INTELLIGENTA GODSTRANSPORTER UTKAST

Transkript

1 INTELLIGENTA GODSTRANSPORTER UTKAST Introduktion Trafikverket levererade 2014 ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet övergår nu i nästa fas där Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Vinnova och ITS Sweden utvecklar en strategi och handlingsplan med ambitionen att göra Sverige internationellt framstående inom ITS. Kärnan i handlingsplanen består av prioriterade områden av stor betydelse för ITS i Sverige. Under hösten 2015 har ett stort antal områden kartlagts och genom workshops, webenkäter, webinarium och i samråd med myndigheter, näringsliv och akademin har antal områden reducerats. Resultatet är 12 prioriterade områden som gemensamt bidrar till en färdriktning för svensk utveckling inom ITS fram till år Ett av dessa områden är Intelligenta Godstransporter. Varje prioriterat område leds av en ordförande som tillsammans med en arbetsgrupp och en sekreterare ansvarar för att ta en färdplan med mål och konkreta aktiviteter. Utöver prioriterade områden etableras även horisontella områden med uppgift att stödja och realisera aktiviteter i färdplanen. Resultatet kommer sedan att redovisas den oktober 2016 på den nationella ITS konferensen i Stockholm som en del i remissförfarandet inför slutleverans till regeringen vid årsskiftet. Introduktion till det prioriterade området intelligenta godstransporter Kommissionen har pekat ut nio stycken Core Network Corridors i Europa där flaskhalsar ska elimineras och gränsöverskridande sektioner åtgärdas med innovativa och interoperabla lösningar (IKT) i syfte att öka framkomlighet och höja trafiksäkerhet. I samband med att godstransporter är uppkopplande skapas det nya möjligheter. Hur kan vi till exempel skapa ett effektivt transportsystem med befintlig infrastruktur? Det finns ITS-system installerade längs med motorvägar som ofta är autonoma och kommunicerar med egna separat system. Här finns det många fördelar med att koppla samman olika system. Till exempel kan kapaciteten i vägrummet ökas. Andra innovativa lösningar inkluderar att godstransporter kommunicerar realtidsinformation om aktuell last, vägval, destination, fordonsegenskaper etc. I området intelligenta godstransporter inkluderas även High Capacity Transports (långa och tunga lastbilar med hög lastkapacitet) i samband med tillträdeskontroll och E-freight, det vill säga möjligheten att använda digitala fraktsedlar och att följa godset under hela transporten. Detta område har en tydlig koppling till ett antal andra områden inom ITS-handlingsplanen. Det finns en tydlig koppling mellan detta område och området uppkopplade och samverkande system då intelligenta godstransporter i stor utsträckning bygger på att transporter är uppkopplade. Ett annat område som har en koppling till detta är citylogistik. Även om det inte främst är godstransporter i städer som hanteras inom detta område så finns en koppling i och med att gränssnitt mellan det nationella vägnätet och städerna måste hanteras på ett bra sätt. Även trafikledning är ett viktigt område för att få intelligenta godstransporter att fungera optimalt. Deltagare i arbetsgruppen Följande personer har deltagit under möten och kommit med input till arbetet: - Jörgen Visen Wahlund, AB Volvo (Ordförande) - Patrik Hillblom, Sweco (Sekreterare från ITSHP sekretariat) - Arne Lindeberg, Trafikverket 1

2 - Jan Bergstrand, Trafikverket - Per-Olof Arnäs, Chalmers - Omar Bagdadi, Transportstyrelsen - Martin Nilsson, Teknikföretagen 2

3 Bakgrund Handlingsplanens inriktning är att utforska de möjligheter ITS ger i samband med godstransporter längs korridorer och vid multimodala knutpunkter i syfte att skapa ett effektivt transportsystem med befintlig fysisk infrastruktur. ITS möjliggör en effektivisering av godstransporter och underlättar hanteringen i gränssnitten mellan olika transportslag (ex digitala fraktsedlar som förenklar administration) och mellan större transportkorridorer samt gränssnittet till städer. Från infrastrukturhållarens sida ger uppkopplade godstransporter möjligheten att övervaka och styra (tillträdesrestriktioner) fordonen på ett helt annat sätt än idag. Ett exempel på detta är det Australiensiska programmet IAP där extra tunga fordon övervakas med hjälp av certifierade, uppkopplade enheter i fordonen. Tidigare arbeten En hel del arbete har redan gjorts och en del arbete pågår inom området intelligenta godstransporter. I detta avsnitt presenteras en del av dessa kort för att ge en bakgrund till området och vad som gjorts. Här kommer en bakgrundsbild ges genom att redogöra för vad som tidigare gjorts på området. Kommande avsnitt med aktiviteter kopplas sedan till detta. Forum för transportinnovations färdplaner Forum för transportinnovation har de senaste åren tagit fram en rad olika färdplaner inom transportområdet. En del av dessa har relevans för området intelligenta godstransporter och dessa har arbetet med denna handlingsplan tagit avstamp i. De färdplaner med relevans för detta arbete är: - HCT - Citylogistik - Trafikledning - Uppkopplade och samverkande transporter Inom dessa färdplaner har viktiga aktiviteter för framtiden identifierats. Denna handlingsplan utgår från dessa och utvecklar vidare där det behövs uppdateras. 3

4 Målbild 2020 med utblick 2025 Väl fungerande godstransporter är av största vikt för att kunna upprätthålla ett väl fungerande samhälle. Detta innebär att de måste finnas samtidigt som de ska genomföras på ett så effektivt och tillförlitligt sätt som möjligt för att uppnå den fulla potentialen samtidigt som de negativa effekterna som kommer av godstransporter minimeras. Ett exempel på hur godstransporter kan effektiviseras är genom att använda större fordon. Sverige tillåter generellt större och tyngre transporter jämfört med omvärlden för att utnyttja infrastrukturen mer effektivt. ITS kan driva på ytterliggare steg i denna riktning för att utöka och förenkla nyttjande av infrastrukturen för ännu större och tyngre transporter. Med digitaliserade övervakningssystem och godkännandeprocess bör detta möjliggöras. Forum för innovation har under de senaste åren skapat ett antal färdplaner med koppling till Intelligenta godstransporter. Flera av dessa har målbilder som väl reflekterar vad Sverige bör ha i sin målsättning. Från dessa färdplaner kan utläsas; Uppkopplade och samverkande transporter Att våra fordon kommer att var uppkopplade mot internet men även direkt mot varandra är en framtidsförutsägelse som få misstror. Utvecklingen går odiskutabelt i den riktningen och det stora genomslaget beräknas komma när den femte generationens mobilnät lanseras inom några år. Denna förändring kommer att revolutionera transportsektorn. När alla fordon som rullar på våra vägar ropar hej här är jag blir effektiviteten bättre, säkerheten ökar samtidigt som miljöpåverkan minskar. I ett transportsamhälle där all trafik är uppkopplad och kan samverka skapas möjligheter till avancerade tjänster kring: HCT Uppkopplad trafiksäkerhet - kommunicerande fordon undviker olyckor Smart trafikledning - trafiken kan styras för maximal framkomlighet och minimal miljöpåverkan Effektiva Godstransporter transportsystemet kan nyttjas optimalt Koordinerad multimodal trafik flera transportslag samverkar effektivt Ökad automatisering av både person- och godstransporter ger ökad effektivitet, säkerhet och minskad miljöpåverkan Via High Capacity Transport (HCT) införs fordon med högre kapacitet, det vill säga längre och tyngre fordon med ökad volym. Därmed kan befintlig kapacitet tas bättre tillvara genom en mer rationellt användning av infrastrukturen. Samtidigt minskar behovet av investeringar i ny infrastruktur. Området har kopplingar till transporteffektivt utnyttjande av fordon, farkoster och infrastruktur samt energieffektivitet och hållbara drivlinor. High Capacity Transport ger produktivitetsökningar i industrin, lägre energianvändning per fraktat ton gods och lägre utsläpp av framför allt koldioxid. HCT kan stärka svensk konkurrenskraft, bland annat genom att bidra till kostnadseffektivare transporter, särskilt för den transportintensiva skogs- och gruvnäringen. HCT kan även vara ett framtida exportområde för svensk fordonsindustri. I färdplanen för HCT utrycks en vision: 4

5 Du får tillgång till ett utsnitt av vägnätet där du får konkurrensfördelar, under förutsättning att du uppfyller och följer villkoren för tillträde. Citylogistik Citylogistik handlar om att hitta fungerande former för godstransporter i staden. Målet är att transporter ska stödja en ekonomisk, social och kulturell utvecklingen utan negativa effekter i form av trafikstockning, buller och miljöpåverkan. Utmaningen är att i hitta lösningar som hanterar både ett ökat transportbehov och människors ökande krav på utrymme för boende, arbets- och mötesplatser. Det övergripande målet för citylogistik är att bidra till att skapa förutsättningar för attraktiva städer. Hållbar stadsutveckling förutsätter effektiva system med hög funktionalitet där samtidigt negativa effekter minimeras. Intresset för frågan har ökar under de senaste åren vilket har fått allt fler intressenter att engagera sig. Kraven på området citylogistik blir samtidigt större i takt med att våra städer fortsätter att växa. Effektivare godstransporter är en förutsättning om staden ska kunna bidra med en ekonomisk tillväxt. Trafikledning alla trafikslag Information - och de sätt på vilket denna tillhandahålls och används - är centralt för att öka transporteffektiviteten. Olika delar av transportsektorn har kommit olika långt i hur information används. Ett exempel är det sätt på vilket trafiken styrs. På europeisk nivå pågår ett utvecklingsarbete, där målet är att etablera gemensamma styrsystem inom olika trafikslag. Ett syfte med färdplanen är att visa hur lösningar för trafikledning kan användas trafikslagsövergripande, hur de kan delas mellan trafikslag men även visa på vilka fördelar en samordning kan ge. Ett annat syfte är att utveckla trafikledningssystemen inom varje trafikslag samt effektivisera transporter runt noder/hot spots. Om kunskapsöverföringen mellan trafikslagen utvecklas - och kunskap samutnyttjas i högre grad - kan det stärka svensk industri och svenska tjänsteutövare. Ett axplock av målen består av Trafikslagsövergripande trafikledning - för koordinering mellan trafikslag Trafikslagsövergripande erfarenhetsutbyte - sammanhållet förbättringsarbetet Trafikslagsövergripande Informationshantering gemensamma budskap och informationshantering Utveckling av trafikledningssystemen inom de olika trafikslagen effektivisera trafikledning Effektivare noder/hot spots viktiga noder såsom Stockholms cityterminal och Arlanda Airport samt Göteborg hamn behöver effektiviseras Innovationsplattform för tredjepartsutveckling skapa förutsättningar för oberoende aktörer, baserat på delad data Utöver de mål som sätts inom ovan beskrivna färdplaner har arbetsgruppen tagit fram ytterligare mål som behöver rensas samt förfinas: Optimera och effektivisera infrastrukturen för att nå bättre nyttjandegrad och bättre flöde på vägar, järnväg och sjöfarten 5

6 o Organisera godstrafiken Prioritera godstransporter Sverige bör med framtida piloter göra dem på en systemnivå närmare en industralisering av lösningen än en mindre lokal, ej interoperabel lösning reglemente -överskridande lösningar o Tex Nationsöverskridande lösningar o Tex olika regler mellan städer o Olika temporära regler som tex bärighet pga tjällossning Multimodala lösningar o Sy ihop trafikledning mellan transportslag o Tillgänglighet av transporter och infrastruktur (e-docs/digitala fraktsedlar...) Myndighetskontroll vikt etc o Digitaliserade rapportsystem och kontrollsystem Deklaration och informationsdelning från/mot infrastruktur o Tex tunnlar, ok att köra, in/ut-checkning i tunneln, tillåta/begränsa DPF Regenerering i tunnel osv Infrastruktur som motsvarar upp mot de framtida kraven på godstransporter o Tex hubbar för city-dist. Hamnar. Styra mot olika vägar eller alternativa hubbar etc. o Kommersiella drivkrafter (styrning av gods till alternativa hubbar) Tillförlitlighet i transporter och följa gods Mobila omlastningsmöjligheter vid motorväg Dörr-Dörr perspektiv på lösningar För att digitalisering av godstransporter skall fungera behöver man se över lagstiftning som möjliggör hantering av data utifrån ett Data Privacy perspektiv (PUL mm). Dvs säkerställa att rapportsystem etc kan införas utan att bryta mot andra lagkrav Interoperabla lösningar som fungerar ihop och ej är autonoma 6

7 Handlingsplan för Intelligenta godstransporter Med utgångspunkt i målbilden har ett antal aktiviteter som arbetsgruppen anser vara viktiga att genomföra under de kommande 5-10 åren tagits fram. Dessa aktiviteter är: 1. Etablera samordnande funktion 2. Driftsätt uppkopplade stödfunktioner 3. Utveckla och demonstrera effektiva kommunikationslösningar 4. Pilotprojekt uppkopplad trafikledning 5. Pilot på systemnivå 6. Utveckla nya system för kontroll av fordonsegenskaper 7. Samverkande trafikledning mellan stad och nationell transport 8. Etablera samordnade funktion Det behövs en sammanhållande kraft/kansli för att koordinera och driva området, och för att säkerställa att industrin väljer att placera sina insatser inom området i just Sverige. Ett projektkansli etableras med uppgift att hålla samman området. Forum etablerar denna funktion i samverkan med Vinnova, Trafikverket och ITS-aktörer i Sverige. Kansliet finansieras av myndigheter inom området Driftsätt uppkopplade stödfunktioner Funktioner i trafiksystemet som idag är manuella eller visuella behöver bli digitala och uppkopplade för att kunna nås i realtid av uppkopplade fordon. Detta är en avgörande förutsättning för kooperativ ITS och ökad automatisering. Denna aktivitet måste påskyndas för att inte bli den felande länken i det totala uppkopplade transportsystemet där intelligenta godstransporter är en del. Valda uppkopplade stödfunktioner specificeras och driftsätts. Följande funktioner föreslås prioriterade som initiala tjänster: 1. Digitala trafikregler 2. Säkerhetskritisk trafikinformation 3. Stöd för tunga fordon Dessa och ytterligare funktioner etableras i samverkan mellan Trafikverket och industri. Trafikverket föreslås driva på för att valda uppkopplade stödtjänster snarast etableras och driftas i pilotversion. Detta 7

8 påskyndas genom innovationsupphandling eller motsvarande förfarande. ICT-aktörer tar fram motsvarande system och tjänster med arkitektur som möjliggör adderande av funktioner och aktörer. Fordonsindustrin bidrar med integration mot fordonens lösningar. Utveckla och demonstrera effektiva kommunikationslösningar Idag råder tveksamhet i vilken utsträckning fordons-tillverkare ska investera i V2V, i vilken utsträckning väghållare ska investera i V2I samt hur mobilnäten ska stödja uppkopplade fordon på bästa sätt. Sverige har här unika förutsättningar att få till ett samarbete mellan ledande fordons- och telekomindustri och trafikmyndigheter. Säkerställ att ledande ICT-aktörer tar fram lösningar7 där effektiv V2X säkerställs på kort och lång sikt genom att nyttja lokal (V2V, V2I) och global (cellulär) kommunikation i effektiv kombination. Pilotprojekt enligt nedan används som avgörande drivkraft för att detta sker just nu och i Sverige. Lösningarna demonstreras i pilotprojekten. Pilotprojekt behövs ytterligare inom området för godshantering dvs i en kombination med terminaler, prioritering av trafik och godstransporter. ICT aktörer och Fordonstillverkare samverkar för att ta fram ledande lösningar, och går här in med resurser för forskning och utveckling. Trafikverket deltar för att testa hur man kan nyttja effektiv digital kom-munikation med fordon och trafikanter. Samarbete med nordiska länder, industri och EU. Fordonsnära insatser (FFI) behöver här kombineras med ledande ICT (Automatisering, 5G). 8

9 Pilotprojekt uppkopplad trafikledning Färdplanen redovisar ett antal tjänster kring upp-kopplade och samverkande transporter med stora effekter på trafiksäkerhet, miljö och transport-effektivitet. Dessa behöver paketeras i ett sammanhållande projekt som ligger närmare i tiden än projekt kring automatiserad körning. Detta projekt kan därmed driva framtagningen av nödvändig digital infrastruktur, samverkansformer och tjänster i närtid. Pilotprojektet Uppkopplad trafikledning etableras som ett projekt vars nytta för samhälle och näringsliv är tydligt formulerat. Pilotprojektet nyttjar upp-kopplade stödfunktioner och effektiva kommunikations-lösningar enligt ovan. Huvudområden/piloter: 1. Uppkopplad trafik-information/styrning 2. Uppkopplad trafiksäkerhet 3. Stöd för tunga fordon Det samlande pilotprojektet etableras av den samordnande funktionen. Trafikverket föreslås en central roll i att finansiera och driva de delar av pilotprojektet som motsvarar Trafikverkets roll i det uppkopplade Transsportsystemet: Valda uppkopplade stödfunktioner, delar av V2X samt drift av detta. Vinnova tar en central roll i att finansiera och koordinera de delar som omfattar industri och akademi. Industrin fokuserar valda satsningar och demonstrationer till Sverige. 9

10 Pilot på systemnivå För att på allvar kunna realisera nya innovativa lösningar i transportsystemet är det av största vikt att vi genomför pilotstudier på en högre nivå än vad som hittills gjorts. Det vanliga idag är att piloter utförs på mindre avgränsade delar och inte på den systemnivå som krävs för att verkligen kunna se vilka effekter en lösning får (ofta i samband med andra lösningar). Ny teknik har stor potential att bidra till en ökad effektivitet och tillförlitlighet hos godstransporter. ITS skulle till exempel kunna användas för att styra vilka fordon som får tillgång till olika områden (städer, terminaler, hamnar, tunnlar etc.) vid olika tidpunkter. Denna aktivitet kopplar tydligt till Test site Swedens arbete med storskaliga demonstrationer av nya lösningar inom transportsektorn Trafikverket, städer, hamnar/terminaler, åkerier, leverantörer av kommunikationsutrustning fordonstillverkare, Test site Sweden. Kostnaden varierar med storleken på piloten och samtliga centrala aktörer bör kunna bidra till en. Utveckla nya system för kontroll av fordonsegenskaper Typiskt inbyggd viktkontroll i lastbilar för egenkontroll samt myndighetskontroll. Detta skall göras tillsammans med tydliga incitament till rapporterande transportör, typiskt HCT, och möjliggöra transporter på outnyttjad infrastruktur. Polisen Samverkande trafikledning mellan stad och nationell transport Fullskalig implementation av trafikslagsövergripande trafikledning i stad Stockholm tas fram inom färdplanen men en utökning av detta gentemot gränsskiktet stad och nationell transport. Syftet är att på en systemövergripande nivå nå trafikledning mellan trafikslagen till och från Stockholm. Öppen och delad data mellan aktörer är nödvändig och är huvudleveransen för att nå detta FOI Färdplan för Trafikledning alla transportslag, Stockholm, trafikhuvudmän, terminalägare, Trafikverket, Vinnova, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket 10

11 Nästa steg Coming soon 11

12 Bilagor med referenser Färdplan High Capacity Transports Väg, oad=1 Färdplan för trafikledning alla trafikslag, df?download=1 Sammanfattning av färdplan för uppkopplade och samverkande transporter, ter_-_sammanfattning_2.0.pdf?download=1 Färdplan Citylogistik Godstransporter i urbana områden, wnload=1 12