Studieanvisning. Hälsa. utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder. 15 hp. Ht Vt 2017

Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Estetiska avdelningen (ESA) 160916 Studieanvisning Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder 15 hp Ht 2016- Vt 2017 Kurskod: 917G37 Skriftligt upprop: Måndag 5/9 enligt separat information via mail efter urval 2 Första kursträff: Torsdag 22/9 - Fredag den 23/9 på LiU, Hus Key, sal 4257 (Bild 2) Kursansvarig: Helena Alsegård helena.alsegard@liu.se

2 Innehållsförteckning Sid 1. Presentation av kursen 3 2. Kontaktuppgifter 3 3. Kursens upplägg och innehåll 3 4. Kursplan 4 5. Schema och arbetsgång 6 5.1 Ansvarig Innehåll/Förberedelser Plats 7 5.2 Medverkande personer 11 6. Kurs- och Examinationsuppgifter 12 6.1 Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning 12 6.2 Portfolions delar och process 12 6.3 Portfolions innehåll 15 6.4 Formella krav 17 6.5 Kompletteringsuppgift 17 6.6 Återkoppling 18 6.7 Bedömning och betygskriterier 18 7 Övrig kursinformation 19 7.1 Registrering, LiU-ID och studentmail 19 7.2 LISAM 19 7.3 Biblioteket 19 7.4 Lokaler 19 7.5 Kursvärdering 19 8 Fusk och plagiat 20 9 Litteraturlista 21 9.1 Obligatorisk litteratur 21 9.2 Referenslitteratur 23

3 1. Presentation av kursen Välkommen till kursen Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder! Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) av Estetiska avdelningen (ESA) vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) och bedrivs på kvartsfart (25%) under två terminer och ger 15 hp. Kursen har åtta gemensamma träffar med sammanlagt tolv kursdagar, och dessa genomförs på LiU och däremellan är det självstudier i form av individuell inläsning av litteratur och genomförande av egna kursuppgifter. Innehållet kan i grova drag delas in i tre delkurser där innehållet har en progression som bygger på den eller de tidigare delkursernas innehåll. Kursens tre delkurser har fått arbetsnamnen: Individhälsa med fokus på stress och stresshantering (delkurs 1, v 36-47) Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete (delkurs 2, v 47-06) Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa (delkurs 3, v 06-23) 2. Kontaktuppgifter Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter Helena Alsegård telefon: 013-28 27 17, 0736-20 95 74 mail: helena.alsegard@liu.se Kursansvarig lärare Ytterligare medverkande personer tillkommer, se schema. Monika Wise telefon: 013-28 19 79 mail: monica.wise@liu.se Administratör 3. Kursens upplägg och innehåll De gemensamma kursträffarna kommer att ske på och i närheten av Linköpings Universitet. Under dessa träffar om sammanlagt tolv dagar under höst- och vårtermin använder vi oss av flera olika pedagogiska arbetsmetoder och kommer bland annat att ha ett gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt tillsammans i kursgruppen såväl inom- som utomhus. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt arbete och självstudier. Du som student dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare används som underlag för examinationen. Det är mycket viktigt att du kan närvara och delta aktivt i kursträffarna för att tillgodogöra dig kursens innehåll!

4 4. Kursplan KURSPLAN Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder, 15hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskod 917G37 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några förebyggande metoder att hantera stress, - resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett salutogent perspektiv på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter, - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa, - ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbetet. Kursinnehåll I kursen kommer tre aspekter att vara centrala: individhälsa med fokus på stress och stresshantering, folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete samt naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. Kursen belyser olika livsstilsfaktorer som kan påverka individers hälsa, orsaker till stress och hur dessa kan påverka människans fysiologiska, mentala och sociala hälsa. Några olika teoretiska och praktiska exempel på förebyggande metoder att hantera stress samt teori och praktik gällande mental träning kommer att behandlas och praktiseras. Studenten ska undersöka sambanden mellan samhällsstrukturer och folkhälsa såväl som några olika metoder och strategier som används inom motivations- och förändringsarbete på folkhälsoområdet. I kursen bearbetas även aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. Några olika verksamheter som arbetar med sambanden mellan naturupplevelse och hälsa studeras. Undervisning/Arbetsformer Kursen använder utomhuspedagogiska arbetsmetoder, vilket innebär ett gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt såväl inom- som utomhus. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt arbete och självstudier. Studenten dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare används som underlag för examinationen. Examination Kursen examineras fortlöpande genom skriftliga och muntliga redovisningar enskilt och i grupp. De skriftliga uppgifterna är individuella och består av både reflektionsuppgifter och rapporter. Mer information om kursuppgifterna finns i separat studieanvisning. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

5 Förkunskap Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via http://www.student.liu.se/examen?l=sv. Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder Health from a Holistic Perspective with Outdoor Education as a Method Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: LiU-2012-00428 Ämne: Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskod: 917G37 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde G1X Grundläggande UV2

6 5. Schema och arbetsgång Tid: Plats: Lärare: Kursens gemensamma träffar varierar mellan en- och tvådagarsträffar enligt nedan. Linköpings Universitet (LiU), Hus Key, med närområden. Helena Alsegård, (). Kursansvarig. Universitetsadjunkt, lärare i Idrott & Hälsa, hälsopsykologi, utomhuspedagogik mm Fler föreläsare kommer att finnas med i genomförandet av kursen. Översikt kursträffar Ht 2016 Skriftligt upprop Vecka 36, måndag den 5 september 2016 (se mer under 5.1). Träff 1 vecka 38 Torsdag 22 september kl 10-20 Kursdag 1 Fredag 23 september kl 9-17 Kursdag 2 Träff 2 vecka 42 Fredag 21 oktober kl 9-17 Kursdag 3 Träff 3 vecka 47 Torsdag 24 november kl 10-20 Kursdag 4 Fredag 25 november kl 9-17 Kursdag 5 Träff 4 vecka 50 Fredag 16 december kl 9-17 Kursdag 6 Vt 2017 Träff 5 vecka 3 Fredag 20 januari kl 9-17 Kursdag 7 Träff 6 vecka 6 Torsdag 9 februari kl 10-20 Kursdag 8 Fredag 10 februari kl 9-17 Kursdag 9 Träff 7 vecka 11 Torsdag 16 mars kl 10-20 Kursdag 10 Fredag 17 mars kl 9-17 Kursdag 11 Träff 8 vecka 16 Fredag 21 april kl 9-17 Kursdag 12 Det är mycket viktigt att du kan delta i dessa gemensamma träffar eftersom du annars kommer att missa en mycket stor och betydande del av kursen! Generellt om gemensam litteraturbearbetning Vi kommer att ha litteraturseminarium vid alla tillfällen, i den bemärkelsen att den litteratur som lästs inför träffen aktivt bearbetas under kursträffen av deltagarna i kursen. Detta kommer att ske på olika sätt, ibland genom samtal runt ett bord inomhus, men minst lika ofta på andra vis. Det kan t ex vara under promenader (walk & talk) eller genom olika praktiska övningar. Jag har valt att generellt skriva "litteraturseminarium" under respektive träff för att informera om att detta moment kommer att finnas med. Observera att det kan bli mindre förändringar gällande litteratur/artiklar i delkurs två och tre.

7 5.1 Ansvarig Innehåll/Förberedelser Plats Ht 2016 Upprop Vecka 36, måndag den 5/9 2016 OBS!! Senast kl 24.00 måste du ha bekräftat att du ska gå genom att svara på det skriftliga uppropet, annars förlorar du din kursplats! Du får separat information om detta efter urval 2! Nedan finner du ett schema för de olika träffarna där du får en kortfattad beskrivning om vad som kommer att ske, vilken litteratur du ska vara inläst på till träffen samt vem som är ansvarig. Du finner också en flödesbeskrivning av vad som förväntas av dig mellan träffarna. Mellan upprop och träff 1 Här följer de uppgifter som du ska genomföra innan första träffen med kursgruppen. Denna information finns även på separat utskick. Studentadministrativa uppgifter ska genomföras snarast möjligt efter det skriftliga uppropet Registrering, aktivering av ditt LiU-ID och din studentmail samt logga in på LISAM enligt information som skickas ut separat efter det skriftliga uppropet. Arbete med kursuppgifter till första träffen Skaffa litteraturen till delkurs 1. Läs följande litteratur som vi ska diskutera gemensamt första träffen: * Andersson & Ljusenius (kap 1-3, 11) * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 1) Vara mentalt förberedd och nyfiken vid kursstart! Känn dig varmt välkommen! Träff 1 vecka 38, torsdag 22/9 - fredag 23/9 (Kursdag 1 + 2) Bild 2 (4257) Torsdag kl 10-20 Kursstart och kursintroduktion Studentexpeditionen - (LiU-ID/Kort) Stress och stresshantering, teori, del 1 Stresshantering, praktik, del 1 (Dramasal) Alla Litteraturseminarium Fredag kl 9-17 Alla Litteraturseminarium. SL Att söka artiklar mm, besök av bibliotekarie (kl 13.15-15.00) Bibl. (HBUS1) Reflektion & Information

8 Mellan träff 1-2 Deltagarna: Läsa litteratur: * Andersson & Ljusenius (kap 6-10) * Eriksson, (kap 1-2) * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 3) * Egen vald bok från referenslistan, tema Stress Titta på någon egen vald föreläsning om mat/kost på nätet, (t ex http://www.ur.se/produkter/177942-ur-samtiden-sockerchocken-sockerchocken) Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM eller annat valt forum) Skriva på uppgiften Träff 2 vecka 42, fredag 21/10 kl 9-17 (Kursdag 3) Bild 2 (4257) Stress och stresshantering, forts. Kost & Rörelse, inkl matlagning utomhus (Kostnad för gemensamt lagad mat tillkommer) (UTE!) Alla Litteraturseminarium Reflektion & Information Mellan träff 2-3 Deltagarna: * Antonovsky, (kap 2, kopierat material) * Eriksson, (kap 3-5) * Egen vald bok från referenslistan, tema Stress * Egen vald bok från referenslistan, tema Helhetshälsa * söka information på nätet om "Känsla av sammanhang" / "Sence of coherence" Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 3 vecka 47, torsdag 24/11 - fredag 25/11 (Kursdag 4 + 5) Bild 2 (4257) Torsdag kl 10-20 Reflektioner delkurs 1 Alla Seminarium Portfolio, delkurs 1 Start delkurs 2: Folkhälsa. Livsstilar och Coping Litteraturseminarium DL Hälsa & Ledarskap kl 17.15-20.00 Form 1(2233) föreläsning tillsammans med deltagare i kursen Ledarskap - konsten att leda Fredag kl 9-17 Motivations- och förändringsarbete Reflektion & Information

9 Mellan träff 3-4 Deltagarna: Lägg in Portfolio 1 (EXA 1) på LISAM senast torsdag v 48, den 1/12, kl 23.30 Läsa litteratur: * Alsegård, (sid 7-37). (För er som önskar finns boken "Samarbetsövningar" att köpa under första träffarna). * Andersson & Ljusenius, kap 4-5, 12-14 * H Vifladt, Hopen & Landtblom * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 2, 4, 10) Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 4 vecka 50, fredag 16/12 kl 9-17 (Kursdag 6) Bild 2 (4257) Processarbete - i och med grupper HL, ML Erfarenheter av hälsopedagogiskt arbete (Fm) Alla Litteraturseminarium Motivations- och förändringsarbete, intro uppgift Reflektion & Information Alt Form 1? Mellan träff 4-5 Deltagarna: Läsa litteratur: * Eriksson, (kap 6-7) * Holm * Lennéer Axelsson & Thylefors (kopierat material). * Pellmer, Wramner & Wramner (kap 5, 7) * Schutz (http://www.thesweden.se/files/firo-fironythe.pdf) * Wheelan (Kopierat material) * Valfri skönlitterär bok som behandlar aktuellt ämne från denna delkurs. Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Vt 2017 Träff 5 vecka 3, fredag 20/1 kl 9-17 (Kursdag 7) Bild 2 (4257) Motivations- och förändringsarbete RF Om bemötande och (o)lika villkor. Alla Litteraturseminarium Reflektion & Information Mellan träff 5-6 Deltagarna: Läsa litteratur:

10 * Larsson * Valbar bok från referenslistan för delkursen * Valbar relevant akademisk rapport/ artikel/ uppsats om ämnet för delkursen. Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 6 vecka 6, torsdag 9/2 - fredag 10/2 (Kursdag 8+9) Bild 2 (4257) Torsdag kl 10-20 Reflektioner delkurs 2 Alla: Seminarium Portfolio, delkurs 2 Start delkurs 3: Naturens roll för vår hälsa AS Föreläsning: Platsens betydelse (kl 15.15 17.00?) Alla Litteraturseminarium Fredag kl 9-17 Naturen som kraftkälla Reflektion & Information Mellan träff 6-7 Deltagarna: Lägg in Portfolio 2 (EXA 2) på LISAM senast torsdag v 7, den 16/2,kl 23.30 Läsa litteratur: * Naturvårdsverket * Grahn * Gröna argument baserat på fakta * Hartig * Johnson, Lundqvist & Ottosson (kap: Naturupplevelsens betydelse * Skapa en naturupplevelseplan, Forskningen visar vägen.) Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 7 vecka 11, torsdag 16/3 - fredag 17/3 (Kursdag 10 + 11) Bild 2 (4257) Torsdag kl 10-20 Naturen som kraftkälla, forts Trädgårdsterapi Fredag kl 9-17 Studiebesök Alla Litteraturseminarium Reflektion & Information Mellan träff 7-8 Deltagarna: Läsa litteratur:

11 * Johnson, Lundqvist & Ottosson (kapitel Naturens roll för hälsa och livsstil, Ledarskap och säkerhet)) * Valbar bok från referenslistan för delkursen * Valbar relevant akademisk rapport/ artikel/ uppsats om ämnet för delkursen. Litteraturseminarium, gruppvis (t ex på LISAM) Skriva på uppgiften Träff 8 vecka 16, fredag 21/4 kl 9-17 (Kursdag 12) Bild 2 (4257) Inledning Alla Seminarium portfolio, delkurs 3 Reflektion, utvärdering och utvecklingstankar Alla Gemensam avslutning Efter träff 8 Lägg in Portfolio 3 (EXA 3) på LISAM senast torsdag v 17, den 27/4,kl 23.30 5.2 Medverkande personer Helena Alsegård Adjunkt, Linköpings Universitet SL Solveig Landin Bibliotekarie, Linköpings Universitet DL Daniel Lundqvist Lektor, Linköpings Universitet HL Helene Landin Centrum för hälso- och vårdutveckling ML Maria Linderström Centrum för hälso- och vårdutveckling RF Ragnar Furenhed Lektor, Linköpings Universitet AS Anders Szczepanski Adjunkt, Linköpings Universitet Fler personer kan tillkomma

12 6. Kurs- och Examinationsuppgifter Du som student dokumenterar kursens första två delkurser i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. Den tredje delkursen examineras genom en rapport. Du finner nedan mer information om detta. Jag vill betona att detta är en preliminär skrivning och eftersom det är en ny kurs kan det komma att bli mindre justeringar i innehåll och tider under kursens gång då allt inte är helt klart ännu. 6.1 Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning EXA 1 Portfolio 1 5 hp Individhälsa med fokus på stress och stresshantering (delkurs 1, v 36-47) Start: v 36 Redovisning och diskussion i seminarieform: v 47 Inlämning LISAM: Torsdag v 48 Omfång: 6-8 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. EXA 2 Portfolio 2 5 hp Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete (delkurs 2, v 47-6) Start: v 47 Redovisning och diskussion i seminarieform: v 6 Inlämning LISAM: Torsdag v 7 Omfång: 6-8 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. EXA 3 Portfolio 3 5 hp Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa (delkurs 3, v 6-17) Start: v 6 Redovisning och diskussion i seminarieform: v 16 Inlämning LISAM: Torsdag v 17 Omfång: 6-8 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. 6.2 Portfolions delar och process Att medvetandegöra sin egen inlärnings- och utvecklingsprocess kan ske på många olika sätt. För att det ska bli tydligt, både för sig själv och andra, behövs det formulerade mål som visar vad man vill uppnå och en plan för hur man vill nå dessa uppsatta mål. Både mål och plan utvärderas i slutet på processen för att tydliggöra vad som skett. Dessutom behöver själva processen synliggöras så förändringar blir tydliga, och möjligheter ges att lära av det som genomförts. Denna reflektion är central för både utveckling och lärande i ett längre perspektiv. Dessa moment som beskrivs ovan är grunden i det som kallas för portfolio (portfölj), och som har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man förvarade sina pågående och färdiggjorda alster i en

13 konkret portfölj. Denna metod har på senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang där man fokuserar på att synliggöra lärande- och utvecklingsprocesser och då har den fysiska portföljen ersatts med t ex dataskrivna texter enligt en given progression. Grunden i portfolioarbetet i denna kurs kan beskrivas på följande sätt. A. I början av kursen Du ska i inledningen till kursen formulera dina personliga mål och beskriva dina förväntningar som ska kunna relateras till kursmålen, samt även skriva en inlärningsplan hur du planerar att nå dessa personligt satta mål och förväntningar under kurstiden. Detta steg innebär att du som skriver tar ett aktivt och personligt ansvar för din egen lärandeprocess, samt synliggör denna. B. Under arbetets gång Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect - select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt anvisningar av ansvariga, t ex kursträffarna, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den viktiga process som gör det upplevda till en lärdom. Reflektera (reflect) kan beskrivas som tankens krökning tillbaka mot sig själv 1 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll. Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner genom hela arbetet, men kan även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med tydliga kopplingar till egna reflektioner och kursens innehåll och mål. Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen. (Observera att du alltså väljer ut vissa avgränsade delar från allt du samlat på dig under kursens gång och det är dessa avgränsade delar (litteratur + innehåll på kursträffarna) som du sedan fortsätter att reflektera kring i portfolion). C. I slutet av arbetet Nu ska du skriva dina egna självvärderingar. Dels av hur du nått dina mål och dina förväntningar, dels hur din inlärningsplan har fungerat. Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar 2 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur. 1 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari 2007 2 Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

14 Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process 3 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet). Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat. D. Under hela processen: Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras tankar? Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk. Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt. E. Examination: Detta arbete är en del av examinationen för ditt deltagande i kursen. Denna form av processkrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs summerar din lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas framöver och ger hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna metod kan alltså både fokusera på din lärandeprocess och på din professionella och personliga utvecklingsprocess. Arbetet rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid. 3 Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

15 6.3 Portfolions innehåll Sammanfattning av portfolions innehåll, vilka också beskrivs på nästa sida i annan form 1. Egna mål och förväntningar utifrån kursplan och kursinnehåll. 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts 3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? 4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) - utifrån delkursens rubriker. Detta innebär för: Delkurs 1: Individhälsa med fokus på stress och stresshantering. Delkurs 2: Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete. Delkurs 3: Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor (bl a från litteraturseminarier) - utifrån delkursens rubriker. 7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar 8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling Ovanstående innehållsbeskrivning finns också på kommande sida i form av "bubblor".

16 1. Egna mål och förväntningar - utifrån kursplan och kursinnehåll. 8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling. Lycka Till! 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts. 7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar. Portfolio 3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? 4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat. 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor (bl a från litteraturseminarier) - utifrån delkursens rubriker. 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) - utifrån delkursens rubriker.

17 6.4 Formella krav Oavsett hur du skriver ska alla skriftliga arbeten innehålla följande för att bli godkända: ha ditt namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (för att underlätta läsningen) ha kursens namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha sidnummer högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan) ha tydliga rubriker genom hela arbetet ha en tydlig och läsarvänlig text ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm referera till samtliga källor som används (se mer nedan) ha en referenslista sist i arbetet som innehåller alla refererade källor i texten, såväl muntliga som skriftliga innehålla alla delar som efterfrågas Referenshantering Använd genomgående olika källor och referenser som stöd för dina resonemang och reflektioner, samt var mycket noga med att skilja på egna och andras åsikter. Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är noga och konsekvent genom hela ditt arbete. Oavsett vilket system du väljer bör du ha med fullständiga förnamn i referenslistan. Se mer information under avsnitt 8. Fusk och plagiat. Teckensnitt och storlek Times New Roman 12p eller Calibri 11p, Radavstånd 1,5 6.5 Kompletteringsuppgift Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff ska du komplettera detta. Kursens pedagogiska metod innebär att gruppen gemensamt bearbetar aktuell kurslitteratur vid kursträffarna. Detta sker genom olika former av gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt tillsammans i kursgruppen såväl inom- som utomhus. Detta bidrar till att kursdeltagarna får olika infallsvinklar och tillsammans utvecklas genom övningar, reflektioner och samtal kring bl a kurslitteraturen. När man som kursdeltagare inte kan delta i en gemensam kursträff går denna pedagogiska metod förlorad, och man får då främst utgå från kurslitteraturen genom egen bearbetning. För att kunna nå kursmålen genom komplettering behöver man som student: Läsa aktuell kurslitteratur enligt anvisningar och skriftligt reflektera över innehållet kopplat till träffens tema. Om litteraturen innehåller övningar som konkretiserar texten bör man som student genomföra dessa övningar och skriftligt reflektera över detta moment kopplat till aktuell teori. Ta del av det material som i vissa fall lagts in på LISAM, och om så är möjligt genomföra de moment som beskrivs där. Följa den anvisade modellen för portfolio och skriftligt ta med dina kompletteringar i denna text. Vet du om din frånvaro i förväg bör du meddela kursansvarig i god tid innan kursträffen eftersom varje deltagare på denna kurs är viktig för kursprocessen.

18 6.6 Återkoppling Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan. 6.7 Bedömning och betygskriterier Kursen bedöms och betygssätts efter fullgjord kurs. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömning av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas: Kriterier för Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Studenten ska kunna: - reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några förebyggande metoder att hantera stress, Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa centrala begrepp kring individhälsa med fokus på stress och stresshantering, både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta visas skriftligt i kursuppgiften EXA 1). - resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett salutogent perspektiv på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter, Det visar studenten genom att belysa och analysera olika aspekter av de centrala begrepp som finns kring folkhälsofrågor med fokus på motivations- och förändringsarbete ur ett salutogent perspektiv, både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta visas skriftligt i kursuppgiften EXA 2). - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa, Detta visar studenten genom att självständigt använda, jämföra och granska aktuell forskning och litteratur inom området samt relatera denna till aktuellt kursinnehåll. (Detta visas skriftligt i EXA 3). - ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbete, Detta visar studenten genom att belysa, analysera och kritiskt granska en aktuell verksamhet där naturmiljön används i hälsoarbete. (Detta visas i kursuppgiften EXA 3). Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.

19 7. Övrig kursinformation 7.1 Registrering, LiU-ID och studentmail Du ska bl a registrera dig enligt information som finns på följande länk: http://www.liu.se/utbildning/antagen/fristaende-kurs Du kommer även att få separat dokument om detta efter det skriftliga uppropet. 7.2 LISAM Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via LISAM. LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet under kurstidens gång. Mer information om LISAM kommer vid kursstart! 7.3 Biblioteket Besök Universitetsbibliotekets hemsida http://www.bibl.liu.se Där finns länkar och tillgång på olika service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att värdera olika källor. 7.4 Lokaler Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på www.liu.se/omliu/till-liu/kartor 7.5 Kursvärdering Vi kommer efter avslutad kurs att använda oss av det centrala utvärderingssystemet KURT som samtliga utbildningar på Linköpings universitet ska använda, samt även en egen kursvärdering.

20 8. Fusk och plagiat I samband med de skriftliga uppgifterna i kursen är det viktigt att du som student är införstådd med de regler som finns angående plagiering/fusk. Att plagiera är, enligt Disciplinnämnden på Linköpings universitet, när man presenterar någon annans arbete (exempelvis texter och bilder) som sitt eget. På hemsidan för Linköpings universitetsbibliotek finns följande att läsa: När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att: - Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört med originaltexten, oavsett om referens anges eller inte; - Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan tillstånd från läraren; - Man använder en annan författares arbete och presenterar det som sitt eget; - Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan; - Man använder en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens". http://noplagiat.bibl.liu.se/what_is_plagiarism/default.sv.asp, (hämtat 2016 09 16) Linköpings universitetsbibliotek har även tagit fram NoPlagiat: självstudieguide om plagiering och upphovsrätt. Via länken nedan kan du lära dig mer om plagiering och upphovsrätt samt göra ett antal övningar för att testa din förståelse. http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp Även Högskolan i Borås har en mycket användbar hemsida som rekommenderas: Högskolan i Borås. (2016): Guide till Harvardsystemet. http://www.hb.se/biblioteket/skriva-och-referera/guide-till-harvardsystemet. (Hämtat 2016 09 16) Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom hela ditt arbete. Oavsett system önskar vi gärna tillägga att det är bra om du även har med förnamn i referenslistan. I en Lathund för referenshantering som kommer att delas ut vid kursstart får du också några konkreta tips på hur du kan göra. E-postadresser för inlämningsuppgifter till urkund förnamn.efternamn.liu@analys.urkund.se

21 9. Litteraturlista Observera att det kan bli mindre förändringar i obligatoriska litteraturen för delkurserna två och tre fram till respektive start för dessa delkurser. Sista upplagan av litteraturen bör helst användas, men har du tillgång till en tidigare upplaga går det ofta bra att använda den och eventuellt komplettera med enstaka delar i nyare upplagor. Vid osäkerhet bör du kontakta kursansvarig. För att alla deltagare ska kunna "skräddarsy" en del av sin egen fördjupningslitteratur utifrån den egna situationen har jag valt att ta med några "valbara" böcker i alla delkurserna. 9.1 Obligatorisk Litteratur Delkurs 1, v 36-47: "Individhälsa med fokus på stress och stresshantering" Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. (Kap 2, kopierat material som delas ut vid första träffen). Eriksson, Monica (red). (2015): Salutogenes - om hälsans ursprung. Stockholm: Liber. Hassmén, Peter (2015): Nystart! Din väg till ett bättre liv. Stockholm: Natur & kultur. Pellmer, Kristina. Wramner, Bengt & Wramner, Håkan (2012): Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. samt: En (1) valbar bok från referenslistan under tema Stress En (1) valbar bok från referenslistan under tema Helhetshälsa. Egen sökning efter begreppen "Känsla av sammanhang" (KASAM) och "Sence of coherence". Ytterligare artiklar kan tillkomma. Delkurs 2, v 47-06: "Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete" PREL! Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda Lära Relatera Reflektera). Stockholm: SISU Idrottsböcker. Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy. (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Eriksson, Monica (red). (2015): Salutogenes - om hälsans ursprung. Stockholm: Liber. Holm Ivarsson, Barbro (2016): MI - motiverande samtal. Stockholm: Gothia fortbildning. (Finns för flera yrkesområden, välj den som passar dig bäst.) Alternativt annan bok om MI-metoden.

22 H Vifladt, Egon. Hopen, Liv & Landtblom, Anne-Marie (2010): Hälsopedagogik - för vårdare och brukare i samarbete - introduktion till bemästrande. Stockholm: Bilda förlag Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Köpes via LiU-tryck, tel 013-28 10 55, liutryck@liu.se) Lennéer-Axelsson, Barbro & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. (Delar av kapitlet "Grupper och grupprocesser" delas ut vid delkursens start). Pellmer, Kristina. Wramner, Bengt & Wramner, Håkan (2012): Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. Schutz, Will: Fundamental Interpersonal Relations Orientation (FIRO): Denna modell finns beskriven i följande text: http://www.thesweden.se/files/firo-fironythe.pdf Hämtad 2016 06 17. Wheelan, Susan A. (2013): Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur. (Delar av kapitlet "Från grupper till team, stadier i grupputvecklingen" delas ut vid delkursens start). samt: En (1) valfri skönlitterär bok som behandlar aktuellt ämne från denna delkurs. En (1) valbar bok från referenslistan. En (1) valbar akademisk rapport, uppsats etc. Ytterligare artiklar kan tillkomma. Delkurs 3, v 06-17: "Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa" PREL Grahn, Patrik (2007): Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson, Maria & Kuller, Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Gröna argument baserat på fakta.(2011): Frisk i naturen, ett nordiskt projekt Hartig, Terry (2007): Teorier om restorativa miljöer - förr, nu och i framtiden. I Johansson, Maria & Kuller, Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2015): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) E-bok. (Alt som BOK: Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Den är slutsåld i bokform men kan sökas vid begagnat-sidor). Naturvårdsverket. (2006): Naturen som kraftkälla. (Slutsåld som bok, men finns att ladda ner från www.naturvardsverket.se. Denna kommer även att delas ut vid delkursens start.) samt: En (1) valbar bok från referenslistan. Minst en (1) valbar akademisk rapport/uppsats/artikel inom ämnesområdet. Ytterligare artiklar kan tillkomma.

23 9.2 Referenslitteratur Här följer förslag på referenslitteratur som kan användas som valbar litteratur till de olika delkurserna men det går även bra att välja andra titlar förutsatt att de är relevanta för kursmålen. Delkurs 1 Tema: Stress Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber. Brattberg, Gunilla (2004): Väckarklockor. Stockholm: Värkstaden Bronsberg, Barbro & Vestlund, Nina. (2004): Bränn inte ut dig. Stockholm; Forum Hasson, Dan (2012): På en timme. Effektiv stresshantering. Stockholm: Forum. Hasson, Dan (2008): Stressa rätt! Öka din energi, hälsa och effektivitet. Stockholm: VIVA Iwarsson, Anna (2015): Omval. Stockholm: Bullet Point Publishing. Jönsson, Bodil (2002): I tid och otid. Stockholm; Brombergs Förlag Jönsson, Bodil (2004): Vunnet och försvunnet. Stockholm: Brombergs förlag. Jönsson, Bodil & Löfgren, Orvar (2005): Att utmana stressen. Lund: Studentlitteratur. Klingberg, Torkel (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur. Levi, Lennart (2002): Stressen i mitt liv. Stockholm; Natur och kultur. Plate, Anders & Plate, Johan (2002): Balans(j)akten. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Solin, Elisabeth (1999): Landa mjukt. Örebro: Solin Utbildning. Tonkonogi, Michail & Bellardini, Helena (2016): Träna bort den stressrelaterade ohälsan. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Vetenskapsrådet (2002): Källa nummer 52; Jäktad, Pressad - Utbränd? - Forskare diskuterar strategier mot skadlig stress. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tema: Helhetshälsa Bergqvist Månsson, Sara (2002): Sömnboken - en handbok i konsten att sova. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Förlag. Christensen, Annika & Robild, Eva (2010). En lisa för själen. Västerås: Ica Bokförlag. Csíkszentmihályi, M. (2000): Finna Flow Den vardagliga Entusiasmens Psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Dyregrov, Atle (2002): Lilla sömnboken - handbok för folk som vill sova bättre. Lund: Studentlitteratur. Engström, Lars-Magnus (2010): Smak för motion. Stockholm; Stockholms Universitets förlag. Fernholm, Ann (2014): Ett sötare blod. Stockholm: Natur & Kultur.

24 Född till rörelse - en bok om kondition och hälsa. (2011). Stockholm; SISU Idrottsböcker. Gospic, Katarina (2014): Den sociala hjärnan. Stockholm: Brombergs förlag. Gospic, Katarina (2012): Välj rätt! Stockholm: Brombergs förlag. Goleman, Daniel (2007): Social Intelligens. Stockholm: LevNu/Wahlström & Widstrand. Goleman, Daniel (1998): Känslans Intelligens. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hassmén, Peter & Hassmén, Nathalie (2005): Hälsosam Motion - lindrar nedstämdhet och depression. Stockholm; SISU Idrottsböcker. Instruktionsboken till LIVET - En inspirationsbok. (2005): Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen. Jouper. John (2016): Mental tuffhet - fokus på uppgiften. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag. Plate, Johan (1997): Sans och balans. Stockholm: SISU Idrottsböcker Strang, Peter (2014): Att höra till. Om ensamhet och gemenskap. Stockholm: Natur & Kultur. Taube, Jill (2011): Själ och kropp rörelse för psykiskt välbefinnande. Stockholm: Brombergs Uppladdningen - Hälsa (2011): Järna; Axa Uvnäs Moberg, Kerstin (2009): Närhetens hormon. Stockholm: Natur & Kultur. Uvnäs- Moberg, Kerstin (2000): Lugn och beröring. Stockholm; Natur och Kultur. Wolmesjö, Susanne (2002) Smarta rörelser. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Åkerstedt, Torbjörn (2002): Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Järvsö: Bauer bok. Delkurs 2 Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (2013): Folkhälsa som tvärvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Angelöw, Bosse (2015): Mera Arbetsglädje - att utveckla och stärka arbetslusten. Stockholm: Natur & Kultur. Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber. Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld. Duhigg, Charles (2014): Vanans makt. Stockholm: Natur & Kultur. Edler, Katarina (red)., Claeson, Andreas., Gustafsson, Henrik., Sjöström, Karolina. (2015): Motiverande samtal handbok för coacher och tränare inom idrotten. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Ellström, Per-Erik., Fogelberg Eriksson, Anna., Kock, Henrik., Wallo, Andreas )red): 2016): Mot ett förändrat ledarskap? Lund: Studentlitteratur. Faskunger, Johan & Nylund, Kamilla (2004): Det löser sig! Stockholm: SISU Idrottsböcker

25 Folkhälsoinstitutet (2013): Barn och unga 2013 - utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Stockholm: Folkhälsoinstitutet Rapport 2013:02 Furenhed, Ragnar (2010): Livet - det bästa man har. Stockholm: Carlssons. Gospic, Katarina (2015): Neuroledarskap. Stockholm: Natur & Kultur. Gärdsell, Per (2009): Att vara ideell - en skyldighet eller en förmån. Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen. Hanson, Anders (2015): Salutogen Kultur. Stockholm: Fortbildning AB. Hanson, Anders (2011): Salutogent ledarskap. Stockholm: Fortbildning AB. Hilmarsson, Hilmar Thor (2016): Coachande ledarskap - för samarbete, effektivitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Hilmarsson, Hilmar Thor (2013): Det coachande samtalets hemlighet - att hantera svåra samtal på din arbetsplats. Lund: Studentlitteratur. Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2014): Grupp-psykologi. För skola, arbetsliv och fritid. Stockholm; Natur & Kultur. Höjer, Dan. (2007): Empati. Stockholm: Utbildningsradion. Ivarsson, Petter (2007): Samtal med barn och ungdomar. Stockholm: Gothia Förlag. Jordan, Thomas (2015) Konflikthantering i arbetslivet. Förstå, Hantera, Förebygg. Malmö: Gleerups. Lacinai, Antoni (2015): MÅL. Sätt dem - Nå dem - Ha kul på vägen. Stockholm: Buena Vida AB. Nilsson, Björn. (2016): Samspel i grupp- introduktion till gruppdynamik. Lund: Studentlitteratur. Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur. Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik hjälp till barn och unga i kris. Lund; Studentlitteratur. Revstedt, Per (2014): Motivationsarbete. Stockholm: Liber Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Svensbyn: Friare Liv. Tillsammans med: Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv. Rostila, Mikael & Toivanen, Susanna (red). (2015): Den orättvisa hälsan. Stockholm: Liber. Rydén, Olof & Stenström, Ulf (2008): Hälsopsykologi. Stockholm: Bonniers. Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan (2010): Hälsa & Hälsopromotion. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Skolverket (2004): Motivation och motivationsarbete. Forskning i fokus nr 19. Stockholm: Skolverket. Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur.

26 Delkurs 3 Andersson, R., Rydberg, D. (2005): Naturen och Hälsan. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. tel: 036-15 55 92 www.skogsstyrelsen.se Bojner Horwitz Eva (2011): Kultur för hälsans skull. Stockholm: Gothia Förlag. Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. Dahlgren, Lars-Ove., Sjölander, Sverre., Stridh, Jan-Paul & Szczepanski, Anders (2007): Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö). Lund: Studentlitteratur. De Laval, Suzanne (red). (2014): Skolans och förskolans utemiljöer. Konferensmaterial från Skolhusgruppen, Movium och Arkus. Grahn, Patrik & Ottosson, Åsa (2010): Alnarpsmetoden. Trädgårdsterapi - att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. Stockholm: Bonnier Existens. Larsson, E-L. (red.) (2010): Gröna Rehab. Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Västra Götalandsregionen. Louv. Richard (2008) Last child in the woods. Chapel Hill, North Carolina, USA: Algonquin Books of Chapel Hill. Myhr, Ulla (2007): Utemiljö och Hälsa. Stockholm: ARKUS förlag. tel: 08-678 05 85, www.arkus.se Nilsson, Gunilla. (2009): Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur. Ottosson, Johan (1997): Naturens betydelse i en livskris. Alnarp: Movium. Ottosson, Åsa, Ottosson, Mats & Magnusson, Roine (2013): Lugn av naturen. Karlstad: Votum & Gullers förlag. Ottosson, Åsa & Ottoson, Mats (2006): Naturkraft om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. www.wwd.se Sandberg, K. (red) (1999). Möjligheternas trädgård. Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Utbildningsradio AB. Schmidtbauer, Pia., Grahn, Patrik & Lieberg, Mats (2005): Tänkvärda trädgårdar. Stockholm: Formas. Svenska Naturskyddsföreningen. (2006): Livsviktigt grön väg till hälsa. Stockholm: Svenska naturskyddsföreningen. www.naturskyddsforeningen.se Westerberg, Y. (2010). Sinnenas Trädgård rum för hälsa och livskvalitet. Stockholm: Formabooks.