ÅRSRAPPORT 2016 för omsorgsnämnden

ÅRSRAPPORT 2016 för omsorgsnämnden 2016 0

Årsrapport 2016 Omsorgsnämnden Innehåll Innehåll... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Ekonomisk redovisning... 4 3. Personalredovisning... 11 4. Arbete och företag... 14 5. Barn och utbildning... 17 6. Bygga och bo... 19 7. Demokrati och mångfald... 21 8. Miljö, energi och trafik... 24 9. Stöd och omsorg... 26 10. Trygghet och säkerhet... 32 11. Uppleva och göra... 36 12. Verksamhetsuppföljning... 38 Bilaga 1: Intern kontroll... 40 Bilaga 2: Hyres- leasingavtal... 44 Bilaga 3: Inventarieförteckning... 48 Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF... 48 Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen... 48 Bilaga 6: Redovisning av övriga uppdrag och prioriteringar givna i verksamhetsplanen... 48 Bilaga 7: Patientsäkerhetsberättelse... 52 Bilaga 8: Styrkort... 65 1

1. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för året är ett överskott på 24,7 mkr vilket motsvarar 1,7 % av nettobudget. Huvudorsaken till överskottet förklaras av att nämnden inte har behövt ta i bruk alla medel avsatta för demografiska/ behovsmässiga ökningar. Totalt har 58 % av enheterna en ekonomi i balans. Sammantaget bedöms verksamhetens effektivitet, d.v.s. i kvalitet och resursutnyttjande, vara god. Ökningen i sjukfrånvaron har stannat upp under 2016 och ligger på 26 dagar/snittanställd. Målnivån på högst 22 sjukdagar per snittanställd nås inte. Omsorgsnämnden följer det nationella mönstret för aktuella yrkeskategorier. Utifrån en analys 2015 har flera åtgärder satts igång, bl.a. erfarenhetsutbyte mellan chefer. Den dagliga verksamheten Tufvan blev utsedd av kommunfullmäktige till årets arbetsplats inom Växjö kommunkoncern. Omsorgsnämnden har under 2016 sett ett alltmer ansträngt rekryteringsläge inom i stort sätt alla yrkesgrupper. Marknadsföring mot grund- och gymnasieskolor är en åtgärd som väntas bära frukt på lång sikt. Andelen som väljer privat utförare av hemtjänst fortsätter att öka. Omsorgsnämnden har beslutat att Sörgården och Evelid återgår till kommunal drift när avtalen löper ut medan Åbovägen och Norrelid kommer ut till försäljning för att därefter bedrivas enligt LOV. En ny ansökan inom ramen för LOV i särskilt boende, vid kvarteret Skärvet, är under behandling. I budget 2016 låg ett uppdrag att överföra socialpsykiatrin till nämnden för arbete och välfärd. Utredning och därefter genomförande av förändringarna har krävt mycket tid från båda nämnderna och många funktioner har varit inblandade. Balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar är fortfarande förhållandevis god. För målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar är dock tillgången på bostäder med särskild service inte tillräcklig. Inom äldreomsorgen är behov och utbud i balans. Inga viten har behövt betalas på grund av för långa väntetider. Beslut har fattats om att Hovslunds särskilt boende avvecklas för att bland annat bli seniorlägenheter. I ett läge med flera nya intressenter och en relativt stillastående behovsnivå finns en risk för överutbud av särskilda bostäder med spridda, tomma och kostsamma platser som följd. Nämndens koldioxidutsläpp under 2016 ligger på 414 ton, vilket är en bit över målnivån. Det mest omedelbara förbättringsutrymmet finns i att använda mindre bensin till förmån för etanol, då få eller inga av nämndens bilar kräver bensin för att fungera. Även att leasa elfordon kan bidra till en väsentlig minskning av utsläppen. Nöjdheten med delaktighet i omsorg och vård är överlag god i olika brukarundersökningar. Registreringen av avvikelser, klagomål och synpunkter i verksamhetssystemet har ökat, men kan hanteras än mer systematiskt för att arbeta förebyggande samt åstadkomma förbättringar. Anhörigträffar och nya e-tjänster har etablerats under året. Sammantagen nöjdhet hos omsorgstagarna inom hemtjänst ligger, med 91 %, på samma nivå som föregående år. Även inom särskilt boende nås målnivån, med det förbättrade resultatet 85 % nöjda omsorgstagare. Brukarundersökningar av bl.a. daglig verksamhet och bostad med särskild service visar överlag på goda värden. 2

Under året har brukarundersökningar även genomförts inom korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice för barn och ungdomar gjorts. De allra flesta känner sig glada och trivs. På korttidsboendet finns några som tycker att de ibland eller aldrig får tröst om de blir ledsna. Det samlade resultatet gällande personalkontinuitet för omsorgstagarna når nästan målnivån, både i äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Fortfarande har vissa hemtjänstenheter ett förbättringsarbete att göra innan likvärdig omsorg ges i detta kvalitetsområde. Andelen aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet har ökat, framför allt i hemtjänsten. Sammantaget når omsorgen målnivån. Den planerade direkta brukartiden i hemtjänsten uppgick till 67 %, vilket är likvärdigt med fjolåret och inte riktigt på önskvärd nivå. Mobil hemtjänst ger under 2017 bättre förutsättningar att arbeta med och kontrollera målet. Strax under 70 % är nöjda med maten i särskilt boende, vad gäller matdistributionen är resultatet något lägre. Steg har likväl tagits i rätt riktning och flera åtgärder är igångsatta bl.a. kring måltidsmiljö och uppvärmning. Inom trygghet och säkerhet pågår en mängd olika aktiviteter som handlar om riskförebyggande insatser, läkemedelsgenomgångar mm. Vad gäller lagom lång nattfasta är resultatet ungefär i nivå med föregående år, men ännu inte i mål. Mätningar av följsamhet till kläd- och hygienrutiner visar på förbättringar och vassare resultat än i riket. Antalet fall som rapporterats in har ökat med 5 % jämfört med 2015, samtidigt som höft- och lårbensfrakturer har fortsatt att minska enligt Region Kronoberg. Satsningarna på teknik som stöd för omsorgstagare och för effektiva/säkra processer genom bl.a.: *pilotprojekt med digital vårdplanering, *mobil hemtjänst, *fler surfplattor till enheterna att använda vid omsorgstagarnas aktiviteter, *utbyggnad av trådlösa nätverk. Erbjuden utevistelse i äldreomsorgen ligger på en hög och jämn nivå vilket tyder på att frågan är inarbetad och prioriterad hos såväl ledning som medarbetare. Trots det är en hel del omsorgstagare inte nöjda med tillgången till utevistelse i brukarundersökningen, men en klar förbättring har skett jämfört med 2015. Det finns många insatser inom omsorgen som ger möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro, både individuellt och i grupp. Inom äldreomsorgen har särskilt aktivitetssamordnare inrättats. Samtidigt visar brukarundersökningar att äldre/anhöriga i vissa fall inte är nöjda. Det är viktigt att verksamheten fortsätta att fånga upp behov, önskemål och förväntningar samt utvecklar innehållet vidare Tio anmälningar enligt lex Sarah har gjorts till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) under året, varav åtta från kommunal verksamhet. En avvikelse har lett till anmälan enligt lex Maria, som kom från kommunal verksamhet. Statliga prestationsmedel har möjliggjort satsningar på bland annat utbildningar och ökad kompetens inom områden som rehabilitering och social dokumentation. ------------- Ulf Hedin 3

2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Nämndens verksamhetsmål Nämnden, i helhet såväl som i delar, uppvisar ekonomisk balans. Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv. 2.1 MÅLUPPFÖLJNING EFFEKTIVITET Nämnden i helhet såväl som i delar uppvisar ekonomisk balans Ekonomisk balans - avvikelse från Utfall Utfall Utfall budget (tkr) 2016 2015 2014 Vid positivt tal är avvikelsen ett överskott 24 728 37921 28907 2016 Antal enheter I balans Andel 2015 2014 2013 Centralnämnden 6 6 100% 83% 83% 1% Avdelning sjuksköterskor 4 2 50% 67% 57% 80% Avdelning rehab 1 1 100% 100% 57% 80% Äldreomsorg hemvård 20 8 40% 68% 63% 58% Äldreomsorg särskilt boende 13 6 46% 85% 63% 58% Funktionsnedsättning 28 19 68% 79% 55% 66% Totalt 72 42 58% 77% 61% 66% Nämnden som helhet är i ekonomisk balans. Huvudorsaken till överskottet förklaras av att nämnden inte har behövt ta i bruk alla medel avsatta för demografiska/ behovsmässiga ökningar. Vad gäller enheterna tillämpar omsorgsnämnden en mix av rörlig och fast resursfördelning. Varje månad görs nya beräkningar och förvaltningsbidrag delas ut. Förvaltningsbidraget styrs av omsorgstagarnas behov och ändras efter antal omsorgstagare och deras behov. Enheternas förmåga att följa de utdelade förvaltningsbidragen blir ett mått på hur nämnden i helhet och delar lyckas bemanna efter omsorgstagarnas behov. Om övriga kvalitetsmått såsom 4

brukarundersökningar och kostnad per brukare följer liknande kommuner samtidigt som verksamheten drivs inom ramen för utdelat förvaltningsbidrag tyder det på en kostnadseffektiv organisation. Ekonomistyrning med täta periodbokslut, tydlig redovisning av ekonomiskt läge nio gånger per år har tidigare lett till att större andel enheter nått en ekonomi i balans. Om färre enheter överskrider givna resurser kan i högre grad riktade förstärkningar göras för att möta kvalitetsbrister. Under 2016 har resursfördelningen inom äldreomsorgen haft en stadigt vikande trend. Många enheter har inte klarat att anpassa sin verksamhet till minskade behov. Underskotten är i absoluta tal inte så stora och i relativa tal markeras enheten som röd (obalans) om underskottet är större än 0,3 %. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv Under målområde Stöd och omsorg, kan mer om brukarundersökningar inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning läsas. Samlat är omsorgstagarna nöjda. Resursutnyttjandet visar på en sammantaget relativt likvärdig effektivitet jämfört med landet. Beräkningar finns ännu inte tillgängliga för 2016. De tal som redovisas gäller för 2015 med en jämförelse mot 2014. TABELL 2:1.2 NYCKELTAL Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut Rikets Bokslut Bokslut Bokslut Kostnad per dygn i särskilt boende (KPB) genomsnitt 2015 2015 2014 2013 2012 1 800 1 821 1 683 1 611 1 548 Kostnad per timme i hemtjänst (KPB) 351 464 321 309 301 Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst (RS)* 284 773 271 675 281 241 284 162 183 487 Kostnader per årsplats i särskilt boende (KPB) 657 066 640 014 614 295 587 893 566 568 Kostnader per årsplats i daglig verksamhet inkl. resor (KPB) 206 955 179 580 197 830 189 800 - Kostnader per årsplats i gruppbostad (KPB) 944 261 997 001 912 727 894 980 908 778 Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans (KPB) 466 275 458 307 438 227 415 065 424 083 Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, andel brukare (%) 1,6 % 2,7 % 1,4 % 2,3 % 2,1 % Nettoavvikelse äldreomsorg 0,3 % 1,4 % 6,3 % 7,8 % 12,0 % Nettoavvikelse LSS 0,4 % 1,6 % 0,4 % 0,6 % 0,6 % Nyckeltal kring effektivitet har ett års förskjutning, 2015 är de senaste tal som är analyserade. Kostnad per dygn i särskilt boende är 1800 kr. En ökning med 117 kr per dygn jämfört med föregående år. Växjö ligger 21 kr under rikets genomsnitt, men Växjös kostnad har ökat mer än rikets genomsnittskostnad. 5

Kostnad per timme i hemtjänst motsvarar 351 kr. Kostnaden har ökat med 30 kr från föregående år (9,3 %). Växjö ökade resursfördelningen i ordinärt boende med 5 kr/timme (1,8 %) fr.o.m. 2015-07-01. Det förklarar att kostnaden ökar även om ökningen är något stor för att enbart förklaras av ovan och förändringar i kostnadsläget. Jämfört med riket är kostnaden 113 kr lägre (26 %). Den låga kostnaden jämfört andra kommuner kan inte enbart ses som positiv. Detta ger också en indikation på att schablontider i resursfördelningssystemet ser olika ut jämfört med andra kommuner. I dagsläget är skillnaden för stor för att man ska tillmäta jämförelsen med övriga riket någon större relevans. Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst är 284 773 kr. Detta är en ökning med 1,3 % jämfört 2014. Genomsnittskostnaden i riket är 271 675 kr. Ökningen i riket är 2,9 % jämfört 2014. I förhållande till övriga riket har kostnadsskillnaden alltså minskat. Kostnad per årsplats i särskilt boende motsvarar 657 066 kr. En ökning med 42 771 kr sedan föregående mätning och nivån är 17 052 kr högre än rikets genomsnitt. Det ologiska förhållandet uppstår att kostnaden per dygn är lägre än genomsnittet men kostnad per omsorgstagare och år är högre. En anledning kan vara att man i Växjö kommun befinner sig fler dygn per omsorgstagare och år på särskilt boende än man gör för rikets genomsnitt. Båda nyckeltalen i särskilt boende har ökat med 7 % mellan 2014 och 2015. Detta förklaras av en satsning med 6 kronor per timme i särskilt boende från och med 2015, lönerevisionen och en uppdatering av HSL-komponenten i nyckeltalen. Kostnad per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet motsvarar 206 955 kr inkl. kostnaden för resor med färdtjänst. Kostnaden exklusive resorna motsvarar 188 705 kr på helår. Analys visar att flertalet kommuner även 2015 inte redovisar kostnaderna för resor i sina tal. Snittet för riket uppgår till 179 580 kr. Under året har volymtimmarna ökat vilken kan förklaras av att fler äldre omsorgstagare trappat ner eller avslutat sin dagliga verksamhet och ersatts av yngre som vill och har behov av fler timmar. En hyresökning i samband med en organisationsflytt under året är ytterligare en förklaring till viss kostnadsökning. Kostnad per årsplats i gruppbostad (KBP) motsvarar 944 261 kr. Talet ligger 52 740 kr lägre än rikets genomsnitt. Förändringen mellan 2014 och 2015 är 3,5 % och motsvarar i princip den löneökning som varit under 2015, men påverkas även av förändringen av en gruppbostad till korttidsboende för unga. På några gruppbostäder har kostnad per plats ökat med i snitt 30 % under 2015 p.g.a. ökat omsorgsbehov i form av HSL-insatser, dubbelbemanning och att omsorgstagare inte längre orkar delta i daglig verksamhet. Det finns fortfarande några gruppbostäder där kostnad per plats överstiger 4 000 kr per dygn där omsorgsbehovet består av mycket HSL-insatser och dubbelbemanning. Övriga gruppbostäder ligger mellan 1 700-3 600 kr per plats och dygn. Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans motsvarar 466 275 kr, vilket är en ökning med 28 048 kr. Rikets genomsnitt är 458 307 kr vilket gör att Växjö ligger 1,7 % högre än riket. Andelen ytterfall ordinärt boende enligt KPB är 1,6 %, en liten ökning jämfört med 2014. Rikets genomsnitt är 2,7 %. Att Växjö ligger under beror på att inte så hög andel omsorgstagare med höga omvårdnadsbehov bor kvar hemma och att tillgången på platser i särskilda boende är väl tillgodosedd. Nettoavvikelse äldreomsorg Under perioden 2012-2015 har nettokostnaden för äldreomsorg per invånare gradvis närmat 6

sig referenskostnaden i riket och är nu i nivå med den. Detta beror främst på minskade hemtjänsttimmar samt att tillgången på platser i särskilt boende har stramats upp och ligger nära rikets nivå. Under 2016 har dock tillgången på platser ökat igen, vilket kan ge ökade avvikelser när 2016 års tal ska analyseras. Nettoavvikelse LSS Kostnaden har varit i nivå med referenskostnaden under hela perioden 2012-2015. 2.2 ANALYS AV UTFALL 201612 Driftredovisning, tkr Omsorgsförvaltningen Budget Justerad budget Utfall 2016 2016 2016 Netto Netto Netto Budget avvikelse 2016 Budget avvikelse 2015 Övergripande -38 325-31 220-60 039 28 819 19 417 Centralförvaltningen 84 322 84 340 84 076 264 4 720 Avdelning sjuksköterskor 75 206 75 942 76 184-242 -599 Avdelning rehab 50 261 53 140 53 666-526 1 430 Äldreomsorg och hemvård kommunal regi 557 461 538 951 542 014-3 063 7 412 Äldreomsorg och hemvård privat regi 160 855 167 615 167 636-21 -337 Omsorg funktionsnedsättning kommunal regi 450 177 449 793 449 081 712 5 638 Omsorg funktionsnedsättning privat regi 80 027 81 423 82 636-1 213 240 Summa 1 419 984 1 419 984 1 395 254 24 730 37 921 Omsorgsnämndens nettobudget uppgår till 1 420 mkr. Under året har 1 395,3 mkr förbrukats. Nämnden visar ett överskott om 24,7 mkr, vilket motsvarar 1,7 % av tilldelade resurser. Resultat innehåller poster av engångskaraktär motsvarande ca 17 mkr. Dessa består av 11 mkr i avsättningar för framtida kostnader kopplade till beslut tagna under 2016 samt beslutade särskilda satsningar om 6 mkr. De framtida kostnaderna är kopplade till två områden. Det första gäller beslutet att stänga E- huset i Ingelstad som särskilt boende och består av en framtida hyresskuld till Vidingehem om 3,3 mkr. Omsorgsnämnden riskerar en hyreskostnad för lokaler fram till att hyresavtalet går ut 2021-12-31. Det andra beslutet gäller inflyttningsstoppet på Hovslund, 7,7 mkr, även där handlar det om hyra för lokaler som kommer att stå tomma hos Växjöbostäder samt hyreskompensation för omsorgstagare som behöver flytta till dyrare lägenheter. Satsningarna har gått till följande projekt: Satsning Utfall Budget Utförandeportalen 174 300 Uppdragsutbildn Vård o omsorg 1 457 2 400 Utbild Specialistsjuksköterska 820 2 500 Rekryteringskampanj 159 500 Mobil hemtjänst 3 087 3 000 Terapihund 353 280 E-hälsa, verksamhetssystem 535 Dietist - måltid 485 Summa 6 051 10 000 7

Alla satsningar har inte genomförts full ut, inte inom planerad tid men har ändå nått vissa resultat. Utförandeportalen, mobil hemtjänst och E-hälsa verksamhetssystem går till viss del in i varandra, och har haft vissa tidsförskjutningar. Pilotgrupper för mobil hemtjänst har verkat under 2016 och den stora utrullningen gick igång i december 2016. Under 2017 bör informationsöverföring, dokumentation och mätningar för t.ex. direkt brukartid underlättas. Uppdragsutbildningen Vård och omsorg satte igång i maj och kommer att slutföras under 2017. Omsorgsnämnden har på så sätt säkrat att 20 medarbetare får en yrkesutbildning som gör dem anställningsbara inom vård- och omsorg. Utbildning till specialistsjuksköterska lanserades sent, så många kom inte med i antagningen till vårterminen. Från höstterminen ökade antalet sjuksköterskor som får utbildningsbidrag. Även denna satsning fortsätter 2017. Satsningen gör att sjuksköterskor får en ökad kompetens samt att Växjö kommun blir mer attraktiv vid rekryteringar och möjliggör att fler sjuksköterskor stannar kvar inom Växjö kommun. Rekryteringskampanj har vid två tillfällen skett med kommunövergripande insatser. Omsorgsnämnden fortsätter att göra riktade insatser mot gymnasie- och högstadieelever. Konkurrensen om den framtida och nuvarande arbetskraften är skarp, där marknadsföring av vårdyrket både på kort och lång sikt är viktigt. Terapihundarna har blivit något dyrare än budgeterat. Hundarna har spridit stor glädje under 2016. En utredning pågår för att värdera en eventuell framtida satsning. För dietist och E-hälsa har en del satsningar gjorts i den ordinarie verksamheten och tas inte upp här som en särskild satsning då planerna kunnat genomföras utan tillskott i resursfördelning. Huvudorsaken till överskottet förklaras av att nämnden inte har behövt ta i bruk alla medel avsatta för demografiska/ behovsmässiga ökningar. Istället har resursfördelningen successivt minskat under året. Statsbidrag om ca 17 mkr för ökad bemanning inom äldreomsorgen har sökts och effektuerats. Nämnden avser redovisa in kostnader för statsbidraget fullt ut. Beloppet är inte resultatpåverkande, statsbidraget har bruttoredovisats som både intäkt och kostnad. Statsbidraget har använts till bl.a. aktivitetshandledare, dokumentationsstödjare, vardagsrehab samt satsningar inom ordinärt boende kopplat till säkerhet och nutrition. Inom övergripande ger ej ianspråktagen resursfördelning ett överskott på ca 29 mkr. Detta överskott hade varit ännu större om inte engångseffekterna från satsningar och reserveringar haft resultatpåverkande effekt. Centralförvaltning redovisar ett litet överskott om 0,3 mkr. Några tjänster har varit vakanta under året, vissa IT-satsningar har försenats och alla satsningar som planlagts som nyttjande av eget kapital har inte genomförts fullt ut. Sjuksköterskeorganisationen redovisar ett smärre underskott, -0,3 mkr. Underskottet är kopplat till avvikelser i kostnadsslagen personal, lokal och förbrukningsmaterial på två av områdena, som till viss del vägs upp av överskott på central nivå. 8

Rehaborganisationen prognosticerar ett litet underskott. Budgetöverskridande för kostnader för hjälpmedel är den största orsaken och mildras något av att man inte rekryterat för några kortare vakanser. Äldreomsorgen i kommunal regi visar på ett minskat behov av förvaltningsbidrag om 18 mkr. Av dessa har man lyckats minska sina kostnader med ca 15 mkr, men får ett underskott om ca 3 mkr. Endast en enhet har ett större underskott, men flera enheter går inte riktigt ihop sig ekonomiskt. De enheter som stod för de största underskotten 2015 har hämtat upp sig under året. Under 2016 har två enheter belysts av analysteam och handlingsplaner verkar nu på två särskilda boenden. Avvikelserna är kopplade till kostnader för bemanning. Äldreomsorg privata utförare visar ett på ett resultat i balans. Här har resursfördelningen ökat med ca 7 mkr. Attendos särskilda boende på Vikaholm med 54 platser är helt fyllt, samtidigt har ingen motsvarande minskning av platser inom de kommunala boendena uppstått. Detta är kostnadsdrivande och kommer förmodligen att visa sig som förskjutningar i nettoavvikelserna på kostnader för äldreomsorg 2016. Området omsorg funktionsnedsättning kommunal regi visar ett överskott om 0,7 mkr. Förvaltningsbidraget har både ökats och minskats inom området. Boendestödet minskade i rörlig resursfördelning medan boendena har fått ökad tilldelning. Överskottet återfinns till största delen inom personlig assistans medan några boende för utvecklingsstörda går med underskott. Omsorg funktionsnedsättning entreprenad har under första halvåret haft några omsorgstagare med mycket stora omvårdnadsbehov som efterhand nått mer normala nivåer. Området visar ett underskott om 1,2 mkr. Detta betyder inte att någon entreprenör fakturerat för mycket utan att kostnaderna överskridit budgeterad nivå. Investeringsredovisning, tkr Projekt (större) Budget 2016 Utfall 201612 Netto Inkomst Utgift Netto Budget avvikelse 2016 Budget avvikelse 2015 IT och administration 3200 0 0 0 3200 3200 Äldreomsorg 500 0 0 0 500 500 Omsorg funktionsnedsättning 400 0 481 481-81 400 Summa 4100 0 481 481 3619 4100 Investeringar inom omsorg funktionsnedsättning har genomförts under året. Inom IT och administration görs de flesta investeringar genom att kostnader för leasing av både hård- och mjukvara ersätter rena köp. Därmed kostnadsförs dessa förstärkningar på kostnadssidan. Ett sådant exempel är de investeringar som görs i mobil hemtjänst, där de löpande kostnaderna ökar med ca 0,5 mkr per år. 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister I helåret finns inga större resultatförda poster som bedöms vara osäkra fordringar eller tvister. 9

2.3 KOMMUNAL SÄLJVERKSAMHET Enligt kartläggningen om kommunal säljverksamhet definieras inga av omsorgsnämndens intäkter som kommunal säljverksamhet. 2.4 FRAMTID Under 2016 noteras en vikande trend i bedömda behovsnivåer i särskilt boende. Detta kan bero på att behovsbedömningar successivt har gått över att göras på handläggarnivå. Ytterligare en orsak kan vara att några nu får en plats i särskilt boende även då behoven inte är så omfattande. En glidning i tillämpning av vägledning kan finnas och förstärkas genom ökad tillgång på platser. Tillämpning av vägledning SOL kommer att granskas under 2017. Under 2017 öppnar Humana ett LOV-boende på Skärvet med 72 platser. Därmed ökar tillgången på platser betydligt mer än vad de demografiska behoven tyder på. Den demografiska ökningen pekar på att ökat behov om ca 7-10 platser varje år de närmaste åren. Den ökade tillgången på platser kan medföra risk för låga beläggningsgrader på olika särskilda boenden. Låg beläggningsgrad på särskilda boenden medför lägre resursutnyttjande av fasta kostnader för t.ex. nattbemanning och hyror för verksamhetslokaler. Dessutom tillkommer kostnader för tomhyror. En anpassning som genomförts är inflyttningsstopp på Hovslund. Detta i samband med att beslut fattats om att Hovslund framöver inte ska vara ett särskilt boende. Istället är inriktningen att Hovslund ska rymma seniorlägenheter och annan verksamhet som kan passa i ett äldrecentrum. Analys av kostnad per timme i hemtjänsten tyder på att de timschabloner som används i Växjö kommun fortfarande är höga. Mobil hemtjänst som gått ut i full skala i december 2016 bör efter intrimning kunna ge en fingervisning om och hur schablonerna ska kunna korrigeras. Med de nya regler som tillämpas för hyressättning av de lokaler som omsorgsnämnden hyr av kommunala bolag blir kostnaderna mer känsliga för förändringar av ränteläget. Inför budget 2017 hade detta ingen större effekt, men vid en räntehöjning kommer hyrorna att höjas lika snabbt. Utan kompensation kan en räntehöjning tvinga fram besparingar på andra kostnadsposter än hyror. Omsorgsnämnden har från och med årsskiftet lämnat över socialpsykiatrin till nämnden för Arbete och välfärd. Även ram för overheadkostnader har lämnats över och därmed behöver omsorgsnämnden göra anpassningar gällande centrala funktioner motsvarande 4-5 mkr på årsbasis. 10

3. Personalredovisning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. En samlad personalpolitik, kvalitetssäkrad rekrytering, god ledarförsörjning, aktivt hälsoarbete och en stor delaktighet bidrar till hög attraktivitet. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare. Sjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Den etniska mångfalden bland kommunens anställda ska öka, i synnerhet på chefsnivå. Andelen män inom vårdyrken ska öka. Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska bort. Fler ska utnyttja friskvårdsbidraget. Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 22 dagar/snittanställd, där varje enhet ska förbättra sig minst 10 %. 3.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 22 dagar/snittanställd, där varje enhet ska förbättra sig minst 10 %. Sjukdagar per snittanställd motsvarar 26 dagar. Andel enheter som når målnivån eller förbättrat sig 10 % eller mer är 59 %. Analys och kommentar: Antalet sjukdagar per snittanställd uppgår till 26 vilket är i linje med 2015. Ökningen av sjukdagar per snittanställd har stannat av och följer den nationella trenden. Det är 59 % av enheterna som når målnivån eller förbättrat sig minst 10 % under året. Under 2016 är det långtidssjukfrånvaron, 60 dagar eller mer, som stigit. Andelen medarbetare sjukskrivna mindre än 60 dagar har minskat i motsvarande utsträckning. Dessutom är det allt fler som inte har någon sjukfrånvarodag under året. Kvinnors sjukdagar per snittanställd har ökat och männens har minskat under 2016. Sjukfrånvaron bland de som är yngre än 29 år har ökat i jämförelse med 2015, främst vad gäller långtidssjukfrånvaron. Under hösten 2016 har tio enhetschefer deltagit i ett erfarenhetsutbyte kring rehabilitering och sjukskrivning. Gruppen har drivits som pilot och en utvärdering kommer att göras i början av 2017 kring om och hur piloten ska utvidgas. Ett samarbete mellan omsorgsnämnden, Kommunhälsan och Försäkringskassan har inletts under hösten 2016. Syftet med samarbetet är att utifrån olika kompetenser se vilka behov av rehabiliteringsinsatser som finns och utreda vilka förutsättningar som krävs för att kunna återgå i ordinarie arbete. Vidare att gemensamt förbättra rehabiliteringsprocessen. Fortsatt utveckling av faktaunderlag för att följa sjuktalen i omsorgsnämnden pågår. 11

Den dagliga verksamheten Tufvan blev utsedd av kommunfullmäktige till årets arbetsplats inom Växjö kommunkoncern. 3.2 FRAMTID Omsorgsnämnden kommer att fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron genom den plan som sattes under 2016. Under 2017 kommer arbetet med de som varit sjukskrivna mer än 360 dagar intensifieras. Andelen yngre än 29 år har ökat i denna grupp och bör ligga i fokus i samarbetet med Kommunhälsan. Växjö kommun står inför stora utmaningar gällande framtida kompetensförsörjning. Omsorgsnämnden har under 2016 sett ett alltmer ansträngt rekryteringsläge inom i stort sätt alla yrkesgrupper. Enhetschefer har lagt mycket tid på rekrytering och bemanning. Under hösten har avdelning personal arbetat mer med rekrytering för att avlasta enhetschefer. Detta i form av en SIL som skapar en väg in där rekryteringsbehov, annonsering, sortering och fördelning av ansökningar samlas. Utvärdering kommer att ske i början på 2017. Under året har besök på gymnasium och grundskolor gjorts för att informera om olika verksamheter och yrken som finns i omsorgsnämnden. En praovecka för niondeklassare har erbjudits där eleverna fått vara med i olika delar av omsorgsnämndens verksamheter. I början av 2017 kommer en upplevelseverkstad för åttondeklasser att genomföras tillsammans med Region Kronoberg. I december 2016 gick startskottet för marknadsföringskampanjen för sommarrekrytering. Fortsatt arbete i Vård- och omsorgscollege sker för bättre marknadsföring och kvalitetssäkring i vård- och omsorgsyrken. Utveckling av chefsintroduktionen samt utbildning i Växjö kommunkoncerns nya värdegrund drivs vidare. Olika bas- och fördjupningsutbildningar ska ges till personalen utifrån identifierade behov. I maj startade omsorgsnämnden ihop med Lernia en uppdragsutbildning. 21 personer som tidigare varit timanställda har sedan maj månad ett vikariat och studerar 50 %. Dessa personer ska ha läst 1000 poäng i maj 2017. Under 2016 har Birka hemvård, som testenhet, introducerat verksamhetsanpassade scheman i Timecare planering. Medarbetare lägger var femte vecka ett nytt schema utifrån enhetschefs bemanningskrav och hur de skulle vilja arbeta under perioden. Implementeringen har fungerat väl och under 2017 kommer Timecare planering introduceras succesivt på övriga enheter. 3.4 NYCKELTAL Totalt Kvinnor Män Omsorgsnämnden Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Förändring Förändring Förändring Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda 2 242 2 223-19 1 987 1 968-19 255 255 0 Omräknade heltider 2 195,1 2 181,4-13,7 1 942,2 1 926,0-16,2 252,9 255,4 2,5 12

Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100 % 92,9% 93,3% 0,4% 92,3% 92,8% 0,5% 97,3% 97,3% 0,0% Genomsnittlig ssgr 97,9% 98,1% 0,2% 97,7% 97,9% 0,1% 99,2% 100,2% 1,0% Nyckeltal 3 Åldersstruktur -29 222 236 14 198 208 10 24 28 4 30-39 449 446-3 385 385 0 64 61-3 40-49 613 603-10 541 530-11 72 73 1 50-59 662 649-13 598 592-6 64 57-7 60-296 289-7 265 253-12 31 36 5 Medelålder 45,9 45,8-0,1 46,1 46,0-0,1 44,6 44,7 0,1 Nyckeltal 4 Personalomsättning 4,7% 8,7% 4,0% 4,6% 8,8% 4,2% 5,4% 7,8% 2,4% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro - 14 dgr 11 846 11 019-827 10 849 10 221-628 997 798-199 - 59 dgr 7 100 6 246-854 6 686 6 004-682 414 242-172 60 - dgr 39 177 40 878 1 701 36 883 38 929 2 046 2 294 1 949-345 Totalt antal dagar 58 123 58 143 20 54 418 55 154 736 3 705 2 989-716 Sjukdagar/ snittanställd 25,9 26,0 0,09 27,4 27,8 0,44 14,6 11,7-2,92 Ej sjukfrånvarande 32,5% 35,3% 2,8% 30,6% 34,3% 3,7% 47,6% 43,8% -3,8% Nyckeltal 6 Övertid Timmar 8 906 10 858 1 952 7 567 8 996 1 429 1 339 1 862 523 2 745 3 468 723 2 289 2 846 556 456 622 166 Belopp 792 838 046 525 031 506 267 807 540 En ökning har skett i personalomsättning. Talet har rört sig från en väldigt låg nivå, där ett förhållandevis stort arbetsutbud ger undersköterskorna många valmöjligheter. I omsorgsnämnden har 19,5 % av personalen utländsk bakgrund, att jämföra med kommunens 16,1 %. Andelen män i vården är oförändrat i jämförelse med tidigare år, vilket motsvarar drygt 11 % av personalstyrkan. Andelen medarbetare i omsorgsnämnden som har nyttjat möjligheten till friskvårdsbidrag är fortsatt låg, ca var tredje, och har under 2016 minskat något i jämförelse till 2015. Under 2017 bör strategier tas fram hur fler kan lockas till att nyttja förmånen. Kompetensutveckling har genomförts enligt plan. Några exempel är en ny basutbildning i verksamhetssystemet Procapita. Runt 1400 medarbetare har genomgått utbildningssatsningen i kontaktmannaskap. En utbildningsdag i palliativ vård har ordnats för samtliga sjuksköterskor med hjälp av Region Kronobergs rådgivningsteam. Under året har Växjö kommun infört ett nytt system, LISA, för anmälan av skador och tillbud i arbetet. Alla chefer i nämnden har fått utbildning i hur de ska arbeta med anmälan och utredning av tillbud och arbetsskador och har i sin tur informerat medarbetarna om det nya systemet. 13

4. Arbete och företag Övergripande mål Växjö ska ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. 4.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Under 2016 har fyra ansökningar om att bedriva verksamhet inom ramen för kundval i hemtjänsten inkommit. Två av dessa avser hemtjänst inklusive hemsjukvård och två avser hemtjänst i form av serviceinsatser. De två som rör hemtjänst i form av serviceinsatser är båda företag som haft avtal med Växjö kommun sedan 2009 (HomeMaid och MKEF) men där avtalen förlängts maximalt antal gånger och ny ansökan krävs. De båda har godkänts och verksamheten fortsätter som tidigare. Kronobergs hemvård har godkänts för att utföra hemtjänst inklusive hemsjukvård och driver verksamhet sedan april 2016. Attendo har också godkänts för att utföra hemtjänst inklusive hemsjukvård, verksamheten planeras starta 1 mars 2017. Avtalet för AAA Medigrupp AB som bedrivit hemtjänst och hemsjukvård sedan 2013 hävdes i april 2016. På grund av brister i företagets ekonomihantering hade inte omsorgsnämnden längre förtroende för att företaget kunde hantera verksamheten långsiktigt. Medico Kronoberg AB avslutade sitt avtal för att utföra hemtjänst i form av serviceinsatser på egen begäran i maj 2016. Avtalet för Liljans hemtjänst avslutades i september 2016 då företaget inte haft några kunder under ett år. Omsorgsnämnden har beslutat att förlänga avtalet med företaget Femtiofem plus (hemtjänst i form av serviceinsatser) under perioden 2017-03-01 2019-02-28, för City hemtjänst (hemtjänst i form av serviceinsatser) perioden 2017-08-01-2019-07-31 samt för Linné hemvård (hemtjänst och hemsjukvård) perioden 2017-07-13-2019-07-12. Avtalen för de särskilda boendena Norrelid, Evelid, Sörgården och Åbovägen har förlängts för perioden 2017-02-01 2017-05-31. Omsorgsnämnden har beslutat att Sörgården och Evelid återgår till kommunal drift när avtalen löper ut medan de andra två enheterna kommer ut till försäljning under 2017 för att därefter bedrivas enligt LOV. En ansökan om att driva särskilt boende inom ramen för LOV har inkommit och är under utredning. Ansökan avser det särskilda boende som Humana bygger i kvarteret Skärvet. Omsorgsnämnden har beslutat att upphandlingar ska genomföras för bostäderna med särskild service på Vingavägen 50 och Segerstadsvägen 88-92, vilka drivs av privat entreprenör sedan 2010. Upphandlingen pågår och beräknas klar under början av 2017. Upphandling av tre bostäder med särskild service och daglig verksamhet i Ingelstad avslutades i januari 2016. Denna verksamhet drevs tidigare av Attendo LSS. Upphandlingen gav en ny utförare och Nytida driver verksamheten sedan 2016-10-01. 14

Nya förfrågningsunderlag för ansökan om att bedriva hemtjänst har tagits fram under våren 2016. De nya förfrågningsunderlagen underlättar processen både för ansökande företag och för den utvärdering av ansökan som görs innan beslut. En förändring är att avtalen löper tillsvidare. Under 2016 har avtalsuppföljningar genomförts i 18 olika verksamheter hos privata utförare. En ökning har skett av antalet omsorgstagare som väljer en privat utförare av hemtjänst. De företag som står för största ökningen har profilerade verksamheter, där personal med olika språkkunskaper och ålder erbjuds. Inom hemtjänsten säger sig 56 % ha fått välja utförare. I vissa delar av kommunen finns fortfarande bara kommunen att välja som utförare av hemtjänst och hemsjukvård. För serviceinsatser finns en valmöjlighet i hela kommunen. Antal omsorgstagare inom hemtjänst som valt privat utförare Augusti 2014 109 7,5% December 2014 118 8% Augusti 2015 143 10,3% December 2015 145 10,8% Augusti 2016 158 11,4% December 2016 192 13,6% Sedan 2015 finns också möjligheten att välja särskilt boende för de som fått beslut om insatsen. Andel som upplever att de fått plats på önskat särskilt boende 2016 är 93 %, i princip samma nivå som 2014 och 2015. Resultaten visar att möjligheten att välja särskilt boende varit hög även tidigare. 4.1 ENTREPRENADER OCH KONKURRENSUTSÄTTNING Verksamhet MKR MKR MKR 2014 2015 2016 Särskilt boende för äldre LOU 102,6 95,3 98,8 Särskilt boende för äldre LOV 2,3 23,7 Särskilt boende med inriktning tillfällig placering 17,3 17,4 18,5 Särskilt boende enligt LSS 36,8 39,2 41,1 Daglig verksamhet enligt LSS 1,6 1,6 1,7 Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning 9,2 10,9 11,9 Hemtjänst/Hemsjukvård (LOV) 18,8 23,6 26,6 Hemtjänst/Serviceinsatser (LOV) 2,6 5,0 5,8 SUMMA: 188,8 195,4 228,1 Det har skett en kostnadsökning inom området. Den härrör främst från särskilt boende för äldre enligt LOV och inom hemtjänst/hemsjukvård. Under 2016 har samtliga platser (54) på det särskilda boendet Vikaholmsallén tagits i bruk. Antalet omsorgstagare som väljer en privat utförare inom hemtjänst ökat, se tabell ovan. 4.2 FRAMTID Ökningen av antalet personer som väljer en privat utförare inom hemtjänst bedöms bestå. De hemtjänstföretag som fått flest nya omsorgstagare har en tydlig profilering i sin verksamhet. Intresset för att starta nya verksamheter inom ramen för LOV i hemtjänst och särskilt boende fortsätter. I ett läge med flera nya intressenter och en relativt stillastående behovsnivå finns en 15

risk för överutbud av särskilda bostäder med spridda, tomma och kostsamma platser som följd. Under 2017 kommer avtalen för de sista verksamheterna inom särskilt boende för äldre som upphandlats enligt LOU att avslutas. Efter detta kommer de särskilda boenden som drivs av privat utförare att drivas utifrån godkännande i enlighet med LOV. Med allt fler olika utförare att välja mellan för omsorgstagare ställs högre krav på informativa och jämförande verktyg. 16

5. Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. 5.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Under året har brukarundersökningar genomförts inom korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice gjorts. De allra flesta av barnen känner sig glada på korttidsvistelsen, tycker att de får hjälp när de behöver och att de får vara med och bestämma. På korttidsboendet är resultaten generellt sett goda, men det finns en grupp (12 av 34) som tycker att de ibland eller aldrig får tröst om de blir ledsna och ett antal barn som är rädda för någon (5 av 34). På korttidstillsynen känner sig samtliga glada och de allra flesta har roligt. Nästan samtliga barn som har ledsagarservice ger goda omdömen kring relation, kommunikation, förståelse, trygghet och stöd från ledsagaren. Även en brukarundersökning som vänt sig till vårdnadshavare till barn som har insatsen korttidsvistelse har genomförts. Enkäten besvarades av 46 % av de tillfrågade. Sammantaget har goda omdömen getts. Helhetsbedömningen ligger på en hög nivå då 19 av 23 svarande (83 %) är nöjda eller mycket nöjda med sin närståendes korttidsvistelse. De tre områden som fått flest antal positiva svar är: * trygghet med att den närstående har det bra på korttidsvistelsen, * bemötandet gentemot den närstående, * möjlighet att komma i kontakt med korttidsvistelsen. Två områden med lägre antal positiva svar är: * vetskap om vart man kan vända sig med synpunkter, * upplevelsen av om korttidsvistelsen utvecklar den närståendes förmåga att klara saker själv. Omsorgsnämnden verkställer för närvarande i egen regi två beslut avseende bostad med särskild service för barn (LSS 9 8). Gällande insatsen Bostad med särskild service för barn enligt LSS 9 8 gör IVO årligen två tillsyner, en föranmäld och en oanmäld. IVO har vid tillsynerna under 2016 inte funnit några brister. Ett antal ärenden som ställt mycket stora krav på samverkan mellan olika aktörer har varit aktuella under året. Det handlar förutom omsorgsnämnden bl.a. om nämnden för arbete och välfärd, utbildningsnämnden, Regionens barnpsykiatri och barnhabilitering m fl. I budget 2016 låg ett uppdrag att överföra socialpsykiatrin till nämnden för arbete och välfärd. Ett omfattande och partsammansatt utredningsarbete vidtogs för att definiera socialpsykiatri och vad som utifrån förutsättningarna skulle kunna bli den bästa lösningen. Efter att politiska beslut fattats gick arbetet in i en genomförandefas som utöver själva verksamheten omfattade 17

delarna IT, personal, juridik, ekonomi och lokaler. Förändringarna har krävt mycket tid från båda nämnderna och många funktioner har varit inblandade. I och med övergången sköter nämnden för arbete och välfärd barnverksamhet riktad till barn med psykisk funktionsnedsättning. 5.2 FRAMTID Övergången av socialpsykiatri till nämnden för arbete och välfärd ska fullföljas och där nya överenskommelser och gränsdragningar ska hanteras. Flera planerade avstämningar kommer att ske under året. En uppföljande undersökning kommer under våren 2017 att genomföras bland de barn som har insatsen korttidsvistelse. Detta utifrån resultaten som kom fram runt att det finns barn som tycker att de ibland eller aldrig får tröst om de blir ledsna på korttidsboendet och att det finns ett antal barn som är rädda för någon. Vissa av verksamheterna som bedriver korttidsvistelse för barn och ungdomar har sedan brukarundersökningen gått över till nämnden för arbete och välfärd och den uppföljande undersökningen behöver därför genomföras inom båda nämnderna. 18

6. Bygga och bo Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjor och inflyttning. 6.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Det är 76 % av omsorgstagarna i särskilt boende för äldre som trivs med sin lägenhet och 65 % med gemensamhetsutrymmena. Utvecklingen är svagt positiv och ligger i linje med rikets värden. I bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning upplever 90 % av omsorgstagarna att de trivs hemma. Omsorgsnämnden ingår i samverkan Bo-IT tillsammans med region Kronoberg och Wexnet. Intentionen är att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. En upphandling av tillsyn nattetid med hjälp av kamera pågår. Ytterligare ett spår som pågår är digital vårdplanering som ger omsorgstagaren möjlighet att vara i sitt eget hem när beslut ska fattas om det fortsatta stödet. Tekniken är framtagen och nu ska ett försöksområde testa arbetssättet i praktiken. Även andra former av digitala möten/tillsyner kan prövas i kölvattnet av att modellen etableras. Inom omsorg funktionsnedsättning har projektet digitala verktyg i vardagen startat. Det syftar till att hitta enkla digitala verktyg som kan ge ökad självständighet för personer med nedsatt beslutsförmåga. Projektet stöds av Myndigheten för delaktighet och sker tillsammans med Vuxenhabiliteringen och Tingsryds kommun. Det är 9 piloter igång i olika faser. Ipad och appar för påminnelsestöd är ett exempel. Framåt ska fler digitala lösningar prövas och fler omsorgstagare involveras. Under året inkom cirka 330 ansökningar om bostadsanpassning, en minskning från 400 stycken föregående år. Det är ungefär 90 % av alla ansökningar som beviljas. De tre vanligaste åtgärderna är tröskelborttagning (97 stycken), stödhandtag (82 stycken) och spisvakt (26 stycken). Kostsamma insatser är bl.a. att bygga hiss (ca 60 000 kr), automatisk dörröppnare (ca 25 000 kr) samt att bygga ramp (ca 25 000 kr). Medelkostnaden per sökande uppgår till ca 14 000 kr, vilket är i linje med snittet i övriga riket. Handläggningstiden är ca 30 dagar per ärende. Beviljade medel 2016 motsvarar ca 5 mkr, vilket är i linje med 2015. Inga viten har under året behövt betalas på grund av för långa väntetider (över 90 dagar utan erbjudande). Verkställighetstiden från beslut till insats för bostad med särskild service enligt LSS är i snitt 197 dagar, att jämföra med landets 144 dagar. Det finns olika anledningar till att väntetiderna i enstaka fall blir långa, exempelvis önskemål om visst boende där omsättningen är låg. Balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar är fortfarande förhållandevis god. För målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar är dock tillgången på bostäder med särskild service inte tillräcklig. Byggnationen av ett nytt boende på Högstorp, som riktar sig till denna målgrupp, har påbörjats under året. Boendet beräknas vara inflyttningsklart hösten 2017. Samtidigt som nya boendet står klart avvecklas det särskilda boendet på Spjutvägen. Även om balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service kan beskrivas som förhållandevis god är det viktigt att kontinuerligt följa behovsutvecklingen. 19

Planeringen av en tillbyggnad med tre lägenheter i Bramstorp har slutförts under året. Byggnationen beräknas starta under våren 2017. Ett samutnyttjande av huset i Bramstorp som inrymmer dagverksamheten för dementa har skett genom att husets övervåning numera används för korttidsvistelse enligt LSS. Väntetiden i genomsnitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är i Växjö 52 dagar mot landets snitt om 58 dagar. Ett särskilt boende inom ramen för LOV kommer under 2017 öppna på söder i Växjö med sammanlagt 72 platser. Omsorgsnämnden har beslutat att det framöver inte ska finnas några särskilda boendeplatser på Hovslund och E-huset i Ingelstad. Ingelshov kommer i samband med avtalets slut 2017 att övergå till kommunen. 6.2 FRAMTID Fler seniorbostäder anpassade för äldre med närhet till olika former av service behövs förenligt med översynen Framtidens boende för äldre. Teknikstöd är ytterligare en faktor som kan påverka möjligheten till ett självständigt liv. Tekniska välfärdstjänster är dock fortfarande i sin linda. För att vara en del av den utveckling som behövs framåt, både vad gäller tjänsteinnehåll, tillförlitlig teknik och organisatoriska lösningar, engagerar sig omsorgsnämnden i tidigare nämnda projekt. LOV i särskilt boende innebär en möjlighet i skapandet av nya bostäder för personer med stora vård- och omsorgsbehov. I ett läge med flera nya intressenter och en relativt stillastående behovsnivå, finns en risk för överutbud av särskilda bostäder med spridda, tomma och kostsamma platser som följd. 20

7. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetenser och kraft tas tillvara. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Alla ska ha rätt till lika bemötande, service och myndighetsutövning. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever god service och ett gott bemötande ska öka. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Antalet ärenden som görs via e-tjänst ska öka. Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet ska öka. Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål Omsorgstagarna ska uppleva öppenhet och delaktighet i insatserna. 7.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Omsorgstagarna ska uppleva öppenhet och delaktighet i insatserna. Andel omsorgstagare i särskilt boende som är nöjda med delaktighet: 81 % Andel omsorgstagare i hemtjänst som är nöjda med delaktighet: 89 % Andel omsorgstagare inom omsorg funktionsnedsättning som är nöjda med delaktighet: 91 % Analys och kommentar: I socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorg för 2016 svarar 81 % av omsorgstagarna i särskilt boende, och 89 % av omsorgstagarna med hemtjänst i Växjö kommun positivt på frågan om personalen tar hänsyn till brukarens egna åsikter och önskemål. I bägge fall en ökning med 3 % mot föregående år. Inom särskilt boende är nöjdheten med delaktighet något högre för de kommunalt drivna boendena än de privata. I hemtjänsten är snittet högre för de tre privata utförare som har ett redovisat resultat, än motsvarande snitt för de kommunala verksamheterna. Det samlade resultatet för frågorna som rör omsorgstagarnas upplevelse av delaktighet inom omsorg funktionsnedsättning visar på att 91 % är nöjda vid de enheter inom omsorgs funktionsnedsättning där undersökningar har gjorts. 96 % av omsorgstagarna med en privat utförare är nöjda med sin delaktighet, medan nöjdheten är 89 % bland omsorgstagarna med en kommunal utförare. Resultatet är starkare än snittet för riket. 21

Under året har brukarundersökningar genomförts inom områdena dagverksamhet och daglig verksamhet. Inom dagverksamheten är det samlade resultatet avseende delaktighet gott: 92 % av de svarande uppger att personalen alltid eller oftast lyssnar på deras önskemål och 83 % upplever att de har god möjlighet att påverka vilka aktiviteter som finns tillgängliga. Inom daglig verksamhet märks en viss nedgång av den upplevda delaktigheten (70 %) jämfört med föregående undersökning från 2014 (80 %). Samtidigt har det skett en viss ökning av andelen som anser sig kunna byta verksamhet om de önskar: 69 % mot tidigare 61 %. En brukarundersökning är genomförd inom personlig assistans, där resultaten för delaktighet och inflytande över insatsen är samlat goda. Under 2016 har 100 synpunkter registrerats i verksamhetssystemet ProCapita, vilket är en ökning jämfört med tidigare. Synpunkterna avser främst särskilt boende inklusive korttidsboende och hemvård. Fortsatt rapporteras få synpunkter inom omsorg funktionsnedsättning. Det finns en osäkerhet i statistiken. En del är registrerade på fel organisation, en del synpunkter borde egentligen ha varit journalanteckningar och vissa är inte skrivna ur omsorgstagarperspektiv, utan handlar om meningsskiljaktigheter mellan medarbetare. Mer än hälften av de inkomna synpunkterna är negativa men flera positiva synpunkter har registrerats och även förbättringsförslag. I drygt hälften av synpunkterna är det en närstående som lämnat dem och ungefär en fjärdedel har kommit från omsorgstagaren själv. I många fall handlar synpunkterna om att insatser inte blivit utförda som tänkt, synpunkter på måltiden eller att bemötandet brustit. De som önskat återkoppling har fått detta och samtliga har behandlats för eventuella åtgärder. De privata utförarna rapporterar att 199 synpunkter registrerats i deras egna avvikelsesystem. Antalet registrerade synpunkter skiljer sig stort mellan olika utförare. Även här handlar det om både negativa och positiva synpunkter samt förbättringsförslag. Omsorgsnämndens centralförvaltning, inklusive myndighetsavdelningen och avgiftshandläggare, använder sedan i våras Flexite för att underlätta kontakter från allmänheten via telefon och e-post, säkerställa att frågor besvaras så snart som möjligt och hanteras med bättre skydd för känsliga personuppgifter. I slutet av året blev det möjligt att kontakta verkställighet inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning och under 2017 införlivas även sjuksköterskeorganisationen och kommunrehab. Sedan centralförvaltningen började arbeta i Flexite har kontaktcenter tagit emot totalt 1640 kontakter via telefon eller e- post som berör omsorgsnämndens verksamhetsområde. Kontaktcenter har själv besvarat 430 stycken av ovanstående kontakter. De vanligaste frågorna som besvaras av kontaktcenter handlar om inkomstförsäkran och ansökan om hemvård. De vanligaste frågorna som skickats vidare rör omsorgstagare som vill komma i kontakt med sin handläggare för hemtjänst, samt frågor om fakturor. Sedan årets början är det möjligt att använda kommunens e-tjänster för att lämna inkomstförsäkran. Under året har denna tjänst använts ca 140 gånger (av totalt 2960 stycken inlämnade försäkranden). Från den 30 augusti har det även varit möjligt att lämna en ansökan om bistånd enligt SoL eller LSS via inloggning på kommunens hemsida, vilket innebär att huvuddelen av den myndighetsutövning som nämnden ansvarar för kan ansökas om digitalt. Under 2016 lämnades 15 stycken sådana ansökningar in, vilket indikerar att allmänhetens kännedom om att tjänsten finns ännu är begränsad. Flera av omsorgsnämndens verksamheter medverkade som utställare under mässan Funka för livet i Växjö tipshall som nådde besöksrekord i år. 22

Anhörigträffar har anordnats av både offentliga och privata utförare. På varje särskilt boende har minst en anhörigträff anordnats under året och aktiviteter, måltider, samt trivsel med inom- och utomhusmiljön har diskuterats. Inom omsorgs funktionsnedsättning har ungefär hälften av de berörda enheterna anordnat anhörigträffar. Inom hemvården är det endast tre enheter som har anordnat anhörigträffar under 2016, och frågan bevakas därför inför 2017. Hos de privata utförarna har också anhörigträffar ordnats. Vanligt är att det bjuds in till 2 träffar per år som ibland kompletteras med inbjudningar till andra festliga tillfällen som midsommarfest eller adventsfika. Frågor som diskuteras vid dessa tillfällen är framförallt måltider och aktiviteter. På de enheter som går över till kommunal regi under 2017 har anhörigträffarna innehållit information om de kommande förändringarna. Anhörigträffarna kompletteras på flera enheter med regelbundna informationsbrev till anhöriga. Hos två av de enheter inom omsorg funktionsnedsättning som drivs i privat regi finns regelbundna brukarråd. Vanligt förekommande frågor är även där aktiviteter och måltider. Under året ersattes omsorgsnämndens handikappråd med ett nytt gemensamt samverkansråd för omsorgsnämnden, nämnden för arbete och välfärd, samt överförmyndarnämnden. I rådet deltar såväl representanter för handikapporganisationerna som förtroendevalda ifrån nämnderna. Rådet höll sitt första sammanträde den 7 november. Det kommunala pensionärsrådet har sammanträtt vid 6 tillfällen under 2016. Arbetet med att implementera kommunens nya värdegrund i verksamheten har påbörjats. Omsorgsnämndens enhetschefer utbildades vid en ledardag i september, och hittills har utbildning av personalen skett vid ett antal enheter inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Det är nästan 6300 följare på kommunens Facebook-konto. Omsorgsnämndens inlägg berör och får positiv respons. De har gillats, delats och spridits till många kommuninvånare. 7.2 FRAMTID Arbetet med att implementera kommunens värdegrund vid alla nämndens enheter kommer att fortsätta under 2017. Ersättning motsvarande en hel arbetsdag utgår för varje medarbetare för att ge möjlighet att delta i utbildning. Hanteringen av avvikelser och synpunkter kan utvecklas ytterligare, vilket ska ske under 2017. 23

8. Miljö, energi och trafik Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Se bilaga till budget 2016 Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål Koldioxidutsläppen ska vara högst 365 ton under 2016, där berörda enheter ska förbättra sina resultat med minst 10 %. 8.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Koldioxidutsläppen ska vara högst 365 Koldioxidutsläppen under 2016 ton under 2016, där berörda enheter ifrån leasade fordon och ska förbättra sina resultat med minst 10 milersättning beräknas till 414 %. ton 46 % av enheterna har förbättrat sig minst 10 %. Analys och kommentar: Under 2016 märks en ökning i de fossila koldioxidutsläppen från de fordon som nämnden använder, från ca 369 ton 2015, till 414 ton 2016. När enheternas resultat sammanställs mer övergripande märks en minskning för hemtjänsten som motsvarar ungefär verksamhetens andel av målet. Det mest omedelbara förbättringsutrymmet finns i att använda mindre bensin till förmån för etanol, då få eller inga av nämndens bilar kräver bensin för att fungera. Även att leasa elfordon kan bidra till en väsentlig minskning av utsläppen. 46 % av enheterna har förbättrat sig minst 10 %. Det är stora skillnader, både i positiv och negativ riktning, jämfört med målen som sattes för 2016. Om man går upp en nivå och tittar på utfallet för olika delar, har hemtjänsten och sjuksköterskor/kommunrehab som helhet klarat sin del av målet, medan omsorg funktionsnedsättning och myndighetsavdelningen har haft större ökningar. För hemtjänsten, sjuksköterskorna och kommunrehab påverkas utfallet sannolikt både av en minskning i antalet fördelade hemvårdstimmar samt enheternas eget arbete med t.ex. ruttplanering och val av fortskaffningsmedel. Ett engagerat och utvecklande arbete med verksamhetens miljöaspekter kan noteras hos flertalet av omsorgsnämndens enheter. Under året blev den dagliga verksamheten Papperian den senaste arbetsplatsen inom omsorgsnämnden att få den kommuninterna utmärkelsen miljötårta för att under nästan 20 år ha jobbat kreativt med att återvinna och återanvända resurser. 24

8.2 FRAMTID En ny upphandling av fordon har slutförts under 2016, vilket bl.a. möjliggjorde att avropa elbilar för leasing. Hittills har omsorgsnämndens sjuksköterskeorganisation valt att leasa 2 elbilar till sin verksamhet, eventuellt blir det fler under året. Arbetet med att följa upp enheternas mål om en tioprocentig minskning av fossila koldioxidutsläpp kommer att fortsätta. Målet ingår nu i den uppföljningsmall för verksamheten som varje enhetschef går igenom med ansvarig omsorgschef. Det har visat sig möjligt att följa upp målet samma år, samt göra en rimlig prognos för hur stora utsläppen kommer att bli. Detta genom att granska information om mängden drivmedel som har köpts in med de tankkort som används i verksamheterna. Omsorgsnämnden kommer närmast att få informationen från kommunens tekniska förvaltning i samband med delårsrapporten för 2017. Att nämnden för arbete och välfärd övertagit ansvaret för socialpsykiatri kommer med största sannolikhet att påverka nämndens koldioxidutsläpp, både sett till utfall för samt vad som i fortsättningen bör vara ett rimligt verksamhetsmål. Detta behöver analyseras under 2017. 25

9. Stöd och omsorg Övergripande mål All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Ökade anslag ska leda till bättre mat och matupplevelse för äldre. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Tiden personalen tillbringar hos omsorgstagarna ska öka. Kommunens särskilda boenden, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och vara kostnadseffektiv. Både nöjd kund-index och kostnad per individ ska förbättras. Personalkontinuiteten ska förbättras. Det innebär att färre olika vårdare besöker en äldre med hemtjänst under en 14-dagarsperiod. Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål 1. Omsorgstagarna ska vara nöjda med sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. 2. Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max 11 olika baspersonal som utför insatser under dag, kväll och helg. 3. Omsorgstagarna ska ha en aktuell genomförandeplan och varit delaktig vid upprättande av planen. 4. Brukartiden ska öka. 5. Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller stärkas. 6. Minst 80 % av omsorgstagarna ska uppleva att måltiderna är en trevlig stund. 9.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Omsorgstagarna ska vara nöjda med Hemtjänst: 91 % sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. Särskilt boende äldre: 85 % Bostad med särskild service, privata: 90 % Daglig verksamhet: 91 % Analys och kommentar: Inom omsorg funktionsnedsättning har det under våren genomförts en brukarundersökning bland omsorgstagare med daglig verksamhet. Totalt har 228 svar kommit in vilket motsvarar en svarsfrekvens på 82 %. Det är sammantaget goda omdömen från omsorgstagarna. Helhetsbedömningen är som vid föregående mätning på en hög nivå, 91 % känner sig glada på den dagliga verksamheten. Frågor om trygghet, meningsfullhet och stöd ligger alla på över 90 % nöjda brukare. Förbättringsområden finns främst inom områdena planering för dagen och delaktighet vid upprättande av genomförandeplaner. En brukarundersökning är genomförd i bostäder med särskild service. Det är 148 omsorgstagare som har svarat, vilket motsvarar 67 % av gruppen som bor i bostad med särskild service. 91 % upplever ett självbestämmande, 89 % är nöjda med bemötandet och 85 % upplever trygghet. Det är 90 % som trivs hemma. Resultatet är starkare än motsvarande snitt för riket. En jämförelse mellan könen visar på likvärdig nöjdhet i de flesta områdena. Den utmärkande frågan är om man är rädd för någon hemma på vilken 37 % av kvinnorna 26

uppger ibland eller ofta, jämfört med männens 21 %. En fördjupad genomgång kring trygghet på enhetsnivå sker under 2017. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning visar att 91 % respektive 85 % av omsorgstagarna i hemtjänst och i särskilt boende är nöjda. Områden som trygghet och bemötande skattas överlag väldigt högt. Att nöjdheten är högre i hemtjänsten än i särskilt boende kan bero på att omsorgstagare har ett bättre hälsotillstånd och att omsorgstagarnas självbestämmande är mer inarbetat. I särskilt boende är resultatet förbättrat och högre än rikets. Förbättringsområden finns bland annat inom information om tillfälliga förändringar och att kunna påverka tider man får hjälp, både i särskilt boende och hemtjänst. Männen är något mer nöjda än kvinnorna i särskilt boende, år 2015 var det tvärtom. I riket finns ingen tydlig skillnad i nöjdhet utifrån kön. Inom hemtjänst är män och kvinnor nöjda i samma omfattning. I den nationella rapporten lyfts omsorgstagare med dåligt välbefinnande i form av oro och ensamhet som en grupp som överlag är mindre nöjda. Vad gäller jämförelse mellan offentliga och privata utförare är underlaget betydligt mindre för privata vilket ger osäkra data. Nöjdheten är likvärdig oavsett typ av utförare, däremot finns variationer mellan enheter. Inom dagverksamheten för personer med bland annat demenssjukdom har en brukar- och anhörigundersökning genomförts. Totalt har 57 svar inkommit vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 89 %. Frågor om bemötande, förtroende, trygghet och samlat intryck ligger alla närmare 100 % i nöjdhet. Ett litet förbättringsutrymme noteras endast i två frågor: möjligheten att påverka vilka aktiviteter som ska finnas i dagverksamheten där ändå 83 % instämmer helt eller delvis samt att synpunkter och klagomål tas omhand, där 79 % instämmer 27

helt eller delvis. Det är en något större andel av kvinnorna (85 %) som är helt nöjda med dagverksamheten jämfört med männen (69 %). Sammantaget är det 14 enheter som når Omsorg i toppklass. Det vill säga minst 90 % nöjda omsorgstagare, en egenkontroll med minst 90 % och en ekonomi i balans. Enheterna är spridda på äldreomsorg, omsorg funktionsnedsättning, offentliga och privata utförare. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max 11 olika baspersonal* som utför insatser under dag, kväll och helg. Resultatet för äldreomsorgen samlat är 11,3 personal per omsorgstagare, där särskilt boende och privata utförare presterar bäst. Boendestödet har ett resultat om 7 personal per omsorgstagare. Analys och kommentar: I äldreomsorgen är det i genomsnitt 11,3 olika personal som utför insatserna hos omsorgstagarna enligt senaste mätningen. Det är en marginell försämring jämfört 2015. Målnivån om högst 11 personal nås nästan och snittnivån är bättre än andra kommuner som gjort motsvarande mätning. Vad gäller de offentliga utförarna ligger det samlade snittet på 11,8 medan de privata utförarnas värde är 9,1. Det är bland de offentliga utförarna av hemtjänst det tydliga förbättringsutrymmet finns. I hemtjänsten finns bra hjälpmedel för att löpande kontrollera och styra kontinuiteten via systemet Lapscare. Boendestödet inom omsorg funktionsnedsättning har gjort motsvarande mätning och når i genomsnitt ett resultat om 7,5 olika personal per omsorgstagare. Boendestödet präglas av färre men längre insatser där den etablerade relationen i många fall är en förutsättning för en god insats. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Omsorgstagarna ska ha en aktuell genomförandeplan och varit delaktig vid upprättande av planen. Hela nämnden: 84 % Offentliga utförare äldreomsorg: 82 % Privata utförare äldreomsorg: 87 % Offentliga utförare omsorg funktionsnedsättning: 82 % Privata utförare omsorg funktionsnedsättning: 94 % Analys och kommentar: Av omsorgstagarna inom äldreomsorgen i offentlig verksamhet har 82 % en aktuell genomförandeplan upprättad med delaktighet. Resultatet är förbättrat jämfört med föregående år. Framför allt är det hemtjänsten som höjt sig. En kraftsamling har gjorts under året där enheter med låga värden erbjudits strukturerat förbättringsarbete, projektanställda dokumentationsstödjare som verkar ute på enheterna och särskilda omvårdnadshandledare som agerat i vardagsarbetet. Som synes i spridningsdiagrammet nedan är det bara en handfull av enheterna som behöver komma upp rejält för att området ska kunna betraktas som kvalitetssäkrat. 28

Spridning aktuella genomförandeplaner 100% 80% 60% 40% 20% 0% Inom omsorg funktionsnedsättning i offentlig verksamhet är resultatet 82 %, vilket innebär att målet nås, precis som vid tidigare mätningar. Etablerade arbetssätt och goda förutsättningar kan vara två bidragande förklaringar. Som tidigare återfinns en hög andel aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet hos privata utförare. Tydlig avtalsrelation och återkommande egenkontroll i företagen kan vara två bidragande orsaker till det goda resultatet. Vad gäller granskning av kvaliteten på genomförandeplaner bedöms den som god, se vidare i intern kontrollen, bilaga 1. Relevanta nationella jämförelser saknas för genomförandeplaner. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Brukartiden ska öka. Den planerade brukartiden i hemtjänsten är 67 %. Analys och kommentar: Inom hemtjänsten gjordes i november en granskning av andelen planerad direkt brukartid. Resultatet visar att den planerade direkta brukartiden i snitt uppgick till 67 %, där spannet går från 54-78 %. Motsvarande mätning ifjol gav ett likvärdigt mönster. Den verkliga direkta brukartiden är en rejäl bit lägre p.g.a. att planeraren inte är inräknad, samt att besök blir inställda och ofta går fortare än planerat. En slutsats är att den planerade direkta brukartiden bör ligga tydligt över 70 % för att ha en möjlighet att nå en direkt brukartid runt 60 %. Omsorgsnämnden har med olika förbättringsarbeten, policy och planeringsverktyg försökt stimulera en ökning av brukartiden. Slutsatsen är att förändringens storlek och motivationsfaktorn hos personalen har underskattats. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller stärkas. En ökning av den systematiska uppföljningen av hemtjänstinsatser har skett. Inom daglig verksamhet upplever många att de lär sig nya saker. 29

Analys och kommentar: Myndighetsavdelningen har under året gjort över 1500 uppföljningar i hemtjänst. En enkät visar att insatserna i 86 % av fallen genomförs helt enligt beslut. Samtidigt saknas emellanåt koppling mellan beslut och genomförandeplan. Åtgärder som vidtagits med anledning av uppföljningen är i ca 40 % av fallen en utökning av insatser och i ca 25 % av fallen en minskning av insatser. Målen för den enskilde nås i ca 60 % av fallen helt och ytterligare 20 % delvis. Under året har ett omtag gjorts kring vardagsrehab för att tydliggöra metodiken och ambitionen att stärka den enskildes självständighet. I brukarundersökningar inom omsorg funktionsnedsättning daglig verksamhet ställs frågan om man lär sig nya saker. Det är 75 % av omsorgstagarna som svarar positivt på frågan, vilket är likvärdigt med mätningen från 2014. Totalt sett får resultatet betraktas som godkänt, men där både systematiskt arbetssätt och mätmetoder kan ta ytterligare steg. Inga nationella jämförelser finns inom området självständighet. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Minst 80 % av omsorgstagarna ska uppleva att måltiderna är en trevlig stund. Resultat för hela särskilt boende: 66 % Analys och kommentar: Resultatet är en liten förbättring jämfört med året före, men fortfarande under rikssnittets 70 %. Särskilt i boenden med tillagningskök är resultaten på rätt väg. Olika aktiviteter har vidtagits: utveckling av matsedel, förbättrad tillagning och uppvärmning, utveckling av rutin för hur dygnets måltider ska genomföras, utbildningssatsning utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och FAMM 1. Under våren genomfördes en brukarundersökning som riktades till samtliga omsorgstagare i ordinärt boende med matdistribution från kommunen. Maten lagas av kommunens måltidsorganisation i tillagningsköket på Älgvägen och levereras kyld till omsorgstagarna. Antal inkomna besvarade enkäter uppgick till 291, vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. Det är 60 % av omsorgstagarna som är nöjda med smaken och 58 % som är nöjda med matens aptitlighet. En betydande andel tycker att maten varken är bra eller dålig samt en mindre andel (runt 15 %) är uttalat missnöjda. Resultatet för matens smak är jämförbart med snittet för de särskilda boenden som får mat levererad från Älgvägen. Flera av kommentarerna i de öppna frågorna handlar om att maten smakar för lite. Det finns också missnöje kring den kokta potatisen och grönsakernas tillagning. 9.2 FRAMTID Enheter med låg måluppfyllelse i brukarundersökningen har uppdrag att systematiskt arbeta för bättre resultat under 2017, där stödresurser finns till hands vid behov. Arbetet ska organiseras så att personalkontinuitet nås. Löpande mätning ska understödja koll och styrning för enhetscheferna. 1 FAMM-modellen skapades för att isolera och förklara faktorer som har en påverkan på hur måltider uppfattas av gästen. Modellen utgår från fem olika aspekter som alla har en inverkan på den upplevda kvaliteten. De fem aspekterna är: mötet, rummet, maten, styrsystemet och stämningen. 30

Alla delar av omsorgen och de flesta enheter når goda resultat vad gäller aktuell genomförandeplan upprättad med delaktighet. Särskilda dokumentationshandledare kommer fortsätta sitt stödjande arbete på utvalda enheter. En ökad brukartid förutsätter en kraftsamling i ledarskap och kultur på enheterna, samt sannolikt starkare ekonomi- och myndighetsstyrning. Några nycklar är planering för över 70 % direkt brukartid, lagom långa besök som efterlevs och trimmade processer. I och med införandet av mobil hemtjänst ges från 2017 bättre möjlighet till löpande mätning av direkt brukartid. Spridning av kunskap om tekniska hjälpmedel behöver öka för att gynna omsorgstagarnas självständighet. Genom IBIC (individens behov i centrum) har ett mer strukturerat arbete påbörjats för att identifiera omsorgstagarnas behov, samt hur insatser passar och mål nås. Hur självständighet ska uppnås för omsorgstagaren viktiga livsområden ska fortsatt diskuteras vid genomförandeplan. Andelen strukturerade uppföljningar från myndighetsavdelningen ska fortsätta göras för att åstadkomma ändamålsenligt individuellt stöd. Vardagsrehab har förtydligat sin arbetsmodell med löpande uppföljning som ska slå igenom 2017. Likaså kommer fortsatt mätning av utförda ordinerade rehabinsatser sätta ljus på frågan. En handlingsplan kring matupplevelsen i särskilt boende finns och genomförs. Ett försök som sätts igång 2017 är att testa en ny modell på Bågen där fler maträtter kan väljas mellan och uppvärmning sker med mikrovågsugnar. Alla enheter arbetar vidare med att uppnå en trivsam och lugn måltidsmiljö. Inom omsorg funktionsnedsättning startar arbete med att utveckla måltiderna. Konceptet Omsorg i toppklass, som är en slags kvalitetsstämpel, fortsätter att utvecklas med en kombination av egenkontroll och goda resultat. Avsikten är att tydliggöra enheternas uppdrag och stimulera kvalitetssäkrade och goda arbetssätt. 31

10. Trygghet och säkerhet Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare ska känna sig trygga Antalet fallolyckor ska minska. Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål Säker vård- och omsorg ska ges till omsorgstagarna. 10.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Säker vård- och omsorg ska ges till Andel omsorgstagare med omsorgstagarna. bedömd risk i Senior Alert som har en registrerad planerad åtgärd: Fall 70 % Trycksår 71 % Undernäring 76 % Följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer 71 % Andel omsorgstagare i äldreomsorg med nattfasta under 11 timmar 75 % Andel utförda rehabiliteringsinsatser 68 % Analys och kommentar: Det nationella registret Senior Alert används för att följa det hälsoförebyggande arbetet hos personer 65 år och äldre. Under 2016 registrerades 1230 riskbedömningar i Växjö kommun inklusive de privata utförarna. Det är färre jämfört med föregående år då 1331 riskbedömningar registrerades och 2014 då 1500 riskbedömningar registrerades. På särskilda boende har 95 % av de som riskbedömts under 2016 haft risk för fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen. I ordinärt boende är motsvarande siffra 70 %. Av omsorgstagare med bedömd risk är andelen med registrerad åtgärdsplan drygt 70 %, vilket är något lägre än 2015 års nivå. Antalet fall som rapporterats in har ökat med 5 % jämfört med 2015, från 3693 till 3893 under 2016. Ovisst om fallen har ökat, eller om rapporteringen har förbättrats. Antalet höft- och lårbensfrakturer har fortsatt att minska enligt Region Kronoberg, år 2016 var det 127 stycken mot 2014 då var det 141. Statistiken omfattar alla åldrar och även de som inte har insatser från omsorgsnämnden. 32

Det är viktigt att fortsätta utveckla det preventiva arbetet i alla kvalitetsregister för ökad kvalitet i verksamheten. Fallprevention bedrivs dock på fler arenor. Exempel är information om fallprevention på träffpunkter samt deltagande i projektet Håll dig på benen. Föreläsning/diskussion om fallprevention har genomförts på enheternas arbetsplatsträffar. Fallpreventionsgrupp på Dagrehab har genomförts i två perioder under året. Arbetsterapeut och fysioterapeut har sedan 2013 erbjudit fallförebyggande hembesök. Vid första kontakten är det 84 % av patienterna som uppger att de är rädda att falla men tre månader efter interventioner är det endast 29 % som är fortsatt rädda att falla. Sveriges kommuner och landsting samordnar en nationell mätning av hygienrutiner och klädregler. Flera av de enheter som inte nådde målen har under hösten genomfört en extramätning, med förbättrat resultat. I 71 % av fallen uppfyller enheterna i Växjö samtliga åtta kontrollmoment, vilket är i något bättre än 2015 års mätning (67,4 %) och bättre än rikets genomsnitt som är 51 %. Växjö kommun hade i den nationella mätningen flest registrerade mätningar av Sveriges kommuner. Insatser för de enheterna med lägst måluppfyllelse har varit utbildning och skyddsronder genomförda av medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Omklädningsmöjligheter och vårdhygienryggsäckar har iordningställts. Personal i omsorg funktionsnedsättning, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter har gjort en självskattning av sitt vårdhygieniska arbete. Resultaten används inom personalgruppen och för att öka medvetenheten hos den anställde. Rutin för vårdhygien vid hjälpmedelshantering är framtagen. Under 2016 har 292 läkemedelsgenomgångar genomförts, en minskning jämfört med 2015. Endast 42 genomgångar gällde omsorgstagare i ordinärt boende. Minskningen av antalet läkemedelsgenomgångar kan kopplas till läkarbristen inom primärvården. Andelen omsorgstagaren med en nattfasta under 11 timmar har minskat något sedan 2015 för såväl offentliga som privata utförare. Snittet för hela äldreomsorgen ligger på 75 % (2015: 78 %). Det är ungefär hälften av enheterna som inte når målnivån. Resultaten är likvärdiga för offentliga och privata utförare. Ytterligare omsorgstagare har blivit erbjudna mat men tackat nej. Mätning av andelen utförda rehabiliteringsinsatser har för första gången genomförts på alla enheter. Mätningen avser de insatser som baspersonal utför efter ordination av legitimerad fysioterapeut eller arbetsterapeut. Andelen utförda rehabiliteringsinsatser var i september 68 % och omfattade 234 omsorgstagare, främst inom äldreomsorgen. Antalet ordinerade insatser varierar mellan enheterna, men det är betydligt fler insatser per omsorgstagare i särskilt boende och i omsorg funktionsnedsättning än i hemtjänsten. Förbättringsarbete för likvärdig förskrivning och hög utförandegrad kommer att startas upp under våren. Enligt brukarundersökningen för äldreomsorgen är det 85 % av de som har hemtjänst som upplever sig trygga. I särskilt boende är andelen som upplever trygghet i de kommunala boendena 90 % och i de privata enheterna 93 %. Inom omsorg funktionsnedsättning ligger nivån på 85 % som upplever trygghet. Mobil hemtjänst har införts i alla hemtjänstområden vilket bidrar till säkrare och mer effektiv informationsöverföring. Mobil hemtjänst, innebär att personalen använder smarta mobiltelefoner där verksamhetssystemen med planering och dokumentation om omsorgstagaren finns tillgänglig. Användandet av kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) är utökat och implementerat av demenssjuksköterska i sju hemvårdsgrupper. 33

10.3 SÄKERHETSÅTGÄRDER UNDER ÅRET Säkerhetsarbetet utgår från kommunens säkerhetspolicy, omsorgsnämndens säkerhetsplan samt patientsäkerhetsplanen. Åtgärd Budget Utfall Kommentar Åtgärder för att få utökning av reservaggregat på Borgmästaren och Bågen. Borgmästaren 66 000 kr Bågen 18 000 kr Reservaggregat beräknas vara klara under januari 2017. Engångskostnader som betalas centralt av säkerhetsfunktionen. Rakelutbildning för huvudsäkerhetsombud och avdelningschef Träff med nya och gamla säkerhetsombud Rutiner för säkerställande av att regler om informationssäkerhet delges vid nyanställning 1 740 kr Övergripande utbildning via säkerhetsfunktionen har genomförts. 4 500 kr Maj 2016 580 kr Ingår i ny rutin för introduktion nyanställda Brandskyddsutbildning 214 500 kr From hösten har personal från hemtjänsten deltagit på övningsplats och personal från särskilt boende på arbetsplatsen. Omsorg funktionsnedsättning har gjort det som varit lämpligast. Det har genomförts ett 20 tal tillfällen med ca 20 deltagare/ gång. Beredskap hos IT vid driftstopp Procapita 43 000 kr Samverkan IT enheten Ny krishanteringsplan 2016 2 300 kr Beslut fattat Utbildning i krishantering 30 160 kr För ledningsgruppen Sambruk med Värends räddningstjänst Ökad tillgång till modern infrastruktur på boenden Utbildning i krisberedskap 6 960 kr Dialog pågår 2 320 kr Skrivelse till VKAB Planering av utbildning har skett ska genomföras under 2017 Inköp av Rakeltelefon Inköp 6000 kr 500 kr/mån. Ytterligare telefon är placerad i verksamheten HLR-utbildning Ca 300 000 kr Riktlinjen är att all baspersonal som är anställd mer än 6 månader ska ha genomgång årligen på enheten. 10.4 FRAMTID I arbetet med patientsäkerhet kommer en webutbildning i läkemedelshantering införas vid delegering av läkemedel. När det gäller registreringar av fall, undernäring och trycksår visar resultaten på behov av vidare förbättringsarbete. 34

För att minska risken för vårdrelaterade infektioner fortsätter arbetet med att nå följsamhet till basala hygienrutiner. Det sker bland annat genom utbildning via web samt hygienrond och utbildning till enhetschefer. För att ge en god vård i livets slut ska de enheter som inte i så stor utsträckning använder smärtskattningsinstrument få särskilt stöd. Ytterligare arbete med att säkerställa utförandet av rehabiliteringsinsatser behövs. Det kommer genomföras en ny mätning under 2017 över hur vanligt det är med hot och våld inom boenden i omsorg funktionsnedsättning. Arbetet med en eventuell sammanslagning av hjälpmedelsverksamheterna mellan Växjö kommun och region Kronoberg fortsätter. En viktig fråga är hur många kommuner i länet som kommer att ingå i samarbetet. Under senare delen av våren inleddes en ny projektering under ledning av region Kronoberg. Den föreslagna kostnadsbilden är än så länge för hög och bearbetas. Vid fyra hemvårdsenheter finns nu vardagsrehabteam: Söder, Öjaby, Hov och Rottne. En utvärdering har visat på ett något minskat hjälpberoende hos omsorgstagarna främst avseende förflyttning och personlig vård. Dessutom innebär arbetssättet att baspersonal i högre utsträckning använder ett mer aktivt rehabiliterande tankesätt i det dagliga arbete samt en förbättrad upplevelse av handledningen från fysioterapeut och arbetsterapeut. Ett tydligare flöde för alla ingående delar i vardagsrehab och att följa hur den enskildes behov utvecklas är två förbättringsområden som arbetas vidare med. Intervjuer kommer genomföras med omsorgstagare för att fånga deras upplevelse av arbetssättet. Området ehälsa och välfärdsteknik fortsätter att utvecklas och handlar om att införa digital teknik. Det syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för omsorgstagare. GPS-larm kommer att provas. Lifecare utförarmodul provas på några enheter inom personlig assistens och kommer att införas inom alla enheter. Under våren 2017 kommer en projektanställning påbörjas som ska arbeta med översyn av larmorganisation och internlarmen på särskilda boenden. 35

11. Uppleva och göra Övergripande mål Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och ett brett kulturutbud. Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål Omsorgstagarna är nöjda med aktiviteter och möjligheten att komma ut. I särskilda boendeformer ska utomhusmiljön upplevas som trivsam. 11.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Omsorgstagarna är nöjda med aktiviteter och möjligheten att komma ut. I särskilda boendeformer ska utomhusmiljön upplevas som trivsam. Upplevelse av bra möjligheter att komma utomhus 65 % Nöjdhet med de aktiviteter som erbjuds 65 % Trivsam utomhusmiljön runt särskilt boende 73 % Analys och kommentar: Ett av målen inom området är att alla omsorgstagare ska ha möjlighet att regelbundet få frisk luft och rörelse. Målet följs upp kontinuerligt och hösten 2016 genomfördes en mätning som löpte över en vecka där både utevistelser och erbjudanden om utevistelser följdes och dokumenterades. Utevistelse erbjuds och genomförs i stor utsträckning både i hemtjänst och särskilda boenden, se tabell med jämförelse 2015 och 2016. Enstaka enheter behöver arbeta vidare för att promenader ska komma till stånd. Det finns inga jämförbara mätningar för utevistelse på nationell nivå. Andel utevistelser som var promenader Andel utförda utevistelser Andel erbjudna utevistelse 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2016 2015 Svaren från brukarundersökningen visar även att omsorgstagarens upplevelse av möjligheten att komma utomhus har förbättrats jämfört med 2015. Riksgenomsnittet finns i parentes. Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga, i procent? År Mycket bra/ganska bra Varken bra eller dåliga Ganska dåliga/mycket dåliga 2013-2014 61 16 23 2015 55 (58) 16 (15) 29 (26) 2016 65 (63) 15 (15) 20 (27) 36