Vindkraftspark. Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Vindkraftspark Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning juni 2010

2 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Tandsjö Text wpd Scandinavia AB Studier natur och arkeologi Ecocom Kartmaterial Ur Översiktskartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande MEDGIV Ur Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande MEDGIV Ur Ortofoto - Svartvitt Lantmäteriverket Gävle Medgivande MEDGIV Utgivare wpd Onshore Tandsjö AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Ort och datum Stockholm i juni 2010

3

4 INNEHÅLL 1. BAKGRUND Presentation av bolaget Varför vindkraft Beskrivning av utredningsgruppen Preliminär tidplan ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Omfattning, utformning och lokalisering Alternativ Samrådsredogörelse Teknisk beskrivning Elanslutning Områdesbeskrivning Påverkan och skyddsåtgärder LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden Antal vindkraftverk och placering Typ av vindkraftverk Investeringar och arbetstillfällen ALTERNATIV Alternativ lokalisering Motivering till valet av Tandsjö Alternativ utformning och omfattning Nollalternativet TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Anläggningsskedet Transportvägar och uppställningsplatser Betongtillverkning, sprängning och krossning Montering och driftsättning Driftskedet Ljudberäkning Skuggberäkning Hindermarkering Service och drift Avvecklingsskedet ELANSLUTNING OMRÅDESBESKRIVNING

5 INNEHÅLL 7.1. Landskapets karaktär och värden Pågående markanvändning Kulturmiljö och arkeologi Naturvärden Fågel Fladdermöss PÅVERKAN Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud Skuggor Friluftsliv och turism Risker Kulturmiljö och Arkeologi Utsläpp till luft, mark och vatten Växtlighet och hydrologi Mark och vegetation Hydrologi Fågel Fladdermöss Större däggdjur Hushållning med resurser SKYDDSÅTGÄRDER OCH FÖRSIKTIGHETSMÅTT Utformning Naturmiljö Risker Kvalitets- och miljöstyrning KUMULATIVA EFFEKTER SAMLAD BEDÖMNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE KONTAKT BILAGEFÖRTECKNING

6 INNEHÅLL 1 Bakgrund 5

7 BAKGRUND 1. Bakgrund wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning vid Tandsjö i Ljusdals kommun. Anläggningen består av maximalt 12 vindkraftverk med en total maximal uteffekt av totalt 36 MW. Föreliggande dokument utgör en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet miljöbalken Presentation av bolaget Projektet att etablera en vindkraftspark vid Tandsjö, Vindkraftspark Tandsjö, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Tandsjö AB. wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat de landbaserade projekten Tjurhöjden och Risbrunn samt de havsbaserade projekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av MW och en investeringsvolym på 1,6 miljarder euro. Vi är idag cirka 500 medarbetare utspridda över hela världen. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över Varför vindkraft Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka TWh. Vindkraften i Sverige producerar nu cirka 3 TWh el per år vilket motsvarar cirka 2 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får ca 20 % av sin el från vindkraft. Vindkraften i Sverige har ökat de senaste åren och utbyggnaden uppgick under 2009 till 512 MW, medan flera EU-länder bygger mer än MW årligen. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och för- 6

8 BAKGRUND nybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Ny forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens, storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då kommer elkundernas pris följaktligen att sjunka. Hur mycket lägre det blir beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. Elintensiv industri som inte behöver betala för stödet gynnas genom utbyggnaden, eftersom de kommer att få ett lägre elpris Beskrivning av utredningsgruppen wpd Scandinavia AB Angelica Widing, fil. kand. Ekoteknik Maria Röske, Jur kand Santiago Piva, Civilingenjör i elektroteknik Konsulter, ansvarsområden Alexander Eriksson, Biolog, Ecocom Samordning och analys Jonas Wäglind, Miljövetare, Ekologa Mark och vegetation (Ecocom) Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-landskapsarkeologi (Ecocom) 1.4. Preliminär tidplan Tidplan Tillståndsprocess Miljöbalken Ellagen Finansiering Byggförberedelser Byggnation väg, fundament och elnät Driftsättning och inkoppling jan-juni juli-dec jan-juni juli-dec jan-juni juli-dec jan-juni juli-dec 1 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober

9

10 INNEHÅLL 2 Icke teknisk sammanfattning 9

11 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 2. Icke teknisk sammanfattning 2.1. Omfattning, utformning och lokalisering wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning med maximalt 12 vindkraftverk vid Tandsjö i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om max 3 MW styck vilket ger en total uteffekt om max 36 MW. Vindkraftverkens totalhöjd är maximalt 180 meter. Avstånd till närmaste hus är cirka meter och projektområdets storlek är totalt cirka 300 hektar Alternativ Valet av lokalisering har föregåtts av utförliga studier för att identifiera vilka områden i kommunen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Tillgängliga data tyder på att det är tillräckligt goda vindförhållanden på den valda platsen. Området utgörs av höjder som ger ett relativt fritt vindläge. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Platsen ligger långt från tätbebyggt område och avståndet till närmsta bostadshus är över 1 kilometer. I området finns inga skyddade natur- och kulturmiljöer, nyckelbiotoper eller liknande som inte kan samexistera med vindkraftsparken. Området ligger inom ett större område av riksintresse för friluftsliv men eftersom området i söder vid Gönsjöknopparna med högre naturvärden utelämnats, bedöms detta inte vara ett hinder för etableringen. Andra områden i kommunen har undersökts men valts bort främst på grund av att områdena rymmer färre vindkraftverk och i många fall bedöms ha sämre vindförhållanden. Till en början planerades 15 vindkraftverk i området, se karta i avsnitt 3, Figur 3.4. Vid samråd med Gävleborgs Ornitologiska Förening (GLOF) och Kungsörnsgruppen framkom dock att häckningsplatser för kungsörn finns i närheten av de fyra planerade vindkraftverken i den södra delen av området. wpd valde då att ta bort dessa vindkraftverk ur planeringen samtidigt som ett vindkraftverk lades till i den norra delen vilket ger att ansökan nu avser 12 vindkraftverk totalt Samrådsredogörelse Tillståndsansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kapitlet miljöbalken. Sökanden har haft samråd med länsstyrelsen i Gävleborgs län, Ljusdals kommun, allmänheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt berörda statliga myndigheter och organisationer. Vad som framkommit vid samråden har beaktats vid planeringen av projektet och vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. 10

12 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 2.4. Teknisk beskrivning Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om 2-3 MW och totalhöjden ska vara maximalt 180 meter. Navhöjd och rotordiameter varierar mellan olika typer av vindkraftverk, men det vindkraftverk som upphandlas ska klara totalhöjden max 180 meter. Under anläggningsfasen kommer befintliga vägar att förstärkas vid behov och nya vägar anläggas fram till vindkraftverken. För gravitationsfundament grävs en cirka 20 meter bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Vägarna behöver vara ca 4,5 meter breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 10 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och följa allmänna rekommendationer beträffande magnetfält med mera. Studier pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Samverkan planeras med den planerade vindkraftsparken Skaftåsen väster om Tandsjöområdet Områdesbeskrivning Etableringsområdet är beläget i Los socken, i västligaste delen av Ljusdals kommun, drygt 80 kilometer väster om huvudorten Ljusdal. Området gränsar i väster till Härjedalen i Jämtlands län. Området ligger ensligt med närmsta by, Tandsjöborg, drygt sju kilometer öster om etableringsområdet. Vid Flärksjöarna i norr finns några sommarstugor och vid Uttertjärnen finns en stuga, cirka 1,4 kilometer från närmsta verk. Området är beläget cirka 600 meter över havet. Området runt Norra och Södra Rävsjöarna, där vindkraftprojektet är beläget, karakteriseras av skogsbruksmark med inslag av myrar och mossar. Det dominerande träslaget är tall och produktionsskogen består mestadels av gallringsskog och planteringar men även av slutavverkningsbar skog. Området genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts på senare år då en stor area av barrskog har avverkats, markberetts och planterats Påverkan och skyddsåtgärder Den planerade vindkraftsparken påverkar främst närmiljön, framförallt marken, naturmiljön och landskapsbilden. Påverkan på marken och naturmiljön sker under anläggningsfasen medan påverkan på landskapsbilden uppkommer under driftfasen. Under driftfasen kommer ljud och skuggor att uppkomma i vindkraftsparkens närområde, men anläggningen är avgränsad så att gällande riktvärden kommer att följas. I närområdet finns siktlinjer främst vid sjöstränderna och andra öppna platser, men den höga barrskogen fungerar ofta avskärmande. 11

13 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Inga Natura 2000-områden eller skyddade arter förväntas påverkas negativt av etableringen. Delområden med högre naturvärden inom området undantas från etablering. Hänsyn har tagits till Kungsörn som häckar söder om området genom att parken har minskats från 15 till 12 vindkraftverk så att avståndet till närmaste häckningsplats blir över 2 kilometer. Den sammanlagda påverkan på fågelpopulationen i området förväntas bli liten. Genomförd arkeologisk utredning visar att arkeologiska värden saknas i hela etableringsområdet. Vindkraftverkens elproduktion innebär att utsläpp av föroreningar till följd av energiproduktion på annat sätt kan minska. Vindkraft är en förnyelsebar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och globala miljön, genom att el från vindkraft kan ersätta el producerad i fossileldade anläggningar och kärnkraftverk. Därmed bidrar vindkraften till att uppnå globala och nationella klimatmål, Begränsad klimatpåverkan, och flera andra nationella miljömål, främst Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. 12

14 INNEHÅLL 3 Lokalisering, utformning och omfattning 13

15 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3. Lokalisering, utformning och omfattning 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Tandsjöområdet ligger i Ljusdals kommun cirka 80 kilometer väster om Ljusdal i Gävleborgs län vid gränsen till Härjedalen. Avstånd till närmaste hus är cirka meter och projektområdets storlek är totalt cirka 300 hektar. Tandsjö lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet, områdets storlek och vägarna som går in i området, vilka underlättar vid transport och installation. Fastigheten där vindkraftsparken planeras ägs av Sveaskog. Enligt vindkarteringen utförd vid Uppsala universitet är årsmedelvinden i området cirka 6,7 m/s (MIUU, 72 meter). Området ligger på en höjd med relativt öppen terräng mot den dominerande vindriktningen i sydväst vilket ger indikationer om att vindförhållandena bör vara tillräckligt goda för en vindkraftsetablering. Vindmätning i en 100 meter hög mast påbörjades i december Mätning och analys beräknas vara klart i slutet av Figur 3.1. Översiktskarta med vindkraftsparkens lokalisering. 14

16 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.2. Planförhållanden Ingen Detaljplan eller Områdesbestämmelser finns för området. I etableringsområdet finns inga reservat, Natura 2000-områden eller biotopskydd. Området utgör inte område av riksintresse eller annat intresse för rennäringen. Vindkraftsparken ligger inom riksintresseområde för vindbruk (3 kap 8 MB). Området ingår i ett större område av riksintresse för friluftsliv (3 kap 6 MB). Området ingår också i ett område av riksintresse för skyddade vattendrag (4 kap 6 MKB), vilket betyder att vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får göras i dessa områden. Ljusdals kommun arbetar med att ta fram ett tematiskt tillägg om vindkraft till Översiktsplanen. Vid samrådsmöten med kommunen har inga direkta invändningar mot lokaliseringen framförts. Cirka 2 kilometer sydväst om vindkraftsparken finns naturreservatet Gönhammaren som utgörs av en liten bergsrygg med två toppar. Cirka 6 kilometer söderut finns två naturreservat Stora Korpmäki och Flärksjöbergets domänreservat samt Natura 2000-områdena Digerbergsområdet och Flärksjöberget som till stora delar överlappar naturreservaten. Cirka 3 kilometer norr om etableringsområdet finns Natura 2000-området Börningsberget. Cirka 10 kilometer nordöst om etableringsområdet finns Natura 2000-området Svansjömyra med Hamra Nationalpark. Dessa ligger i ett större område av Riksintresse för naturvården, Hamra-Svartåmyran. Hamra Nationalpark planeras att utökas till ett stort område från Långsvedjans naturreservat i nordväst till Svartågrenens domänreservat i sydöst. Figur 3.2. Karta över riksintressen och skyddade områden i närområdet. 15

17 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.3. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen sjunka. Avstånd till bebyggelse Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till bebyggelse för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid 2. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen och vindskjuvning i området. Dessutom kan hänsyn behöva tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara topografi, markens beskaffenhet och förekomst av skyddade arter eller fornlämningar. Utifrån ovan anförda variabler fann wpd från början att det går att anlägga 15 vindkraftverk i området, se Figur 3.4. Vid samråd med Gävleborgs Ornitologiska Förening (GLOF) och Kungsörnsgruppen framkom dock att häckningsplatser för kungsörn finns i närheten av de fyra planerade vindkraftverken i den södra delen av området. wpd valde då att ta bort dessa vindkraftverk ur planeringen. Vid senare fältbesök framkom att ytterligare ett vindkraftverk får plats i den norra delen av parken varvid 12 vindkraftverk planeras totalt, se Figur 3.3. I Bilaga 1 finns även en större karta med angivna placeringar och koordinater. Vindkraftverkens positioner kan i senare skede komma att ändras inom en radie om 100 meter från respektive position. Eventuella större förändringar av placeringarna sker i samråd med tillståndsmyndigheten. Vindkraftverk planeras inte att placeras närmare än 100 meter från sjöar och vattendrag (strandskyddsområde). 2 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 16

18 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Figur 3.3. Parklayout med 12 vindkraftverk. Figur 3.4. Ursprunglig parklayout med 15 vindkraftverk, ej längre aktuell. 17

19 LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING 3.4. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt om 2 3 MW med totalhöjd på max 180 meter. Vindkraftverket till höger är ett exempel på en typ av vindkraftverk som kan bli aktuellt. Navhöjd och rotordiameter varierar mellan olika typer av vindkraftverk men totalhöjden ska vara max 180 meter. Tolv vindkraftverk á 2 MW skulle ge en årsproduktion på cirka 66 GWh eller 66 miljoner kwh och skulle räcka för att försörja drygt personer med hushållsel 3. Den totala elanvändningen i Sverige är cirka 140 TWh per år. Exempel på vindkraftverk. Enercon E 82, totalhöjd 180 m. Bild: Enercon 3.5. Investeringar och arbetstillfällen Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 450 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 24 MW ger detta 120 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 4 För lantbrukare runt om i landet med jordbruks- och skogsfastigheter utgör möjligheten att bedriva eller upplåta mark för vindbruk en ny chans att använda marken på ett effektivt sätt. wpd har antagit som policy att betala så kallad bygdepeng till lämplig hembygdsförening eller byalag, så att de som berörs lokalt också ska få nytta av anläggningen. 3 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = kwh/person. 4 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi

20 INNEHÅLL 4 Alternativ 19

21 ALTERNATIV 4. Alternativ 4.1. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå de uppsatta målen. Generellt är det en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. Miljödomstolen tolkar alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom i mål nr M Vänersborgs Tingsrätt. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden i regionen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Viktiga kriterier att beakta vid val av lokalisering är bland annat vindförhållandena, möjlig elanslutning, avstånd till bebyggelse samt områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftsliv. För att finna områden med tillräckligt goda vindförhållanden används bland annat den beräkning av vindförhållandena i Sverige som genomförts av Uppsala universitet med hjälp av den s.k. MIUUmetoden 5. Metoden ger en indikation om vilken medelvind man kan förvänta sig på olika platser. Den beräknade medelvinden enligt MIUU har dock på senare tid visat sig stämma dåligt med uppmätta värden, särskilt i flacka skogsområden. Det finns en risk att många vindkraftsprojekt som planeras i södra Sverige inte kommer att genomföras på grund av oväntat dåliga vindförhållanden. Det är därför av vikt att områden på höjder, som främst finns i norra Sverige, kan användas för vindkraft. Enligt Ljusdals kommuns Översiktsplan 6 finns 5 utpekade riksintresseområden som är lämpliga för vindkraft i kommunen varav Tandjöområdet är ett, se Figur 4.1. Kommunen arbetar också för närvarande med att ta fram en tematisk översiktsplan för vindkraft. Medelvinden i ett område bör vara närmare 7 m/s på 72 meters höjd 7 för att en vindkraftsetablering ska vara möjlig under de ekonomiska förhållanden som råder i Sverige idag. Både riksintresseområdet vid Hörbodvallen (1) och området sydväst om Färila (2) är kuperade med flera mindre höjder och bedöms därför inte rymma så många vindkraftverk. Området nordöst om Tevansjö (3) är så litet att det inte är jämförbart med Tandsjöområdet. Större delen av det område öster om Hedsjö som ligger inom kommunen (4) bedöms ligga för lågt topografiskt för att vara intressant i dagsläget. Det är svårt att hitta alternativa platser inom kommunen som på samma gång innebär att ändamålet kan nås med minsta möjliga intrång. Den valda platsen lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare indikationer på gott vindklimat och områdets storlek. Vägarna som går in i området underlättar vid transport och installation. 5 Vindpotentialen i Sverige på 1-km skala. Beräkningar med MIUU-modellen. Version Hans Bergström. Uppsala universitet. 6 Översiktsplan för Ljusdals kommun Avser 72 meter over nollplansförskjutningen vilket motsvarar ca 87 meter over marken, beroende på förhållandena på platsen. 20

22 ALTERNATIV Figur 4.1. Karta med beräknad medelvind enligt MIUU samt riksintresseområden Motivering till valet av Tandsjö Enligt vindkarteringen och andra kända data bör det vara tillräckligt goda vindförhållanden på den valda platsen. Området utgörs av en höjd som ger ett relativt fritt vindläge över omkringliggande landskap, framförallt i den dominerande vindriktningen sydväst. Området ligger ensligt långt från tätbebyggt område och avståndet till närmsta bostads- eller fritidshus är över 1 kilometer. Platsen är redan exploaterad av ett aktivt skogsbruk. Vägarna in i området är till stor del av god kvalitet och det är inga svårigheter att bygga de nya vägar som krävs. I området finns inga skyddade natur- och kulturmiljöer, nyckelbiotoper eller liknande som inte kan samexistera med vindkraftsparken. Området ligger inom ett större område av riksintresse för friluftsliv men eftersom området i söder vid Gönsjöknopparna med högre naturvärden utelämnats, bedöms detta inte vara ett hinder för etableringen. Området ligger inom ett större område av riksintresse för friluftsliv men eftersom området i söder vid Gönsjöknopparna med högre naturvärden utelämnats bedöms detta inte vara ett hinder för etableringen. Då området är glesbefolkat, kuperat och till stor del täkt av skog bedöms vindkraftsparkens påverkan på landskapsbilden inte bli betydande. Naturskyddsområdena norr och söder om vindkraftsparken ligger på ett så stort avstånd (2-10 kilometer) att risken för påverkan bedöms vara ringa. 21

23 ALTERNATIV 4.3. Alternativ utformning och omfattning Till en början planerades 15 vindkraftverk i området, se karta i avsnitt 3, Figur 3.4. Vid samråd med Gävleborgs Ornitologiska Förening (GLOF) och Kungsörnsgruppen framkom dock att häckningsplatser för kungsörn finns i närheten av de fyra planerade vindkraftverken i den södra delen av området. wpd valde då att ta bort dessa vindkraftverk ur planeringen. Området är kuperat och för att vindförhållandena ska vara tillräckligt goda krävs att vindkraftverken placeras så högt som möjligt, vilket styr lämplig placering av vindkraftverken. Riksintresseområdet för vindbruk sträcker sig även norr om planerad vindkraftspark men det norra området har bedömts vara för lågt topografiskt för att ge ett gott vindklimat. Från början planerades vindkraftverk med en totalhöjd på 150 meter. Då vindmätningar på platsen och i andra liknande områden indikerar att det behövs högre vindkraftverk för att erhålla tillräckligt goda vindförhållanden planeras istället en totalhöjd om maximalt 180 meter. Först när vindmätning och analys av denna är slutförd går det att avgöra exakt vilken typ av vindkraftverk som bäst lämpar sig på platsen Nollalternativet Nollalternativet ska ge svar på vad som sker, eller inte sker, om projektet inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förblir oförändrad. I området bedrivs aktivt skogsbruk så skogen kan dock komma att avverkas oberoende av om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om ca MWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkraftverk med cirka ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs 8. Detta motsvarar CO 2 utsläppen från drygt 35 miljoner mils bilkörning 9. 8 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko- Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp). 9 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO2/mil. 22

24 INNEHÅLL 5 Teknisk beskrivning av projektet 23

25 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 5. Teknisk beskrivning av projektet 5.1. Anläggningsskedet Fundament Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller ett s.k. bergsfundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning. Fundamentet utformas specifikt för varje plats och beskrivs utförligare vid bygganmälan. Exempel på typritning finns i Bilaga 2. För gravitationsfundament grävs en cirka 20 meter bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs senast cirka fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Bergsfundament kan användas om berget har tillräckligt god hållfasthet. Denna lösning kräver plansprängning av en mindre yta. Ett mindre betongfundament förankras i berget med förankringsstag som gjuts fast i berget via borrade hål. Materialåtgång De massor som gävs upp för fundamenten återanvänds som täckmaterial ovanpå fundamenten. För ett gravitationsfundament krävs ca 400 kubikmeter betong. Till betongtillverkning för varje fundament åtgår ca 720 ton ballast (varav 50 % naturgrus och 50 % bergkross) och ca 150 ton cement. För fundament till 12 vindkraftverk krävs således ca ton ballast och ton cement. Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd. 24

26 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Transportvägar och uppställningsplatser Leveranstransport Det är leverantören av vindkraftverken som detaljplanerar transporten av vindkraftverken till platsen. Exakt vilken rutt som kommer användas går därför inte att säga innan tillstånd har erhållits och vindkraftverken har upphandlats, vilket normalt sker minst 1,5 år innan byggstart. Då söks också dispens och tillstånd för vägtransporten från Vägverket. Vindkraftverken kan transporteras med lastbil hela vägen eller med fartyg till lämplig hamn. Hamnen ska kunna ta emot ett fartyg med en längd av ca 125 meter och ett djupgående av ca 6,5 meter. Det krävs också att uppläggningsplats finns i närhet till hamnen för att kunna lagra lasten i väntan på vidaretransport till vindkraftsparken. Det är en fördel om det finns befintliga kranar och truckar som klarar kraven. I annat fall hyrs mobilkranar för detta ändamål. Hudiksvalls Hamn ger kortast vägtransport, men Ljusne Hamn och Sundsvalls hamn utgör också alternativ, se karta nedan. Tunadalshamnen i Sundsvall som ligger nära E4:an, är en av Norrlands största hamnar och har tagit emot vindkraftverk förr. Strax norr om byn Tandsjöborg finns en avtagsväg från E45:an som planeras att användas. Vägen behöver eventuellt förstärkas eller breddas på vissa sträckor. Bergvik Skog AB planerar vindkraftspark Skaftåsen direkt väster om Tandsjö vindkraftspark och samordning kommer att ske gällande eventuell breddning och förstärkning av befintlig tillfartsväg i den mån det är möjligt. Figur 5.1. Exempel på tillfartsvägar. 25

27 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Vägar och uppställningsplatser inom vindkraftsparken Inom området finns befintliga vägar som kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling, se preliminär vägsträckning i Figur 5.2. Vägarna behöver vara ca 4,5 meter breda exkl. diken, se typritning i Bilaga 2. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 10 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Cirka 3 kilometer befintlig väg behöver breddas och förstärkas och ca 6 kilometer ny väg behöver anläggas, se Figur 5.2. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. Den markyta som kommer att användas för fundament och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till ca m 2 per vindkraftverk (ca 50x60 meter). Denna yta kalhuggs och grusas. Exempel på typritning för vägar och uppställningsplatser finns i Bilaga 2. Figur 5.2. Preliminär parklayout och vägdragning. 26

28 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Materialåtgång Material för bygge av väg och uppställningsplatser kommer att tas dels från schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament och vägdiken, dels från täkter så nära vindkraftsparken som möjligt. Bergtäkt kommer att sökas så nära området som möjligt och om möjligt samordnas med vindkraftsprojekt Skaftåsen. Täkttillstånd söks separat. För byggnation av ca 6 kilometer väg och förstärkning av ca 3 kilometer väg samt kranuppställningsplatser beräknas åtgå ca ton grus (bergkross). Antal transporter Det krävs omfattande transporter under en begränsad tid vid bygge av fundament, vägar och vindkraftverk. Vilket antal transporter som kommer krävas beror på viken typ av vindkraftverk och fundament som upphandlas, vilket sker efter att tillstånd meddelats. En grov uppskattning av transportbehovet kan dock redovisas här: För transport av färdig betong krävs ca 700 betongbilar (7 kubikmeter per betongbil) För transport av vägmaterial behövs ca transporter med lastbil (30 ton per lastbil). För att begränsa transporterna kommer bergtäkt att öppnas så nära etableringsområdet som möjligt. Vindkraftverken fraktas på specialanpassade lastbilar i flera delar (maskinhus, blad, torndelar osv.). Olika leverantörer har olika lösningar men 1 vindkraftverk fraktas med ca 9-13 lastbilar. För 12 vindkraftverk krävs det således ca transporter Betongtillverkning, sprängning och krossning Betong kan eventuellt fraktas till området med betongbil. I annat fall kommer en eller flera transportabla betongstationer att behövas inom vindkraftsparken under byggfasen. Inom området kommer det då att lagras material i form av bergkross, naturgrus och cement. Om det visar sig nödvändigt för vägbyggnation eller fundament kan det bli aktuellt att företa vissa sprängningsarbeten. Det material som då uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Det blir i så fall också aktuellt att använda en transportabel bergkross. Anmälan om betongtillverkning, krossning eller sprängning kommer att ske separat i de fall det blir nödvändigt Montering och driftsättning Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken och uppställningsplatser för mobilkran kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och för byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. 27

29 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Resning av vindkraftverk. Foto: wpd 5.2. Driftskedet Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden Ljudberäkning Ett viktigt kriterium vid val av vilken typ av vindkraftverk som passar för platsen är att vindkraftverken har en garanterad ljudemission som gör att kravet på högst 40 db(a) vid närmaste bostad uppfylls. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är schwichande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kan breda ut sig, se Figur 5.3 och Bilaga 3. I beräkningen har vindkraftverket Enercon E82 med en garanterad högsta ljudemission på 105 db(a) använts. 10 Beräkningen baseras på uppmätt ljudemission från rotornavet på den aktuella verkstypen, se Bilaga 3. Ljudemissionen mäts enligt standard när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd i öppen terräng. Det motsvarar att verket går på cirka 95 % av full effekt vilket sker när det blåser cirka 12 m/s på navhöjd. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. 10 Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för ljudimmission innehålls. 28

30 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Enligt genomförda beräkningar överskrids riktvärdet 40 db(a) inte vid någon bostad eller fritidshus. Figur 5.3. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, exempel med 12 st. Enercon E82, 180 meter totalhöjd. 29

31 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Skuggberäkning Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts i WindPRO, i enlighet med Boverkets rekommendationer 11. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se Figur 5.4 samt Bilaga 4. Figur 5.4. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, exempel med 12 st. Enercon E82, 180 meter totalhöjd. 11 Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för skuggor innehålls. 30

32 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Hindermarkering I Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen beslutar därefter hur markering ska ske i enlighet med föreskrifterna. Enligt Luftfartsstyrelsens föreskrift krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara candela vid gryning och skymning men får dämpas till candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer från föremålet, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från föremålet. 12 Läs mer om påverkan på landskapsbilden under avsnitt Service och drift Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral som varje vindkraftverk är uppkopplat till via Telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Vid planerad service eller felavhjälpning sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon cirka en gång per månad. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Enligt avtal med markägarna ska fundamenten tas bort ned till 1 meter under jord eller berg och den delen ska sedan återfyllas med jord. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 12 Se föreskrift LFS 2008:47. 31

33

34 INNEHÅLL 6 Elanslutning 33

35 ELANSLUTNING Kabelförläggning. Foto: wpd. 34

36 ELANSLUTNING 6. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som minst kan ta emot denna effekt. Projektet ingår i en utredning som samordnats av Fortum Distribution AB och Svenska Kraftnät (SVK) på uppdrag av aktiva vindkraftsprojektörer i södra Härjedalen 13. Syftet med utredningen har varit att utreda hur elanslutning bäst kan ske till stamnätet i området. I utredningen föreslås en ny stamnätstation på 400 kv-ledningen väster om parken och att vindkraftspark Tandsjö ansluts till denna. Samverkan planeras med den planerade vindkraftsparken Skaftåsen väster om Tandsjö. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. Inom parken används normalt nedgrävd kabel istället för luftledning och elkabeln förläggs längs vägar och fastighetsgränser. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras för. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. 13 Vindkraftutredning Härjedalen. T-CNE Granquist, T. et. al. Vattenfall Power Consultant AB

37

38 INNEHÅLL 7 Områdesbeskrivning 37

39 OMRÅDESBESKRIVNING 7. Områdesbeskrivning På uppdrag av wpd har en förstudie av naturvärden samt arkeologi genomförts av företaget Ecocom. Med resultatet av förstudien som grund har sedan markinventering och arkeologisk utredning genomförts i fält. En hydrologisk studie har också genomförts Landskapets karaktär och värden Etableringsområdet är beläget i Los socken, i västligaste delen av Ljusdals kommun, drygt 80 kilometer väster om huvudorten Ljusdal. Området gränsar i väster till Härjedalen i Jämtlands län. Området är beläget över högsta kustlinjen på nivåer omkring meter över havet. Etableringsområdet utgörs av kuperad skogbevuxen moränmark med blockrika bergryggar och åsar. Området runt Norra och Södra Rävsjöarna, där vindkraftprojektet är beläget, karakteriseras av skogsbruksmark med inslag av myrar och mossar. Det dominerande träslaget är tall och produktionsskogen består mestadels av gallringsskog och planteringar men även av slutavverkningsbar skog. Området ligger ensligt med närmsta by, Tandsjöborg, drygt sju kilometer öster om etableringsområdet. Vid Flärksjöarna i norr finns några sommarstugor och vid Uttertjärnen finns en stuga, ca 1,4 kilometer från närmsta verk. Byn Fågelsjö ligger cirka 10 kilometer norr om den planerade vindkraftsparken. I närområdet finns siktlinjer främst vid sjöstränderna. Utsiktspunkter finns också på bergen runt omkring, men den höga barrskogen fungerar ofta avskärmande. I området bedrivs aktivt skogsbruk. Lövinslaget är ringa och består framförallt av föryngringsskog på hyggen eller i anslutning till våta markpartier. Skogstyperna varierar från torr tallskog till trädbevuxna torvmarker. Området genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts på senare år då en stor area av barrskog har avverkats, markberetts och planterats. I utredningen Vindkraftens påverkan på fjällandskapet 14 beskrivs landskapstypen Bergkullterräng på följande vis: Bergkullterrängen karaktäriseras av uppstickande bergstoppar i skogslandskap. Kring dessa exponerade bergsformer kan det blåsa, speciellt om det är i kombination med närliggande slätter eller större myrområden och öppna vattenytor. Vindkraft kan i princip inordnas i dessa landskap utan större konflikt. Däremot är det svårt att finna enkla lösningar för en harmonisk gestaltning eftersom topparna är små och med plats endast för ett fåtal verk. Ett mål bör alltid vara att samla alla verken till bestämda lägen, alltså större stationer istället för att sprida ut på flera olika toppar. 14 Vindkraftens påverkan på fjällandskapet. En delstudie knuten till Översiktsplanearbetet i Härjedalens kommun. Anders Bramme Landskapsarkitekt LAR

40 OMRÅDESBESKRIVNING Bild från området. Foto: wpd Pågående markanvändning I stora delar av etableringsområdet bedrivs skogsbruk, vilket har medverkat till stora arealer slutavverkad skog samt att ett relativt välutbyggt bilvägsnät har anlagts. Etableringsområdet ingår i ett större område av riksintresse för friluftslivet, Orsa-Finnmark. I området bedrivs jakt och fiske och en skoterled går genom området Kulturmiljö och arkeologi Cirka 10 kilometer nordost om etableringsområdet finns ett område av riksintresse för kulturmiljövården: K326 Fågelsjö. Det är ett finnmarkshemman från talet samt ett tydligt avläsbart skogsarbetaroch nybyggarsamhälle. En bit norr om Tandsjöborg finns Börningsbergets skogsmuseum som sommartid är välbesökt. Historiskt sett har det tidigare Tandsjöborg varit ett samhälle som präglades av skogsbruket och här fanns både såg- och tjärframställningsindustrier. De närmst belägna kända fornlämningarna ligger på ett avstånd av sex kilometer från undersökningsområdet, företrädesvis i anslutning till stora vattensystem. Fornlämningarna utgörs bl.a. av fångstgropar, fäbodar och blästbrukslämningar (lämningar efter järnframställning som skett under järnålder/medeltid). Inga fornlämningar finns registrerade i etableringsområdet. En frivillig arkeologisk utredning 15 har genomförts, se avsnitt 8.2. och Bilaga Utredningen har genomförts på frivillig basis utan föregående beslut från Länsstyrelsen och innefattar fältinventering av i området förekommande forn- och kulturlämningar och belysande av deras kulturhistoriska kontext. 39