Kemiska ämnen som vi behöver



Relevanta dokument
Kemiska ämnen i cellen

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kemiska ämnen i cellen

WHO = World Health Organization

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Maria Svensson Kost för prestation

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Prestationstriangeln

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Årets Pt 2010 Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Diabetesutbildning del 2 Maten

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Goda kostvanor - Näringslära

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt jan 2008

Tio steg till goda matvanor

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

VEGETARISK MAT TILL BARN

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Näringslära En måltid

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Vad påverkar vår hälsa?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Kost för idrottare Träningslära 1

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Råd för en god hälsa

Mat och måltidsvanor. Kolhydrater

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Vad räknas till frukt och grönt?

Inledning. Varför är det viktigt med mat

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Kostnadsminimering av matportion

Läsa och förstå text på förpackningar

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

KROPPEN Kunskapskrav:

Det dolda sockret Lärarhandledning

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Alla delar är lika viktiga!

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Transkript:

Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv

Tallriksmodellen 2

Hur mycket vatten behöver vi? En vuxen konsumerar upp mot 3 liter vätska per dag - ca 1.5 liter (6-8 glas) dricker vi - ca 0,5 1 liter kommer med maten - ca 2,5 4 dl bildas vid kemiska reaktioner i kroppen. Under sina första 60 år dricker en människa upp ca 50 ton vatten! Vatten innehåller inga kalorier i sig men ger näring och räknas därför som ett näringsämne. 3

Vattnets viktigaste biologiska funktioner Lösningsmedel för olika ämnen. Ex. När maten hamnar i matsäcken används olika vätskor för att födoämnena ska kunna brytas ner och kroppen ska kunna tillgodogöra sig dem. Det skulle inte fungera utan vatten som lätt löser andra ämnen och fungerar som ett lösningsmedel för många av kroppens ämnen.

Vattnets viktigaste biologiska funktioner Transportmedel- vatten transporterar näringsämnen, syre, koldioxid, slaggprodukter, hormoner osv Vatten reglerar vår kroppstemperatur

Hur mycket vatten finns i kroppen? Vår kropp består till 50 90 % av vatten (ca 90 % i nyfödda barn, ca 50 i gamla människor) Benen består till 20-30 % av vatten Lever- till 69% Muskler- till 70% Njurar- till 82% Hjärna- till 75% Blod- till 85%

Hur mycket vatten finns i Gröt- 80 % Bröd- 50% Kött- 58-67% Potatis- 76% Äpple- 85% Tomater- 90% Gurka- 95% Vattenmelon- 96%

Vad händer vid brist på vatten i kroppen? Vid 6-8 % vattenbrist (vattenbrist = % av kroppens vikt) drabbas vi av värmeslag Vid 10% vattenbrist börjar man hallucinera 20 % vattenbrist leder till uttorkning av kroppen och till sist döden. Kamelen och dromedaren tål upp till 30 procents uttorkning

Hur länge kan man klara sig utan vatten? Utan mat med enbart vatten kan man klara sig i 63 dygn Utan vatten ca 5 dygn (www.svd.se/.../tva-manader-gransenfor-vad-man-klarar_6862255.svd )

Vitaminer Det finns 13 vitaminer som är livsnödvändiga för oss. Varje vitamin har sin bestämda biologiska funktion. Brist på något vitamin ger upphov till specifika bristsjukdomar

Mineraler Vi behöver ca 20 mineralämnen. Kalcium ( Ca)behövs för bildning av ben och tänder, och för blodet att levra sig. Som fullvuxna innehåller vi ca ett kilogram Ca. Fosfor (P)behövs för bildning av ben och tänder. Både Ca och P finns i mjölkprodukter och i vissa bladgrönsaker, t ex grönkål.

Mineraler Jod (I) behövs för att sköldkörteln ska bilda hormoner, som reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Jodbrist anses vara den vanligaste orsaken till struma (förstoring av sköldkörteln). Bordssalt med tillsatt jod introducerades på 20-talet. Brist på sköldkörtelhormon under den tidiga barndomen hämmar den mentala och fysiska tillväxten och resulterar i dvärgväxt.

Hur mycket salt behöver en vuxen per dag En vuxen människa innehåller ca 200 gram koksalt ( Na Cl) varav ca 50 gram är löst i blodet. Rekommenderat dagligt intag (RDI) ca 1,25 g koksalt 1 tesked salt om dagen täcker dagsbehovet! Tar du ca 5-6 g koksalt (ca en tesked) om dagen så anses det finnas risk för högt blodtryck. Överkonsumtion kan även leda till benskörhet. Många svenskar tar betydligt mer än så, upp mot det dubbla, dvs. 10-12 g koksalt!

Mineraler Järn ( Fe) ingår i blodets röda färgämne hemoglobin som transporterar syre. Brist på järn kan ge syrebrist. Man känner sig då trött och kraftlös. Fe finns bl.a. i lever, bruna bönor, spenat.

Proteiner Finns i Kött, fisk, ägg, mjölk och ost Baljväxter som ärtor, bönor och linser Varför behöver vi proteiner? Proteiner är kroppens byggstenar. De har som uppgift att bygga upp och reparera kroppens celler, vävnader och muskelmassa. Muskler består huvudsakligen av proteiner 15

Kolhydrater Finns i bröd, mjöl, gryn och pasta av fullkorn potatis frukt, grönsaker, och baljväxter. Mat från växtriket (som grönsaker, frukt, mjöl och raffinerat socker) innehåller i allmänhet mer kolhydrater, medan mat från djurriket (som kött och ägg, men inte mejeriprodukter) nästan inte innehåller några kolhydrater alls. Varför behöver vi kolhydrater? - Kolhydrater är vår viktig energikälla. - Kostfibrer (finns i fullkornspasta, bröd, ris, grönsaker, rotfrukt) är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt.

Fetter Fetter från växtriket kallas för vegetabiliska Fetter från djurriket kallas för animaliska

Fetters funktioner Energireserv Ett gram fett innehåller dubbelt så mycket energi som ett gram kolhydrater eller proteiner. För en människa med ca 15-20 kg kroppsfett räcker fettets energireserv för att överleva utan mat ca en månad.

Fetters funktioner Vattenreserv När fettet sedan förbränns i kroppen bildas mer än 1 gram vatten per gram fett. En kamel som tar det lugnt kan vara utan vätskepåfyllnad i upp till ett halvt år. www.bilderochfakta.se/djur/

Fetters funktioner behövs för att kroppen ska kunna producera manliga och kvinnliga könshormoner och vitamin D. Utebliven mens kan till exempel bli följden av för hård bantning.

Fetter värmeisolerande skyddar de inre organen stötdämpare när fettet lagras i underhuden. Stellers sjölejon som väger ca 1 ton kan hoppa i vattnet från 20-25 meter höjd utan att skada sig.

Fetters funktioner Ytterst på huden finns ett naturligt lager av fett som skyddar mot uttorkning och håller den mjuk och smidig

Fakta om fett För en kvinna är ungefär 70 gram fett om dagen rekommenderat (från Livsmedelsverket) intag, för en man ca 90 gram. Hur stor del av kroppens vikt som utgörs av fett, mäts som regel i viktprocent. För kvinnor är det normala att 20 30 % av kroppsvikten utgörs av fett. För män är motsvarande siffra 12 24 %.