Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan

1 Hallsbergs kommun Kultur och utbildningsförvaltningen 2014-08-23 Annette Johansson Kvalitetsredovisning 2013/14 gällande särskolan 1. Organisation och förutsättningar Inledningsvis ger jag en beskrivning av lagtexten gällande grundsärskolan eftersom det är den skolform där det har skett störst förändringar under senare tid. Särskolan Tionde året i grundsärskolan Förändring med anledning av den nya skollagen. Hittills har elever i grundsärskolan haft rätt till ett tionde skolår enligt 6 kap. 3 a i den gamla skollagen (1985:1 100). I den nya skollagen (2010:800) är grundsärskolan en nioårig skolform, vilket regeringen har motiverat med att det underlättar samarbete mellan grundsärskolan och grundskolan. Rätt att slutföra utbildningen Om en elev i grundsärskolan efter det nionde skolåret inte har nått upp till de aktuella kunskapskraven har eleven dock, enligt 7 kap. 15 skollagen (2010:800), rätt att slutföra sin utbildning i grundsärskolan under ytterligare två år. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven

2 2. Inledning Huvudbestämmelsen om mottagande i grundsärskolan finns i 7 kap. 5 Skollagen (2010:800). Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och en social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullfölja sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Grundsärskola på försök Om en elev har erbjudits plats i grundsärskolan men vårdnadshavarna är tveksamma till om det är en bra lösning, finns det möjlighet att låta eleven gå i grundsärskola på försök i sex månader. Det är alltså två kriterier som skall vara uppfyllda för att ett barn/elev ska kunna tas emot i grundsärskolan. Barnet/eleven bedöms inte kunna nå grundskolans kunskaps krav. Detta ska bero på att barnet/eleven har en utvecklingsstörning, eller fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autism liknande tillstånd ska vid tillämpning av denna lag jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning. (I enlighet med 29 kap. 8 (2010:800). Utvecklingsstörning definieras som en nedsättning i intelligens förmåga konstaterad under uppväxten (före 18 års ålder) och en samtidig nedsättning i adaptiv förmåga eller beteende. Dessa två kriterier för att definiera utvecklingsstörning, intelligensförmåga och adaptiv förmåga, återfinns i flera diagnostiska klassifikationssystem. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. Det är barnet/elevens hemkommun som på basis av en allsidig utredning prövar och fattar beslut om barnet/eleven ska tas emot i grundsärskolan. Till skillnad mot vad som gällt tidigare är träningsskolan i den nya skollagen en särskild inriktning inom grundsärskolan (11 kap. 3 Skollagen (2010:800). Beslut om ett barn/elev ska gå inriktning träningsskola (läsa ämnesområden i stället för ämnen) ska fattas av skolhuvudmannen för den skola barnet/eleven går, antingen det gäller en kommunal eller en fristående skola.

3 Beslut om vilken typ av bedömningar som ska ingå i beslutsunderlaget fanns tidigare endast i Skolverkets Allmänna råd. Bestämmelserna om beslutsunderlag har nu tagits in i skollagen. Det ska uppfattas som att regering och riksdag skärpt kraven på en allsidig utredning. Att lägga märke till är att lagtexten (7 Kap. 5 Skollagen (2010:800) nu föreskriver EN utredning som innefattar fyra olika delar av bedömning. De allmänna råden som nu är reviderats säger nu att den sociala bedömningen är obligatorisk. Detta blir ytterligare en betoning av att utredningsmaterialet ska utgöra en helhetsbedömning av barnet/eleven. Det framgår vidare att det normalt sett inte räcker med att barnet/eleven blivit utrett ordentligt och att man konstaterat att barnet/eleven inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapskrav på grund av utvecklingsstörning. För att barnet/eleven ska tas emot i grundsärskolan krävs dessutom att vårdnadshavarna ger sitt medgivande till mottagandet. Nytt i den nya skollagen är att kommunen i sällsynta undantagsfall kan fatta beslut om mottagande även mot vårdnadshavarnas vilja. Det kan då finnas synnerliga skäl med hänsyn till barnet/elevens bästa 7 Kap. 5 Skollagen (2010:800). De allmänna råden är uppdaterade och nu anpassade till den nya skollagen. De olika delarna i utredningen har olika syften men de ska alla bidra till en helhetsbedömning. Ingen av de olika delarna kan ensamt avgöra om barnet/eleven har rätt att bli mottagen i grundsärskolan. Syftet med de olika bedömningarna är kortfattat. Den pedagogiska bedömningen Fastställer om barnet/eleven har förutsättningar att kunna nå kunskapskraven i grundskolan. Det skall framgå vilka insatser och anpassningar som skolan vidtagit för att möta barnet/elevens behov och vilka resultat detta gett. Skall utföras av personal med adekvat specialpedagogisk kompetens. Syftet med den pedagogiska bedömningen är att ge en allsidig och realistisk bild av elevens förutsättningar att nå kunskapskraven. Den psykologiska bedömningen Fastställer om eleven har en utvecklingsstörning, och i vilken grad. Skall utföras av en legitimerad psykolog. Den medicinska bedömningen Fastställer om det finns medicinska orsaker till elevens inlärningssvårigheter, om dessa indikerar målgrupps tillhörighet. Syftar till att kartlägga eventuella medicinska orsaker till barnet/elevens svårigheter och vad dessa kan innebära för barnet/elevens fortsatta utveckling. Skall utföras av legitimerad läkare, eller någon annan hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat utbildning.

4 Den sociala bedömningen Fastställer om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens inlärningssvårigheter. Skall utföras av kurator/socionom Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på barnet/eleven och dess utveckling bör alltid tas tillvara. Även barnet själv bör i den mån det kan ske, få komma till tals och ges möjlighet att beskriva sin skolsituation, sina behov och önskemål. Om utredarna i den sociala bedömningen finner det särskilt angeläget med en senare ny uppföljning och prövning ska det tydligt framgå både i utredningen och i beslutsmotiveringen. Skäl till detta kan vara att utredningen görs tidigt redan före skolstart, att eleven är ny i Sverige eller att bedömningen av annat skäl är osäker. Det är sedan rektors ansvar att se till att uppföljning kommer till stånd. En helhetsbedömning av eleven är oerhört viktig och därför skall såväl psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social sakkunskap anlitas. Speciellt svårt kan det vara att bedöma barn med annan kulturell och språklig bakgrund där det kan vara vanskligare att bedöma barnets kognitiva förmåga på grund av språksvårigheter. I dessa fall skall alltid tolk medverka i utredningen. En nyanländ elev bör inte mottas i grundsärskolan förrän efter två års undervisning i svensk grundskola. Om inte det finns synnerliga skäl och underlag för at barnet/eleven tillhör personkretsen för särskolans personkrets. När frågan gällande särskola väcks redan i förskolan handlar det oftast om ett barn med grav eller måttlig utvecklingsstörning. Dessa barn uppmärksammas i allmänhet tidigt av barnavårdscentralen och har oftast redan en kontakt med barnhabiliteringen. Men det är i allmänhet för tidigt att göra en utredning om målgruppstillhörighet redan i förskolan. Förskolechefen behöver dock i samråd med barnets vårdnadshavare, säkerställa att hemkommunen är informerad. Det är viktigt att denna information delges den förskoleklass där barnet eventuellt Det är Huvudmannens skyldighet att meddela om förändringar i elevens lärande uppstår eller om misstanke om fel placering föreligger. Att observera är att det alltid är elevens hemkommun som ansvarar för att utredning/omutredning blir gjord för att säkerställa elevens målgruppstillhörighet. Om eleven flyttar till en annan kommun behöver den nya hemkommunen inte göra någon ny utredning eller fatta nytt beslut, såvida det inte bedöms att utredningsunderlaget är bristfälligt eller att det framkommer ny information som indikerar att det tidigare beslutet kan vara felaktigt. Det är angeläget att den nya hemkommunen begär in och får handlingar från elevens tidigare hemkommun.

5 3. Särskolan 2013/14 Hallsbergs kommun har under 2013/14 haft 14 elever inskrivna i grundsärskolan. Av dessa 14 elever har kommunen haft huvudmannaskapet för en elev som haft sin utbildning/skolgång i kommunens regi. En elev har haft sin skolgång på grundsärskola i Örebro och därmed har huvudmannaskapet funnits där för dem. De övriga 12 eleverna har haft sin skolgång på Grundsärskolan i Kumla och då har huvudmannaskapet för dessa elever legat i Kumla. Under läsåret har en elev flyttat ut till Örebro och en elev flyttat in till Hallsberg. Detta betyder att kommunen haft 13 elever inskrivna i grundsärskolan under läsåret 2013-14. Av de 13 elever som är inskrivna i grundsärskolan läser fyra elever efter träningsskolans kursplan. Vid vårterminens slut gick en elev vidare till gymnasiesärskolan. Samtliga elever i grundsärskolan har fått betyg och är godkända i sina ämnen. Eleverna som tillhör särskolans träningsklass har alla fått omdömen för träningsskolans ämnesområden. Under läsåret har 5 elever utretts/nyutretts för att säkerställa att eleven är inskriven i rätt skolform och för att tillförsäkra att nya elever skrivs in i rätt skolform. Fyra av dessa utredningar/bedömningar är helt klara och visar att barnet/eleven har rätt till inskrivning i särskolan. Även den femte utredningen kommer att visa att eleven har rätt till särskolans skolform. Av dessa 5 utredningar är det två på elever som redan läser efter särskolans kursplan. De övriga tre utredningar gäller nya elever som kommer att börja särskolan hösten 2014. Hallsbergs kommun har under sommaren fått ytterligare en elev som flyttat in till kommunen och som är inskriven och har sin tillhörighet inom särskolan. Detta betyder att Hallsbergs kommun läsåret 2014/15 kommer att ha 16 elever inskrivna och läsa efter särskolans kursplan. Uppföljning av Kommunens elever sker genom regelbundna träffar och samtal med huvud mannen och vårdnadshavare. Detta år har kommunen även tagit del av särskolans resultat i Betygskatalogen. Det vill säga uppgifter om betyg och omdömesblankett för träningsskolans ämnesområden. 4. Verksamheten för Ungdomsfritids 2013/14 Ungdomsfritids Svalan är till för ungdomar över 12 år och som har beslut med stöd från Lss, (Lagen om stöd och service för barn och ungdomar). Svalan ger ungdomarna tillsyn och omsorg på morgnar och eftermiddagar. Under läsåret har öppettiderna varit 6.00 8.-00 morgonomsorg, 13.00 17.00 fritidsomsorg. Ungdomsfritids är även öppet under alla lov och studiedagar. Då har öppethållandet varit 6.00 17.00. Under verksamhetsåret har 7 ungdomar varit inskrivna inom verksamheten. Utav dessa ungdomar har två elever sitt ursprung från Grundskolan.

6 Ungdomsfritids Svalans lokaler har under detta läsår även använt förmiddagstid/ skoltid av Grundskolan/Långängen. Eleverna/ungdomarna på ungdomsfritids med beslut enligt Lss har skiftande funktionsnedsättningar. Beslut om att starta en särskolegrupp för barn i de yngre åldrarna har skjutits på framtiden men finns fortfarande på agendan. En viktig uppgift vi har är att inventera kompetensen för personal som skulle kunna arbeta inom särskolan. För att starta grundsärskola gäller lärarutbildning och speciallärare. När det gäller barn på tidig utvecklingsnivå gäller lärare/förskollärare/specialpedagog. 5. Särskolans personal Eftersom särskolan inte finns kvar som en egen skolenhet inom Hallsbergs kommun finns det heller inte någon särskild personal kvar tillhörande denna. 6. Beslut gällande den Centrala elevhälsan I september 2013 togs beslut gällande besparing inom den Centrala elevhälsan. Beslutet fick till följd att 2.30 tjänst skulle sparas. Detta fick som konsekvens att en psykolog, särskolans specialkompetens inom autism och 30 procent av talpedagogens tjänst skulle sparas. Ett stort arbete lades under hösten 2013 på att skriva en ordentlig och tydlig riskanalys. Besparingen gällande specialkompetensen inom autismområdet verkställdes i årsskiftet 2013/14. Besparing av psykologtjänsten kunde verkställas från och med februari månad 2014 på grund av föräldraledighet. Talpedagogens tjänst är ännu ej reglerad. Samtal om hur detta skall lösas pågår. Den kvarvarande psykologen har fått annan tjänst och rekrytering av ersättare har påbörjats. En organisationsförändring gällande elevhälsan pågår. Psykolog arbetet läsåret 2013/14 Psykologens arbete kan grovt delas in i följande områden: Individinriktat arbete Utredning, bedömning och diagnostik utifrån allehanda frågeställningar kring elever i grundskolan. Remittering till andra verksamheter, planering av åtgärder/behandling, uppföljning av ärenden. Stödsamtal och samtalsbehandling till elever. Gruppinriktat arbete Konsultationer med pedagoger och elevhälsoteam. Rådgivning till rektorer och föräldrar. Handledning av pedagoger. Föräldrasamtal. Samtalsgrupper med elever. Kontakter med andra verksamheter I individ- och gruppinriktade verksamheter sker kontakter och samarbete/samverkan med angränsande verksamheter så som BUP, BNP, socialtjänst, vårdcentral och BHV.

7 Förebyggande/pedagogiskt arbete Kunskapsspridning till elever, föräldrar, pedagoger, rektorer, elevhälsoteam och chef. Konsultationer och utbildning med pedagoger. Metodutveckling och utvärdering Utveckling och tydliggörande av psykologtjänstens innehåll och plats i organisationen. Deltagande i diskussioner och framläggande av förslag till elevhälsoorganisationens utveckling av uppdrag och arbetsmetoder. Deltagit i möten, kurser, konferenser och utbildningar. Medverkan vid arbetsgrupp kring Möjlighetsskolan. Medverkan i arbetsgrupp kring revidering av länsövergripande riktlinjer för utredning och neuropsykiatriska tillstånd. Administrativa arbetsuppgifter Journalföring, utlåtande- och intygsskrivning, korrespondens (remisser och planering) med angränsande verksamheter. Under läsåret 2013/14 arbetade två psykologer heltid till och med februari månad. Därefter har det endast funnits psykolog på 1.0 tjänst. Det betyder att stor kraft lagts på att omfördela arbetet och hitta nya strukturer för arbetet. När det gäller aktiviteter ur kvantitativ synpunkt så är det svårt att räkna alla enstaka möten och konsultationer som sker med elevhälsoteam, pedagoger och föräldrar. Man behöver också vara medveten om att varje enskilt fall skiljer sig mycket åt. De varierar i hur frekvent man har träffats och hur mycket det är runt omkring till exempel med kontakter med andra verksamheter eller med andra aktörer inom skolan. Utredning Handledning Konsultationer Elevkonferenser Personliga kontakter Kompetensutveckling Den kvarvarande psykologen har trots besparingen klarat av att ha två psykologpraktikanter. Detta har varit ett stort stöd för verksamheten. Psykologpraktikanterna har varit inkopplade på två områden, Folkasboskolan och Transtensskolan. Psykologpraktikanterna har bland annat haft handledning på skolorna och även hjälpt till med egna utredningar med stöd och handledning av vår egen psykolog och universitetet. Handledande pedagogs arbetsuppgifter Handledande pedagogens arbetsuppgifter är från och med årsskiftet 2013/14 utlagda på specialpedagogerna i teamen. IT-pedagogens arbetsbeskrivning IT-pedagogen har fortsatt arbeta med Skoldatateket. För att få en uppfattning om hur eleverna som lånar dator som kompensatoriskt hjälpmedel via Skoldatateket, och hur de arbetar med denna träffar hon elever på olika skolor i kommunen. De pratar och tittar tillsammans på hur de använder datorn och IT-pedagogen kommer

8 med tips och idéer på nya sätt som skulle kunna underlätta vardagen för dem. TPD: Tal- och Punktskriftsbiblioteket har utkommit med en ny tjänst som de flesta av dessa elever har nytta av. IT-pedagogen träffar berörda när de skaffat kort till detta bibliotek. IT-pedagogen har behörighet att registrera nya användare för att underlätta för lånetagarna att komma igång I arbetet deltar hon i vissa elevmöten tillsammans med elevhälsoteamen rörande elever som har kompensatoriska hjälpmedel. IT-pedagogen arbetar även tillsammans med förvaltningens IT-pedagog. IT-pedagogen ansvarar även för inköp av nya datorer till Skoldatateket, samt andra kompensatoriska hjälpmedel som eleverna behöver. IT-pedagogen deltar i kommunens arbete gällande lärarnas PIM- utbildning under tre terminer med start under hösten 2012. Den första träffen hölls tillsammans med fyra rektorer + examinations ansvariga som är IT-pedagog i det centrala elevhälsoteamet och kommunens IT-pedagog. Kommunens IT-pedagog kommer att ansvara för att edwise införande och elevhälsans IT-pedagog kommer att finnas med som resurs när kommunens ITpedagog är borta eller när det behövs av andra orsaker. Under läsåret har IT-pedagogen arbetat mer med pedagogisk handledning utifrån önskemål och behov. Utbildning IT-pedagogen deltar i den utbildning som behövs för att driva arbetet/verksamheten framåt. Talpedagogens verksamhet Tal- och Specialpedagogens arbete omfattar kommunens alla förskolor och grundskolor. I uppdraget ingår att utföra språkliga bedömningar och insatser kring barn/elever i behov av språkligt stöd, samt verka för en språkligt utvecklande miljö i verksamheterna. Handleda och vara rådgivare för pedagoger, stödja föräldrar och samarbeta med övriga elevhälsan och andra instanser exempelvis logopedmottagningen. Ärendehantering: Pedagoger inom förskola och skola kan rådgöra med talpedagogen som också är utbildad specialpedagog kring frågor gällande språk och språkutveckling. Om behov finns av regelbunden kontakt för rådgivning och samtal lämnas skall en ärendeansökan lämnas via rektor/förskolechef till elevhälsan. Detta gäller även då behov av individuell språkträning finns för elever/barn. Målsman skall även finnas med som delaktig i ärendet. Tal och specialpedagogen samarbetar med övrig elevhälsa samt pedagoger på förskola och skola. Därutöver finns en regelbunden kontakt med föräldrar, möten/telefonkontakt.

9 Inför start i förskoleklass överlämnas information från logoped till tal och specialpedagogen i kommunen. Detta sker för att barnen innan start i förskoleklass tillhört landstingets organisation. Logopeden finns även med som samtalspartner för barn i förskoleåldern och som vistas på förskolor i kommunen. Under verksamhetsåret har tal och specialpedagogen arbetat med olika typer av insatser på förskolor och skolor. Insatsen har handlat om stöd för elever med lättare uttalssvårigheter till grav språkstörning i kombination av tilläggssvårigheter i form av ADHD och inom autismspektrumstörning. Språkliga svårigheter förekommer på olika nivåer såsom fonologiska svårigheter, grammatiska svårigheter (handlar bl.a. om att kunna producera grammatik korrekta meningar, använda rätt ordföljd), semantiska svårigheter (handlar bl.a. om ordförråd och språkförståelse) samt pragmatiska svårigheter (handlar bl.a. om att uppfatta och förstå omgivningens yttrande samt att själv kunna använda språket på rätt sätt vid rätt tillfälle). Talpedagogen har under läsåret haft ett arbete runt 53 elever. Användandet av tecken som stöd för kommunikation och språkutveckling rekommenderas ofta som insats för barn i behov av särskilt stöd i den språkliga utvecklingen. Under året har tal och specialpedagogen påbörjat teckenstödsutbildning på två förskolor i kommunen. Ett viktigt förebyggande arbete är insatser via den pedagogiska verksamheten i förskola och skola, ge stöd genom information och utbildning till pedagoger. Detta sker genom information och rådgivande samtal till berörda pedagoger i det specifika ärendet. En oerhört viktig del i det förebyggande arbetet som tal och specialpedagog är att hela tiden hålla sig uppdaterad inom forskningen. Detta sker genom att införskaffa nya kunskaper genom att läsa litteratur och delta i utbildningar. Lärande samtal med andra. Talpedagogen har under året avslutat sin utbildning till specialpedagog. Kommunens talpedagog har följande utbildningar; förskollärarutbildning. talpedagogutbildning och specialpedagogutbildning. Förutom det traditionella arbetet som talpedagog, med bedömning, upplägg och träning av elever med tal- och språksvårigheter, har hon även deltagit i eller initierat handledning till enskilda pedagoger och olika arbetslag