla in Sociala förvaltningen. Där svarade handläggaren att för att man skulle kunna ta sig an flickan, skulle man vara tvungen att öppna ett ärende. Men det skulle inte gå om man inte också prata med pappan. Shoreh har också varit i kontakt med Råd och Stöd i kommunen och Flyktingmedicinskt centrum på Universitetssjukhuset. Men ingen har kunnat hjälpa till i arbetet med flickan. Det är inte bra att det finns så stora svårigheter då det gäller samarbete mellan olika verksamheter, understryker hon kraftfullt. Besparingar hindrar fortsatt arbete Man försöker där att bygga upp flickans självförtroende och egen inre kraft: Du har rätt att bestämma själv. Shoreh och fritidsledarna vill starta både en killgrupp och föräldragrupp för att kunna arbeta djupare med de problem som finns. Dessvärre har alla planer på det lagts ned då det inte finns några pengar för den verksamheten. Även tjejgruppens fortlevnad är hotad, i en försämrad kommunal ekonomi och genom besparingsförslag. Tjejgruppens fortlevnad är hotad, i en försämrad kommunal ekonomi och genom besparingsförslag. 5

3. Fritidsgårdarnas roll Marie Eriksson, från fritidsforum, beskriver fritidsgårdarnas uppgift då det gäller invandrarflickor Traditionellt sett är fritidsgårdarna pojkars arena. Liksom svenska pojkar söker sig även invandrarpojkar till gårdarna. Flickor önskar sig mötesplatser och behöver lockas till gårdarna, berättar Marie Fredriksson. Det osynliga förtrycket Redan i tidig ålder tillskrivs flickor och pojkar olika egenskaper, som sedan befästs av vuxna i olika miljöer från dockvrån under dagistiden till ungdomsåren, då livsutrymmet begränsas på olika sätt. Bland annat får flickor lära sig att inte bli för fulla, att inte träffa fel killar osv, för då kan de råka illa ut. Istället för att killar lär sig att vara rädd om flickor, att inte ta för sig i alla situationer osv. På så sätt finns det dels ett öppet synligt förtryck, men också ett osynligt förtryck, säger Marie. Egenskaper som tillskrivs pojkar respektive flickor Pojkar Ledande Självständig Tuff Stark Osårbar Klarar sig själv Aktiv Säker Flickor Följsam Beroende Empatisk Svag Sårbar Våga be om hjälp Passiv Osäker Gemensamma tjejgrupper Marie menar att begreppet invandrarflickor kan skapa negativa förväntningar. Det tillskriver dem utanförskap, att de skulle vara annorlunda mot svenska flickor och behöva extra stöd. Det gör att många av dem istället mår dåligt. Fritidsgårdarnas roll blir visserligen att synliggöra flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund, men att även att tydliggöra att mycket av det osynliga förtrycket utgår från samma syn på en flickas respektive pojkes egenskaper. Detta kan göras i blandade tjejgrupper, där tjejerna kan bli starka tillsammans, som tjejer. Fritidsledarens roll är att ställa de bra frågorna och flickorna får själva formulera svaren och ta egna beslut. Fritidsledaren lyssnar, stödjer och informerar men styr inte samtalet. Marie använder begreppet empowerment i sammanhanget. [Författarens kommentar: Begreppet används i många olika sammanhang och kan stå för mycket olika saker, t ex egenmakt. I detta sammanhang kan det handla om att skapa kraft och energi för frigörelse och att ta makt över sitt liv. Motsatsen kan vara att gå in i hjälplöshet, maktlöshet, hopplöshet och alienation.] För arbetet med detta krävs det att personalen har tid, tålamod, fantasi, övertalningsförmåga, tilltro och ödmjukhet. 6 Viktigt i arbetet med invandrarflickor: Synliggöra flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Verka för en högre grad av jämställdhet i skolan och i samhället. Stärka flickornas etniska identitet i kombination med strategier för deras integration i det svenska samhället. Motverka rasism och diskriminering. Samarbeta med föräldrar och invandrarorganisationer. Se skillnader mellan olika etniska grupper.

4. Att skapa en bra fritidsgårdsmiljö Fritidsledaren Catz Halldan berättar om Kulturcentrum i Ryd Grabbarnas fritidsgård förändras till lokaler även för flickor Även Catz Halldan beskiver fritidsgårdarna som grabbarnas miljö om man ser det historiskt och att flickor önskar sig/behöver egna mötesplatser. Politiskt satsas det mycket på traditionella pojkaktiviteter, förklarar Catz. Flickor önskar sig egna mötesplatser. År 2002 var fritidsgården i Ryd nedsliten och Stångåstaden avsatte projektmedel för en renovering. Hur vill ni att lokalerna ska se ut? frågade man personalen. Personalen i sin tur började resonera utifrån frågan: Vad gör en arena välkomnande och som bjuder in till möten och samtal, så att även flickorna känner att det kan bli deras miljö? Så gick man ut till flickorna som fanns knutna till gården och hörde hur de ville att lokalerna skulle se ut. Några önskemål var att man tog bort smårum, som man var rädd att bli indragen i, kladdad på osv. Så växte öppna fria ytor, med hörnor eller mindre rum i rummet fram. Den nya verksamheten bytte namn till Kulturcentrum. Nya arbetsmetoder Med de nya lokalernas framväxt utvecklades också nya arbetsmetoder. Man bjöd in olika professioner och inte minst med hjälp av medel från Projektet barn- och unga kunde en Tonårsbyrå byggas upp. En sjuksköterska från landstingets ungdomsmottagning, polisen, Råd och Stödenheten, fältsekreterare m m kunde komma till gården och träffa och prata med ungdomarna på deras egna arena. Man började ordna temakvällar om t ex språkbruk och frågor som var viktiga, inte minst för flickor. Samarbetet mellan svenska flickor och invandrarflickor var viktigt. Idag vill man utöka Tonårsbyrån även till Lambohov. Man vill involvera både flickor och pojkar och föräldrar i arbetet. Då biblioteket i Ryd lades ner reagerade fritidsgårdspersonalen kraftigt på att bostadsområdets gemensamma bokskatt skulle skingras. De sa då att böckerna tar vi hand om. En bokavdelning byggdes upp på Kulturcentrum, med bl a lättläst litteratur för invandrarflickornas skull. Oro för besparingar och bakåtgående utveckling Olika professioner bjöds ut till Kulturcentrum en Tonårsbyrå byggdes upp och en bokavdelning med bl a lättläst litteratur för invandrarflickor. Idag är man orolig på Kulturcentrum för att kommunpolitikerna ska spara in på de fina lokalerna man har byggt upp och flytta in fritidsgården i skolans lokaler istället. Det skulle vara ett slag mot den verksamhet som man har byggt upp och som fortfarande hela tiden utvecklas och förbättras, inte minst med inriktning mot flickor och då invandrarflickor i synnerhet. Idag är man orolig på Kulturcentrum för att kommunpolitikerna ska spara in på de fina lokalerna som man har byggt upp. 7

5. Hur kan man nå ut med information om det svenska samhället? Tolken Almaz Abdulla pratar om att man måste nu ut med information om hur det svenska samhället fungerar Gemensamma värderingar Almaz Abdulla ställer frågan: Hur kan man nå ut med information om det svenska samhället. Vi måste informera om vilka värderingar som man har och vad som gäller i Sverige, säger han. För Almaz handlar det både om att informera och att påverka invandrare. Hans tanke är att ett samhälle inte kan hålla ihop med alltför motstridiga värderingar om hur det sociala spelet ska gå till. Värderingar som strider mot majoritetssamhällets värderingar måste man överge, slår ha fast. Det kan t ex handla om en pappa som anser att dottern ska gifta sig med en viss pojke etc. I viss mening förefaller det handla om samma sak som Mehrdad pratar om, att ett traditionellt patriarkaliskt mönster står mot ett modernt demokratiskt samhällsbygge. Han berättar att han själv kan kritiseras för att ha blivit försvenskad, men menar att det uttrycket istället står för en mildare form av åsikten han är rasist. Men liksom Mehrdad betonar Almaz att detta inte handlar om rasism utan om hur grundvalarna för det gemensamma samhället ska se ut. Fördomar Värderingar som strider mot majoritetssamhällets värderingar måste man överge. Ett problem som Almaz lyfter fram är att det finns många fördomar bland många invandrare om vad som är svenskt. Han berättar om ett möte mellan invandrarföräldrar och svenska föräldrar där man pratade om barnuppfostran. Det visade sig att svenska föräldrar hade höga krav på sina barn, då det gällde tider, meddelanden och uppträdande. Då sa Almaz att detta är typiskt svenskt. Vid ett besök en lördagskväll på stan som Almaz sedan gjorde tillsammans med invandrarföräldrarna kunde de tillsammans konstatera att ungdomar betedde sig på ett helt annat sätt än vad de svenska föräldrarna hade sagt att de skulle göra. Det här är inte typiskt för hur svenska föräldrar vill att deras ungdomar ska beté sig, förklarade då Almaz. Viktigt i arbetet med att sprida information: Mer satsning på information i sfi-undervisningen. Högre krav på invandrarföreningarna att förklara vilka normer som gäller i Sverige. Allmänheten måste vara mån om att säga vad man tycker, hur man bör vara som anpassad invandrare. Poängen är att det finns många fördomar bland invandrare om att svenska föräldrar är mer toleranta mot dåliga beteenden än vad de i själva verket är, menar Almaz. Istället finns det generationskonflikter även inom de svenska familjerna. Tillsammans kan svenska föräldrar och invandrarföräldrar tillsammans diskutera hur man vill ha det, inte som svensk respektive invandrare utan just som föräldrar, menar Almaz. 8

6. Frågor Efter föredragningarna ges seminariebesökarna möjlighet att ställa frågor. 1. Kan Du förklara lite mer vad Du menar med att kvinnans frigörelse är snabbare än männens anpassningsförmåga? Mehrdad Darvishpour: Män lämnar inte ifrån sig makten frivilligt. Deras kortsiktiga rationalitet är att inte anpassa sig till kvinnas frigörelse och krav på självbestämmande. Familjen skapar stabilitet och trygghet för mannen. Fler ogifta/frånskilda män tar t ex självmord än gifta män 1. Och det patriarkaliska mönstret sitter ofta djupt. För kvinnor En långsiktig rationalitet för män är att anpassa sig och äktenskapet håller. blir ett patriarkaliskt äktenskap istället ett hinder för egen utveckling. Självmorden är större bland gifta kvinnor än bland ogifta/frånskilda. Detta kan sluta med att kvinnor tröttnar och vill skilja sig. En långsiktig rationalitet för män är att successivt anpassa sig till utvecklingen och att på så sätt få äktenskapet att hålla ihop. Marie Ericsson: Det är oftast kvinnor som fostrar pojkar. Det är ett stort ansvar. Och det stämmer att när pojkar söker partner så söker de intimitet medan kvinnor söker autonomi (självbestämmande). 2. Är samhälleliga strukturer en tillräcklig förklaring för olika sätt att tänka mellan invandrare och svenskar? Mehrdad Darvishpour: Jag är mot att ställa vi mot dom, det är dumt att reducera saker till en invandrarkultur och en invandrarfråga. Det handlar istället om konflikter mellan traditionalism och det moderna samhället, oavsett etnisk tillhörighet. Alla ideella organisationer skulle ha en jämställdhetsplan och 50 % kvinnor i styrelsen för att få verksamhetsbidrag. Almaz Abdulla: Jämställdhet måste vara ett ideologiskt ansvar inte ett villkor för bidrag. Shoreh Valikani: Det var en flicka, som skulle hållas vit och blev instängd i hemmet bakom persiennerna av sina föräldrar. En lärare fick komma och ge undervisning i hemmet. Men det är skolplikt i Sverige och det är fel att samhället inte säger ifrån när en flicka stängs in i ett rum utan istället undervisar henna hemma! 1 Sociologen Emilé Durkheim använde självmord som en indikator på förändringar i samhället. Han menade att vissa former av självmord ligger på en konstant nivå i alla samhällen och alla tider. När självmordsfrekvensen plötsligt ökar kraftigt måste man finna förklaringarna i samhällelig struktur snarare än i individuella biologiska eller psykologiska förändringar. 9

3. Jag tycker inte att vi föräldrar har för stort ansvar utan för lite många abdikerar. Mehrdad Darvishpour: Generationskonflikten är alltid aktuell. Att föräldrar ska ha ett stor makt är en konservativ ståndpunkt. Blir föräldrarna för starka så blir utvecklingen i samhället mindre dynamisk. Vi behöver inte vara rädda för att förlora makten. I ett demokratiskt samhälle står barnens intressen i centrum. Samhället vinner på detta. Vi behöver inte vara rädda för att förlora makten. I ett demokratiskt samhälle står barnens intressen i centrum. Samhället vinner på detta. 4. Samhället ställer krav på föräldrars ansvar. Men ansvar måste ge inflytande! Mehrdad Darvishpour: Det handlar inte om att föräldrar inte ska ta ansvar eller att man ska ge upp sin roll som fostrare. I ett patriarkaliskt samhälle är det auktoritära system som styr relationen. I ett demokratiskt samhälle är dialogen avgörande för utveckling. Vi ska inte minska, utan istället öka antal tillfällen för dialog mellan barn och föräldrar! Att förbjuda barn att gå till simhallen eller att tvinga dem bära slöja är tvång! Vi behöver istället mer dialog. I ett demokratiskt samhälle så är dialogen avgörande för utveckling. Vi ska inte minska, utan istället öka antal tillfällen för dialog mellan barn och föräldrar. Catz Halldan: Hur hanteras de kommunala medlen utifrån begreppen tvång respektive dialog? Satsar politikerna på verksamhet som uppmuntrar ökad dialog? På fritidsgårdar, tjejgrupper, killgrupper osv? 5. Finns det hinder för att hjälpa och stödja dem som behöver det? Shoreh Valikani: Ja, svensk myndighetsövning, t ex att hjälp måste registreras som ett ärende. Lagar och regler är viktiga, men de måste anpassas efter de behov som finns. Som skolsköterska har jag hälsosamtal med alla i 7:an, uppsökandeverksamhet och barnen kan komma till mig. Men jag behöver samarbeta med andra i olika frågor. Catz Halldan: Vi försöker att finna samarbetslösningar mellan t ex fältsekreterare, polis, skolsköterska, kurator och fritidsledare. Mehrdad Darvishpour: Man skulle kunna ändra lagstiftningen så att könsbetingat våld skulle straffas hårdare. Fler personer med invandrarbakgrund skulle anställas i hjälpoch stödverksamhet. De är en resurs som måste utnyttjas! 10

6. Det är viktigt med invandrare på arbetsplatserna, t ex hemspråksundervisningen gör att elever får träffa människor som har en brytning. Mehrdad Darvishpour: Att ha hemspråkslärare är inget bra exempel. Det är viktigt med vanliga lärare som har invandrarbakgrund och som undervisar i vanliga ämnen. Vi integrerar inte invandrare i Sverige. Men vi integrerar svenskar i den internationaliserade världen. 7. Innan man säger vad som är fel, måste jag veta vad som är rätt. Vem ska definiera det? Vad är förtryck? Vem ska definiera det? Kan man förändra en människa? Bilden är inte så enkel! Almaz Abdulla: Rätt här, kan vara fel där. Men när det krocka med de centrala värderingarna då blir det fel! Marie Ericsson: Man kan förändra sig själv, så att andra förändras. Shoreh Valikani: Skolans arbete ska göras i samarbete med hemmet. Det är ett gemensamt ansvar att överföra ett kulturarv från en generation till en annan. Epilog: Att vara ung möter motstånd och kräver alltid sin revolt Våra ungdomar älskar ingenting annat än lyxen. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt för ålder. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig inte ens om en äldre person träder in i ett rum. De är uppkäftiga mot sina föräldrar och andra. De stör varje hyfsat samtal mellan vettiga människor. De har dåliga matseder och har blivit lärarnas skräck. Detta skrevs för över 2 400 år sedan, av den grekiske filosofen Sokrates. Han dog år 399 f Kr. 11

Bilaga Svenska Dagbladet 16/3 2004 Kämpa för invandrarflickor Hedersrelaterat våld mot invandrarflickor handlar inte om en kulturkrock mellan svenskar och invandrare. Det är en krock mellan moderna och traditionella kulturer som kan bli en tickande bomb. Vi måste kämpa på flera fronter för att förbättra flickornas situation, anser fil dr Mehrdad Darvishpour, verksam vid Stockholms universitet och Mälardalens högskola. Länsstyrelsernas undersökning av det hedersrelaterade våldet i hela landet ger en skakande bild. Undersökningen tyder på att drygt 1 500 invandrarflickor under de senaste åren (2001 2003) utsatts för hedersrelaterat våld. Bara i Stockholm, Göteborg och Östergötland lever över 650 unga flickor i den svåra situationen att vara hotade eller misshandlade av sina familjer. Situationen är ännu värre för flickor och kvinnor som vågar utmana den patriarkala hederskulturen. De fruktar att möta samma öde som Fadime. Man kan inte förneka att hedersvåld är en specifik form av våld mot kvinnor som legitimeras av vissa kulturella mönster, en kollektiv handling där män bestraffar kvinnor som vågar frigöra sig och bestämma över sin sexualitet och sin kropp. Det är en kollektiv handling i den bemärkelsen att andra män stödjer maken, brodern eller fadern som begår våld i syfte att köpa tillbaka sin heder. Det är ett traditionellt kulturellt arv från ett förmodernt samhälle som lyckats överleva även inom det moderna samhälle som Sverige är. Men flickornas utsatthet inom många invandrarfamiljer är mycket mer omfattande och utgörs inte enbart av hedersrelaterat våld. Många invandrarflickor är fyrdubbelt förtryckta. Många av dem tillhör underklassen, är utsatta för etnisk diskriminering och som kvinnor förtryckta av patriarkatet. Som barn och tillhöriga den yngre generationen är de också drabbade av föräldrarnas auktoritet. När en del av dem trots allt vågar utmana den traditionella patriarkala kulturen kan de möta sanktioner från sin omgivning. Många blir isolerade, hjälplösa. De lever i rädsla och oro och känner sig som fångna i den hårda patriarkala kulturen. Dock skiljer sig flickornas situation mellan olika invandrargrupper beroende på socioekonomisk och kulturell bakgrund. Unga invandrare som har vuxit upp i det nya samhället har generellt betydligt lättare att leva med två kulturer i stället för att leva mellan två kulturer. Min tidigare forskning om invandrarkvinnor som bryter mönstret visar att maktförskjutningen mellan män och kvinnor inom invandrarfamiljer i Sverige ofta leder till intensifierade familjekonflikter. Förutom maktförskjutning i könsrelationen till kvinnors fördel pågår också en maktförskjutning mellan föräldrar och barn. Föräldrarnas position försvagas efter invandringen, vilket innebär att de har mindre makt över sina ungdomar, medan barnen får en ny roll. Barnen för in den nya kulturen i hemmet och kan därmed bidra till socialisationen av sina föräldrar. De blir i viss utsträckning föräldrar till sina föräldrar. Det nya samhällets normer och lagar, som stödjer barnens rättigheter, ökar också barnens inflytande i förhandlingar med föräldrarna. Allt detta förändrar maktbalansen i familjerelationerna. Föräldrar som inte känner sig delaktiga i samhällslivet kan drabbas av en känsla av maktlöshet, vilket kan öka kulturkrocken mellan föräldrar och ungdomar. Allt detta intensifierar den generella konflikten mellan många ungdomar och föräldrar som är skeptiska till ungdomarnas frigörelseprocess. Risken för familjekonflikter bland invandrare ökar ytterligare när könskonflikter kolliderar med generationskonflikter. Risken för konflikter mellan fäder och döttrar kan m a o vara hög inom invandrarfamiljer. Invandrarflickors situation är på så sätt framförallt ett resultat av konfrontationen mellan moderna och traditionella kulturer. Det är alltså inte fråga om en kulturkrock mellan svenskar och invandrare som många påstår, utan en kulturkrock mellan moderna och traditionella kulturer, mellan jämställda värderingar och hårda patriarkala värderingar. Och migration och globalisering bara intensifierar detta alltmer. 12

Denna kulturkrock kan bli en tickande bomb. Invandrarflickor behöver samhällets stöd för att hävda sig, för att frigöra sig, för att ha ett värdigt liv och bestämma över sin kropp och sitt öde. För att nå detta syfte och hjälpa invandrarflickor behöver mycket göras. Bland annat: Skärp lagstiftningen mot brott som är könsbetingade. Motverka arrangerade äktenskap och avskaffa tvåårsregeln som innebär att kvinnor i importäktenskap utvisas om de skiljer sig under de två första åren i Sverige. Undervisa om kvinnors och barns rättigheter. Det bör bli obligatoriskt vid föräldramöten i skolan. Motverka segregation, diskriminering och utanförskap för att öka chansen till ett mer jämställt liv. Bilda opinion framförallt i segregerade områden och öka informationen bland myndigheter. Många myndigheter tar inte invandrarflickornas röst på allvar. Ställ villkor för ekonomiskt stöd till ideella organisationer. Hälften av styrelseledamöterna måste vara kvinnor. Varje organisation måste ha en konkret plan för jämställdhetsutveckling. Öka resurserna till kvinnojourer och stöd även manliga nätverk mot våld för att sprida en bild av den goda manligheten. Vi kan förbättra invandrarflickors situation när vi kämpar parallellt på flera fronter: mot kvinnoförtryck, mot sociala orättvisor, mot diskriminering, mot föräldrars förtryck av sina barn och för en jämställd relation. Mehrdad Darvishpour fil dr i sociologi Stockholms universitet och Mälardalens högskola 13