MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Relevanta dokument
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Inspirationsfilm HFS matvanor


Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

WHO = World Health Organization

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Testa dina vanor Hälsotest

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Cancerprevention nuläge och utveckling

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

MAT OCH CANCER. Emma Nisukangas Leg. dietist, fil. master i kostvetenskap Projektledare Dietisternas Riksförbund

Diabetesutbildning del 2 Maten

Råd för en god hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Bakom våra råd om bra matvanor

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

VEGETARISK MAT TILL BARN

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Till vårdnadshavare 1

Matprat i primärvården

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Tio steg till goda matvanor

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Råd om mat till dig som ammar

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Hälsosamma levnadsvanor

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Testa dina vanor Hälsotest

2018 Happynova AB. - Den sunda metoden för viktkontroll

Råd om mat till dig som ammar

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Maria Svensson Kost för prestation

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Kemiska ämnen som vi behöver

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Måltidspedagogik i vardagen

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost och näring för idrottande ungdomar

Vad påverkar vår hälsa?

GRAVIDITET OCH DIABETES

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Matvanor hos elever i årskurs 5

Kost i skola och barnomsorg

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Mål resurshushållning i kursplanen

Vad räknas till frukt och grönt?

Transkript:

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer. Syftet är att den ska användas som kunskapsstöd till hälso- och sjukvårdspersonal i samtal om hälsosamma matvanor för att minska risken för cancer. Broschyren innehåller, förutom WCRFs 10 råd för cancerprevention, en överblick i forskningsläget när det gäller matens koppling till cancerrisken. Källa till materialet: World Cancer Research Fund. Summary of Global Evidence on Cancer Prevention, juli 2016. Tillgänglig från: www.wcrf.org

UNGEFÄR 1/3 AV DE VANLIGASTE CANCERFORMERNA SKULLE KUNNA FÖREBYGGAS MED KOST, FYSISK AKTIVITET & GENOM ATT HÅLLA EN HÄLSOSAM VIKT.

REKOMMENDATIONER FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR CANCER Bakgrunden till råden presenteras ytterligare längre fram i broschyren i en kortfattad presentation av forskningsläget. HÅLL EN HÄLSOSAM VIKT Håll din vikt inom det hälsosamma intervallet - BMI 18,5-25. RÖR DIG MER Var fysiskt aktiv i minst 30 minuter varje dag och minimera stillasittandet. ÄT MER GRÖNSAKER, FRUKT, BALJVÄXTER OCH FULLKORN Ät mer och variera intaget av fullkornsprodukter, grönsaker, frukt och baljväxter (bönor, ärtor, linser). UNDVIK NÄRINGSFATTIGA LIVSMEDEL OCH SÖTADE DRYCKER Begränsa intaget av energirika och näringsfattiga livsmedel såsom godis, chips och bakverk. Undvik sötade drycker såsom läsk och saft. Begränsa intaget av juice. ÄT MINDRE SALT OCH UNDVIK MÖGLIGA LIVSMEDEL Begränsa ditt intag av salt genom att minska saltet i maten och ät mindre av processad mat som färdiglagade rätter och halvfabrikat då de ofta innehåller stora mängder salt. Undvik mögliga livsmedel som kan innehålla aflatoxiner.

BEGRÄNSA INTAGET AV RÖTT KÖTT OCH UNDVIK CHARKUTERIER Ät inte mer än 500 g (tillagad vikt) per vecka av rött kött, till exempel kött från ko, gris och lamm. Ät lite, eller helst inget alls, av charkuterier såsom rökt skinka, leverpastej, salami, korv, kassler och bacon. Välj gärna vegetariska rätter samt rätter med fisk, kyckling eller annat fågelkött. FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER - UNDVIK ALKOHOL I cancerförebyggande syfte är det bäst att inte dricka alkohol. FÖRLITA DIG INTE PÅ KOSTTILLSKOTT För att minska risken för cancer ger en varierad, hälsosam kost enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ett bättre skydd än kosttillskott. AMMA DITT BARN Om du kan, amma ditt barn under sex månader innan du introducerar barnet för andra livsmedel. CANCERÖVERLEVARE Du som har behandlats för cancer rekommenderas också att följa dessa råd för att förebygga återfall och minska risken att drabbas av andra sjukdomar. Om du behöver specifika råd om hur just du ska anpassa din mat, kan du be din läkare eller sjuksköterska om remiss till dietist.

STARKT VETENSKAPLIGT STÖD FÖR VAD SOM MINSKAR RISKEN FÖR CANCER

GRÖNSAKER GRÖNSAKER MED LÅGT STÄRKELSEINNEHÅLL MINSKAR RISKEN FÖR: Mun- och halscancer Exempel på grönsaker med ett lågt stärkelseinnehåll: Broccoli, spenat, grönkål, blomkål, morot, kål, sallad, gurka, tomat, kålrot, purjolök och palsternacka. FYSISK AKTIVITET FYSISK AKTIVITET MINSKAR RISKEN FÖR: Tjocktarmscancer Bröstcancer (efter klimakteriet) Livmodercancer Exempel på fysiska aktiviteter kan vara friluftsliv, vardagsaktiviteter, transport till fots eller med cykel, lek, fysisk belastning i arbetet, motion och träning.

FRUKT FRUKT MINSKAR RISKEN FÖR: Lungcancer Mun- och halscancer KOSTFIBER FIBERRIKA LIVSMEDEL MINSKAR RISKEN FÖR: Tjocktarmscancer Kostfibrer kallas de kolhydrater från växter som inte bryts ner vid matsmältningen. De finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter, baljväxter samt i bröd, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn. Fullkorn är när alla delar av spannmålskornet finns med och innehåller mer näring än när man inte använt hela kornet.

KALCIUMRIK KOST MJÖLKPRODUKTER MINSKAR RISKEN FÖR: Tjocktarmscancer Mer forskning behövs för att kunna ge råd om vilken mängd som ger de gynnsamma effekterna. AMNING AMNING MINSKAR RISKEN FÖR: Bröstcancer (både före och efter klimakteriet) KAFFE KAFFE MINSKAR RISKEN FÖR: Levercancer Livmodercancer Mer forskning behövs för att kunna ge råd om vilken mängd som ger de gynnsamma effekterna.

STARKT VETENSKAPLIGT STÖD FÖR VAD SOM ÖKAR RISKEN FÖR CANCER

ALKOHOL ALKOHOL ÖKAR RISKEN FÖR: Tjocktarmscancer Bröstcancer Levercancer Mun- och halscancer Matstrupscancer Magsäckscancer AFLATOXINER AFLATOXINER ÖKAR RISKEN FÖR: Levercancer Aflatoxiner produceras av mögelsvampar som kan växa på spannmål, kryddor, nötter och torkad frukt. Undvik därför att äta dessa livsmedel om de ser missfärgade och mögelangripna ut. (Mögel som används vid framställning av mögelost bildar inte aflatoxiner). SALT SALT OCH SALTRIK MAT ÖKAR RISKEN FÖR: Magsäckscancer

ÖVERVIKT ÖVERVIKT OCH FETMA ÖKAR RISKEN FÖR CANCER I: Tjocktarm Bröst Gallblåsa Njurar Lever Matstrupe Äggstockar Bukspottkörtel Prostata Magsäck Livmoder Ta hjälp av tabellen på nästa sida för att räkna ut BMI. GLYKEMISK BELASTNING EN HÖG GLYKEMISK BELASTNING ÖKAR RISKEN FÖR: Livmodercancer Glykemisk belastning är ett mått på hur mycket en persons blodsocker höjs efter en måltid. Belastningen ökar om man äter livsmedel med högt GI och/eller om man äter stora mängder.

BMI-TABELL Längd (m) Vikt (kg) En hälsosam vikt innebär att man har ett BMI på mellan 18,5 och 25 (normalvikt). Ligger BMI under 18.5 räknas det som undervikt, mellan 25 och 30 räknas det som övervikt och ett BMI över 30 räknas som fetma.

CHARKUTERIER CHARKUTERIER ÖKAR RISKEN FÖR: Tjocktarmscancer Magsäckscancer Exempel på charkuterier: Bacon, salami, kassler och rökt skinka RÖTT KÖTT RÖTT KÖTT ÖKAR RISKEN FÖR: Tjocktarmscancer Med rött kött menas kött från ko, gris, lamm och vilt (Livsmedelsverket).

Denna skrift har tagits fram av en projektgrupp inom Dietisternas Riksförbund med finansiering från Socialstyrelsen inom ramen för regeringens satsning på att förbättra vården för patienter med kroniska sjukdomar. Informationen bygger på material från World Cancer Research Fund. World Cancer Research Fund är en organisation som utreder hur matvanor, fysisk aktivitet och vikt påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger utifrån dessa rekommendationer om hur risken för cancer kan minskas. Kom ihåg, det finns även andra faktorer som påverkar risken för att få cancer såsom rökning/tobak, miljöfaktorer och solvanor. För att minska risken för cancer är det alltid viktigt med rökstopp! Projektgruppen har bestått av: Karin Andersson, leg. dietist och masterstudent i folkhälsovetenskap Emma Nisukangas, leg. dietist och masterstudent i kostvetenskap Charlotta Rubin, folkhälsovetare och dietiststudent Frågor eller funderingar? Kontakta din dietist, läkare eller sjuksköterska. Mer information finns också att läsa på: www.matochcancer.se www.wcrf.org www.livsmedelsverket.se www.1177.se

WWW.DRF.NU