Bella Stensnäs, leg psykolog

Relevanta dokument
Bella Stensnäs, leg psykolog

Agenda STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Adhd 18/ Utmattningssyndrom. Presentation av mig. Forskning

STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Autism 22/ Bella Stensnäs, leg psykolog

STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Aspergercenter, 7/ Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vad är psykisk ohälsa?

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Att (in)se innan det går för långt

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Den moderna tröttheten

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases)

Samband mellan arbete och hälsa

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

Trauma och återhämtning

Ge exempel på kriser!

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Samtal om livet - Enkät vid start

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Stress - återhämtning - arbete

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Självskattning av mental trötthet

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Institutet för stressmedicin

Föreläsning stress & utmattning Kognitiva Teamet Rehab

Rast och ro! Konsekvenser för individen Om stress och återhämtning. Stress för överlevnad och anpassning. Stress i 24-timmarssamhället

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling. De press

Plugga och må bra. Samtidigt.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Blir man sjuk av stress?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Samtalsteknik: Mo#verande samtal

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Sömn och stress.

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Hållbar student. Hösten Studenthälsan Caroline Ivarsson Socionom

BVC-rådgivning om sömnproblem

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Blir man sjuk av stress?

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP

TRÄNINGSBOKEN. - E$ grundmaterial för dig som fotbollstränare i BK Örnen

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Det är så bra för mitt sexliv!

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren

Blir man sjuk av stress?

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

UP-A Unified Protocol för Ungdomar

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Transkript:

Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com

Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä>

Utmattningssyndrom Kriterier:Utma>ningssyndrom (ICD-10, F43.8A) Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för a> diagnosen ska kunna ställas. A. Fysiska och psykiska symtom pa utma>ning under minst tva veckor. Symtomen har utvecklats (ll följd av en eller flera iden(fierbara stressfaktorer, vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist pa psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtnings(d i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort se> varje dag under samma tvåveckorsperiod: Koncentra(onssvårigheter eller minnesstörning Påtagligt nedsa> förmåga a> hantera krav eller a> göra saker under (dspress

Känslomässig labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig kroppslig svaghet eller u>rö>barhet Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakar e> kliniskt signifikant lidande eller försämrad funk(on i arbete, socialt eller i andra vik(ga avseenden. E. Beror ej pa direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon soma(sk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infek(onssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom sam(digt är uppfyllda, anges utma>ningssyndrom som en (lläggsspecifika(on (ll den aktuella diagnosen.

Predisponerande faktorer Brist på socialt stöd Karaseks krav-kontrollmodell Värderingskonflikter det borde inte vara så här Isolering som strategi och symtom

Fysiologisk process Anabolism katabolism Energitanken Parasympa(ska sympa(ska nervsystemet Inte farligt a> arbeta hårt men farligt a> inte få återhämtning Kroppen slutar a> sträva e^er jämnvikt

Psykologisk process Stresspåslag - kamp och flykt Freezing Känslighet för mindre stressorer Panik och kaos - normalisera reak(oner och känslor Tomhet, meningslöshet, orkeslöshet, beslutsvånda, tappar förmåga a> organisera, överblicka, glömmer etc A> möta ansträngning med ansträngning mer av allt A> ta sina tankar på för stort allvar

Riskfaktorer Ständiga utmaningar på hemmaplan ingen viloplats Hög grad av egen frustra(on/ilska/trö>het Perfek(onism Sömnproblem Hjälplöshet, nedstämdhet Obearbetad sorg Ifrågasa> i hemmet/utanför hemmet Brist på samordning extrem arbetsbelastning Våld el hot om våld gränser otydliga Isolering En inlärd vana av a> förbise egna behov

Anhörigprojektet AB Iden(fika(on och inflexibilitet Inte hela jag och inte hela (den Behovet av a> iden(fiera och fokusera på andra delar av iden(teten. Berä>elsen om mig Bristande problemlösningsförmåga Vad måste jag acceptera vad kan jag förändra?

Medberoendeskap Otydliga gränser dina problem är mina problem Brist på jag-gränser Dominant grundregel om a> behöva vara andra (ll lags Om jag inte gör de>a så kommer katastrofen a> inträffa Skam större i rela(on (ll t ex alkohol/droger

Kunskap om medberoendeskap Min ilska/trö>het/känsla av a> vara fångad är signaler Insikt om fenomenet Iden(fiera och definiera egna känslor/behov Exponering finnas men på annat sä> Den inre bestraffaren - ångesthantering

VÄGEN TILLBAKA Vad är återhämtning för mig? Vad ger energi, vad tar energi? Fem grundpelare äta, sova, mo(on, egen (d, ha roligt! Randiga dagar undvika berg-och-dalbanan Medveten närvaro och uppmärksamhet

Strategier Benämna situa(oner mentalt skräp, oväntade händelser, ABC-planer, lösningsfokus Dela in stress i två olika typer vardagsstress och akut stress Skapa struktur för dig - inte bara för andra Prioritera dig själv Vilket nätverk finns vänner, grannar, anhörigstöd, kompisar (ll barnet/den anhöriga etc Hantera (dsfönstren

Strategier: Våga vänta ibland hålla (llbaka impulser a> åtgärda/agera Skilja på vad som är upprä>else/egna känslor och vad som är bäst för di> barn Decentrering hjälpsamt avstånd (ll egna tankar

Acceptans/värderad riktning Se hela verkligheten - Det är som det är Vi är inte en standardfamilj och kan därför inte ha standardlösningar på problem Krocken mellan önskad bild och verkligheten stjäl energi Vad är meningsfullt i mi> liv? Min värderade riktning!

Håll fast vid det vi vet fungerar Inte farligt a> arbeta hårt men farligt a> inte få återhämtning. A> ta hand om sig själv är det mest hänsynsfulla du kan göra när di> anhörigskap är betungande tänk syrgasmasken på flygplanet. A> ha kontakt med, och hi>a balans, mellan alla delar av si> liv sänker stress

Håll fast vid det vi vet fungerar Vad gillade du a> göra innan? Berg-och-dalbane-liv vidmakthåller trö>het Medveten närvaro som livss(l Mo(on, mat, sömn, ha roligt, egen (d