Konferens: Arkitekturpsykologi hva er et godt sted å arbeide?, Högskolan på Vestlandet (HVL)/ Western Norway University of Applied Sciences Bergen, Norge 27 maj 2017 Kontorsmiljö - Ledarskap Ledarskapets betydelse för medarbetarnas välbefinnande & kopplingen till kontorsgestaltning Dr. Associate professor in Archiecture (docent), Master of Architecture SAR/MSA School of Architecture, Kungliga Tekn. Högskolan(KTH)/ The Royal Institute of Technology
Architect: Associate professor, PhD Office Design, Architect SAR/MSA Office Design s Influence on Employees & Organizations 50% architect specialized on office design at Brunnberg & Forshed Architect Ltd 50% research (KTH, Stress Research Institute, post doc Cornell University) 2010 PhD Degree - School of Architeture, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm 1997 Master of Architect - School of Architeture, LTH, Lund University Other educations: - Fine Arts & formutbildning (Ölands folkhögskola, Sweden) - Interior design & furniture (Factulty of Art, Utrecht, Netherlands) Publications: Three individuals books & several book chapters (Swedish, English, French) and scientific articles Some of them
LEDARSKAP vi är fascinerade, besatta av ledarskap nyckeln till framgång i krig i företagande Napoleon (1769-1821) Steve Jobs (1955 2011) Ivar Kamprad (1926 )
Har traditionellt använts för att utöva ledarskap SAR/MSA, Tekn. Dr Ed Arno Copyright: New Yorker 1977
Forskningen visar att olika arkitektoniska karaktärsdrag påverkar relationer mellan medarbetare på kontoret Men säger oss inget om kontorsmiljöns: Påverkan på utövandet av ledarskap (ledarskapsstilen) Betydelse för anställdas upplevelse av ledarskap Ej heller om det finns någon skillnad mellan olika typer av kontor - eller skillnad mellan olika typer av öppna kontorsmiljöer Faktum: Liten kunskap om kopplingen mellan ledarskap & kontorsmiljö
Vi bestämde oss därför att undersöka kontorstypens påverkan på upplevelse av ledarskap Våra forskningsfrågor var: 1) Är det några skillnader i hur anställda i olika kontorstyper upplever ledarskapet vid arbetsplatsen? 2) Finns det några skillnader mellan hur kvinnor & män upplever ledarskapet i olika kontorstyper?
Artikel: Is perception of leadership influenced by office environment? Bodin Danielsson, C., Wulff, C. & Westerlund, H. (2013) Journal of Corporate Real Estate (JCRE), Vol. 15 No. 3/4, 2013, pp. 194-212 17-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 18 Vetenskapsforum P1 (2013-12-02) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/289365?programid=1302
Studien Baserar sig på: - SLOSH 2010 (Swedish Longitidunal Occupational Study of Health) - En nationellt representativ, långitudinell studie om hälsa och arbetsmiljö som genomförs vart annat år i Sverige sedan 2006 - Statistiska metod: multivariat regression analys (Kontrollerade för: ålder, kön, befattning, arbetsmarknad - privat/offentlig) - Urvalet 5 358 personer från sju identifierade kontorstyper i samtida kontorsdesign (Ahlin & Westlander, 1991; Duffy, 1999)
7 st identifierade kontorstyper i samtida kontorsdesign (Ahlin & Westlander, 1991; Duffy, 1999) Mindre & mer enskilda kontorsrum : 1) Cell-kontor (eget rum) 2) Delat rum (2-3 pers./rum) Traditionellt kontorslandskap: 3) Litet kontorslandskap (4-9 person/rum) 4) Mellanstort kontorslandskap (10-24 person/rum) 5) Stort kontorslandskap (25 eller fler person/rum) Aktivitets baserat & mer flexibla kontorstyp: 6) Flex-kontor 7) Kombi-kontor
CELLKONTOR Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: Enskilt rum - Karaktäriseras av enskilda rum som ligger längs med byggnadens fasad för att ge varje rum får ett eget fönster. - Ger en planlösningen av antingen enkel- eller dubbelkorridor som binder samman de enskilda kontorsrummen - Man har ofta tillgång till kontorsutrustningen som skrivare i det egna rummet - Kontorsarbetet är ofta självständigt och kräver mycket koncentration till sin karaktär 1a) Ett typiskt kontorsrum 1b) En typisk korridor på ett kontor av typen cellkontor. Detta är samma kontor som på bild 1a 2) Storleken på kontorsrummen i ett cellkontor kan variera mellan olika kontor. Detta är ett cellkontor av den större storleken, i detta fall i en modern kontorsfastighet
2. DELAT RUM 2-3 personer delar rum Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: Övrigt: - Arbetsplatserna är ofta fritt arrangerade i rummet, iblan med skärmar eller andra objekt mellan arbetsplatserna för att skapa avskildhet kring den egna arbetsplatsen och bättre ljudmiljö. - Den anställde har inte tillgång till något eget fönster utan delar med sina rumskamrater - Den flesta kontorsutrustning som kopieringsapparat, skrivare är oftast utanför det enskilda rummet - I det team-baserade delade rummet har man ofta tillgång till kontorsutrustning som skivare i det enskilda kontorsrummet - Personer som delar rum tenderar att ha likartade arbetsuppgifter - Det team-baserade delade rumet karaktäriseras av interaktivt projekt arbete - Denna kontorstyp är ofta en konsekvens av brist på kontorsyta 1) Exempel på ett team-baserad delat rum 2) Och ett delat rum av icke team-baserad typ
Traditionellt kontorslandskap: 3. LITET KONTORSLANDSKAP 4-9 pers./rum. Enligt grupppsykologin är detta en bra gruppstorlek för att uppnå hög känsla av gruppidentitet (Svedberg, 1992) Två olika kontor med små kontorslandskap
Traditionellt kontorslandskap: 4. MELLANSTORT KONTORSLANDSKAP, s k storrum 10-24 pers./rum Detta är den vanligast formen av kontorslandskap i Sverige (Christiansson & Eiserman, 1998) 1) Mellanstort kontorslandskap av mindre storlek där arbetsplatserna arrangerats i grupper. 2) Mellanstort kontorslandskap av större storlek där arbetsplatserna har placerats längs med byggnadens fasad.
Traditionellt kontorslandskap: 5. STORT KONTORSLANDSKAP 25 eller mer pers./rum. Inte någon vanlig kontorstyp i Sverige, dock mer förekommande i t ex USA Ett stort kontorslandskap. Detta kontor är något äldre än genomsnittet, från 1992 och känt för sin arkitektur
Kontorstyper som är aktivitetsbaserade & av mer flexibel karaktär: 6. FLEXKONTOR - Inga egna arbetsplatser, god tillgång på olika typ av arbetsytor Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: Övrigt: - Ofta öppen planlösning, men det är inte nödvändigtsvis så - God tillgång på back-up rum som används för koncenterat arbete, telefonsamtal, möten etc. - Kontorstypen är dimensionerad för att <70% av arbetsstyrkans är inne på kontoret samtidigt, man räknar med att folk utanför kontoret t ex hemma, hos kunder eller rent av är sjuka - Kontorstypen är beroende av ett bra IT-system, så att det gemensamma datasystemet kan nås ifrån alla arbetsplatser inom kontoret. - Man delar på kontorsutrustning som finns i de gemensamma ytorna - Det finns ingen möjighet att s k personalisera de enskilda arbetsplatserna - Den mest flexibla av alla kontorstyper både inredning och anställda är flexibla. 1) Ett flexkontor i öppet landskap 2) Så kallade back-up rum
7. KOMBIKONTOR teambaserat arbete, mer än 20% av arbetet på annan plats än den egna arbetsplatsen på kontoret, god tillgång på olika arbetsytor Arkitektoniska karaktärsdrag: Funktionella karaktärsdrag: - Finns ingen strikt rumslig definition för denna kontorstyp de enskilda arbetsplatser kan antingen vara kontorslandskap eller i enskilda rum - Den anställde har en personlig arbetsstation - God tillgång på olika back up rum för de arbetet som inte lämpar sig på den enskilda arbetsplatsen. Det kan vara arbetsstationer för arbetsuppgifter som kräver speciell utrustning, rum för möten, projektarbete och s k brain storming. - Projektarbete i grupp och att man delar kontorsutrustning i hög grad - Höggrad av självständigt i arbetet i kombination med intensivt grupparbete i projekt - Projektgrupperna flyttar runt mellan olika arbetsplatser för att nyttja olika faciliteter efter behov - Kontorsutrusning delas i höggrad mellan medarbetarna och finns i de gemensamma rummen 1) Individuella och gemensamma arbetsstationer i ett kombikontor 2) Ett brainstorming -rum, projektrum på samma kontor
SOCIODEMOGRAFISK BESKRIVNING AV URVALET: Urval: Arbetar mer än 20% på egna kontoret. Kvinnor 53,9%, män 46,1% av urvalet av totalt 5 358 personer Tabell visar fördelning av kön och ålder, samt fördelning av inkomst, befattning och arbetsmarknadstillhörighet (privat/offentlig) mellan kvinnor och män i urvalet
Anställdas upplevelse av närmaste chefens ledarskap mättes med 3 st olika skalor: 1) GLOBE (the Global Leadership and Organizatioanl Behavior Effictiveness Programme) som mäter chefens egenskaper med 15 frågor 2) NYA ARBETSLIVET (NA) (Oxenstierna et al., 2008; Theorell et al., 2012) 2 st frågor som mäter relation till närmaste chef 3) LEDARSKAPSKLIMAT i enkäten Stressprofilen (Setterlind & Larsson, 1995) 10 st påståenden som mäter relation till närmaste chef
1) GLOBE Index (15 frågor) uppdelat i 5 st områden Svarsalternativ ges på en skala 1-5 Följande egenskaper hos chefen mäts: - Integritet i ledarskapet (Eng. Integrity) - Enväldigt ledarskap (Eng. Autocratic leadership) - Självupptaget ledarskap (Eng. Self-centred leadership) - Gruppinkluderande ledarskap (Eng. Team integrator) - Inspirerande ledarskap (Eng. Inspirational leadership)
RESULTAT GLOBE total urvalet & kvinnor och män enskilt
2) NYA ARBETSLIVET (Oxenstierna et al., 2008; Theorell et al., 2012) Baserat på 2 st frågor. Svarsalternativ ges på en skala 1-4 a) Bryr sig din chef om dig? b) Lyssnar din chef på dig och tar in det du säger? 3) LEDARSKAPSKLIMAT i enkäten Stressprofil Baserat på 10 st påståenden. Svarsalternativ ges på en skala 1-4 (Setterlind & Larsson, 1995) Exempel på påståenden: a) Jag får den information jag behöver av min chef b) Min närmaste chef är bra på att driva och genomföra förändringar c) Min chef förklarar mål och delmål för vår verksamhet så att jag förstår vad det betyder för just mitt arbete d) Jag har klart för mig vilka förväntningar som ställs på mig av min chef e) Min närmaste chef visar att han/hon bryr sig om hur jag har det och hur jag mår f) Jag har tillräckligliga befogenheter i förhållande till det ansvar jag har
RESULTAT NYA ARBETSLIVET & STRESSPROFILEN (LEDARSKAPSKLIMAT-skalan) total urvalet & kvinnor/män enskilt
RESULTAT - GRAFISK ÖVERSIKTSTABELL:
Forskningsresultatet tyder på att: KONTORSTYPEN UPPLEVELSE AV LEDARSKAP (eftersom skillnader kvarstår efter kontroll för viktiga bakgrundsfaktorer) VARFÖR SÄMST LEDARSKAP I DELAT RUM (2-3 pers./rum)? (oberoende av skala är resultatet sämst i denna kontorstyp (gäller hela urvalet + kvinnor /män separat) Hypotes: Bristande relation mellan medarbetare/chef (LMX- och empowerment teorierna) Vilket kan bero på: 1) utvecklande av barriärer mellan de i rummet och de utanför rummet 2) en subkultur utvecklas lätt i mindre grupper kan bli självgående & autonoma i negativ bemärkelse 3) möten mellan chef-medarbetare ej neutralt mer laddade & mindre spontana: a) chefen måste söka upp medarbetare i deras rum gå in på deras territorium alt. b) medarbetaren måste söka upp chefen på dennes territorium (Ej samma laddning i cellkontor där har alla eget rum ) c) möten måste planeras eller d) ha tillgång till bra mötesplatser inom kontoret & en kultur som gör att alla nyttjar dessa OBS! För kreativitets och innovation: Kontor med små gruppstorlekar & utan insyn mest gynnsamt (MitchellMcCoy, 2000)
TACK för er uppmärksamhet Funderar du på något så nås jag på: christina.bodin.danielsson@arch.kth.se christina.bodin.danielsson@brunnbergoforshed.se christina.bodin.danielsson@su.se