Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Relevanta dokument
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Trafikbuller och hälsa

Stillasittande & ohälsa

SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Upplevelse av urban grönska

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla


Regional miljöhälsorapport 2017

Cyklingens värde för folkhälsan

Fysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri

Astma och allergier effekter av miljön

Barns och ungas hälsa

Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens. Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch

När stamcellerna kommer till klassrummet

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Stressfysiologi,

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Naturkontakt på skolgårdar

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande

Ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Hur optimerar man hälsoförbättrande potentialen av grönstruktur?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Övergripande inledning om samhällsplanering

Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Regiontabeller Fysisk hälsa

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Hur aktiva är vuxna?

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Stadsplanering för ökad hälsa

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

stadsklimatet värme och gröna strukturer

BÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm)

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hälsoeffekter av cykling

Hur ska vi anpassar oss?

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Partiklar i inomhusluft

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

Grönska i relation till hälsa

HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

Globala konsumtionstrender för livsmedel. Anna Andersson, AgriFood Economics Centre. Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

SnABbT, snyggt och hållbart

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Stadsform som får oss i form

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Arbets- och miljömedicin Lund

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Friluftsliv och naturupplevelser

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

TID MÅNDAG 18/1 TISDAG 19/1 ONSDAG 20/1 TORSDAG 21/1 FREDAG 22/ Drop in registrering

Transkript:

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se

Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Ekosystemtjänster

Grön infrastruktur och hälsa Människor som bor i stadsmiljöer som innehåller mycket vegetation är friskare än människor som bor i områden med mindre grönska

Vuxna och grönska De som lever i gröna grannskap har lägre dödlighet bl.a. p.g.a. lägre risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar förekomst av hög blodtryck upplevelse av stress och utsöndring av stresshormoner förekomst av typ 2 diabetes

Att leva i gröna grannskap ökar överlevnaden efter stroke mentalt välmående förväntad livslängd

Barn och grönstruktur: fysisk aktivitet Markytan täkt med träd i grannskapet ökar fysisk aktivitet hos Kanadensiska barn (11-13 år; n=5138) I Janssen, A Rosu, 2015, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 12:26 Sannolikheten för att barnet ska ägna sig åt intensiv fysisk aktivitet ökar med ökad omgivningsgrönska (Kaliforniska barn 8-14 år, n=208, med en accelerometer och GPS på bältet) E Almanza et al. 2012, Health & Place 18: 46-54 Liknande experiment i Bristol, UK högre intensitet av fysisk aktivitet hos pojkar när i en grönområde, jämfört med andra utomhusomgivningar BW Wheeler et al. 2010, Preventive Medicine 51: 148-152 Liknande data även från: Australia, New Zealand, Tyskland,

Barn och grönstruktur: kognitiv funktion Barn som flyttade till grönare områden ökade mest i kognitiv funktion (17 amerikanska barn från låg-inkomstfamiljer 7-12 år) - NM Wells 2000, Environment and Behavior 32: 775 Barn i skolor där man kan se mycket träd och buskar från skolfönstret får bättre testresultat, fler planerar för högre utbildning och kriminaliteten minskar (101 statliga skolor i USA) Matsuoka 2010, Landscape and Urban Planning 97(4): 273-282

Barn och grönstruktur: kognitiv funktion Grönska från skolfönstret ökade uppmärksamhet och återhämtning från stress (experiment med 94 barn i USA) - Li and Sullivan 2016 Landscape and Urban Planning 148 (2016) 149 158 Bättre utveckling i arbetsminne och uppmärksamhet hos barn som har mera grönska hemma, på skolvägen och runt skolan (2593 barn i Barcelona, följdes upp efter 12 månader) - Dadvand et al. 2015 PNAS 112 (26): 7937 7942

Barn och grönstruktur: stress Barn som bor i grönare områden är motståndskraftigare mot stress (337 New York barn ca 8-10 år, både föräldrar och barn svarade på enkät ) - NM Wells, GW Evans 2003, Environment and Behavior 35: 311 Ungdomar som bor i områden som är rika av parker upplever mindre stress (68 ungdomar i NY, USA) - Feda et al. 2015, Indoor and Built Environment, Vol. 24(5) 631 639

Barn och grönstruktur: ADHD AF Taylor and FE 2011, Kuo, Applied psychology: Health and Well-being, 3 (3): 281-303 Enkätsvar från 421föräldrar till barn 5-18 år Barn som lekte mer inomhus eller utomhus bland byggnader hade starkare symptom än barn som lekte ute på gräsplan eller bland träden (oberoende av inkomst och kön)

Barn och grönstruktur: blodtryck Grönare granskap är associerad med lägre blodtryck i Tyska10-åringar (2078 st.) I Markevych et al. 2014, BMC Public Health 14: 477

Barn och grönstruktur: allergier och astma Resultaten är inte entydiga

Barn och grönstruktur: födelsevikt Portland, Oregon, USA: en ökning i markytan täckt med träkronor runt bostadsadressen (radie: 50 m) minskar risken för lågviktsfödslar (n=5696) (GH Donovan et al. 2011, Health & Place 17: 390) Barcelona, Spanien: Födelsevikten ökar med mer grönska runt bostadsadressen (100 m) hos låginkomsttagare (n=8246) (P Dadvand. 2012, Environment International 40: 110) Tel Aviv, Israel: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=39 132) med mer grönska runt bostadsadressen (250 m) (K Agay-Shay et al. 2014, Occup Environ Med 71: 562)

Barn och grönstruktur: födelsevikt Los Angeles, USA: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=80 000) med mer grönska runt bostadsadressen (50, 100 och 150 m) (O Laurent et al. 2013. Health & Place 24: 190). Munich, Tyskland: Ökad födelsevikt (n=3203) med mer grönska runt bostadsadressen (500 m)

Vad är mekanismen? Ökad fysisk aktivitet mindre fetma Finns studier som stödjer detta men även många som inte gör det Fysisk aktivitet kan ha en del i det hela, men förklarar inte allt

Vad är mekanismen? Ändrad stressförmedling (HPA axis) ändrade kortisolutsöndringsmönster Typiska stressrelaterade krämpor associerade med höjda kortisolnivåer: ökad fettsamling på magen, insulinresistens, hög blodtryck, icke-fungerande immunförsvar.

Vad är mekanismen? Förhöjda nivåer av luftföroreningar och buller i städer Luftföroreningar ökar förekomsten av kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar Buller ökar förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar Kommer den positiva effekten av grönstruktur från: ändrad fysiologi och beteende mindre kortisol, bättre immunförsvar, mer fysisk aktivitet? eller ändrade miljöförhållanden dämpad buller och utfiltrering av luftföroreningar?

Hur mäter man exponeringen till grönska? Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) Visar mängden levande vegetation Uppskattas från sattelitbilder (GIS) Vegetation har hög reflektion i nära infraröda bandet (NIR) och låg reflektion i det röda (RED) synliga bandet. NDVI= (NIR-RED)/(NIR+RED) -1 < NVDI > +1 Hus Ger inget kvalitativt värde

Problem med grönstruktur-studier De flesta studier är tvärsnittsstudier som inte belyser upphoven till samband Mycket svårt att kontrollera för socioekonomiska faktorer!

Tack!