Vindkraftspark Aldermyrberget Verksamhetsbeskrivning

Transkript

1 Vindkraftspark Aldermyrberget Verksamhetsbeskrivning oktober 2011

2 Verksamhetsbeskrivning Vindkraftspark Aldermyrberget Text wpd Scandinavia AB Studier av Natur och Arkeologi Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Medgivande I2011/1318 Utgivare wpd Onshore Aldermyrberget AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Ort och datum Stockholm i oktober

3 Innehåll 1 Administrativa uppgifter Sökanden Prövningskod Bakgrund Anmälan Presentation av bolaget Varför vindkraft Tidplan Beskrivning av utredningsgruppen Lokalisering, omfattning och utformning Lokalisering Omfattning och utformning Typ av vindkraftverk Områdesbeskrivning Pågående markanvändning Riksintressen Naturvärden Fågel Friluftsliv Kulturmiljö Teknisk beskrivning av projektets olika faser Anläggningsskedet Transportvägar inom vindkraftsparken Driftskedet Ljud Skuggor Service och kontroll Avvecklingsskedet Elanslutning Påverkan Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud Skuggor

4 6.1.4 Risker Påverkan på Rennäringen Kulturmiljö Friluftsliv och rekreation Naturvärden Fågel Fladdermöss Större däggdjur Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta Lokalt ägande i vindkraftspark Aldermyrberget - vindkraftsandelar Vindkraftsfond - bygdepeng Remisser och inkomna synpunkter Förteckning över bilagor

5 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 SÖKANDEN wpd Onshore Aldermyrberget AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Kontaktperson: Björn Grinder b.grinder@wpd.se PRÖVNINGSKOD Den planerade anläggningen är anmälningspliktig enligt 9 kap miljöbalken (C-verksamhet), med prövningskod C e 85/337-2, enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det innebär en verksamhet med färre än sju vindkraftverk som står tillsammans och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är lägre än 150 m. En vindkraftspark med upp till sex vindkraftverk är också bygglovspliktig enligt 6 kap 1 i planoch byggförordningen (2011:338). 5

6 2 BAKGRUND 2.1 ANMÄLAN wpd Onshore Aldermyrberget AB har för avsikt att uppföra och driva en vindkraftsanläggning med upp till 6 vindkraftverk på fastigheten Skellefteå Storklinten 3:1, i Skellefteå kommun. Markägare är Sveaskog AB. Den föreslagna vindkraftsetableringen på Aldermyrberget ligger åtta km norr om Jörns samhälle, ca 55 km nordväst om Skellefteå, i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Denna verksamhetsbeskrivning är en bilaga till miljöanmälan och bygglovsansökan och redogör för vindkraftsprojektet och miljön i området i enighet med 25 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2.2 PRESENTATION AV BOLAGET Projektet att etablera en vindkraftspark på Aldermyrberget drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Aldermyrberget AB (wpd). wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnybara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Hittsjön och Tallträskliden samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av MW. Vi är idag cirka 600 medarbetare över hela världen. 2.3 VARFÖR VINDKRAFT Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens, storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Jämför man med de energikällor som räknas som förnybara ger endast viss nyanlagd vattenkraft billigare el då inga skatter, avgifter och bidrag är medräknade. Och medräknat dessa är vindkraftselen billigast. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras 6

7 på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Hur mycket lägre det blir beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. Regeringens planeringsram för vindkraft är 30 TWh till år En utbyggnad till 30 TWh medför investeringar på drygt 150 miljarder kr och skulle ge cirka varaktiga arbetstillfällen per år. 2.4 TIDPLAN wpd har som målsättning att uppföra vindkraftspark Aldermyrberget under år BESKRIVNING AV UTREDNINGSGRUPPEN wpd Scandinavia AB Björn Grinder, Fil mag Miljövetenskap Maria Röske, Jur kand Angelica Widing, Fil kand Miljövetenskap Karl Folkerman, Civ ing Maskinteknik Santiago Piva, Civ ing Elektroteknik Konsulter, ansvarsområden Alexander Eriksson, Biolog, (Ecocom) Samordning och analys Jonas Wäglind, Ornitolog Kungsörn och Berguv (Ecocom) Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-landskapsarkeologi (Ecocom) Sofia Larsson, Biolog, Naturvärdesinventering (Ecocom) 1 Idag producerar vindkraften cirka 5 TWh/år i Sverige 7

8 3 LOKALISERING, OMFATTNING OCH UTFORMNING 2.1 LOKALISERING Aldermyrberget ligger i Skellefteå kommun cirka åtta km norr om Jörn och cirka 55 km nordväst om Skellefteå. Jörn är närmaste samhälle, avstånd till närmaste hus är cirka 1, 6 km. Närmaste vindkraftsprojekt är den planerade vindkraftsparken på Fjällboheden vid Österjörn ungefär 15 km åt sydost. I projektområdet bedrivs skogsbruk och området är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse för Vindbruk. Se figur 1. Figur 1. Vindkraftsparkens lokalisering. 2.2 OMFATTNING OCH UTFORMNING wpd har nyligen påbörjat vindmätning på Aldermyrberget och inväntar resultatet av denna. När vindmätningen har analyserats kommer wpd att optimera vindkraftverkens storlek och placering i samarbete med vindkraftsleverantörer. Det pågår en snabb teknikutveckling mot större, effektivare och tystare vindkraftverk. I ett sådant läge kan det vara olämpligt att låsa sig vid en parklayout eller en exakt storlek på vindkraftverken. wpd söker därför bygglov för en vindkraftspark inom ett avgränsat etableringsområde, se figur 2, utan att på förhand låsa fast sig vid specifika vindkraftsfabrikat. Följande tekniska faktorer avgränsar emellertid vindkraftsparkens maximala storlek: Antal vindkraftverk blir högst 6 stycken. Vindkraftverkens totalhöjd blir högst 150 m. 8

9 Vindkraftsparken planeras bestå av 6 stycken vindkraftverk med totalhöjd 150 m. För att åskådliggöra hur den framtida vindkraftsparken kan komma att se använder wpd en parklayout med 6 stycken 150 m höga vindkraftverk. Verken på bilderna har en navhöjd av 100 m och en rotordiameter på 100 m. Placeringen och storleken är densamma som i projektbeskrivningen från april Vägdragningen har dock ändrats som följd av naturinventeringen. Sedan i slutet på september 2011 står en vindmätningsmast placerad på Aldermyrberget vid en av de tänkta vindkraftverksplatserna. Vindmätningsmasten är 100 m hög vilket är ungefär samma höjd som ett vindkraftverks navhöjd. Genom att betrakta vindmätningsmasten och jämföra den med fotomontagen kan man göra sig en uppfattning om vindkraftverkens storleksordning och hur mycket de syns från olika platser. Figur 2. Aldermyrberget med det exempel på placering som används i denna verksamhetsbeskrivning. Etableringsområdet är det område inom vilket bygglov söks exklusive naturvärdesområden och myrmark. 9

10 2.3 TYP AV VINDKRAFTVERK Miljöanmälan och bygglovsansökan avser vindkraftverk med en uteffekt om högst 4 MW och maximal totalhöjd 150 m. Vindkraftverket till höger är ett exempel på den typ av vindkraftverk wpd avser att använda, se även bilaga 1. Beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar har genomförts med Nordex N100, med 100 m navhöjd och 150 m totalhöjd som exempel. Enligt våra tidiga beräkningar är medelvindhastigheten cirka 7 m/s på 100 m höjd. Exempelvis skulle sex stycken 2 MW-vindkraftverk beräknas ge en årsproduktion på cirka 36 GWh eller 36 miljoner kwh vilket skulle räcka för att försörja drygt personer med hushållsel 2. 2 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = kwh/person. 10

11 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Området för de planerade vindkraftverken är beläget på en höjd med ungskog och hyggen. Omgivningarna består till stor del av produktionsskog och myrmark. Det dominerade trädslaget är tall. Vindkraftsparken ligger inom vinterårstidsland för Mausjaure sameby. En 130 kv högspänningsledning går längs med Aldermyrbergets västra sida. Området omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. En endurobana går igenom området för den planerade vindkraftsparken. Figur 3. Pågående markanvändning. 4.2 RIKSINTRESSEN Energimyndigheten har i samverkan med Länsstyrelsen i Västerbottens län pekat ut Aldermyrberget som riksintresse för vindbruk. Områden som är av riksintresse för vindbruk skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av vindkraftverk. Cirka fem km sydväst om projektområdet ligger Västra Åliden-Missenträsk och tio km nordost om projektområdet finns Granberg-Hobergsområdet, båda dessa områden är klassade som riksintresse för naturvård. Se karta i figur 4. De höga naturvärdena i Västra Åliden-Missenträsk betingas dels av de särpräglade terrängformerna med många drumliner, dels av de stora opåverkade myrvidderna med sitt rika växt- och djurliv. Granberg-Hobergsområdet är av 11

12 riksintresse för sitt geovetenskapliga värde då det omfattar en del av en dalgång som bildades före den senaste istiden, mellan Ålsån i nordväst och Degervattnet i sydost. Cirka åtta km sydväst om området finns även Skellefteåfältet som är av riksintresse för värdefulla ämnen och material. I den planerade vindkraftsparkens närområde finns områden av riksintresse för rennäringen. Det närmaste området av riksintresse är en flyttled och en beteshage som ligger mindre än en km sydväst om vindkraftsparken. Ungefär sju km åt sydväst finns ett större område av riksintresse för Mausjaure sameby. Ett annat riksintresseområde för rennäringen ligger fem km åt nordost, det tillhör Svaipa sameby. Figur 4. Riksintressen. 4.3 NATURVÄRDEN På Granberget som ligger öster om Aldermyrberget finns gammal urskogsartad barrskog och har ett högt skyddsvärde som nyckelbiotop. wpd har låtit företaget Ecocom inventera naturvärden inom etableringsområdet och den föreslagna ledningsdragningen. Naturinventeringen lokaliserade skyddsvärda små myrar, en skyddsvärd lokal skogsbiotop och ett antal utspridda träd med särskilda naturvärden, se bilaga 5. 12

13 Figur 5. Lokala naturvärden. 4.4 FÅGEL Det finns inga kända häckningsplatser för örn i anslutning till projekteringsområdet. En inventering av förekomst av berguv och kungsörn i området genomfördes under mars-april 2011 på uppdrag av wpd. Då observerades inte heller några häckningsplatser och området är ur det perspektivet lämpligt för vindkraft, se bilaga FRILUFTSLIV Inom ett par km från vindkraftverken finns områden av intresse för friluftslivet. En skidanläggning finns på Storklinten ungefär två km norr om etableringsområdet. Skidbacken vetter åt norr vilket gör att vindkraftverken till stora delar kommer att skymmas, se fotomontage i figur 6. Inom projektområdet bedrivs jakt. Genom projektområdet går en endurobana och en skoterled finns ungefär två km norrut. 13

14 Figur 6. Fotomontage från toppen av skidbacken på Storklinten med ringar runt vindkraftverken för ökad synlighet. 4.6 KULTURMILJÖ Inom projektområdet har det inte funnits någon känd bebyggelse. Närmaste hus finns i Storklinta ca 1,6 km bort och vindkraftverken är där till större delen skymda bakom Granberget. De närmaste byarna Brännäs, Långnästräsket och Storträsk ligger 4-5 km från etableringsområdet. Vindkraftverken kommer att synas därifrån men på grund av avståndet utgör de inget dominerande inslag i landskapet. Den arkeologiska utredningen lokaliserade en sentida husgrund vid gården Piptjärn i närheten av den nya anslutningsledningens anknytning till befintlig kraftledningsgata. wpd studerar nu tillsammans med Skellefteå Kraft olika möjligheter att minska påverkan vid gården Piptjärn, se bilaga 6. 14

15 5 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTETS OLIKA FASER 5.1 ANLÄGGNINGSSKEDET De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En ca 20 m bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer 0,5-1 m grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 m tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs senast fem veckor innan vindkraftsaggregaten levereras. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon med mera. Den markyta som kommer att användas för fundament och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till ca 2500 m 2 per vindkraftverk (ca 70*35 m) Transportvägar inom vindkraftsparken Från landsvägen söder om Aldermyrberget kommer transporter att gå ca 500 m längs den befintliga skogsvägen. Denna väg kommer att behöva förstärkas och breddas. Innan den befintliga vägen passerar Slevbäcken byggs en ny grusväg västerut över ett gammalt hygge och vidare upp för sluttningen till vindkraftverken. Ungefär 4 km ny väg kommer behöva byggas. Vägen behöver en ca 4,5 m bred körbana och ha en hög standard för att klara tunga transporter. Vägarna kommer att läggas inom en ca 10 m bred korridor som är fri från träd. Vägdragningen inom etableringsområdet görs med hänsyn tagen till våtmarker och naturvärdesträd. 5.2 DRIFTSKEDET Vindkraftverken fungerar helt automatiskt och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning och verket stannar tills vinden minskar. Maximal effekt nås redan vid 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från eventuell växellåda, pumpar och fläktsystem. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig, se figur 7. Beräkningen baseras på ljudemission från rotornavet. Ljudemissionen mäts när det blåser cirka 15

16 8 m/s på 10 m höjd vilket är det förhållande då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet normalt av bakgrundsljudet från vindbrus och lövprassel. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till dämpning av skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Figur 7. Ljudberäkning, den gröna linjen markerar riktvärdet 40 db(a). Det närmaste huset ligger 1,5 km från parken och enligt beräkningen väntas ljudnivån där uppgå till 35 db(a) vid 8 m/s på 10 m höjd, se bilaga 3. Vid lägre vindhastigheter kommer ljudnivån att sjunka och vid högre vindhastigheter kommer bakgrundsbruset såsom lövprassel och vindens ljud att överrösta vindkraftverken Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan verka störande. wpd har utfört skuggberäkningar beträffande den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. 16

17 Figur 8. Skuggberäkning, det grön-gula området ligger över riktvärdet på 30 timmar skuggtid per år. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Utförda skuggberäkningar visar att det teoretiska maximala antalet timmar med skuggpåverkan inte kommer att överstiga riktlinjen på 30 timmar teoretisk skuggtid per år vid några bostäder eller fritidshus, se figur 8 och bilaga 4. I enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47), kommer vindkraftverken markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral på distans via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta 17

18 besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 5.3 AVVECKLINGSSKEDET Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Fundamentet tas bort ned till 1 m djup eller till berg och den delen ska sedan återfyllas med jord. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 5.4 ELANSLUTNING Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas för anslutningsledningen. Det interna elnätet i parken kan dock utföras som ett icke koncessionspliktigt nät enligt ellagen. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Det interna ledningsnätet inom vindkraftsparken kommer att anläggas som nedgrävd markkabel längs med det interna vägnätet. Dessa kablar kopplas samman till en luftledning som transporterar all producerad ström till det allmänna kraftnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. wpd har i samarbete med Skellefteå Kraft undersökt en ledningsdragning väster ut från vindkraftsparken till befintlig 30 kv ledning. Därefter följer kraftledningen den befintliga ledningsgatan till en transformatorstation söder om Jörn. Under naturinventeringen dokumenterades skyddsvärda naturvärden vid den föreslagna ledningsdragningen över Aldermyren, se bilaga 5. En kulturhistorisk lämning i form av en husgrund vid gården Piptjärn påträffades under den arkeologiska utredningen, se bilaga 6. I det fortsatta arbetet med koncession för ledningsdragningen kommer wpd att studera hur påverkan på känsliga natur- och kulturmiljöer kan undvikas. 18

19 Figur 9. Den inventerade ledningsdragningen över Aldermyran. 19

20 6 PÅVERKAN Vindkraftsparken kommer att påverka omgivningen på olika sätt under olika faser av projektet. Nedan redogörs för hur vindkraftsparken kommer att påverka människor, flora och fauna. 6.1 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR Visuell påverkan Vid all etablering av vindkraftverk sker en förändring av landskapsbilden. Hur detta upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas. Landskapet kring området där vindkraftsparken planeras är till stor del täckt av skog. Från många platser kommer skogen medföra att vindkraftverken helt eller delvis skyms. För att se vindkraftverken tydligt behöver man uppsöka en öppen plats som en myr eller ett hygge. Ungefär 1,5 km söder om vindkraftsparken passerar landsvägen över en myr med låga träd, den som passerar på vägen kommer här få en av de tydligaste utblickarna över vindkraftverken. Se figur 10. Från de närmaste bebodda platserna Storklinta, Storträsk och Långnästräsk kommer vindkraftverken att synas men på ett sådant avstånd att de inte upplevs som ett dominerande inslag i landskapsbilden, se figur 11. I bilaga 2 presenteras fotomontage som visar hur etableringen kommer att se ut från 12 olika platser. Figur 10. Fotomontage från vägen söder om vindkraftverken, ungefär 1,3 km till närmaste vindkraftverk. 20

21 Figur 11. Fotomontage från Storträsk, ungefär 5,5 km till närmaste vindkraftverk Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller under en begränsad tid. wpd åtar sig att vid arbeten på plats efterleva de generella riktvärden för byggbuller utomhus som anges i NFS 2004:15. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken. Nivån 40 db(a) (Naturvårdsverkets riktvärde) kommer att klaras vid närmaste bostadshus med mycket god marginal. För beräkningar av ljudet, se kapitel och bilaga 3. Påverkan på grund av ljud vid bostäder väntas sammanfattningsvis bli liten Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar skuggor som kan vara besvärande. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och maximalt 30 minuter per dag. Detta skall säkerställa att den faktiska skuggtiden inte överstiger åtta timmar per år och 30 minuter per dag 3. wpd har utfört skuggberäkningar beträffande den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se kapitel 4.2. och bilaga 4. Utförda skuggberäkningar visar att det 3 Boverket. Vindkraftshandboken - och prövning Planering av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden

22 teoretiska maximala antalet timmar med skuggpåverkan inte kommer att överstiga riktlinjen på 30 timmar teoretisk skuggtid per år. Se figur 8 och bilaga Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för is-kast 4. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 m vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. Ingen bebyggelse finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken, varför risken för skador till följd av haveri och isbildning bedöms vara liten. För att minimera risken för skador planeras varningsskyltar att sättas upp. De vindkraftverk som kommer att användas kommer sannolikt ha någon form av anti is system för att optimera produktionen och minimera risken för is-kast. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 6.2 PÅVERKAN PÅ RENNÄRINGEN Det finns få undersökningar om huruvida vindkraftverk kan störa renar. De undersökningar som gjorts visar inte någon negativ effekt för renar 5. En viss osäkerhet kan dock ligga i resultaten eftersom undersökningarna inte med säkerhet går att överföra till naturliga förhållanden för renar, samt att man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende vid studierna. Erfarenheter från flera samebyar visar att renarna inte verkar störas av själva vindkraftverken 6. Andra samebyar menar att renarna skräms bort. Det finns risk för att renarna kan komma att störas under byggfasen om de befinner sig i närområdet. Annars är sannolikt ökad mänsklig aktivitet i området samt förekomst av nya vägar och ledningsgator det största störningsmomentet för renarna. Aldermyrberget ligger inom gränsbestämt vinterårstidsland för Mausjaure sameby men används också av Svaipa sameby, se även kapitel 8. wpd har en pågående dialog med Mausjaure sameby med syfte att om möjligt minimera påverkan på rennäringen och komma överens om ekonomisk kompensation. 6.3 KULTURMILJÖ Inom projektområdet har det inte funnits någon känd bebyggelse. Området har i historisk tid framför allt nyttjats för skogsbruk och rennäring. Närmaste hus finns i Storklinta ca 1,6 km bort och vindkraftverken är där till större delen skymda bakom Granberget. 4 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. 5 Vindkraft och Renar. En studie med bilder från Rodovålen. Arivind AB, Flydal & Reimers Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands Län En pilotstudie. Madeliene Larsson. 22

23 Den arkeologiska utredningen lokaliserade en sentida husgrund i närheten av den nya anslutningsledningens anknytning till befintlig kraftledningsgata. För att bevara husgrunden och minska påverkan på ett befintligt fritidshus studerar wpd möjligheten att flytta anslutningspunkten till den befintliga 30 kv ledningen, se bilaga 6. Om tidigare okända fornlämningar skulle påträffas under etableringen kommer arbetet på den platsen att avbrytas och länsstyrelsen kommer omedelbart kontaktas för beslut om fortsatta åtgärder. 6.4 FRILUFTSLIV OCH REKREATION En vindkraftsanläggning begränsar inte tillgängligheten till ett område. Däremot kan vindkraftverken påverka människors upplevelse av området. Med vindkraftverkens nyetablerade anslutningsvägar kommer området öppnas upp och bli mer tillgängligt för allmänheten. Områdets karaktär ändras från skogsbruksområde till ett skogsbruksområde med vindkraftverk. I området och dess närhet förekommer friluftsaktiviteter som skidåkning, skoteråkning, enduro och jakt. wpd har kontaktat representanter för Storklinta Skidcenter i början av maj per telefon. wpd fick då informationen att skidanläggningen var till salu och att de nuvarande ägarna inte såg att den planerade vindkraftsparken skulle påverka skidanläggningen negativt. Fotomontage av hur vindkraftsparken kommer att uppfattas från skidanläggningen finns i bilaga 2. wpd har även talat med en representant för Svansele vildmarkscenter. Vildmarkscentrets verksamhet bedrivs inte i Aldermyrbergets närhet och man har inte något att invända mot vindkraftsetableringen. Från en skoterled i norr kommer vindkraftverken synas mot horisonten när leden passerar över sjön Storträsket och även från Stormyran mellan järnvägen och högspänningsledningen. Avståndet är här som närmast 2,5 km från projektområdet och vindkraftverken påverkar inte skoterledens tillgänglighet. Endurobanan genom området sammanfaller med nuvarande placering för ett av vindkraftverken. Om vindkraftverkets placering inte ändras kommer endurobanan behöva flyttas ett tiotal m och wpd har en fortlöpande dialog med Skellefteå Motorsällskap om detta. Det nya läget för endurobanan kan avgöras först när parklayouten är fastställd. Där endurobanan korsar vägen kan vägbanan behöva förstärkas för att minska slitage. wpd står för kostnaden för flytt och förstärkning av endurobanan. En vindkraftspark innebär inget hinder för jakt, normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning 7. Under vissa väderleksförhållanden kan det finnas risk för nedfallande is (se vidare under avsnitt 6.1.4) och vid dessa tillfällen kommer anläggningsägaren att informera om detta. De nya vägar som anläggs i samband med etableringen kan öka tillgängligheten till området. Om byggperioden för vindkraftsparken sammanfaller med jaktperioden kommer jakten i området att bli störd varför wpd har som policy att ersätta jaktlaget för arrendeavgiften de aktuella månaderna. 7 Jägaren är dock, som i alla andra fall, ansvarig för kulfånget. 23

24 wpd konstaterar således att påverkan på rekreation och friluftsliv väntas bli måttlig och bör inte utgöra ett hinder för vindkraftsetableringen. 6.5 NATURVÄRDEN Påverkan på flora och fauna beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och i begränsad omfattning vid anläggande av vissa kompletterande vägarbeten. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken förväntas flora och fauna påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när arbetena väl är avslutade. Området där vindkraftverken placeras är ett skogsbruksområde och innefattar inga naturreservat, biotopskydd eller Natura 2000-områden och inga kända skyddade arter har identifierats. Områden av riksintresse för naturvård är belägna på minst 5 km avstånd och är främst av geologisk karaktär som inte störs av vindkraftverken. Granberget, ungefär 300 m väster om projektområdet, är en stor nyckelbiotop på Sveaskogs mark. Nyckelbiotopen är avsatt för att bevara ett större område med gammal tall- och granskog. Skogen är tätvuxen inom nyckelbiotopen så det kommer att vara svårt att se hela vindkraftsparken från Granberget även om man kan skymta enskilda vindkraftverk. Transporter och ledningsdragning kommer inte ske över Granberget. En befintlig skogsbilväg kommer att behöva användas för transport av vindkraftverken till platsen. Vägen behöver breddas vid infarten och förstärkas. Vägen passerar en nyckelbiotop och ett par våtmarker på öster sida, wpd kommer att anpassa förstärkningen och eventuell breddning av vägen så att påverkan på nyckelbiotopen och våtmarkerna minimeras. Innan den befintliga vägen passerar Slevbäcken byggs en ny grusväg väster ut över ett hygge och vidare upp till vindkraftverken, se figur 12. Ecocom har på wpd:s uppdrag inventerat lokala naturvärden inom projektområdet och längs med ledningsdragningen, se bilaga 5. Inventeringen visar att det finns skyddsvärda naturvärden i området. Ett antal äldre naturvärdesträd, flera våtmarker och skyddsvärda skogsbiotoper är identifierade. Inom projektområdet har vägdragningen ändrats för att bevara naturvärdesträd och öka avståndet till våtmarker. Omkring samtliga närliggande våtmarker, skyddsvärda skogsbiotoper och naturvärdesträd har wpd lagt till en 20 m bred hänsynszon där intrång kommer att minimeras så långt som möjligt. Den föreslagna kraftledningen passerar på två ställen över Aldermyran och även nära en äldre sälg. Enligt Ecocom går det att dra ledningen i nuvarande läge men kraftledningsstolpar bör inte placeras på myren och om den äldre sälgen måste fällas bör stammen få ligga kvar för att öka mängden äldre död ved i området. Den slutliga ledningsdragningen avgörs i samband med koncessionsansökan och wpd fortsätter att arbeta med den i syfte att minimera påverkan på Aldermyran. Påverkan på naturvärden väntas sammanfattningsvis bli ringa. 24

25 Figur 12. Lokala naturvärden med hänsynszoner. 6.6 FÅGEL Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan är liten. 8 Idag sker normalt cirka 0-10 kollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar totalt cirka fåglar per år i Sverige och kan jämföras med att minst 6-7 miljoner fåglar dör i Sverige per år i trafiken. De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation men vissa arter kan möjligtvis komma att påverkas lokalt om man inte tar hänsyn till viktiga fågelområden vid val av lokalisering. De arter som löper störst risk att påverkas av vindkraft är de som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt, till exempel kungsörn och havsörn, och som häckar inom eller i närheten av en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar/vkv/år i Sverige men detta inkluderar då flera platser där ingen hänsyn tagits till häckande rovfåglar vid lokaliseringen. Fåglarna verkar inte undvika att rasta eller häcka på platser där vindkraftverk står, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom skyddade områden. Inventering av kungsörn och berguv inom området för de planerade vindkraftverken har genomförts, se bilaga 7. Slutsatsen av denna blev att en vindkraftsetablering skulle medföra små 8 Vindvals lägesrapport Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan resultat från forskning inom Vindval Rapport

26 konflikter med kungsörn och berguv och att området ur detta perspektiv är lämpligt för vindkraft. 6.7 FLADDERMÖSS När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. I norra Norrlands inland är endast ett fåtal fladdermusarter påträffade. Nordisk fladdermus som är Sveriges vanligaste fladdermusart kan dock påträffas så här långt norrut. Aldermyrberget utgör ingen optimal miljö för fladdermöss varför påverkan på arten kan förväntas bli ringa. 6.8 STÖRRE DÄGGDJUR En studie vid vindkraftsparker i Rodovålen i Härjedalen visar att renar inte skräms bort av vindkraftverk i drift. Djuren vänjer sig och anpassar sig till verken. 9 Det finns heller ingenting som tyder på att andra större däggdjur som älg, björn och varg blir störda. Den störning som uppstår inträffar under byggtiden då det är mycket människor i rörelse på byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. 9 Larsen, M. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län

27 7 INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN OCH LOKAL NYTTA Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 200 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 18 MW (6 stycken 3 MW-vindkraftverk) beräknas detta ge cirka 90 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning LOKALT ÄGANDE I VINDKRAFTSPARK ALDERMYRBERGET - VINDKRAFTSANDELAR Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer wpd att erbjuda möjligheten att köpa vindkraftsandelar i ett av vindkraftverken. Försäljningen planeras ske i samarbete med ett befintligt vindkraftskooperativ som driver vindkraftverket utan vinstintresse. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende, i 2:a hand invånare och företag i kommunen och i 3:e hand till angränsande kommuner. Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris. 7.2 VINDKRAFTSFOND - BYGDEPENG wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Aldermyrberget, så att de som berörs också ska få nytta av anläggningen. Pengarna betalas förslagsvis till en vindkraftsfond, ur vilken de som bor och verkar i berörda byar kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. Exempel på projekt kan vara stöd till en lokal idrottsförening eller renovering av en bygdegård. 10 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi

28 8 REMISSER OCH INKOMNA SYNPUNKTER För att kunna bedöma områdets lämplighet har wpd skickat remisser till Försvarsmakten, Trafikverket och Luftfartsverket samt aktuella telekombolag. 11 Dessa har inte haft några invändningar mot projektet. Svaren på remisserna bifogas i bilaga 13 och 14. I ett bygglovsärende är det dock formellt kommunens ansvar att skicka remisser när ärendet inkommit. Den 4 april 2011 hölls ett möte med Skellefteå kommun, se protokoll i bilaga 8. Mötet behandlade bland annat hur information och remisser till enskilda, organisationer och myndigheter bör läggas upp och vad en verksamhetsbeskrivning skulle innehålla. Kommunen godtog även förslaget från wpd att ansökan kan gälla ett projektområde istället för exakta verksplaceringar. wpd har den 30 mars och den 16 maj 2011 mött representanter för Mausjaure sameby, vid det senare tillfället deltog även en representant för SSR. Området där vindkraftsparken planeras är gränsbestämt till Mausjaure Sameby. Vid dessa möten diskuterades vindkraftens påverkan på rennäringen och hur samebyn kan kompenseras för den merkostnad som etableringen riskerar att innebära, se bilaga 10. wpd har även haft ett möte den 22 juni 2011 med tre företrädare för Svaipa sameby då även en representant från SSR deltog. Enligt Svaipa sameby använder de sedan många år Aldermyrberget som kompensation för ett annat område som Mausjaure använder, som ligger inom Svaipas gränsbestämda område. Enligt dem borde därför wpd betala ersättning till Svaipa sameby. wpd förklarade att föetaget planerar att träffa en uppgörelse med Mausjaure då området är gränsbestämt till Mausjaure och att de två samebyarna sedan får göra upp sinsemellan. Protokoll finns i bilaga 10. En projektbeskrivning med information om vindkraftsetableringen har skickats ut i april 2011 till markägare inom ett 12*12 km stort område med Aldermyrberget i centrum. Mellan den 9 och 23 maj fanns planerna utställda i Folkets Hus i Jörn, se bilaga 12. Den 9 maj 2011 ordnades ett möte där personal från wpd fanns på plats vid utställningen i Folkets Hus för att informera om projektet och svara på frågor. Mötet och utställningen annonserades i Piteå-Tidningen den 23 april, i Västerbottens Folkblad 3 maj och i Norran den 27 april. Anslag fanns även uppsatta på Coop nära i Jörn, anslagstavlan i Jörn samt i fönstret på Folkets Hus, se bilaga 11. Vid mötet ställdes frågor bland annat om jakt i vindkraftsparken, påverkan på rennäringen, elanslutning, bygdepeng, vindstyrka och lokala arbetstillfällen, se bilaga 9. Representanter för Skellefteå kommun, Jörns jaktvårdskrets och Skellefteå Motorsällskap deltog i mötet. Mötet resulterade även i ett reportage i Norran den 10 maj, se bilaga 11. En privatperson har kontaktat wpd per e-post med frågor om buller, transmissionsförluster och vindstyrkan på platsen, se bilaga Denna tidiga remiss avsåg vindkraftverk med 190 m totalhöjd men bygglovsansökan och miljöanmälan avser 150 m höga verk. 28

29 9 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR Bilaga 1. Exempel på typritning av vindkraftverk och anläggningsytor Bilaga 2. Visualiseringar Bilaga 3. Ljudberäkning Bilaga 4. Skuggberäkning Bilaga 5. Naturvärdesinventering Bilaga 6. Arkeologisk utredning Bilaga 7. Rovfågelsinventering Bilaga 8. Protokoll från möte med Skellefteå kommun Bilaga 9. Protokoll från möte med berörda enskilda och allmänheten Bilaga 10. Protokoll från möten med Mausjaure och Svaipa samebyar Bilaga 11. Annonser, affisch och reportage angående möte och utställning Bilaga 12. Utställning i Jörn Bilaga 13. Remissvar från myndigheter Bilaga 14. Remissvar från företag Bilaga 15. Synpunkter från allmänheten 29