Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki"

Carl-Johan Lundqvist
för 6 år sedan
Visningar:

1 Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Varför behöver vi tolka? för att inte skattelagstiftningen ska bli totalt oöverskådlig måste den göras generaliserbar > skapar tolkningsbehov politiker beslutar om lagstiftningens innebörd på ett övergripande plan, sedan måste det omsättas i författande av lagtext Vad är det vi tolkar? sakomständigheter lagtext HT 17 Mats Tjernberg, Juridiska fakulteten, professor

2 Skatterätt Skatt är en kostnad för enskilda men en intäkt för staten En del av offentlig rätt Motsättning i förhållandet individ stat skapar spänning och tvister, som måste lösas med respekt för enskildas integritet och rättsskydd, men också med hänsyn till att alla ska behandlas lika.

3 Närstående 2 kap. 22 IL Med närstående avses - make, - förälder, - mor- och farförälder, - avkomling och avkomlings make, - syskon, syskons make och avkomling, och - dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

4 Tolkningsriktningar Materiell rättvisa: - legitimitet - funktionalitet - konsekvens - adekvat - moral och etik - domaren får skapa rätt - (domaren får driva politik?) Formell rättvisa: - legalitet - principbundenhet - lika fall lika - domaren får ej skapa rätt

5 Kännetecken för riktningarnas ytterligheter Formell rättvisa lagstiftaren måste stå sitt kast den enskilde måste skyddas från godtycklighet vaga regler får inte påverka skatteuttaget domaren ska enbart fånga den givna enda rätta tolkningen Materiell rättvisa lagen är bara en text bland andra tolkning ska ske i lagen och skattesystemets anda domaren får skapa tolkning och t.o.m. driva politik

6 Den svenska legalitetsprincipen 8 kap. 2 RF: föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheten för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden [föreskriftskravet] 8 kap. 3 p. 2 RF: delegationsförbudet 2 kap. 10 st. 2 RF: retroaktivitetsförbudet 1 kap. 4 RF: riksdagen har kompetens att stifta lagar och besluta om skatt Legalitetsprincipens inverkan kan ses som en maktdelningsregel som förlägger beskattningsrätten till den folkvalda församlingen. Med andra ord kan detta anses utgöra en modern formulering av svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta ( års RF). Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Maria Hilling, docent /

7 Sammanfattningvis: Legalitetsprincipen Föreskriftskrav Förbud mot retroaktiv skattelagstiftning Anses innebära ett analogiförbud Tolkning måste ske inom lagens lydelse När lagen är vag måste ifyllnad ske med hjälp av andra tolkningsverktyg som förarbeten och rättspraxis Dock ej fylla ut entydig lagtext (vad är lag?? > systematisk tolkning behövs ibland)

8 Rättskällorna 1. Lagtext 2. Praxis (HFD, EUD) Tjernberg, Skattenytt 2016 nr 1-2, HFD:s prejudikatroll 3. Förarbeten a. Allmän motivering»uttrycker bakomliggande syfte b. Speciell motivering»mer konkreta tillämpningsdirektiv Tillkommer: Vetenskaplig doktrin, SKVs rekommendationer m.m.»ska SKV alltid vara objektivt? Tjernberg, Svensk Skattetidning 2015 nr 8/9

9 Källkonflikter Lagtext kontra förarbeten RÅ 1987 ref 6» Schablonavdrag tjänst uppenbar felformulering. RÅ 2001 ref 5 I» Fåmansföretagsdef. omfattar inte HB och i lagtexten stod bara fåmansföretag, inte HB. Detaljerade uttalanden i förarbeten måste inrymmas i lagens lydelse (liksom de allmänna motiven till lagen) RÅ 1996 ref 101, Swedish Match» lagen sa betydande omfattning, räckte med 14 % trots 20 % angivet i förarbeten

10 Lagtext: RÅ 1987 ref 6 -schablonavdrag i tjänst skall utöver kostnader som avses i punkterna 3 och 4 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst kronor. Avdraget får dock inte överstiga fem procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor." om tjänsteinkomst kr, kunde då schablonavdraget bli kr?? HFD: En analys av avdragsbestämmelserna, sedda i sitt inbördes sammanhang, ger vid handen att dessa - i överensstämmelse med vad som anges i riksskatteverkets handledning för taxering och hittills allmänt tillämpats i taxeringsarbetet - måste vara så att förstå att schablonavdrag skall medges med kr, dock med den begränsningen att avdraget inte får överstiga 5 procent av den skattskyldiges intäkt av tjänst, samt att ytterligare avdrag medges om de faktiska utgifterna uppgått till högre belopp. Av lagens förarbeten framgår också klart att lagstiftaren avsett att reglerna skulle ha denna innebörd (prop. 1981/82:197 s 66 f). Den av Staffan K hävdade tolkningen synes möjlig endast om bestämmelserna i 2 mom i strid mot vedertagna tolkningsprinciper läses helt lösryckta ur sitt sammanhang.

Relevanta dokument

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen att tillämpas vid 2008 års taxering * I detta meddelande finns information