Byggmax miljöappot Inledning Unde 2009 påböjade Byggmax sitt miljöabete genom att skapa en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyabete ha en miljöappot uppättats och ett kontinueligt föbättingsabete ha påböjats fö att minska oganisationens negativa miljöpåvekan. Byggmax huvudsakliga miljöpåvekan definieas i miljöpolicyn som: tanspote av podukte fån tillvekae till butik elle lage samt fån butik till kund poduktenas innehåll av miljöbelastande ämnen och poduktenas föpackninga tyckning och distibution av boschye enegianvändningen i veksamheten Byggmax miljöpolicy föeskive en ålig mätning av status och utveckling fö ovanstående punkte i fom av åtgäde som genomföts samt möjliga kvantitativa mått. Ambitionen ä att vaje å nå föbättinga inom ovan nämnda omåden. Målet ä att vi skall minska utsläppen av koldioxid och anda växthusgase med 25 pocent pe tanspoteat ton fån 2009 till 2020. Utäkningsmetode och upplägget på appoten ä avstämt med en exten konsult. Tanspote Unde våen flyttades dela av lageveksamheten i Lysekil till ett nytt lage i Götebogs hamn, fö att sepaea gods som käve olika type av hante- ing. Hösten konsolideades även en del nya flöden in till Götebog. Flytten av dela av lageveksamheten ha innebuit ett effektivae flöde med stöe möjlighet till diektleveanse än med den lagesituation som ådde unde 2012, vilket också kan ses i statistiken i Tabell 1 nedan. Det totala tanspotabetet ha ökat jämföt med föegående å, men pe ton faktat gods ha det sjunkit med 15 pocent. Likaså ha utsläppen av koldioxid (CO2) pe faktat ton gods minskat fö tedje ået i ad. Jämföt med föegående å ha volymena av vao som tas hem med båt fån Asien minskat kaftigt, vilket tydligt syns på den minskade mängden tanspotabete med båt. Visseligen ha antalet inomeuopeiska tanspote med båt ökat, men då det ö sig om betydligt lättae gods och mycket kotae avstånd ä totalföändingen av tanspotabetet tots detta negativ. 2012 2011 Utveckling 2012- Utveckling 2009- Tanspoteat gods [tusen ton] 521,5 484,1 467,0 8% 32% Tanspotabete [miljone tonkm] 319,1 347,2 360,6-8% 17% båt [miljone tonkm] 56,2 88,9 90,4-37% 19% Andel båt 18% 26% 25% 31% 2% jänväg [miljone tonkm] 0,0 0,0 3,8 Andel jänväg 0, 0, 1,1% lastbil [miljone tonkm] 262,1 258,4 266,3 1% 1% Andel lastbil 82% 74% 74% 1-1% Tanspotabete pe ton [tonkm/ton] 612 717 772-15% -11% CO 2 pe tanspoteat ton gods [kg] 30,0 32,7 35,2-8% - Absoluta utsläpp CO 2 [ton] 15 662 15 816 16 426-1% 13% Tabell 1, sammanställning av tanspotnyckeltal. Emissione pe tonkilomete och tanspotsätt baseas på utsläppsdata fån ntmcalc.se. 1
Utsläppen av öviga växthusgase och miljöfaliga ämnen pe tanspoteat ton och i absoluta tal åtefinns i tabell 2 nedan. Till denna kategoi äknas kväveoxide (NOx), kolväten (HC), kolmonoxid (CO) samt småpatikla. 2012 2011 Utveckling 2012- Utveckling 2009- NOX [g/ton] 256 285 286-11% - CO [g/ton] 66,3 71,2 68,5-7% -12% HC [g/ton] 11,1 12,4 12,4-11% -13% 6,1 7,1 7,2-15% -13% Patikla [g/ton] NOX [ton] 133,4 138,7 133,4-4% CO [ton] 34,6 34,6 32,0 15% HC [ton] 5,8 6,1 5,8-4% Patikla [ton] 3,2 3,5 3,4-8% Tabell 2, utsläpp av växthusgase och miljöfaliga ämnen pe tanspoteat ton gods samt i absoluta tal. Emissione pe tonkilomete baseas på utsläppsdata fån ntmcalc.se. t s a l p g g y b, o d ä b d Bl a n och Budgeteing Det fösta husbygget ä inget fö veklinga Fö många ä det fösta husbygget ett avlägset minne. Men fö Jonas och Hanna ä det vadag. Med allt vad planeing, viljestaka släktinga och kompomisse innebä. 0 13 HANNA: Fån böjan va huset en sommastuga så jag böjade tidigt göa en itning fö utbyggnad. Nu ha bygget blivit en social gej dä båda våa familje samabeta. Pappona vill helst bygga funktionellt så om vi vill ha design måste vi föhandla. Men med lite cham få vi som vi vill. e, m a s 2 d i Sve i g B kl am b la yg g m ax e 2 HANNA: Vi ha vait på Byggmax oftae än i mataff äen. Nu gälle det att pioitea va de sista pengana ska gå. Jag tycke att det ä viktigt att vi spaa in till ett fint kök men Jonas vill ha en fyhjuling. byggvao Ba billiga äd Bl a nd b o, by g och Budge JONAS: Det ä väl dä vi komme att tampas lite. Fat elle fint kök. g pl a s t teing husb ygg et Det fös ta 1895 fö vekl inga ä inge t gsjod 40L Hammenhög, HANNA: Jag vet vad det komme att bli. an Alt ad. R/AB NT ne peg 7800 fi Im ost uv tallsk 250st 4,2x42mm, /säck Plantein JONAS: Det ha vait intensiva sex månade. Vi ha fösökt att göa så mycket som möjligt hela tiden och eftesom det ä ett stot pojekt så det finns alltid geje att göa. Vi valde Byggmax föst och fämst däfö att det ä så billigt som det ä och att vi få ba kvalitet på byggvaona. 39 95 Govbetong 25kg 169545x95 /m egel 1095 /m ta ll 28x120 / Ha nn a och Jona s
Tydliga föbättinga syns jämföt med föegående å och även i detta fall finns det en ihållande positiv tend. Att totalmängdena utsläpp av växthusgase och anda miljöfaliga ämnen ha ökat sedan å 2009 föklaas med att antalet butike ha ökat fån 61 till 105 stycken unde motsvaande tid och att den geogafiska spidningen bland dem nu ä betydligt stöe än fö fya å sedan. I utsläppsbeäkningana ha inte tanspote av ehandelsköp och hemköning fån butik medäknats. Dessa tanspote utgö i dagsläget en föhållandevis liten andel av föetagets totala godstanspote. En ökande andel e-handel och hemköning minska dessutom tanspotabete och utsläpp, dels genom optimeade fakte ut till slutkund och dels fö att kunden lägge beställning på distans och inte ta bilen fö att handla. Podukte och föpackninga Podukte och föpackninga påveka miljön både diekt och indiekt, bland annat genom de åvao de innehålle, den enegiåtgång de ha vid tillvekning och användning och i vilken mån de faktiskt åtevinns elle åteanvänds nä de ä uttjänta. Byggmax abeta aktivt fö att öka täanvändningen i samhället och däigenom minska buket av minde miljövänliga mateial såsom betong, cement och hådplast. Byggmax sälje baa NTR-mäkt tyckimpegneat vike som följe de miljömål Svenska Täskyddsföeningen och Nodiska Täskyddsådet ha satt upp. Inköpen av tä gös dessutom fån nodiska leveantöe och med fulla lass diekt fån sågveken fö att minimea miljöbelastningen. Andelen fädiggundmålade täpodukte inom inne- och yttepanel ha dubbleats mot å 2011. Inne- och yttepanel målas i pincip alltid nä de används och det ge en minde påvekan att detta gös i en kontollead industiell miljö än hos konsumenten. Alla pakettgolv och all ved som säljs ä mäkt med FSC, Foest Stewadship Council, den intenationella miljömäkningen som syfta till att säkeställa ett hållbat skogsbuk. Byggmax hantea vao med en låg andel föpackninga. Endast cika 10 pocent av antalet sålda atikla i butik ha en konsumentföpackning, det vill säga en föpackning som säljs tillsammans med vaan och följe med hem. I övigt ha poduktena olika vaiante av tanspotföpackninga fö att skydda godset. Tanspotföpackningana åtevinns i samabete med åtevinningscentale och palla åteanvänds i pallöveföingssystem hos de stoa speditöena samt i Byggpallsystemet. Genom medlemskap i REPA, den poducentiniktade delen av Föpacknings- och Tidningsinsamlingen med uppgift att se till att föpackninga och tidninga i Sveige samlas in och åtevinns, ta vi på oss poducentansvaet fö föpackninga på allt inföt och impoteat gods. Fö vao tillvekade i Sveige ä det poducenten som stå fö poducentansvaet, vilket innebä att Byggmax indiekt betala kostnadena även fö hanteingen av dessa podukte. I Sveige ha Byggmax ett bett samabete med Ragn- 3
Sells fö att enegi- och mateialåtevinna så mycket av butikenas avfall som möjligt. Målet ä att minimea deponiavfall och nå nollnivå på blandat avfall. I tabell 3 nedan åtefinns födelningen av Byggmax avfallstype. Blandat avfall ha en sjunkande tend, med ett tendbott uppåt unde det senaste ået. Unde 2014 komme system att implementeas fö att ge snabbae och bätte åtekoppling till butikena om hu avfallsfödelningen se ut. Avfallstyp Blandat avfall 2012 2011 Diff 2012- Tabell 3, födelninga avfallstype 2011, 2012 och. Diff 2009-6,7% 6,1% 9,4% 0,6% -4,6% Deponiavfall 7,6% 7, 6,5% 0,6% 1,7% Soteat 85,7% 86,9% 84,1% -1,2% 2,9% Totalt 10 10 10 Tycksake De tycksake vi tillveka och distibuea ä en sto del av vå miljöpåvekan. Unde en femåspeiod fån 2009 till ha Byggmax minskat mängden tyckt eklam pe butik med nämae 42 pocent. Denna föänding beo pimät på att nya butike etableas i edan existeande distibutionsomåden, vilket kaftigt minskat mängden utdelad eklam pe snittbutik. Total vikt tyckt diekteklam ha ökat fån å 2012 till. Detta beo dels på att ett exta numme skickats ut jämföt med tidigae å, dels på nya butike i omåden i Noge och Finland dä vi tidigae inte hade butike exempelvis Begen, Esbo och Tammefos. Unde ået ha tyckeipatne fö butiksmateial bytts till en som ligge geogafiskt och logistiskt bätte till. Även pesentkoten ha bytts ut till att numea vaa täbaseade. Byggmax samabeta med tyckeie som ä cetifieade med Svanen, EU-Ecolabel, PEFC och FSC. Detta innebä bland annat att de minimea användning av hälsofaliga kemikalie i tyckfäg och pappe samt att de stäva efte att fämja ett socialt och ekonomisk hållbat skogsbuk. Tycksake 2012 2011 Utveckling 2012- Utveckling 2009- Tyckt diekteklam 1 105 950 1 028 16,3% 0,5% (ton) Tyckt diekteklam (ton/ butik) 10,5 10,1 12,0 4,1% -41,7% Tabell 4, vikt tycksake 2011, 2012 och samt utvecklingen sedan 2009. Enegianvändning Byggmax eftestäva enegieffektivitet och de nya butike som byggs övetäffa de byggnationskav som ställs i espektive land. Pefabiceade isolefasade och isoleglas i byggnadenas fönste bida till ba enegiutnyttjande. Nybyggda butike ha åteanvändning av väme i ventilationssystemen och fölita sig inte enbat på diektvekande uppvämning. Nya butike byggs dessutom med LED-belysning som ljuskällo. Den diekta enegi som används inom Byggmax utgös pimät av det bänsle i fom av diesel och bensin som föbänns av de fodon som används i oganisationen. Dessa utgös av dieseltucka, tjänstefodon samt av pivatbila som används i tjänsten. Diekt enegianvändning 2012 2011 (GJ) Diesel 9 772 9 429 9 241 Bensin 49 172 198 Totalt 9 821 9 501 9 438 Pe butik 94 101 110 Tabell 5, diekt enegianvädning pe enegikälla 2011-. Tuckpaken byts successivt ut och samtliga nya tucka som köps in ä miljöklass III enligt Euopapalamentets diektiv 97/68/EG samt el/diesel-hybide. Cika 65 % av tuckpaken ä numea hybid- elle eltucka. Möjligheten att övegå till biodiesel ha utetts, men Byggmax köpe fö små volyme diesel fö att en övegång ska vaa fösöjningsmässigt fösvaba i dagsläget. Byggmax indiekta enegianvändning pe pimä enegikälla ä fämst el och väme. Unde å 2011 omföhandlades elavtalet i Sveige fö de butike som inte ha el genom sitt hyesavtal och valet föll då på att fån och med 2012 köpa uspungsmäkt vattenkaftsel fån kaftvek i Ljusnan. Även i Noge ä 100 pocent av enegin fån fönybaa enegikällo. I Finland ha i pincip alla butike el genom sina hyesavtal och vi kan däfö inte enkelt påveka uspunget. 4
Abete ha utföts tillsammans med elleveantöen med att identifiea och eliminea onödiga nätlaste i Byggmax butike i Sveige. Samtliga platschefe ha fått en enegieffektiviseingsutbildning och få appote öve enegianvändning och effektuttag. Totalt (TJ) fönyba enegi känkaft fossilt bänsle Sveige 23,4 10 Noge 18,8 10 1,7 Finland Tabell 6,indiekt enegianvändning totalt och pe pimä enegikälla unde fö butike dä indiekt föbukning ä möjlig att påveka mångfald inom våtmaksinventeingen. Butiken i Toslanda ligge elativt näa en invallad havsvik med fågla. Butiken i Lavik i Noge ligge i näheten av viktiga natutype och näa kusten. Butike som ligge näa kusten kan geneellt antas vaa me utsatta fö klimatföändinga. Riske och möjlighete hänföliga till klimatföändingen Högsta ledningen ha tagit hänsyn till klimatföändinga och de iske och möjlighete de innebä fö oganisationen. De stösta iskena ligge inom fysiska föändinga (säsongssvängninga, övesvämning) samt egleinga. Möjlighete ä att bätte kommunicea det miljöabete som gös fö att skapa en miljöpofil gentemot kunden, samt lansea podukte som ä bätte fö miljön än dagens. Ansvasfull etableing En genomgång ha gjots av Byggmax butike och deas placeing i föhållande till skyddad elle vädefull natu. Som undelag ha Länsstyelsenas GIS-databas använts och de dataskikt som ha vait tillgängliga fö espektive län avseende skyddad och vädefull natu. Undelaget skilje sig mellan olika län, men de vanligaste typena av natuskydd finns med fö alla län; iksintesse fö natu och Natua2000, natuesevat och nationalpak. I Noge ha undelag hämtats fån den nationella sidan www.miljostatus.no. Butiken i Kalstad ä belägen inom en våtmaksinventeing fö biologisk mångfald samt näa vädefullt vatten (skyddsväd fö fisk och fågel, vattentäkt, Natua2000, iksintesse natumiljö). Butiken ha inte genom sin placeing, som ä belägen inom ett högexploateat omåde, någon påvekan på biologisk 5