Utvärdering av kursspecifika beställningar termin 5 inom 2011 års långa lärarprogram

2016 09 13 1(12) Utvärdering av kursspecifika beställningar termin 5 inom 2011 års långa lärarprogram Inom området Utbildningsvetenskap genomförs programbeställningar samt kursspecifika beställningar inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammen och Ämneslärarprogrammet. En kontinuerlig avstämning av utbildningsuppdraget sker i de årliga budget- och verksamhetsdialogerna mellan kursgivande institution och området Utbildningsvetenskap. Tre år efter lagd kursspecifik beställning utvärderas uppdraget med hjälp av en enkät som sänds ut till värdinstitutionens prefekt samt berörd(a) studierektor(er)/avdelningschef(er). Det är värdinstitutionens ansvar att samtliga medverkande institutioner inbjuds att delta i utvärderingen och att det framgår av det gemensamma svaret om det finns olika åsikter mellan de medverkande institutionerna (DNR LIU-2015-00247, 2015-00248, 2015-00250). I föreliggande rapport redovisas en sammanställning av de svar som har inkommit från värd- och samarbetsinstitutioner för kurser under termin 5 inom förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet. Sammanställningen utgör en grund för det kontinuerliga arbetet med att följa upp och kvalitetsutveckla verksamheten inom respektive program. Efter redogörelse av utvärderingen i SUV 20 september 2016 kommer en ny beställningsomgång att behandlas av styrelsen 25 oktober 2016. Efter beslut om de nya beställningarna kommer dessa att gälla från och med terminen ht 2017. Det är första gången termin 5 utvärderas på detta sätt. För den utvärderingssammanställning som nu redovisas ansvarar t.f. Utbildningsledare UV Sofia Kvist Lindholm tillsammans med programansvariga utbildningsledare för Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammets inriktning Fritidshem; Helene Elvstrand, Grundlärarprogrammets inriktning F-3; Maria Arvidsson och Monica Sandlund, Grundlärarprogrammets inriktning 4-6; Monica Sandlund, och Ämneslärarprogrammet; Martin Bengtsson. LINKÖPINGS UNIVERSITET

2(12) Innehåll 1 Kurser inom termin 5... 3 2 Utvärdering av utbildningsuppdragen... 5 2.1 Förutsättningar att utföra uppdraget... 5 2.2 Samverkan och samordning... 6 2.3 Fördelning av kursmedel... 8 2.4 Bemanning och kompetens... 10 3 Avslutande kommentarer... 12

3(12) 1 Kurser inom termin 5 Nedan redovisas de kurser som genomförs termin 5 inom förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet. Information ges om vilka institutioner som är värd-, respektive samarbetsinstitution för uppdraget och som inkommit med svar på utvärderingen. FÖRSKOLA Förskolepedagogik 6, Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan 7,5 hp (ISV värdinstitution och IKK samarbetsinstitution) Förskolepedagogik 5, Förskolans pedagogiska innehåll och mål i relation till barns utveckling och olika livsvillkor 4,5 hp (ISV värdinstitution, samarbetsinstitution IBL, Tema Barn) Förskolepedagogik VFU 7,5 hp (ISV värdinstitution) Förskolepedagogik 4, Samverkansprocesser i förskolan 10,5 hp (ISV värdinstitution) Samtliga utvärderingar är besvarade av både värdinstitution och samarbetsinstitution förutom FP 6 då IKK inte har inkommit med svar till ISV GRUNDLÄRARPROGRAMMET fritidshem Bild 2, 15 hp besvarats av värdinstitution IKK (samarbetsinstitution ISV) Idrott 2, 15 hp besvarats av värdinstitution IKK (samarbetsinstitution ISV) Musik 2, 15 hp besvarats av värdinstitution ISV (samarbetsinstitution IKK) UK 7- Skolutveckling och utvärdering besvarats av värdinstitution ISV (samarbetsinstitution IBL) UK 8- Teori och metod 9 hp besvarats av ISV (ingen samarbetsinstitution) GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 NO 19,5 hp och NO VFU 3 hp. (besvarats av värdinstitutionen ISV utan några kommentarer av avvikande mening från samarbetsinstitutionen TEMA.) Teknik 7,5 hp. (besvarats av värdinstitutionen ISV utan några kommentarer av avvikande mening från samarbetsinstitutionen TEMA) GRUNDLÄRARPROGRAMMET 4-6 MA 2, 7,5 hp och MA VFU 4,5 hp. (Utvärderingen är besvarad av värdinstitutionen IBL med några kommentarer från samarbetsinstitutionen MAI) NO Fy 7,5 hp och Ke 7,5 hp. (Utvärderingen är besvarad av värdinstitutionen ISV utan några kommentarer av avvikande mening från samarbetsinstitutionen TEMA). Ge 7,5 hp och Hi 7,5 hp. (Utvärderingen är besvarad av värdinstitutionen ISAK utan några kommentarer av avvikande mening från samarbetsinstitutionerna Geografi; ISV & TEMA, Historia; IBL & ISV). Bild 15 hp. (Utvärderingen är besvarad av tidigare värdinstitution ISV och nuvarande värdinstitution IKK).

4(12) Idrott 15 hp. (Utvärderingen är besvarad av värdinstitution IKK) Musik 15 hp. (Utvärderingen är besvarad av värdinstitution ISV) ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Fysik 31-60 hp (Utvärderingen är besvarad av värdinstitutionen IFM, samarbetsinstitution ISV) Övriga ämnen med studier på nivån 31-60 hp under programtermin fem i ÄLP (biologi, engelska, historia, matematik, samhällskunskap, svenska, textilslöjd och trä- och metallslöjd) samläser med programtermin 3 som utvärderades och fick en ny beställning 2015. Ingen ny utvärdering och beställning görs nu av dessa ämnen.

5(12) 2 Utvärdering av utbildningsuppdragen 2.1 Förutsättningar att utföra uppdraget Den fråga som institutionerna ombads ta ställning till gällande förutsättningar för uppdraget löd: 1. Vilka förutsättningar uppfattar ni att ledningen för programmet/området Utbildningsvetenskap har givit er för fullföljande av beställningen? I de svar som inkom från institutionerna lyftes följande teman upp: Bra förutsättningar: bra förutsättningar har getts genom beställningar, budgetboken, programansvariga utbildningsledare och budgetdialog (FÖR, GLP-fri UK7 UK8, F-3 No, teknik) Ojämn arbetsbelastning: Undervisningsuppdraget inom Idrott genomförs framförallt under hösten vilket bidrar till ojämn arbetsbelastning (estetiska ämnena GLP-fri, GLP 4-6) Volym i kurserna behövs: För att få volym i kurserna har samläsning varit viktigt (estetiska ämnena GLP-fri samläser med GLP 4-6, fysik och kemi GLP 4-6 samläser med GLP F-3, UK7 GLP-fri samläser med F-3) Otillräckliga resurser: Resurserna för utbildningsuppdraget beskrivs i några svar som otillräckliga dock fungerar kurserna väl vad gäller studenternas måluppfyllelse (GLP 4-6 matte, fysik, kemi, geografi, historia, estetiska ämnen, GLP-fri: UK7, UK8, estetiska ämnen, ÄLP fysik). En negativ konsekvens som otillräckliga resurser beskrivs medföra är att det genererar kompromisser vad gäller terminsupplägg, innehåll och genomförande. I svaren lyfts lärares resor fram som något som belastar kursbudgeten (Bild GLP-fri). Beställningar som styrinstrument: Beställningar av utbildningsuppdrag läggs till institutioner där kompetens för uppdraget finns tillgängligt vilket identifierats genom kompetensinventering. Flera institutioner påtalar dock att beställningarna i praktiken blir styrmedel för vart kompetens på sikt byggs upp. Bland annat uttrycks, Eftersom beställningarna är styrinstrument, behöver vi en gemensam strategisk styrning var olika kompetensområden och utbildningsuppdrag skall ligga så att de inte splittras på alltför många institutioner. (ISV). Den beställning som utvärderas i förekommande fall inbegriper dock enbart två institutioner varför kommentaren kan tolkas som ett generellt påpekande snarare än ett påpekande som rör den specifika kursbeställning som utvärderas.

6(12) Under 2016 utför programansvariga för grundlärarprogrammet F-3 ett arbete med att kartlägga hur mycket lärares resor belastar kursbudgeten inom olika kurser i programmet. Grundlärarprogrammet F-3 är förlagt till två campus och förutsätter därmed kontinuerliga lärarresor. Frågan om otillräckliga resurser kommer att bearbetas inom det utvecklingsarbete som följer på den översyn som genomförs av organisationen av 2011 års lärarprogram (Dnr LiU-2015-01777). I ovan nämnda utvecklingsarbete ingår även en översyn av beställningssystemet. 2.2 Samverkan och samordning För att skapa tydligt fokus i ansvaret för en kurs utses en värdinstitution till vilken den kursspecifika beställningen riktas. Värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kursen/ämnet. I de fall relevanta och av UV utsedda samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen också ansvar för att organisera samarbete mellan kurser. Att uppdraget riktas till en värdinstitution och samarbetsinstitution har sin grund i principen att säkerställa att programmen inom lärarutbildningen utnyttjar hela universitetets relevanta kompetens. De frågor som institutionerna ombads ta ställning till gällande samverkan och samordning av uppdraget löd: 2. Hur har värdinstitutionen, i förekommande fall, organiserat samarbetet med sina samarbetsinstitutioner och hur har fördelning av erhållna medel skett? 3. Beskriv hur, i förekommande fall, samverkan i ämnes-/områdes-/uk-rådet har fungerat och organiserats? Ange också om studeranderepresentanter medverkar i rådet. 4. Många kurser består av olika delar som exempelvis ämnesstudier och didaktik. Vissa kurser är också kopplade till VFU-kurser. Hur har integrationen mellan de olika delarna fungerat? 5. För kurser inom ämneslärarprogrammet: Beskriv eventuell samläsning med annat program eller kurs inom eller utanför Utbildningsvetenskap. Av de svar som har inkommit framkommer att samarbetsinstitutionerna har medverkat i varierande omfattning och i något fall inte använts alls (ex. förskolepedagogik 5 i förskollärarprogrammet). I vissa fall har uppdraget därutöver utförts i samarbete med en institution som inte är utpekad som samarbetsinstitution i kursbeställningen (ex. UK8 i grundlärarprogrammet - fritidshem). Orsaken beskrivs vara att institutionerna vid behov inhämtar kompetens från andra institutioner där relevant kompetens finns tillgänglig. Ett önskemål som lyfts fram av IKK är att principen studieort tas bort från beställningen av bild inom grundlärarprogrammet fritidshem. Bildämnet har sedan

7(12) starten bemannats med lärare från IKK. Från och med hösten 2016 flyttas kursen Bild 2 över till IKK vilket framhålls som positivt. IKK lyfter dock att de önskar att Bildämnets undervisning ska flyttas över till Linköping och principen studieort ska tas bort, vilket de menar skulle gynna studenterna gällande mer undervisning/bättre lokaler och material. Av svaren framkommer att samarbetet institutioner emellan kan se väldigt olika ut. I vissa fall har gemensamma möten genomförts för att planera kursinnehåll. Samarbetet medför dock i några fall att institutioner utför separata delar utan att det sker genom någon direkt samverkan. Inom berörda programmöten och kommande beställningar föreslås därför att formerna för samarbete ska tydliggöras. Exempelvis genom att betona att samarbetet kring kurser bör präglas av dialog mellan berörda institutioner bland annat genom de befintliga råd som utarbetats för detta ändamål. Ämnesråden beskrivs i utvärderingen som viktiga för att arbeta med progression och erfarenhetsutbyte, samt för att fastställa övergripande terminsstruktur innehåll, och tillhörande kursplaner. Ämnesråden beskrivs även som ett lämpligt forum för utvärdering och utveckling av helheten av ett ämne och för att i framtiden kunna samverka mer mellan kurser. I några fall framkommer dock att ämnesråden inte har genomförts såsom det är avsett. T.ex. har ämnesansvarig deltagit i programmötet, men inte själv kallat till ämnesråd, eller att ämnesråd har genomförts utan att samarbetsinstitutioner har bjudits in till mötet. Utvärderingen indikerar att ämnesansvarigs uppdrag är oklart och att det återigen behöver implementeras av programansvariga utbildningsledare till nya ämnesansvariga. Svaren från institutionerna visar att det i några fall skapats alternativa samverkansarenor till ämnesråden där kursansvariga inom de olika ämnena börjat träffas (ex. Estetiska området Grundlärarprogramme-fritidshem). Flera institutioner lyfter att det har varit svårt att finna studeranderepresentanter till ämnesråden. Studenternas åsikter och erfarenheter inhämtats istället genom enskilda kurserna eller genom studeranderepresentanter utanför mötestid. Utvärderingen visar på behovet av att initiera en diskussion med StuFF och lärarsektionerna L-sek och N-sek för att kunna rekrytera studeranderepresentanter till råden och säkerställa att studenters åsikter och erfarenheter kan tillvaratas. Samtliga svar betonar att kurserna präglas av hög integration mellan ämnesstudier, didaktik och VFU. Exempelvis lyfts fram att ämnesstudier kopplats till VFU kurs vilket ger en naturlig koppling mellan kursens teoretiska innehåll och didaktik (ex. FÖR, GLP 4-6). VFU-kurser integreras i övriga kurser genom förberedelser, utförande av VFU-uppgifter och uppföljning i seminarium samt skriftliga och muntliga examinationer av uppgifterna (ex. GLP 4-6 matte). De kurser som inte är knutna till VFU lyfter fram att kursen varvar ämnesstudier med didaktik, har specifika mål i kursen som är didaktiska samt att kursen relateras till praktiken genom att behandla relevanta styrdokument under kursens gång (GLP fri, estetiska ämnen, GLP 4-6, F-3 teknik, ÄLP fysik). Samarbetet med fältet lyfts fram

8(12) genom att exempelvis verksamma lärare och rektor bjuds in som föreläsare och att elever kommer till campus (ex. GLP fri, estetiska ämnen, UK). Gällande den kurs som utvärderas inom ämneslärarprogrammet, Fysik 31-60 hp, lyfts fram att ämnet samläses om ca 10,5 hp med kurser inom Tekniska högskolans kandidatutbildning i fysik eller civilingenjörsprogram. Frågan om samläsning inom ämneslärarprogrammet hanteras vidare inom den utredning som ser över förutsättningarna för en förändrad studiegång för ämneslärarprogrammet som i högre grad möjliggör samläsningsprogram (Dnr LiU-2015-01777). Uppdraget redovisas till rektor 2016-10-31. 2.3 Fördelning av kursmedel För att utvärdera hur fördelningen av kursmedel har använts vid genomförandet av utbildningsuppdraget ställdes följande frågor: 6. Hur många undervisningstimmar per vecka, i genomsnitt, erbjöds varje student när kursen/kurserna senast gavs? Ange här den totala summan för lärarledd undervisning inklusive föreläsningar, seminarier, laborationer, handledning etc. per vecka. 7. Hur stor del av kursbudget har använts för examination och omexamination? 8. Har kursbudgeten påverkat val av undervisnings- och examinationsformer, och i så fall hur? Svaren från institutionerna på fråga 1 redovisas i nedanstående diagram. 12 10 8 6 4 2 0 Antal timmar undervisning per vecka Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet fritidshem Grundlärarprogrammet F 3 Grundlärarprogrammet 4 6 Ämneslärarprogrammet

9(12) Bilden illustrerar tendenser till skillnader mellan hur kurser inom de olika programmen omsätter medel för uppdrag i undervisningstid för studenterna. Som framgår av diagrammet varierar antal undervisningstimmar från ca 5 timmar till 10 timmar per vecka. Viktigt att påpeka är att ovanstående tabell enbart illustrerar ett kvantitativt mått på undervisningstid. Det tar inte hänsyn till hur kvalitén i undervisningen ser ut. Till exempel kan en låg undervisningssiffra vara ett resultat av att mer kostsamma metoder för formativ återkoppling har införts med motivet att främja studenters lärande. Medel för undervisning påverkas av vilken klassning respektive kurs har och hur mycket medel som sätts av till olika poster som institutionerna gör avsättningar för. Institutionernas svar visar att avsättningar görs för kursspecifika kostnader såsom lokaler, kursansvar, litteratur och resor, men även generella avsättningar för att hantera genomströmning och avslutande examensarbeten som belastar institutionernas ekonomi. Den undervisningstid som redovisas ovan kommer därför att användas av programansvariga som utgångspunkt för vidare diskussion inom programmens olika råd och möten. Svaren på fråga 2 redovisas i nedanstående diagram 120 100 80 60 40 20 0 Andel av kursbudget examination Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet fritidshem Grundlärarprogrammet F 3 Grundlärarprogrammet 4 6 Ämneslärarprogrammet Ovanstående diagram visar att kursansvarig inom de flesta kurser använder mellan 20-30 % av kursbudgeten till examination. Den verksamhetsförlagda förskolepedagogikkursen FP VFU avviker dock drastiskt då 100 % av budgeten

10(12) används till examination. Här bör dock påpekas att innan institutionerna får medel för kursen har avsättningar gjorts till VFU-verksamhet såsom t.ex. handledarskap. Ovanstående diagram kommer används av programansvariga som utgångspunkt för vidare diskussioner inom programmöten. Data följs över tid för att se eventuella trender inom programmen, dock utgör den inte ett kvalitetsmått på utbildningen då den inte säger något om examinationsform och huruvida examinationen utformats för att summera lärande eller har utformats som medel för att främja lärande inom kursen. Som redovisats under rubriken förutsättningar visar svaren från några institutioner att resurserna för utbildningsuppdragen upplevs som bristfälliga. En negativ konsekvens som nämns är att det genererar kompromisser vad gäller terminsupplägg, innehåll och genomförande. 2.4 Bemanning och kompetens För att utvärdera hur utbildningsuppdragen bemannas och vilken kompetens som används fick institutionerna besvara följande frågor: 9. Beskriv hur kursen bemannats för att utnyttja institutionens kompetens inom det aktuella ämnet/ området? 10. Finns det något kursmål eller kursinnehåll där relevant lärarkompetens saknas eller behöver förstärkas? 11. Fördelningen av utbildningsuppdrag har hittills byggt på en tidigare bemannings- och kompetensinventering. Hur bedömer ni i dagsläget att er bemanningskapacitet kommer att förändras under de kommande tre åren? Anser ni att en ny inventering bör göras inför kommande beställning? I institutionernas svar går att utläsa att uppdragen utförs av lektorer, biträdande professorer och adjunkter med relevant lärarkompetens. Kurserna har bemannats av värdinstitution, samarbetsinstitution och i några fall från andra institutioner där relevant kompetens har identifierats. I några fall har även gästföreläsare använts. En genomgång av svaren på frågan om någon kompetens behöver förstärkas inom institutionerna visar på behovet av strategisk planering av kompetensplacering och att en dialog förs mellan värdinstitution och samarbetsinstitution för att kunna utnyttja befintlig kompetens. Exempelvis lyfter ISV att rekryteringen kring det förskolepedagogiska området fortsätter. IBL lyfter fram att de har kompetens inom förskoleområdet inom vissa delar men har haft svårt att fullgöra sitt undervisningsuppdrag pga. brist på lärare/lärare med förskole kompetens. Medan Tema framhåller att de skulle kunna göra undervisning då de har god kompetens inom området. ISV beskriver att det Naturvetenskapliga området är i behov av nyrekrytering och vägledning önskas från UV. ISV ställer frågan om institutionen ska ersättningsrekrytera inom det naturvetenskapliga området? Önskemål framförs om

11(12) att inrätta delade tjänster eller gemensamt framskrivna tjänster vid nyrekrytering för att kunna åstadkomma tillräckliga och långsiktiga tjänsteunderlag samt kunna skapa bra förutsättningar för tjänsteplanering. En genomlysning av hela mattematikområdet efterfrågas även för att kunna ligga till grund för en mer aktiv rekryteringsstrategi. Området skolledarskap, skolutveckling och utvärdering nämns av IBL som ett område som borde vara föremål för rekrytering inom utbildningsvetenskap. Områdesledningen kommer att initiera en dialog med berörda institutioner för att svara upp mot de önskemål som framförts i utvärderingen om vägledning i rekrytering. Ett specifikt önskemål som framförs från ISV är att då kursen NO (Grundlärarprogrammet-F-3) ges på två orter bör UV se över lokaliteterna och de resurser som finns att tillgå för att kunna bedriva en likvärdig utbildning.

12(12) 3 Avslutande kommentarer En tendens som oroar programansvariga utbildningsledare är att svaren på utvärderingarna i vissa fall kar kommit att utgöras av standardsvar från institutionerna. Härigenom riskeras att utvärderingarna inte bidrar till kvalitetssäkring och utveckling av utbildningsuppdragen. Mot bakgrund av detta kommer större fokus läggas på återkoppling och dialog av utvärderingsresultaten inom befintliga verksamhetsdialoger, råd och möten inom programmen. Utvärderingsresultatet kommer även att börja korsläsas tillsammans med studenternas kursutvärderingar för att ge ett rikare underlag. Föreliggande utvärderingen ligger till grund för nya beställningar av termin 5 som behandlas av SUV 25 oktober 2016. Utvärderingen utgör även underlag för vidare diskussioner i SUV, i de budget- och verksamhetsdialoger som utförs mellan UV och värdinstitutionerna, samt i de olika råd och möten som kontinuerligt genomförs i programmen. Specifika frågor såsom exempelvis beställningssystemet, ämnesråden, samläsningsmöjligheter kommer specifikt att behandlas i det utvecklingsarbete som initieras efter den 31 oktober då översynen av organisationen av lärarutbildningen har rapporterats till rektor. Sofia Kvist Lindholm Tf. Utbildningsledare UV