Vindkraftspark Risbrunn Verksamhetsbeskrivning November 2011
Verksamhetsbeskrivning Vindkraftspark Risbrunn Text wpd Scandinavia AB Studier fågel, mark och arkeologi Ecocom Studie fågelliv JP Fågelvind Kartmaterial Lantmäteriet Medgivande I2011/1457 Utgivare wpd Onshore Risbrunn AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 2 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Ort och datum Stockholm i november 2011 Omslagsfoto: Havsnäs vindkraftsanläggning, Strömsunds kommun, foto wpd.
1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 1.1. Sökanden... 5 1.2. Prövningskod... 5 2. BAKGRUND... 6 2.1. Presentation av bolaget... 6 2.2. Varför vindkraft... 7 2.3. Preliminär tidplan... 8 2.4. Beskrivning av utredningsgruppen... 8 3. LOKALISERING, OMFATTNING OCH UTFORMNING... 9 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft... 9 3.2. Planförhållanden... 10 3.3. Motivering till valet av platsen Risbrunn... 10 3.4. Antal vindkraftverk och placering... 11 3.5. Typ av vindkraftverk... 13 3.6. Investeringar och arbetstillfällen... 13 4. TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET... 15 4.1. Anläggningsskedet... 15 4.1.1. Fundament... 15 4.1.2. Materialåtgång fundament... 15 4.1.3. Transportvägar och uppställningsplatser... 16 4.1.4. Betongtillverkning, sprängning och krossning... 19 4.1.5. Montering och driftsättning... 19 4.2. Driftskedet... 20 4.2.1. Ljudberäkning... 20 4.2.2. Skuggberäkning... 21 4.2.3. Hindermarkering... 22 4.2.4. Service och drift... 22 4.3. Avvecklingsskedet... 23 5. ELANSLUTNING... 24 6. OMRÅDESBESKRIVNING... 27 6.1. Landskapets karaktär och värden... 27 6.2. Pågående markanvändning... 28 6.3. Kulturmiljö och arkeologi... 29 6.4. Naturvärden... 30 6.5. Fågel... 30 6.6. Fladdermöss... 31 7. PÅVERKAN... 33 7.1. Påverkan på människor... 33
INNEHÅLL 7.1.1. Visuell påverkan... 33 7.1.2. Ljud... 36 7.1.3. Skuggor... 36 7.1.4. Friluftsliv och turism... 37 7.1.5. Risker... 37 7.2. Kulturmiljö och Arkeologi... 37 7.3. Utsläpp till luft, mark och vatten... 38 7.4. Växtlighet och hydrologi... 38 7.5. Fågel... 40 7.6. Fladdermöss... 41 7.7. Renar och övriga större däggdjur... 41 7.8. Hushållning med resurser... 41 8. SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT... 42 9. SAMLAD BEDÖMNING... 45 10. REMISSER... 47 11. BILAGEFÖRTECKNING... 48
1. Administrativa uppgifter 1.1. Sökanden wpd Onshore Risbrunn AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Organisations nr. 556748-1949 Kontaktperson: Angelica Widing a.widing@wpd.se 08-501 091 72 1.2. Prövningskod Den planerade vindkraftsanläggningen är anmälningspliktig enligt 9 kap miljöbalken (Cverksamhet), med prövningskod C e 85/337-2, 40.100 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det innebär en verksamhet med färre än sju vindkraftverk som står tillsammans och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högst 150 m. En vindkraftsanläggning av den här storleken är också bygglovspliktig enligt 6 kap 1 plan- och byggförordningen (2011:338).
2. Bakgrund wpd ansöker om bygglov för en mindre vindkraftsanläggning omfattande fem vindkraftverk på fastigheterna Risbrunn 2:6 och Eggarna 9:6 i Härjedalens kommun. Etableringsområdet är beläget vid Risbrunnsberget, cirka sju kilometer söder om Sveg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Anläggningen består av maximalt fem vindkraftverk som vart och ett har en totalhöjd om högst 150 meter. wpd ansökte år 2009 om tillstånd enligt miljöbalken hos Länsstyrelsens i Jämtlands län för en större vindkraftsanläggning med tio vindkraftverk i området. Härjedalens kommun tillstyrkte inte ansökan, med hänvisning till översiktsplanen. Skälen till att Risbrunnsområdet i översiktsplanen inte anses vara lämpligt för vindkraft är vad vi kan förstå främst den förväntade förändringen av landskapsbilden. Under tillståndsprocessen framkom att ett större skyddsavstånd än förväntat krävs till befintlig stamledning som passerar området, varför tre av de tidigare planerade vindkraftverken på Nonsberget och Säteråsen sannolikt inte skulle vara möjliga att uppföra. Genom att halvera antalet vindkraftverk och ändra parklayouten från en gles placering till en samlad grupp bedömer wpd att vindkraftsetableringens påverkan på landskapsbilden minskar. wpd väljer utifrån ovan beskrivna bakgrund att ansöka om bygglov enligt plan- och bygglagen för en mindre vindkraftsanläggning om högst fem vindkraftverk, som eventuellt skulle kunna ges en annan bedömning. Föreliggande verksamhetsbeskrivning utgör en bilaga till bygglovsansökan och miljöanmälan med redogörelse för vindkraftsanläggningens utformning samt miljöpåverkan i enlighet med 25 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). 2.1. Presentation av bolaget Projektet att etablera en vindkraftspark söder om Sveg Vindkraftspark Risbrunn, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Risbrunn AB. wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnybara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Aldermyrberget, Tandsjö och Hittsjön samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 400 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2 000 MW. Vi är idag cirka 600 medarbetare över hela världen. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över.
2.2. Varför vindkraft Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerar idag ca 5 TWh el på årsbasis vilket motsvarar drygt 3 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat något de senaste åren och uppgick under 2010 till cirka 600 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. 1 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009.
Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 2.3. Preliminär tidplan wpd har som målsättning att uppföra vindkraftspark Risbrunn år 2013. 2.4. Beskrivning av utredningsgruppen wpd Scandinavia AB Angelica Widing, fil. kand. Ekoteknik Santiago Piva, Civilingenjör i elektroteknik Björn Grinder, Fil mag Miljövetenskap Konsulter, ansvarsområden Alexander Eriksson, Biolog, (Ecocom) Samordning och analys Jonas Wäglind, Miljövetare, Ekologa Mark och vegetation (Ecocom) Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-arkeologi (Ecocom) Jan Pettersson, Ornitolog, Fågelvind AB Fågelstudie Ulla Stenberg, Fixarna AB - Fågelstudie
3. Lokalisering, omfattning och utformning 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Risbrunnsberget ligger cirka sju kilometer söder om Sveg i Härjedalens kommun. Avstånd till närmaste bostads eller fritidshus är cirka 1 100 meter och projektområdets storlek är totalt cirka 100 hektar. Risbrunnsberget är mycket väl tekniskt lämpat för en vindkraftsanläggning tack vare det goda vindklimatet, närheten till möjlig elanslutning, befintliga hyggen och vägarna i området, vilka underlättar vid transport och installation. Området ligger på en höjd med öppen terräng mot den dominerande vindriktningen västnordväst vilket ger starka indikationer om att vindförhållandena bör vara tillräckligt goda för en vindkraftsetablering. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 6,8 m/s. Enligt en vindanalys utförd av en välrenommerad vindkonsult är årsmedelvinden på 100 meters höjd cirka 7,2 m/s på de planerade platserna. Figur 3.1. Översiktskarta med vindkraftsparkens lokalisering.
3.2. Planförhållanden Ingen detaljplan eller områdesbestämmelse finns för området. Kommun har under 2010 tagit fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft i södra/östra Härjedalen. Planen har överklagats till Kammarrätten. Risbrunnsberget ligger inom det stora område som i översiktsplanen anges som olämpligt för vindkraftsutbyggnad. En översiktsplan är dock inte juridiskt bindande. Den har endast en vägledande funktion för efterföljande beslut. I etableringsområdet finns inga reservat, skyddade områden eller riksintressen. Etableringsplatsen ingår i ett större område som utgör reservbete för rennäringen. Cirka 12 kilometer sydväst och 10 kilometer norr om platsen finns områden av riksintresse för kulturmiljövård, se Figur 3.2. 3.3. Motivering till valet av platsen Risbrunn Enligt vindkarteringen och andra kända data är det mycket goda vindförhållanden på den valda platsen. Området utgörs av berg som ger ett högt fritt vindläge över omkringliggande landskap, framförallt i den dominerande vindriktningen västerut. Området ligger endast cirka 3 kilometer från möjlig elanslutning till Härjeåns Krafts regionala elnät. Avståndet till närmsta bostads- eller fritidshus är över 1 kilometer. Platsen är sedan tidigare exploaterad av intensivt skogsbruk, en bergtäkt och stamledningen som går öster om området. Vägarna in i området är till stor del av god kvalitet och markförhållanden är goda för att bygga de nya vägar som krävs. Bergtäkten som finns i området innehåller tillräckligt med material för bygget och betongfabrik finns inom rimligt avstånd i Sveg. Det finns inga kända motstående intressen inom området såsom skyddade natur- och kulturmiljöer, nyckelbiotoper eller liknande. Inga häckningsområden för örn finns inom ett sådant avstånd att påverkan kan förväntas. Området ligger inom reservbetesområde för rennäringen, men samebyarna har vid samråd inte haft några invändningar. Vindkraftsparken kommer inte att påverka landskapsbilden i de för kommunen viktiga turistområdena i fjällen. Kulturmiljöerna norr och söder om vindkraftsparken ligger på ett så stort avstånd (10-20 km) att påverkan bedöms bli liten. Den föreslagna etableringen med endast fem vindkraftverk bedöms ge en mindre påverkan på landskapsbilden.
Figur 3.2. Karta över riksintressen och rennäringens markanvändning. 3.4. Antal vindkraftverk och placering Bygglov söks för maximalt fem vindkraftverk med en totalhöjd om högst 150 meter placerade på Risbrunnsberget och Näveråsen, se i Figur 3.3 och bilaga 1. Vindkraftverken placeras så att befintliga radio- och telelänkar eller stamledningen som går öster om området inte påverkas. Teracom kräver en buffertzon runt sina länkar om 350 meter på varje sida. Vindkraftverk kommer inte att placeras närmare än 100 meter från sjöar och vattendrag (strandskyddsområde).
Figur 3.3. Vindkraftverkens placering
3.5. Typ av vindkraftverk Miljöanmälan och bygglovsansökan avser vindkraftverk med en uteffekt om högst 4 MW per styck och maximal totalhöjd 150 m. Vindkraftverket till höger är ett exempel på den typ av vindkraftverk som är aktuellt. Navhöjd och rotordiameter kan variera mellan olika typer av vindkraftverk, utan att totalhöjden 150 meter överskrids. Medelvindhastigheten beräknas vara mellan 6,8-7,2 m/s på 100 meters höjd. Ett exempel med fem vindkraftverk á 2 MW skulle ge en årsproduktion på cirka 27 GWh eller 27 miljoner kwh vilket räcker för att försörja drygt 9 000 personer med hushållsel 2. Den totala elanvändningen i Sverige är ca 140 TWh per år. 3.6. Investeringar och arbetstillfällen Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 150 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan ca 15-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom fundament, vägar och elnät. Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 10 MW ger detta 50 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av 25-30 år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge 6000-14000 årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 3 2 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kwh/person. 3 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009.
För lantbrukare runt om i landet med jordbruks- och skogsfastigheter utgör möjligheten att bedriva eller upplåta mark för vindbruk en ny chans att använda marken på ett effektivt sätt. wpd har beslutat att avsätta s.k. bygdepeng till de närmast belägna byarna i form av en vindkraftsfond.
4. Teknisk beskrivning av projektet 4.1. Anläggningsskedet 4.1.1. Fundament Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller ett s.k. bergsfundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning. Fundamentet utformas specifikt för varje plats och beskrivs utförligare vid bygganmälan. Typritningar finns i Bilaga 2. För gravitationsfundament grävs en cirka 19 meter bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs cirka fem veckor innan vindkraftsaggregaten levereras. Bergsfundament kan användas om berget har tillräckligt god hållfasthet. Denna lösning kräver plansprängning av en mindre yta. Ett mindre betongfundament förankras i berget med förankringsstag som gjuts fast i berget via borrade hål. 4.1.2. Materialåtgång fundament De massor som gävs upp för fundamenten återanvänds som täckmaterial ovanpå fundamenten. För ett gravitationsfundament krävs ca 400 kubikmeter betong. Till betongtillverkning för varje fundament åtgår ca 720 ton ballast (varav 50 % naturgrus och 50 % bergkross) och ca 150 ton cement. För fundament till fem vindkraftverk krävs således ca 3600 ton ballast och 750 ton cement.
Konstruktion av fundament. Foto: wpd. 4.1.3. Transportvägar och uppställningsplatser Leveranstransport Det är leverantören av vindkraftverken som detaljplanerar transporten av vindkraftverken till platsen. Exakt vilken rutt som kommer användas går därför inte att säga innan bygglov har erhållits och vindkraftverken har upphandlats, vilket normalt sker minst 1,5 år innan byggstart. Då söks också dispens och tillstånd för vägtransporten från Vägverket. Vindkraftverk av den här storleken har byggts i området tidigare och det finns ingen anledning att tro att det allmänna vägnätet fram till enskild väg inte har tillräcklig bärighet och framkomlighet för de transporter som krävs. Vindkraftverken kan transporteras med lastbil hela vägen eller med fartyg till lämplig hamn. Hamnen ska kunna ta emot ett fartyg med en längd av ca 125 m och ett djupgående av ca 6,5 m. Det krävs också att uppläggningsplats finns i närhet till hamnen för att kunna
lagra lasten i väntan på vidaretransport till vindkraftsparken. Det är en fördel om det finns befintliga kranar och truckar som klarar kraven. I annat fall hyrs mobilkranar för detta ändamål. Hudiksvalls Hamn ger kortast vägtransport, men Ljusne Hamn och Sundsvalls hamn utgör också alternativ, se karta nedan. Tunadalshamnen i Sundsvall som ligger nära E4:an, är en av Norrlands största hamnar och har tagit emot vindkraftverk förr. Vägar inom vindkraftsparken Inom området finns befintliga vägar som kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling, se planerad vägsträckning i Figur 4.1. Vägarna behöver vara ca 4,5 m breda exkl. diken, se typritning i Bilaga 2. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 10 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Cirka 1 km befintlig väg behöver breddas och förstärkas och ca 3 km ny väg behöver anläggas, se Figur 4.1. Det råder goda markförhållanden i hela området där väg kan byggas
på fast mark. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till ca 2500 m 2 per vindkraftverk (ca 70x35 m). Denna yta kalhuggs vid behov och grusas. Ytan anläggs intill respektive vindkraftverk och kommer att behållas under vindkraftsparkens driftstid för att kunna användas för åtgärder som kan krävas vid felavhjälpning och underhåll. Typritning för olika vägalternativ och uppställningsplats finns i Bilaga 2. Utöver fundament och kranuppställningsplats kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk för tillfällig lagring av delar, uppställningsplatser för fordon och byggbaracker. Figur 4.1. Parklayout och planerad vägdragning.
Materialåtgång vägar Material för bygge av väg och uppställningsplatser kommer att tas dels från schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament och vägdiken, dels från täkter så nära vindkraftsparken som möjligt. I området nordväst om vindkraftsparken finns en bergtäkt som kan tillgodose allt material för bygge av väg och uppställningsplatser, se Figur 4.1. Täkttillstånd söks separat. För byggnation av ca 3 km väg samt kranuppställningsplatser beräknas åtgå ca 45 000 ton grus (bergkross). Antal transporter Det krävs omfattande transporter under en begränsad tid vid bygge av fundament, vägar och vindkraftverk. Vilket antal transporter som kommer krävas beror på viken typ av vindkraftverk och fundament som upphandlas. En grov uppskattning av transportbehovet kan dock redovisas här: För transport av färdig betong krävs ca 225 betongbilar (7 kubikmeter per betongbil) För transport av vägmaterial behövs ca 1200 transporter med lastbil (30 ton per lastbil). I detta fall finns en bergtäkt alldeles invid området vilket minimerar transportsträckorna. Vindkraftverken fraktas på specialanpassade lastbilar i flera delar (maskinhus, blad, torndelar osv). Olika leverantörer har olika lösningar men 1 vindkraftverk fraktas med ca 9-13 lastbilar. För fem vindkraftverk krävs det således ca 45-65 transporter. 4.1.4. Betongtillverkning, sprängning och krossning Betong kan sannolikt upphandlas från befintlig betongstation i närområdet och fraktas till området med betongbil. I annat fall kommer en eller flera transportabla betongstationer att behövas inom vindkraftsparken under byggfasen. Inom området kommer det då att lagras material i form av bergkross, naturgrus och cement. Om det visar sig nödvändigt för vägbyggnation eller fundament kan det bli aktuellt att företa vissa sprängningsarbeten. Det material som då uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Det blir i så fall också aktuellt att använda en transportabel bergkross. Anmälan om betongtillverkning, krossning eller sprängning kommer att ske separat i de fall det blir nödvändigt. 4.1.5. Montering och driftsättning Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera.
Resning av vindkraftverk. Foto: wpd 4.2. Driftskedet Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. 4.2.1. Ljudberäkning Ett viktigt kriterium vid val av vilken typ av vindkraftverk som passar för platsen är att vindkraftverken har en garanterad ljudemission som gör att kravet på högst 40 db(a) vid närmaste bostad uppfylls. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kan breda ut sig, se Figur 4.2. I beräkningen har vindkraftverket Vestas V90 med en garanterad högsta ljudemission på 104 db använts 4. Beräkningen baseras på uppmätt ljudemission från rotornavet på den aktuella verkstypen, se Bilaga 3. Ljudemissionen mäts när verket går på 95 % av full effekt vilket sker när det blåser cirka 12 m/s på navhöjd (motsvarar 8 m/s på 10 m höjd i öppen terräng). Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet normalt av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till dämpning av skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Riktvärdet 40 db överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus (grön linje). 4 Om en annan typ av vindkraftverk blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för ljudimmission innehålls.
Figur 4.2. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, 5 st. Vestas V90, 150 m totalhöjd. 4.2.2. Skuggberäkning Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts i WindPRO, i enlighet med Boverkets rekommendationer 5. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se Figur 4.3 samt Bilaga 4. 5 Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för skuggor innehålls.
Figur 4.3. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, 5 st. Vestas V90, 150 m totalhöjd. 4.2.3. Hindermarkering I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering, måste vindkraftverken förses med hinderbelysning. 6 För vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter krävs att vindkraftverken markeras med rött medelintensivt blinkande ljus vid gryning, skymning och mörker. Ljuset ska vara 2000 Candela vid gryning och skymning men får dämpas till 200 Candela nattetid. De blinkande ljusen kommer att synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Föreskrifterna ger utrymme för att, vid närhet till bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verken. 4.2.4. Service och drift Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral som varje vindkraftverk är uppkopplat till via Telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Vid planerad service eller felavhjälpning sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon cirka en gång per månad. Under det första halvårets inkörningsperiod 6 TSFS 2010:155
sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 4.3. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Enligt avtal med markägarna ska fundamenten tas bort ned till 1 meter under jord eller berg och den delen ska sedan återfyllas med jord. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar.
5. Elanslutning Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas för anslutningsledningen. Det interna elnätet i parken kan dock utföras som ett icke koncessionspliktigt nät enligt ellagen. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftspark Risbrunn ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på 10-20 MW och därför måste det finnas en anslutningspunkt som kan ta emot minst denna effekt. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Elanslutning planeras i första hand till Härjeåns Krafts regionala ledning (45 kv) cirka 3 km nordväst om vindkraftsparken, se Figur 5.1. Befintlig kraftledning från Kvarnforsens kraftstation kommer då också att förstärkas. Figur 5.1. Planerad ledningsdragning. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. Inom parken används normalt nedgrävd kabel istället för luftledning och elkabeln förläggs längs vägar och fastighetsgränser. Förläggningen av
kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabeldragningen inom parken kommer att passera en våtmark på en sträcka av ca 100 meter. Här kan det bli aktuellt med kabeltryckning eller styrd borrning för att minska påverkan på våtmarken. Kabeltryckning innebär att man driver fram rör för kablarna horisontellt under marken. Styrd borrning innebär att kabelrör borras ned i marken under det känsliga området. Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras för. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. Kabelförläggning. Foto: wpd.
6. Områdesbeskrivning På uppdrag av wpd har en förstudie av naturvärden inklusive fågelliv och fladdermöss samt arkeologi genomförts av företaget Ecocom. I samband med en tidigare undersökning av förutsättningarna för en större vindkraftspark med tio vindkraftverk i området genomfördes markinventering och arkeologisk utredning i fält. En studie i fält av områdets värden för fågellivet, i synnerhet örn och andra större rovfåglar har genomförts av ornitolog Jan Pettersson. Resultatet av studierna sammanfattas i detta kapitel. 6.1. Landskapets karaktär och värden etableringsområdet ligger i södra delen av de jämtländska skogsbygderna, omkring 8 kilometer sydväst om Sveg i ett kuperat skogsdominerat landskap med inslag av våtmarker och sjöar som kan klassificeras som Bergkullterräng. Höjden över havet varierar mellan 580 meter och 630 meter. Topografin varierar med större kullar, mindre sänkor och raviner. I närområdet finns långa siktlinjer vid sjöstränderna. Utsiktspunkter finns också på de höga bergen runt omkring, men den höga barrskogen fungerar ofta avskärmande. Moderna element som kraftledningar och master på bergen samt broar och en skidanläggning fungerar som landmärken. Drygt 5 km sydöst om etableringsområdet vid Brickan finns ett vindkraftverk (2MW) och en hög telekom mast. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk och etableringsområdet genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts under senare år, då en stor area av barrskog har avverkats, markberetts och planterats. Standarden på skogsvägarna är av varierande karaktär. Det finns en del äldre barrskog kvar på bergstopparna, mestadels gran, men annars är det aktivt skogsbruk som dominerar. Området bör därför skogsmässigt klassas som intensivt brukad mark. Direkt söder och öster om den planerade vindkraftsparken breder två större våtmarker ut sig och här finns även en del mindre sjöar. Öster om etableringsområdet på Risbrunnsberget går en 400 kv stamledning. Området har flera större anläggningar i form av en stor bergtäkt ca 1,5 kilometer nordväst om vindkraftsparken och en skidliftsanläggning ca 3,5 kilometer nordost därom. Omkring 2,5 kilometer norrut ligger den konstgjorda Svegssjön med Kvarnforsens kraftstation. I utredningen Vindkraftens påverkan på fjällandskapet 7 beskrivs landskapstypen Bergkullterräng på följande vis: Bergkullterrängen karaktäriseras av uppstickande bergstoppar i skogslandskap. Kring dessa exponerade bergsformer kan det blåsa, speciellt om det är i kombination med närliggande slätter eller större myrområden och öppna vattenytor. Vindkraft kan i princip inordnas i dessa landskap utan större konflikt. Däremot är det svårt att finna enkla lösningar för en harmonisk gestaltning eftersom topparna är små och 7 Vindkraftens påverkan på fjällandskapet. En delstudie knuten till Översiktsplanearbetet i Härjedalens kommun. Anders Bramme Landskapsarkitekt LAR. 2002.
OMRÅDESBESKRIVNING med plats endast för ett fåtal verk. Ett mål bör alltid vara att samla alla verken till bestämda lägen, alltså större stationer istället för att sprida ut på flera olika toppar. Enligt kommunfakta är landskapet Härjedalen unikt som "Sveriges högsta". Fyra femtedelar är belägna mer än 500 m.ö.h. och ett fyrtiotal toppar når över 1000 m.ö.h. Hela 80 procent av ytan ligger mer än femhundra meter över havet, alltså mer än dubbelt så högt som de närmaste konkurrenterna; Jämtland och Lappland. Bild från omgivningarna. Foto: wpd. 6.2. Pågående markanvändning I stora delar av etableringsområdet har det bedrivits omfattande skogsbruk under senare tid, vilket har medverkat till stora arealer slutavverkad skog, samt att ett relativt välutbyggt bilvägsnät har anlagts. Vissa skogsområden befinner sig inför slutavverkning medan andra planteringar sannolikt snart ska genomgå en första röjning. De yngre planteringarna består uteslutande av contortatall. Ca 1,5 kilometer nordväst om vindkraftsparken finns en stor bergtäkt som nyttjas aktivt. Området ingår i ett större reservbetesområde för rennäringen, men området där vindkraftsparken planeras används normalt inte för renbete, se Bilaga.
OMRÅDESBESKRIVNING Bergtäkt vid Risbrunn. Stora delar av området är även nyligen kraftigt påverkat genom kalhuggning och markberedning. Foto: Håkan Nilsson, KNATON landskapsarkeologi. 6.3. Kulturmiljö och arkeologi Tio kilometer norr om platsen finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård i form av bymiljöer med tre höjdlägesbyar på var sitt berg som omges av skogs- och myrmark. Cirka 12 kilometer sydväst om området finns ytterligare ett riksintresse för kulturmiljövård, Lillhärdals kyrkby samt fäbodmiljö och fornlämningsmiljöer. Inga fornlämningar finns registrerade i etableringsområdet. Fornlämningsbilden i närområdet domineras av blästbrukslämningar, fångstgropar och boplatser. En frivillig arkeologisk utredning har genomförts, se avsnitt 8.2. och Bilaga 5.
OMRÅDESBESKRIVNING Bild från Ytterberg, en av tre höjdlägesbyar ca 10 km norr om vindkraftsparken. Foto: wpd. 6.4. Naturvärden I området finns inga kända riksintressen, naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskydd. Området hyser dock kända naturvärden i form av sumpskogsobjekt och våtmarksobjekt. Etableringsområdet utgörs huvudsakligen av produktionsskog av tall och gran. Lövinslaget är ringa och består framförallt av föryngringsskog på hyggen eller i anslutning till våta markpartier. Skogstyperna varierar från torr tallskog av lavtyp (renlav/fönsterlav), lingontyp, blåbärsgranskog till trädbevuxna torvmarker. Området har få naturliga vattendrag och våtmarker eftersom exploateringsområdet till största delen är avvattnat. Två större våtmarksobjekt finns dock inom exploateringsområdet. Den till arealen större våtmarken finns i söder och den mindre i öster. Marken saknar större stenar och block vilket gör att terrängen upplevs förhållandevis jämn. En mark- och vegetationskartering har genomförts i etableringsområdet, se avsnitt 8.3 och Bilaga 6. 6.5. Fågel Området berörs inte av några områdesskydd som har bäring på fågellivet. Enligt utdrag ur den svenska rödlistan har tidigare en rödlistad fågelart, tretåig hackspett, påträffats i närområdet. Tjäder har observerats vid Övre Sätersjön öster om området. Närmaste kända häckningsplats för kungsörn finns 4-5 kilometer sydost om området.
OMRÅDESBESKRIVNING Ornitolog Jan Pettersson (JP Fågelvind) har i samarbete med Ulla Stenberg (Fixarna AB) genomfört en ornitologisk bedömning av området. Studien är en mindre fältstudie genomförd under två dagar, i juni och juli 2009, se Bilaga 7. I området Säteråsen noterades knipa och vigg i sjöarna och grönbena och gluttsnäppa sågs och hördes på Säterflyet. Gulärlor noterades i våtmarkerna kring sjöarna. Den enda rovfågel som noterades var flera tornfalkar på de stora hyggena på Säteråsen. På väg ner mot Stråsjön noterades en järpfamilj och vid sjön observerades en storlom som uppvisade häckningsbeteende. Andra fåglar som noterades i området i stort var större och mindre korsnäbb bland annat uppe på Risbrunnsberget och även där sågs tornfalkar jaga på hyggena. 6.6. Fladdermöss Det finns inga data för fladdermöss som direkt berör det aktuella området. Här finns relativt låga värden för fladdermöss. De områden som kan vara av intresse är främst våtmarkspartierna och åar som kan fungera som transportsträckor. Dessa områden ligger dock inte i direkt anslutning till vindkraftverken. De arter som påträffats vid tidigare inventering i Jämtlands län är nordisk fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus samt brandts fladdermus. Artsammansättningen är typisk för denna del av Sverige. wpd har bedömt att en inventering av fladdermöss inte är nödvändigt då etableringsområdena saknar lämpliga habitat för fladdermöss, vilket Länsstyrelsen vid samrådsmötet har bekräftat.
7. Påverkan 7.1. Påverkan på människor 7.1.1. Visuell påverkan Förändring av landskapsbilden är oundvikligt vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor eller höjder i landskapet där det är tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas. På platser helt i närheten av anläggningen kan vindkraftverken uppfattas som dominerande element i landskapet, men här skyms sikten ofta av skog och berg. Inom närzonen upp till ca 3 km varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. I öppna partier blir vindkraftverk väl synliga, men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek. I zonen 3-10 km varierar synligheten, på vissa platser syns alla verken, på vissa något eller några. På platser längre bort än 10 km kan vindkraftverken uppfattas vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra element i landskapet. För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en siktanalys samt fotomontage från ett antal platser på 2-20 kilometers avstånd från vindkraftsparken genomförts. Siktanalys En siktanalys har genomförts som visar från vilka platser vindkraftverken beräknas synas (ZVI, Zones of Visual Impact), se Figur 7.1. I siktanalysen har topografi och hinder i form av skog och byggnader beaktats. Indata har hämtats från Lantmäteriets digitala höjddata och terrängkarta med digital information (vektor). Hus och bebyggd miljö antas ha en höjd på 4-5 meter och all skog antas förenklat vara 10 meter hög. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. Landskapet kring området där vindkraftsparken planeras är kuperat och till stor del täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. Vindkraftsparken beräknas bli synlig helt eller delvis från några öppna platser i Sveg, Svegs camping, delar av Ljusnans stränder, Eggarna, Herrö och Risbrunn. Från höjdbyarna Ytterberg, Överberg och Duvberg norr om Sveg syns parken på ca 10 kilometers avstånd (se fotomontage i Bilaga 8). Från byn Härjåsjön beräknas vindkraftsparken inte bli synlig då skog och höjdskillnader skymmer sikten. Parken beräknas heller inte bli synlig från de större vägarna i närområdet.
Figur 7.1. Siktanalys (ZVI) med ca 20 kilometers radie runt vindkraftsparken. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. Visualiseringar Fotomontage som visar hur etableringen kan komma att se ut från olika platser finns i Bilaga 8. Nedan presenteras karta med fotopunkter som visar från vilka platser fotomontage har genomförts samt ett exempel på fotomontage 8. Vindkraftsparken planeras i ett område där möjlighet till elanslutning finns inom kort avstånd vilket gjort det möjligt att begränsa antalet vindkraftverk till fem stycken. På grund av de goda vindförhållandena har det varit möjligt för wpd att begränsa vindkraftverkens totalhöjd till 150 meter för att minska påverkan på landskapsbilden vad avser verkens storlek och kraven på högintensiv hinderbelysning. Då vindkraftsanläggningen är relativt liten, närområdet redan är delvis exploaterat med en större kraftledning och en hög telekom mast, området inte ligger i utpekat frilufts- eller turistområde och skogen på många platser kommer att skymma vindkraftverken väntas påverkan på landskapsbilden sammantaget bli måttlig. 8 Fotomontagen är producerade i programmet WindPRO enligt gällande instruktioner. Det finns dock alltid en risk att vindkraftverken kommer att uppfattas annorlunda i verkligheten.
Figur 7.2. Fotopunkter för visualiseringar. Visualiseringarna finns i Bilaga 8. Fotomontage 8 - Vy från Herrö, cirka 5 300 m till närmaste vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd är 150 m (fler fotomontage finns i bilaga 8).
7.1.2. Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är schwichande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Ljudet från vindkraftsparken beräknas understiga det rekommenderade riktvärdet 40,0 db(a) vid det närmast belägna huset (se avsnitt 4.2.1 och bilaga 3). Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock inte hörbara eller kännbara nivåer 9. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Eftersom det rekommenderat riktvärdet för ljud vid bostäder kommer att följas väntas påverkan av ljud sammanfattningsvis bli liten. Källa: Naturvårdsverket, rapport 5444. Kartläggning av bullerfria områden. 7.1.3. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande. Det finns inget fastställt begränsningsvärde för skuggor. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och 30 minuter per dag vilket säkerställer att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. 10 Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom vegetation eller andra byggnader. 9 Naturvårdsverket 2009. Ljud från Vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport nr 6241. 10 Vindkraftshandboken. Boverket. Januari 2009.
wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se avsnitt 4.2.2. och bilaga 4. Beräkningarna visar att rekommenderade värden kommer att innehållas med god marginal. Då de närmaste husen ligger på relativt långt avstånd och skuggtimmarna beräknas bli få, väntas påverkan på grund av skuggor bli ringa. 7.1.4. Friluftsliv och turism Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering. Området berörs inte av något riksintresse för friluftsliv. Vindparkområdet används för jakt men enligt vår kännedom inte till rekreation och friluftsliv i någon nämnvärd utsträckning i övrigt. Härjedalens kommun är ett välkänt turistmål både sommar som vinter, enligt kommunens Översiktsplan främst västra Härjedalen, Lofsdalen och Vemdalenområdet. Lillhärdalsområdet nämns i Översiktsplanen som ett område med potential för turism. Som beskrivs under avsnittet om visuell påverkan kommer en vindkraftsanläggning att vara synlig och påverka landskapsbilden inom ett ca 10 km stort område. Från en del platser i Sveg och från campingen beräknas vindkraftsparken bli synlig helt eller delvis. I övrigt finns ingen större befintlig eller planerad turistverksamhet inom ett sådant avstånd från den planerade vindkraftsparken. 7.1.5. Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast 11. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 m vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etc. bedöms vara mycket liten. För att minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. I toppen av varje verk kommer hinderbelysning enligt Transportstyrelsens regler att finnas för att öka synbarheten för flygtrafik, se vidare avsnitt 5.2. 7.2. Kulturmiljö och Arkeologi Kulturmiljöområdena vid Duvberg, Ytterberg och Överberg ligger på 10-15 kilometers avstånd från vindkraftsparken. Kulturmiljövärdena i form av byggnader och bymiljöer kan inte påverkas direkt av en vindkraftspark på 10-15 kilometers avstånd. I Bilaga 8 finns 11 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13.
fotomontage från höjdlägesbyarna norr om Sveg. På grund av det stora avståndet bedöms även den indirekta påverkan på kulturmiljön bli liten. wpd har låtit konsulten Ecocom göra en frivillig arkeologisk utredning med fältinventering som utfördes under två dagar genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. Resultatet av fältinventering och utökad fjärranalys visar att arkeologiska värden saknas i hela etableringsområdet, se Bilaga 5. De närmast belägna kända fornlämningarna ligger på ett avstånd av drygt tre kilometer från undersökningsområdet, främst i anslutning till stora vattensystem. Fornlämningsbilden i närområdet domineras av blästbrukslämningar, fångstgropar och boplatser. Med hänsyn tagen till områdets topografiska och hydrologiska förutsättningar, görs bedömningen att inga nya fornlämningar (omfattar även boplatser eller andra anläggningar under flat mark) skulle påträffas vid ytterligare arkeologiska insatser. Ecocom bedömer därför att en etablering av den aktuella vindkraftsparken är okomplicerad ur arkeologisk synvinkel. Sammanfattningsvis bedöms vindkraftsparken inte medföra någon negativ påverkan på arkeologiska värden. 7.3. Utsläpp till luft, mark och vatten Vindkraft har en i huvudsak positiv inverkan på miljö och hälsa eftersom energin i vinden kan tas till vara utan utsläpp av hälso- eller miljöförstörande ämnen. El från vindkraft ersätter främst kolkraft i det nordiska kraftsystemet, eftersom kolkraft idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Därmed minskar utsläpp av; svaveldioxid som är försurande, kväveoxid som är både försurande och övergödande och koldioxid som ger klimatpåverkan. Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Mineral- eller syntetoljor och smörjmedel används i hydraulsystemet och för automatisk smörjning av lager och växellåda. Vindkraftverk med växellådor innehåller mellan ca 200 och 700 liter smörjolja beroende på tillverkare. Dessutom finns hydrauloljor, ca 10-20 liter per verk, i styrsystemens mekaniska komponenter. Huruvida vindkraftverk med växellåda kommer att användas avgörs i ett senare skede. Vindkraftverken är vattenkylda och kylsystemen innehåller glykol. Ca 100 liter kylvätska används i kylsystemet. För det fall läckage skulle förekomma finns ett slutet system i rotornavet, maskinhuset och den övre delen av tornet som säkerställer att läckage till omgivningen inte sker. Dessa utrymmen inspekteras vid varje service. Inga oljor eller kemikalier förvaras i anslutning till parken. Om transformatorer innehållande olja kommer till användning placeras dessa i transformatorstationer som inte tillåter utsläpp vid eventuellt läckage. De kemikalier som används i bygg- respektive avvecklingsfasen är de som normalt ingår i entreprenadmaskiner, lastbilar och byggkranar. 7.4. Växtlighet och hydrologi Området har inventerats genom en okulär besiktning i fält under juni 2009, se Bilaga 6. Vid inventeringen har sammanhängande markytor av större värde noterats och i de fall det varit applicerbart - klassats enligt Natura2000. Uppenbart värdefulla områden som
trots detta inte når upp till naturtypstatus eller inte passar in i typologin har också beskrivits. Vid inventeringen har också rödlistade arter, värdefulla träd, opåverkade källor, bäckar och liknande objekt noterats. Se Figur 7.3 och bilaga 6. Efter genomförd inventering konstaterades att hela etableringsområdet i huvudsak är trivialt ur naturvårdssynpunkt. En bidragande orsak till områdets låga naturvärden är att storskalig skogsproduktion bedrivits under lång tid. Stora delar är slutavverkade och medan andra delar består av homogena planteringar. Enligt markägarna har all mark där det varit praktiskt möjligt slutavverkats. Dessa områden är nu planteringar eller nyligen avverkade. Skogsbruksplaner finns över stora delar av det aktuella området. Resultatet av fältinventeringen och den utökade fjärranalysen visar att endast ett fåtal naturvärden finns inom exploateringsområdet. Generellt i området bör död ved, gamla träd och hålträd lämnas. I fuktstråk och raviner med olikåldrig trädsammansättning samt i närområden till våtmarker ska särskild hänsyn tas. Kabel planeras att dras längs befintliga och nya vägar, förutom mellan Risbrunnsberget och Näveråsen där kabeln passerar en våtmark. De delar av området där vindkraftverk och vägar placeras består till största del av befintliga hyggen varför påverkan på växtlighet förväntas bli liten, se Figur 7.3. Figur 7.3. Naturvärden i etableringsområdet.
7.5. Fågel Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan generellt är liten. Det är sällan som flyttande fåglar kolliderar med vindkraftverk, de väljer oftast en bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. 12 Vissa rovfågelarter, till exempel kungsörn, riskerar att dock kollidera med vindkraftverk. Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart 13. För vissa arter har störningseffekten observerats på upp till 800 meter från vindkraftverken. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom skyddade områden. Med tanke på den avsevärda landarea som finns tillgänglig innebär habitatförlusten sällan något problem såvida inte arter inom området har mycket specifika habitatkrav. Vid uppförande av grupper av vindkraftverk i ett skogsområde är det huvudsakligen kollisionsrisken som är den stora faran för områdets rovfåglar (Tucker 1996, Walker m.fl. 2005). Det är huvudsakligen de tyngre rovfåglarna (kungsörn, havsörn och möjligen jaktfalk och pilgrimsfalk) som riskerar kollision och främst gäller det fåglar som häckar i området (Langston & Pullan 2003). Anledningen till ökad kollisionsrisk för denna typ av fåglar är att de är mer svårmanövrerade i sin flykt och har svårare att snabbt förflytta sig i sidled när risk för kollision oväntat dyker upp (Barrios & Rodrigues 2004). Ornitolog Jan Pettersson (JP Fågelvind) har i samarbete med Ulla Stenberg (Fixarna AB) genomfört en ornitologisk bedömning av etableringsområdet 2009 samt en rovfågelinventering 2010, se Bilaga 7. Fågelstudierna visar att en del sjö- och vadarfåglar finns i närområdet. Dessa uppehåller sig huvudsakligen vid sjöar och våtmarker och berörs således inte direkt av de planerade vindkraftverken som placeras på höjderna. Vid anläggande av vägar och vindkraftverk tas hänsyn till vattenföringen så att våtmarker och sjöar inte påverkas. Tjäder har tidigare observerats vid Övre Sätersjön öster om området. De delområden där vindkraftverk planeras är påfallande påverkade av skogsbruket och bedöms inte utgöra lämpliga lokaler för hönsfåglar. Enligt de lokala ornitologernas uppgifter finns närmast häckande kungsörnar på ett avstånd längre bort än fem kilometer från den planerade vindkraftsparken. Vid rovfågelinventeringen i mars 2010 har tre följningar gjorts där kungsörn jagat i området eller i dess närhet. Spaningarna i maj, juni och juli har trots relativt långa observationer inte gett fler observationer av kungsörnar, vilket med största sannolikhet innebär att det inte finns något etablerat kungsörnsrevir i området. Detta innebär att rekommendationerna om 2-3 kilometers avstånd mellan vindkraftsetablering och kungsörnsbo uppfylls. Sammanfattningsvis bedöms enligt studierna inte några större ornitologiska värden finnas i området som kan hotas av en vindkraftspark. 12 Energimyndigheten. Vindkraft - bygga och ansluta större vindkraftverk. 2007. 13 Naturvårdsverket 2004. Effekter av störningar på fågel.
7.6. Fladdermöss Kunskapen om fladdermöss och vindkraftverk är koncentrerad till risken för kollisioner. När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet av augusti-september). Risken är även högre då verken placerats som flaskhalsar i landskapet, då avståndet mellan vindkraftverken är mycket litet eller då fladdermössen födosöker i den omedelbara närheten. Den förstudie som utförts visar att lokalerna för de planerade vindkraftverken inte utgör viktiga jaktbiotoper eller placeras i en flaskhals för fladdermössens transporter i landskapet. Då inga lämpliga lokaler för fladdermöss finns inom etableringsområdet förväntas ingen påverkan på fladdermöss. 7.7. Renar och övriga större däggdjur En studie vid vindkraftsparker i Rodovålen i Härjedalen visar att renar inte skräms bort av vindkraftverk i drift. Djuren vänjer sig och anpassar sig till verken 14. Det finns heller ingenting som tyder på att andra större däggdjur som älg, björn och varg blir störda. Den störning som uppstår inträffar under byggtiden då det är mycket människor i rörelse på byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. Vid möte med Handölsdalens Sameby framgick att vindkraftspark Risbrunn inte kommer att störa renarna märkbart eftersom de håller sig i nederkanten av berget där det finns bete, ungefär upp till grustaget, se Bilaga. 7.8. Hushållning med resurser Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen av förnyelsebara material och energi ska främjas. I området bedrivs idag skogsbruk. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya vägar och uppställningsplatser, cirka 2 % av det projektområdet. I övrigt begränsar inte en vindkraftsetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk och jakt. Vindkraft utgör en förnybar energikälla som främst ersätter el producerad med fossila bränslen i det Nordiska kraftsystemet. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs till största del av vilka vindförhållanden som råder på platsen och en skillnad i årsmedelvind på 0,1 m/s ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden. För att hålla kostnaden för produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed erhålla ett stabilt el- och elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt intresse att vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på de platser där det råder goda vindförhållanden. 14 Larsen, M. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län. 2000.
8. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Utformning Avgränsning av etableringsområdet har skett med hänsyn till ljudnivå och antal skuggtimmar som enligt beräkningar kan uppstå vid bostadshus. De riktlinjer som enligt praxis finns för ljud och skuggor uppfylls vid alla bostäder, se avsnitt 7.1. Vindkraftverken är utrustade med antireflexbehandlade turbinblad vilket eliminerar risken för störande reflexer. Naturmiljö Kända naturvärden undantas från etablering av vindkraftverk. Känsliga naturmiljöer i övrigt exempelvis fuktstråk och raviner lämnas orörda vid placering av vindkraftverk och vägar, se avsnitt 7.4. Kabeldragningen inom parken kommer att passera en våtmark på en sträcka av ca 100 meter. Här kan det bli aktuellt med kabeltryckning eller styrd borrning för att minska påverkan på våtmarken. Kabeltryckning innebär att man driver fram rör för kablarna horisontellt under marken. Styrd borrning innebär att kabelrör borras ned i marken under det känsliga området. Hantering av avfall och kemikalier Avfall kommer att sorteras och under anläggningsfasen kommer behållare för olika typer av avfall att finnas på plats. Farligt avfall kommer att hållas skilt från övrigt avfall och sorteras i för ändamålet uppställda behållare som inte medger läckage. Kemiska produkter ska vara noggrant märkta med sitt innehåll och förvaras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage kan samlas upp. Efter avslutat anläggningsarbete kommer kemiska produkter och avfall inte förvaras på platsen. Kemiska produkter och avfall transporteras till och från platsen i servicefordon. Saneringsutrustning för oljeläckage ska finnas i alla arbetsmaskiner och fordon. Saneringsutrustningen ska vara anpassad till den mängd olja som kan läcka ut från respektive maskin och till det område i vilket arbetet utförs. Hanteringen av kemiska produkter och avfall kommer att beskrivas mer detaljerat i kontrollprogrammet för anläggnings- respektive driftsfasen. Risker För att minimera risken för skador vid eventuellt nedfallande is kommer varningsskyltar att sättas upp på samma sätt som vid exempelvis mobilmaster. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas vid behov. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. I toppen av varje verk kommer belysning enligt Transportstyrelsens regler att finnas för att öka synbarheten för flygtrafik. Se avsnitt 7.1.5
Oljor och kylvätska används i vindkraftverket. För det fall läckage skulle förekomma finns ett slutet system i rotornavet, maskinhuset och den övre delen av tornet som säkerställer att läckage till omgivningen inte sker, se avsnitt 8.3. Kvalitets- och miljöstyrning De förelägganden och övriga skydds- och försiktighetsmått som anges i lov, miljöanmälan och eventuell senare anmälan av kringverksamheter kommer att sammanställas i en specifikation som ingår som krav vid upphandling och avtal med leverantörer och underentreprenörer. Innan byggstart i samband med byggsamråd enligt PBL kommer ett kontrollprogram för byggskedet att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kvalitetsansvarig kommer också att utses.
9. Samlad bedömning Etablering av vindkraftspark Risbrunn omfattande fem vindkraftverk bedöms ge följande konsekvenser: Vindkraftsparken kommer att producera förnybar utsläppsfri el. Produktionen beräknas till ca 27 GWh eller 27 miljoner kwh per år vilket skulle räcka för att försörja drygt 9 000 personer med hushållsel. Markanvändningen förändras i delar av området. Övrig mark kan nyttjas som tidigare vad avser skogsbruk, jakt, rennäring etc. Landskapsbilden kommer att förändras. Verken kommer att synas från en del platser inom en radie av ca 20 km från vindkraftsparken, företrädesvis från sjöstränder och högre belägna platser i det omgivande landskapet. Påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget bli måttlig. Ljudnivån blir förhöjd i närområdet, inom ca 1 km runt vindkraftsparken. Ljudnivån vid bostad kommer dock inte vara högre än gränsvärdet 40 dba. Påverkan till följd av ljud bedöms totalt sett blir liten. Transporterna ökar i området, främst under byggtiden som sker i perioder under 1-2 år. Påverkan på naturmiljön bedöms bli liten då hänsyn tas till delområden med identifierade högre naturvärden. Kungsörn bedöms inte påverkas i någon stor utsträckning då inga häckningsplatser återfunnits inom en radie av minst 3 km. Den sammanlagda påverkan på fågelpopulationen i området förväntas bli liten. Inga fornminnen eller andra kulturmiljövärden finns i området som kan skadas av anläggningen. När vindkraftverken är uttjänta efter 25-30 år kan de monteras ned, marken kan till största del återställas och landskapsbilden återtar sin tidigare karaktär.