Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Relevanta dokument
Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Grundlagarna. Offentligrättsliga principer 3/30/2015. Peter Lillieh. Dagens upplägg

Avdelningen för JURIDIK Rättsliga principer för socialt arbete

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Att styra kommunen 1

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Offentlighet och sekretess. Rebecka Isaksson, kommunjurist

EU-rätt Vad är EU-rätt?

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Kan Tullverket meddela föreskrifter om tull på införsel av varor? När ska en svensk domstol tillämpa EU-stadgan om grundläggande rättigheter?

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt?

Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

STAYAC finns inte längre!

Tryck- och yttrandefriheten i dag

Introduktion till lagstiftningen som styr myndighetens verksamhet, organisation och ansvarsområden januari 2019

Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt

Politisk information i skolan

Offentlighet och sekretess. våren 2012 Sverker Scheutz

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Regeringens proposition 1990/91:64

Med lagen som rättesnöre (Vad kan, får och måste du som lärare göra som myndighetsutövare?)

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Svensk författningssamling

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013

Saklighet och opartiskhet i biblioteksverksamheten

Tentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011

Myndigheter och sociala medier. 17 november 2017

EN ÖVERSYN AV TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHETEN DEL 1 OCH 2 Slutbetänkande av Yttrandefrihetskommittén (SOU 2012:55)

Förvaltningsrätt En introduktion

REGERINGSRÄTTENS DOM

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Centrala studiestödsnämnden Sundsvall KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Att verka på en juridisk spelplan

Vad är förvaltningsrätt?

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess

Förvaltningsrätt En introduktion

Kommentar till övningstentamen

Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150)

Ny förvaltningslag - den 30 maj Sven Boberg, stadsbyggnadskontoret Göteborg

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003

Sammanfattning 2018:1

Myndighetsutövning LRFs ståndpunkter

Mediegrundlagskommitténs betänkande Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Sid 1 (10) Dnr. Datum

Våra fyra grundlagar Hemuppgift

Introduktion till juridiken Juridiska begrepp och juridisk metod

ADVOKAT KARL HENRIK ÖSTBERG

aspx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Korruption, jäv, bisysslor mm. Professor Olle Lundin

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

Revisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan

Värdegrundsdelegationen. Introduktion till Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter

EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och myndigheters arkiv

KONSTITUTIONELL KONTROLL. Olof Wilske Jur. dr., Riksdagens utredningstjänst

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Beredningen har i uppdrag att utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.

Att verka på en juridisk spelplan

Rättsligt yttrande. Utredning

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 171

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

REGERINGSRÄTTENS DOM

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Förvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting

Ombud: N.N N.N Danowsky & Partners Advokatbyrå KB Box STOCKHOLM

Kommittédirektiv. Politisk information i skolan. Dir. 2014:117. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

DOM Meddelad i Stockholm

Bestämmelserna om disciplinpåföljd för intygsgivare i bostadsrättsförordningen har ansetts sakna stöd i lag.

Kommentar till skrivningen den 5 augusti 2013 för Terminskurs 1

Vad är förvaltningsrätt?

DOM Meddelad i Stockholm

Integritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar

Integritetsskydd (vid sidan av OSL): Sammanhangen Bakgrund Nyckelbegrepp Mer integritet?

Kommittédirektiv. Rasistiska symboler. Dir. 2018:61. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018

Polismyndighetens avlivningsbeslut av hund enligt tillsynslagen

Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda Motala kommun

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Rättssäkerhet vid beredandet av vård enligt LVU

Transkript:

Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna

Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin

Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift Författningar Förvaltningsmyndigheter och kommuner

Grundlagarna RF 1:3 Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen

Vad är en grundlag? Finns ingen definition i lagtexten Fastställs genom uppräkning i RF 1:3. Formell betydelse Svårare att ändra än en vanlig lag RF 8:14 (8:15)

Regeringsformen (RF) Vår viktigaste grundlag I denna finns grundläggande bestämmelser om: Vårt statsskick Regeringen och riksdagen Hur nya författningar kommer till Förvaltningen, domstolarna och kommunerna

Regeringsformen Kap. 1 Statsskickets grunder 1 - om Sverige som rättsstat och demokrati 4 och 6 - om riksdagen som lagstiftare och regeringen som styrande. 8 - om fördelningen av kompetens till domstolar och statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter 10 - om vårt medlemskap i EU samt andra internationella samarbeten

Regeringsformen Kap. 2 Grundläggande fri- och rättigheter Absoluta och relativa rättigheter, se 20 (12 ) De absoluta rättigheterna anses så viktiga att dessa endast kan begränsas genom att grundlagen förändras De relativa rättigheterna kan begränsas genom lag Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter 19

Regeringsformen Kap. 8 Olika författningar Vem får bestämma om vad? 1 Saker som ska meddelas genom lag 2 Delegation till regeringen att meddela förordning 3 (7 ) Subdelegation till förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela föreskrifter 10 (11 ) Lag får ej ändras eller upphävas annat än genom lag, 18 (17 )

Andra viktiga kapitel i RF Domstolarna 11 kap. Självständighet 11:3 (11:2) Förvaltningen 12 kap. Självständighet 12:2 (11:7) Kommunerna 14 kap. Självständighet 1:1 och 14:2

Yttrandefrihet Grundläggande bestämmelser i RF 2 kap. Reglerna i RF har förtydligats och specificerats i två egna grundlagar: Tryckfrihetsförordningen (TF) som gäller för tryckta skrifter Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som gäller för vissa andra medier

Tryckfrihetsförordningen (TF) Vad är tryckfrihet? Rätt att ge ut skrifter 1:1 Förbud mot censur 1:2 TF gäller exklusivt 1:3 Om TF ska tillämpas så tillämpas endast TF Speciella regler om ansvar m.m. Offentlighetsprincipen 2:1 Rätt att ta del av allmänna handlingar

Tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsbrott 7 kap. Särskilt uppräknade i 7:4 och 7:5 Om ansvar för tryckfrihetsbrott 8 kap. För t.ex. periodisk skrift är det den ansvarige utgivaren som primärt blir ansvarig 8:1 Om tillsyn och processform Justitiekanslern ansvarar för tillsynen 9 kap. Målen prövas av jury omfattandes nio stycken 12:2

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Gäller för vissa överföringar och upptagningar 1:1 Rätt att uttrycka tankar, åsikter, känslor etc. Lämna upplysningar i vilket ämne som helst YGL gäller exklusivt 1:4 Samma utgångspunkt som för tillämpningen av TF

Yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsbrott Direkt hänvisning till TF, YGL 5:1 Om ansvar för yttrandefrihetsbrott I första hand ansvarig utgivare, YGL 6:1 Om tillsyn och processform JK ansvarar för tillsynen, YGL 7:1 (hänvisar till TF) Jury, YGL 9:1 (hänvisar till TF)

Bloggar Omfattas de av grundlagskyddet i YGL? Kan de omfattas? Vem blir/är ansvarig?

Successionsordningen Gäller både kung och drottning 2 Ska tillhöra den rena evangeliska läran 4 Undantag från religionsfriheten Regeringen måste samtycka till ett eventuellt giftermål 5

Allmänna rättsprinciper

Grundlag Lag EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin

Principer En princip är något som kommer före något annat, utgör grunden för något annat eller styr något annat Nils Jareborg Rättsprinciper Bidrar till att ge uttryck för eller sammanfatta viktiga värderingar eller andra bedömningar Bidrar till att göra systemet värderingsmässigt sammanhängande Kan vara motstående, jfr. rättssäkerhetsprincipen och effektivitetsprincipen

Allmänna rättsliga principer Legalitetsprincipen Likabehandlingsprincipen Proportionalitetsprincipen Offentlighetsprincipen

Legalitetsprincipen Ett krav på normbundenhet i motsats till godtycke Vid offentlig maktutövning RF 1:1 st. 3 Särskilt viktig vid myndighetsutövning och ska tillämpas strikt vid betungande beslut En garanti för förutsebarhet hos myndigheterna och en minimering av godtycklighet i beslutsfattandet ledandes till rättssäkerhet för den enskilda Särskilt viktig inom straffrätten RF 2:10 st. 1

Exempel - Legalitet Om retroaktiv lagstiftning RÅ 1996 ref. 57 (Klippan-målet) Enligt Regeringsrätten bör en allmän utgångspunkt vara att till grund för prövningen av ett mål eller ärende skall ligga de föreskrifter som är i kraft vid tidpunkten för denna prövning.

Likabehandlingsprincipen Gäller den offentliga förvaltningen RF 1:9 Innebär att man i verksamheten ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet Myndigheternas beslut ska inte gynna eller missgynna enskilda utan att detta i sig har stöd i lag Krav på konsekvens Visst manöverutrymme finns, s.k. fritt skön jfr lämplig Exempel: Bestämmelser om jäv och bisysslor

JO-beslut Exempel - Objektivitet Bakgrund: En domare hade svarat på ett brev från en enskild som hävdade att nämndemännen under en förhandling hade sovit under vissa delar. Ord mot ord. För egen del kan jag inte finna annat än att Era påståenden är sanningslösa och inte borde ha framförts till mig på sätt som skett. Särskilt med hänsyn till Ert yrke borde Ni ha visat återhållsamhet med att framföra påståenden som är kränkande för den det gäller. Jag tycker alltså att Ert handlingssätt är förkastligt Sakligt svar?

Proportionalitetsprincipen Balans mellan mål och medel En avvägning måste göras i varje enskilt fall Exempel i lagtext RF 2:21 (2:12 st. 2) Polislagen 8 Lagen om psykiatrisk tvångsvård, 2 a och 2 b

Exempel - Proportionalitet Det svenska alkoholmonopolet Om alkoholreklam i tidningar och dess förenlighet med EU-rätten Det svenska förbudet mot reklam ansågs inte proportionerligt utan det avsedda ändamålet med lagstiftningen (att minska alkoholkonsumtionen) kunde genomföras genom mindre ingripande åtgärder, som t.ex. kortare öppettider, högre priser etc. Ansågs strida mot den fria rörligheten för varor som gäller inom EU

Offentlighetsprincipen Till främjandet av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar TF 2:1 En allmän handling kan vara antingen Offentlig (tillgänglig, TF 2:1) eller Hemlig (TF 2:2, Off. & SekrL) En allmän handling ska lämnas ut genast eller så snart som möjligt, TF 2:12

NJA 1993 s. 216 Exempel - Offentlighet TF 2:12 och 13 samt BrB 20:1 En tjänsteman vid en myndighet hade väntat i 13 månader med att lämna ut en allmän handling. Denne förklarade detta med bl.a. stor arbetsbelastning och att ärendet med all säkerhet skulle ha blivit snabbare utrett om denne hade fått en påminnelse om ärendet. Ringa tjänstefel inte dömd till ansvar Vad stadgar TF?

Övning Magnus, som arbetar som socialsekreterare, har fått ett standardärende på sitt bord som han i vanliga fall skulle handlägga utan problem. Nu är det dock så att det är Anna som är den enskilda parten i detta ärende. Magnus och Anna har aldrig kommit överens så Magnus vill inte vara tillmötesgående gentemot Anna. Han vet att det träder i kraft en lag inom en snar framtid som skulle göra det möjligt för Magnus att göra en mindre fördelaktig bedömning av Annas ärende än vad han kan göra med gällande lagstiftning. Magnus väljer att hänvisa till den nya lagen, den träder ju ändå snart i kraft som han utrycker det, när han bedömer ärendet. Kan Magnus göra såhär? Varför/varför inte?