INTELLIGENTA GODSTRANSPORTER

INTELLIGENTA GODSTRANSPORTER UTKAST 2016-09- 06 Detta dokument utgör ett förslag till en svensk handlingsplan, med sikte 2020 2025, för området intelligenta godstransporter inom ITS handlingsplan. Det har tagits fram i samarbete mellan myndigheter, industri och akademi i Sverige. 1

Introduktion 2014 levererade Trafikverket ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet övergår nu i nästa fas där Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Vinnova och ITS Sweden utvecklar en strategi och handlingsplan med ambitionen att göra Sverige internationellt framstående inom ITS. Kärnan i handlingsplanen består av prioriterade områden av stor betydelse för ITS i Sverige. Under hösten 2015 har ett stort antal områden kartlagts och genom workshops, webenkäter, webinarium och i samråd med myndigheter, näringsliv och akademin har antal områden reducerats. Resultatet är 12 prioriterade områden som gemensamt bidrar till en färdriktning för svensk utveckling inom ITS fram till år 2020. Ett av dessa områden är Intelligenta Godstransporter. Varje prioriterat område leds av en ordförande som tillsammans med en arbetsgrupp och en sekreterare ansvarar för att ta en färdplan med mål och konkreta aktiviteter. Utöver prioriterade områden etableras även horisontella områden med uppgift att stödja och realisera aktiviteter i färdplanen. Resultatet kommer sedan att redovisas den 25-26 oktober 2016 på den nationella ITS konferensen i Stockholm som en del i remissförfarandet inför slutleverans till regeringen vid årsskiftet. Introduktion till området intelligenta godstransporter Kommissionen har pekat ut nio stycken Core Network Corridors i Europa där flaskhalsar ska elimineras och gränsöverskridande sektioner åtgärdas med innovativa och interoperabla lösningar (IKT) i syfte att öka framkomlighet och höja trafiksäkerhet. I samband med att godstransporter är uppkopplande skapas det nya möjligheter. Hur kan vi till exempel skapa ett effektivt transportsystem med befintlig infrastruktur? Det finns ITS- system installerade längs med motorvägar som ofta är autonoma och kommunicerar med egna separat system. Här finns det många fördelar med att koppla samman olika system. Till exempel kan kapaciteten i vägrummet ökas. Andra innovativa lösningar inkluderar att godstransporter kommunicerar realtidsinformation om aktuell last, vägval, destination, fordonsegenskaper etc. I området intelligenta godstransporter inkluderas även High Capacity Transports (långa och tunga lastbilar med hög lastkapacitet) i samband med tillträdeskontroll och E- freight, det vill säga möjligheten att använda digitala fraktsedlar och att följa godset under hela transporten. Detta område har en tydlig koppling till ett antal andra områden inom ITS- handlingsplanen. Det finns en tydlig koppling mellan detta område och området uppkopplade och samverkande system då intelligenta godstransporter i stor utsträckning bygger på att transporter är uppkopplade. Ett annat område som har en koppling till detta är citylogistik. Även om det inte främst är godstransporter i städer som hanteras inom detta område så finns en koppling i och med att gränssnitt mellan det nationella vägnätet och städerna måste hanteras på ett bra sätt. Även trafikledning är ett viktigt område för att få intelligenta godstransporter att fungera optimalt. Arbetsgruppen Följande personer har aktivt deltagit under möten och kommit med input till arbetet: Jörgen Wahlund, AB Volvo (Ordförande) Patrik Hillblom, Sweco (Sekreterare från ITSHP sekretariat) Arne Lindeberg, Trafikverket Jan Bergstrand, Trafikverket Per- Olof Arnäs, Chalmers Omar Bagdadi, Transportstyrelsen Pär Ekström, Transportstyrelsen Martin Nilsson, Teknikföretagen Anna Pernestål Brenden, KTH Robert Mellin, Eriksson 2

Bakgrund Handlingsplanens inriktning är att utforska de möjligheter ITS ger i samband med godstransporter längs korridorer och vid multimodala knutpunkter i syfte att skapa ett effektivt transportsystem med befintlig fysisk infrastruktur. ITS möjliggör en effektivisering av godstransporter och underlättar hanteringen i gränssnitten mellan olika transportslag (ex digitala fraktsedlar som förenklar administration) och mellan större transportkorridorer samt gränssnittet till städer. Från infrastrukturhållarens sida ger uppkopplade godstransporter möjligheten att övervaka och styra (tillträdesrestriktioner) fordonen på ett helt annat sätt än idag. Ett exempel på detta är det Australiensiska programmet IAP där extra tunga fordon övervakas med hjälp av certifierade, uppkopplade enheter i fordonen. Automatisering, med självkörande fordon och tjänster som platooning, utvecklas snabbt. I synnerhet automatisering i kombination med uppkopplade godstransporter öppnar nya möjligheter för att tjänster som effektiviserar transporter, även om det i dagsläget inte är självklart vilken effekt den nya tekniken kommer att ha. Tidigare arbeten En hel del arbete har redan gjorts och en del arbete pågår inom området intelligenta godstransporter. I detta avsnitt presenteras en del av dessa kort för att ge en bakgrund till området och vad som gjorts. Automation kommer, och frågan är när och inte om självkörande fordon kommer att trafikera våra gator. Flera studier och forskningsprojekt har gjorts kring självkörande fordons konsekvenser för samhället och infrastruktur när det gäller persontransporter. För godstransporter saknas det fortfarande kunskap om detta. Inom citylogistik har forskning och demonstrationer/implementationer gjorts kring effektivare utnyttjande av infrastrukturen, exempelvis genom att använda nattleveranser, både i Sverige och i övriga världen. Forum för transportinnovation har de senaste åren tagit fram en rad olika färdplaner inom transportområdet. En del av dessa har relevans för området intelligenta godstransporter och dessa har arbetet med denna handlingsplan tagit avstamp i. Färdplanerna med relevans för detta arbete är: - - - - HCT Citylogistik Trafikledning Uppkopplade och samverkande transporter Inom dessa färdplaner har viktiga aktiviteter för framtiden identifierats. Denna handlingsplan utgår från dessa och utvecklar vidare där det behövs uppdateras. 3

Målbild 2020 med utblick 2025 Väl fungerande godstransporter är av största vikt för att kunna upprätthålla ett väl fungerande samhälle. Detta innebär att de måste finnas samtidigt som de ska genomföras på ett så effektivt och tillförlitligt sätt som möjligt för att uppnå den fulla potentialen samtidigt som de negativa effekterna som kommer av godstransporter minimeras. Inom ramen för målbilden så bör Sverige ha rullat ut intelligenta godstransportlösningar på bred front för effektiva dörr- till- dörr transporter. Handlingsplanen syftar mot nationella och nationsöverskridande lösningar och inte att göra nya lokala tekniska piloter. Övergripande mål för aktiviteter i handlingsplanen är att effektivisera godslogistiken och dess godsbärares nyttjande av infrastrukturen. Genom detta minskas miljöpåverkan samt investeringsbehoven i infrastruktur primärt genom optimering av resurser i form av personal, godsbärare och infrastruktur. Effektiviseringen av godstransporter och möjligheten att göra dem intelligenta (digitaliserade) behöver löpande kunna hanteras i planeringen av transportsystemet. Vid digitalisering av gods och transporter behövs en informationssäkerhet och regler kring delning av information för att säkerställa säkra transporter. Ett exempel på hur godstransporter kan effektiviseras genom incitament är genom att använda fordon som kan bära mer last utan att öka vägslitaget. Genom att transporten övervakas så tillåts större och tyngre transporter på utvalda vägsnitt. Infrastrukturen nyttjas således effektivare (tonkm per fordon) och transportören minskar sina kostnader (kr/tonkm). ITS kan generellt driva på ytterligare steg i denna riktning för att utöka och förenkla nyttjande av infrastrukturen för ännu större och tyngre transporter eller transporter på alternativa och rätt vägar/tider som med godkännande kan genomföras. Ytterligare möjligheter med övervakade transporter är att trafikledning kan få en översikt av var exempelvis farligt gods transporteras i infrastrukturen (till exempel tunnlar mm). Med digitaliserade övervakningssystem, godkännandeprocess och incitament bör detta möjliggöras. Det finns även stora incitament att förbättra sista milen ( last mile ) transporten genom att underlätta för enklare omlastning av gods innan man når en stadskärna. För att nå de uppsatta målen behöver respektive deltagare i godstransporterna se en vinning i det. I praktiken innebär detta någon typ av ekonomiskt incitament. Vi har en komplex incitamentsstruktur eftersom de olika aktörerna har väsentligt olika drivkrafter och möjligheter att bidra. Man behöver således hitta lösningar som möjliggör att kostnadsstrukturen och vinsterna fördelas på ett lämpligt sätt så att alla aktörer som behövs i kedjan har rätt incitament och möjlighet till att bidra till intelligenta godstransporter. Digitaliseringen av godstrafiken kräver att data genereras, samlas in, lagras och kan nyttjas/fördelas av/till många aktörer. Mobil kommunikation och olika typer av samverkande (cloud- baserade) lösningar är ett måste och inom ramen för handlingsplanens tidshorisont bör Sverige ha detta på plats. Hur information skall delas korrekt och säkert mellan parter kräver att regler och ramar sätts upp för hur detta skall fungera. Automatisering av godsbärare, e.g. självkörande fordon, tåg etc, sker i en snabb takt och hur detta påverkar godstransporterna behöver utredas. Avsaknaden av en förare medför troligen andra krav än vad som vi har idag på digitalt informationsutbyte om gods, godsbärare och planering. Med horisont 2025 är målet att dessa nya krav är utredda och en implementering är påbörjad. 4

Från Forum för innovation passar ett antal målbilder väl vad Sverige bör ha i sin målsättning för Intelligenta Godstransporter. Från dessa färdplaner kan utläsas övergripande (en utförligare beskrivning kan ses i bilaga); Uppkopplade fordon kommer driva på digitaliseringen av transportsektorn och effektivisera transporterna och dess påverkan på samhället. HCT skapar möjligheter att befintlig kapacitet kan tas bättre tillvara genom en mer rationellt användning av infrastrukturen och samtidigt minskar behovet av investeringar i ny infrastruktur. Växande städer kräver allt mer transporter och för att skapa förutsättningar för attraktiva städer behöver väl fungerande citylogistik och dess gränssnitt mot långväga transporter effektiviseras. Trafikledning för alla trafikslag är central för att uppnå effektiva multimodala transporter. Informationsdelning och kunskapsöverföring mellan de olika trafikslagen behövs. Sammanfattningsvis är målen för intelligenta godstransporter mot 2020 med horisont 2025: - Att fyllnadsgraden i lastbilar i Sverige ska öka jämfört med 2016. - Att utöka och förenkla utnyttjandet av infrastrukturen, dels genom större och tyngre transporter och dels genom att dynamisk styrning av exempelvis vägutnyttjande. - Att minska energiförbrukningen för godstransporter genom tex effektiverare samverkan mellan godsbärare och smarta trafiksignaler/trafikledning - Att stärka tillförlitligheten för godstransporter inklusive multimodala transportlösningar - Att driftsätta ett nationellt samverkanssystem för delning av godsinformation - Att förstå effekterna av självkörande fordon på godstransporter, både tekniskt och ur policysynpunkt, och ha påbörjat implementering. 5

Handlingsplan för Intelligenta godstransporter Med utgångspunkt i målbilden har ett antal aktiviteter som arbetsgruppen anser vara viktiga att genomföra under de kommande 5-10 åren tagits fram. Dessa aktiviteter är: 1. Etablera samordnande funktion 2. Utredning för hur incitamentsstrukturen kan och bör se ut 3. Utredning av Informationshantering, delning, migrering och säkerhet? 4. Skapa en gemensam informationsmolnlösning 5. Pilot på systemnivå med utrullning/uppskalning 6. Driftsätt uppkopplade stödfunktioner 7. Utveckla system för kontroll av fordonsegenskaper 8. Automatiseringens påverkan på godstransporter 1 - Etablera samordnade funktion Det behövs en sammanhållande kraft/kansli för att koordinera och driva området, och för att säkerställa att industrin väljer att placera sina insatser inom området i just Sverige. Ett projektkansli etableras med uppgift att hålla samman området. Kansliet skall ha en kontinuerlig övervakning av pågående och kommande aktiviter globalt med fokus Europa för att ta del av viktig utveckling av området. Ett viktigt europeiskt samarbete är DTLF (Digital Transport and Logistics Forum) som behöver följas ingående. Långsiktiga målet är att kansliet skall övergå i en organisation som leder arbetet. Uppstart snarast Slut, inget Redovisning av Kontinuerligt Centrala aktörer Forum etablerar denna funktion i samverkan med Vinnova, Trafikverket och ITS- aktörer i Sverige. Kansliet finansieras av myndigheter inom området 2 - Utredning för hur incitamentsstrukturen kan och bör se ut För att nå de uppsatta målen behöver respektive deltagare i godstransporterna se en vinning, i praktiken innebär detta någon typ av ekonomiskt incitament. Vi har en komplex incitamentsstruktur eftersom de olika aktörerna har väsentligt olika drivkrafter och möjligheter att bidra. Man behöver således hitta lösningar som möjliggör att kostnadsstrukturen och vinsterna fördelas på ett lämpligt sätt så att alla aktörer som behövs i kedjan har rätt incitament och möjlighet till att bidra till intelligenta godstransporter. Denna aktivitet syftar till att titta på de aktörer som medverkar i intelligenta godstransporter för att se hur deras respektive incitament ser ut i förhållande till deras uppskattade kostnader. Behöver man skapa temporära lokala eller nationella incitament för att få utrullningen på en bred front att hända. Vilka strukturer finns och behöver skapas för att det skall fungera på nationell nivå. Uppstart 2017 Slut, 2018 Redovisning av Centrala aktörer 2018 Akademin, Näringsdepartementet, 6 1M SEK för akademin övriga aktörer

Trafikverket självfinansierade Relaterade aktörer: Transportnäringen (tex åkerier). fordonsindustrin 3 - Utredning av Informationshantering Digital information om gods och godsbärare kan betraktas vara av speciellt känslig art. Det handlar om gods som är stöldbegärligt, miljöfarligt eller direkt farligt för gemene man och information om detta bör hanteras med största försiktighet. Dock kräver framtidens intelligenta godstransporter transparens av information där informationen delas, migreras och hanteras av många parter. I relation med föraren av godsbäraren kan även denna information falla under datalagstiftningar såsom GDPR (General Data Protection Regulation EU 2016/679). För att digitalisering av godstransporter skall fungera behöver man se över lagstiftning som möjliggör hantering av data utifrån ett Data Privacy perspektiv (PUL mm). Dvs säkerställa att rapportsystem etc. kan införas utan att bryta mot andra lagkrav. Uppstart, 2017 Slut, 2018 Redovisning av Centrala aktörer 2018 Trafikverket, Näringsdepartementet och ITS- aktörer i Sverige. Respektive part finansierar sin egen del 4 Skapa en gemensam informationsmolnlösning Intelligenta godstransporter handlar till stor del av delning av information mellan aktiva parter inom transportnäringen. För att kunna dela information effektivt bör informationen delas genom ett gemensamt, centralt och delat informationssystem. Ett arbete behövs för att säkerställa att denna gemensamma infrastruktur finns på plats med gemensam informationsmodel. Uppstart, 2018 Slut, 2020 Redovisning av Centrala aktörer Transportnäringen, ICT- aktörer, aktiva aktöre inom godshanteringssystem Oklart 5 - Pilot på systemnivå med utrullning / uppskalning För att på allvar kunna realisera nya innovativa lösningar i transportsystemet är det av största vikt att vi genomför pilotstudier på en högre nivå än vad som hittills gjorts. De piloter som genomförs på området intelligenta godstransporter idag är allt som oftast piloter av mindre avgränsade delar i transportkedjan med en eller ett fåtal aktörer inblandade. Piloter på den systemnivå (Där hela transporten dörr- dörr hanteras inklusive eventuella modalskiften, terminalhantering etc.) som krävs för att verkligen kunna se vilka effekter en lösning får, ofta i kombination med andra lösningar, saknas. Just kombinationen av flera lika ITS- lösningar är av stor vikt för att verkligen kunna se vilka effekter som kan åstadkommas då en åtgärd kan förstärka effekten av en annan. 7

För att visa på vilka fördelar olika ITS- tjänster i kombination kan ge är det viktigt att ett brett spektra av tjänster testas. Det inkluderar tjänster på olika nivåer, allt från grundläggande tjänster som ett Transport ID som talar om detaljer för en viss transport (innehåll, destination etc.) till strategiska prioritetstjänster och operationella tjänster såsom check- in, check- ut och individuell trafikledning. Att rigga en pilot av det här slaget kräver ett brett engagemang från många inblandade parter. Allt från åkerier till väghållare via telekomleverantörer, terminaloperatörer och fordonstillverkare är av stor vikt för ett framgångsrikt genomförandet. Denna aktivitet kopplar tydligt till Test site Swedens arbete med storskaliga demonstrationer av nya lösningar inom transportsektorn. 2017-2020 Redovisning av Genomförd pilot med utvärdering av de testade åtgärderna. Centrala aktörer Trafikverket, städer, hamnar/terminaler, åkerier, leverantörer av kommunikationsutrustning fordonstillverkare, Test site Sweden. Kostnaden varierar med storleken på piloten och samtliga centrala aktörer bör kunna bidra till en då den bör resultera i effekter som alla inblandade parter kan dra nytta av. Detta bör sedan kunna kompletteras med extern från till exempel Vinnova eller EU. 6 - Driftsätt uppkopplade stödfunktioner Funktioner i trafiksystemet som idag är manuella eller visuella behöver bli digitala och uppkopplade för att kunna nås i realtid av uppkopplade fordon. Detta är en avgörande förutsättning för kooperativ ITS och ökad automatisering. Denna aktivitet måste påskyndas för att inte bli den felande länken i det totala uppkopplade transportsystemet där intelligenta godstransporter är en del. Valda uppkopplade stödfunktioner specificeras och driftsätts. Följande funktioner föreslås prioriterade som initiala tjänster: a. Digitala trafikregler b. Säkerhetskritisk trafikinformation c. Stöd för tunga fordon Dessa och ytterligare funktioner etableras i samverkan mellan Trafikverket och industri. 2017-2018 Redovisning av Plattform för uppkopplade stödfunktioner. Centrala aktörer Trafikverket föreslås driva på för att valda uppkopplade stödtjänster snarast etableras och driftas i pilotversion. Detta påskyndas genom??? 8

innovationsupphandling eller motsvarande förfarande. ICT- aktörer tar fram motsvarande system och tjänster med arkitektur som möjliggör adderande av funktioner och aktörer. Fordonsindustrin bidrar med integration mot fordonens lösningar. 7 - Utveckla system för kontroll av fordonsegenskaper HCT är ett lyckat projekt i Sverige som ger stora besparingar och ökad effektivitet. Att utveckla detta koncept vidare till ytterligare områden med incitament for olika typer av förbättringar av godstransportörens transporter ligger nära till hands. En typisk tillämpning är inbyggd viktkontroll i lastbilar för egenkontroll samt myndighetskontroll. Detta skall göras tillsammans med tydliga incitament till rapporterande transportör, typiskt HCT, och möjliggöra transporter på outnyttjad infrastruktur. Start: 2018 Slut: 2020 Redovisning av Centrala aktörer 2020 Trafikverket, Fordonstillverkare, Lokala myndigheter Liknande HCT projektet 8 - Automatiseringens påverkan på godstransporter Automatisering av vägtransporter pågår, och det är inte en fråga om utan när självkörande fordon kommer på publika gator. Självkörande fordon kommer kunna förändra transportsystemet, och påverka affärsekosystem, användandet av infrastrukturen, och ha påverkan på klimat och transporteffektivitet. För persontransporter har flera analyser gjorts om självkörande fordons påverkan på transportsystemet, och studier visar bland annat att det är mycket viktigt att myndigheter tidigt deltar i utvecklingen för att ha policys och regelverk på plats. Annars är risken stor att självkörande fordon snarare bidrar till ett ineffektivt transportsystem. Analyserna av hur godstransporter påverkas av automatisering och självkörande fordon är fortfarande sparsam, och behöver göras nu. Exempel på effekter som behöver studeras är: potential att öka transporteffektivitet, effekter av att mindre farkoster kan bli lönsamma om förarkostnaderna minskar, infrastrukturens utnyttjande, skiften mellan olika transportslag (från tåg till lastbil), konsekvenser för internationella transporter, samt policys och regler som behövs för att den nya möjlighet som självkörande fordon ger ska bli samhällsekonomiskt hållbar. Dessa analyser behöver göras i samverkan mellan akademi, näringsliv och myndighet. Vi föreslår att detta arbete genomförs i två steg, där det första steget är en förstudie för att samla intressenter och tillsammans analysera vilka områden som påverkas och peka ut kunskapsbehovet. Tidigare arbeten inom persontransporter bör ligga till grund. Andra steget är att med förstudien som grund starta ett antal (ca 2-3 stycken) fördjupade forsknings- och demoprojekt inom området. Forskningsprojekten ska leda till fördjupad kunskap om automatiserings påverkan på godstransporter, vilka krav detta ställer på infrastruktur och nyttjandet av den. 9

2017 förstudie 2018-2020 demo- och forskningsprojekt Redovisning av Rapporter, seminarier, workshops Centrala aktörer Akademi, näringsliv, Trafikverket, Städer 1 MSEK (förstudie) 10-20 MSEK (demo- och forskningsprojekt) Nästa steg För att få intelligenta godstransporter att bli verklighet så behöver området ledas effektivt. Den enskilt viktigaste aktiviteten är att etablera en samordnande funktion som övervakar området, delar information och planerar olika aktiviteter för att säkerställa att piloter blir produktionssatta på marknaden. Detta bör ledas av centrala aktörer inom Trafikverket med hjälp av åkerinäringen, fordonsindustrin samt sammankopplade aktörer inom övriga transportbärare. Samlat för fokusområdet Efter åratal av många, mindre och större, piloter så anses det vara dags att rulla ut lösningar som ger vinningar i samhället. Hela handlingsplanen siktar just på detta för att verkligen nå ut med Intelligenta Godstransporter. Flera av de föreslagna aktiviteterna syftar till storskaliga test eller tom kommerciallisering av Intelligenta Godstransporter. Flera tidigare piloter har stor möjlighet att med relative små medlen kunna rullas ut storskaligt. 10

Bilagor med referenser Färdplan High Capacity Transports Väg, https://www.transportinnovation.se/system/files_force/dokument/fardplan_for_hct_vag.pdf?downl oad=1 Färdplan för trafikledning alla trafikslag, https://www.transportinnovation.se/system/files_force/dokument/trafikledning_fardplan_ver_1.0.p df?download=1 Sammanfattning av färdplan för uppkopplade och samverkande transporter, https://www.transportinnovation.se/system/files_force/dokument/fardplan_uppkopplade_transpor ter_- _sammanfattning_2.0.pdf?download=1 Färdplan Citylogistik Godstransporter i urbana områden, https://www.transportinnovation.se/system/files_force/dokument/fardplan_for_citylogistik.pdf?do wnload=1 11

Bilaga, Forum för innovation Forum för innovation har under de senaste åren skapat ett antal färdplaner med koppling till Intelligenta godstransporter. Flera av dessa har målbilder som väl reflekterar vad Sverige bör ha i sin målsättning. Från dessa färdplaner kan utläsas; Uppkopplade och samverkande transporter Uppkopplade fordon kommer driva på digitaliseringen av transportsektorn och effektivisera transporterna och dess påverkan på samhället. Ett flertal avancerade tjänster ses som möjliga. Att våra fordon kommer att var uppkopplade för delning av information men även direkt mot varandra är en framtidsförutsägelse som få misstror. Utvecklingen går odiskutabelt i den riktningen och det stora genomslaget beräknas komma när den femte generationens mobilnät lanseras inom några år. Denna förändring kommer att revolutionera transportsektorn. När alla fordon som rullar på våra vägar ropar hej här är jag blir effektiviteten bättre, säkerheten ökar samtidigt som miljöpåverkan minskar. I ett transportsamhälle där all trafik är uppkopplad och kan samverka skapas möjligheter till avancerade tjänster kring: Uppkopplad trafiksäkerhet - kommunicerande fordon undviker olyckor Smart trafikledning - trafiken kan styras för maximal framkomlighet och minimal miljöpåverkan Effektiva Godstransporter transportsystemet kan nyttjas optimalt Koordinerad multimodal trafik flera transportslag samverkar effektivt Ökad automatisering av både person- och godstransporter ger ökad effektivitet, säkerhet och minskad miljöpåverkan HCT Via High Capacity Transport (HCT) införs fordon med högre kapacitet, det vill säga längre och tyngre fordon med ökad volym. Därmed kan befintlig kapacitet tas bättre tillvara genom en mer rationellt användning av infrastrukturen. Samtidigt minskar behovet av investeringar i ny infrastruktur. Området har kopplingar till transporteffektivt utnyttjande av fordon, farkoster och infrastruktur samt energieffektivitet och hållbara drivlinor. High Capacity Transport ger produktivitetsökningar i industrin, lägre energianvändning per fraktat ton gods och lägre utsläpp av framför allt koldioxid. HCT kan stärka svensk konkurrenskraft, bland annat genom att bidra till kostnadseffektivare transporter, särskilt för den transportintensiva skogs- och gruvnäringen. HCT kan även vara ett framtida exportområde för svensk fordonsindustri. I färdplanen för HCT utrycks en vision: Du får tillgång till ett utsnitt av vägnätet där du får konkurrensfördelar, under förutsättning att du uppfyller och följer villkoren för tillträde. Citylogistik Citylogistik handlar om att hitta fungerande former för godstransporter i staden. Målet är att transporter ska stödja en ekonomisk, social och kulturell utvecklingen utan negativa effekter i form av trafikstockning, buller och miljöpåverkan. Utmaningen är att i hitta lösningar som hanterar både 12

ett ökat transportbehov och människors ökande krav på utrymme för boende, arbets- och mötesplatser. Det övergripande målet för citylogistik är att bidra till att skapa förutsättningar för attraktiva städer. Hållbar stadsutveckling förutsätter effektiva system med hög funktionalitet där samtidigt negativa effekter minimeras. Intresset för frågan har ökar under de senaste åren vilket har fått allt fler intressenter att engagera sig. Kraven på området citylogistik blir samtidigt större i takt med att våra städer fortsätter att växa. Effektivare godstransporter är en förutsättning om staden ska kunna bidra med en ekonomisk tillväxt. Trafikledning alla trafikslag Information - och de sätt på vilket denna tillhandahålls och används - är centralt för att öka transporteffektiviteten. Olika delar av transportsektorn har kommit olika långt i hur information används. Ett exempel är det sätt på vilket trafiken styrs. På europeisk nivå pågår ett utvecklingsarbete, där målet är att etablera gemensamma styrsystem inom olika trafikslag. Ett syfte med färdplanen är att visa hur lösningar för trafikledning kan användas trafikslagsövergripande, hur de kan delas mellan trafikslag men även visa på vilka fördelar en samordning kan ge. Ett annat syfte är att utveckla trafikledningssystemen inom varje trafikslag samt effektivisera transporter runt noder/hot spots. Om kunskapsöverföringen mellan trafikslagen utvecklas - och kunskap samutnyttjas i högre grad - kan det stärka svensk industri och svenska tjänsteutövare. Ett axplock av målen består av Trafikslagsövergripande trafikledning - för koordinering mellan trafikslag Trafikslagsövergripande erfarenhetsutbyte - sammanhållet förbättringsarbetet Trafikslagsövergripande Informationshantering gemensamma budskap och informationshantering Utveckling av trafikledningssystemen inom de olika trafikslagen effektivisera trafikledning Effektivare noder/hot spots viktiga noder såsom flygplatser, hamnar och godsterminaler (tex Stockholms cityterminal, Arlanda Airport, Landvetter flygplats och Göteborg hamn) behöver effektiviseras Innovationsplattform för tredjepartsutveckling skapa förutsättningar för oberoende aktörer, baserat på delad data 13