Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Relevanta dokument
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Regionala diabetesrådet (RDR)

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Diabetesvård i Västerbotten

Minnesanteckningar vid möte med Dalarnas diabetesråd

FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården

Framgångar, hinder och innovation

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Verksamhetsberättelse 2017

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Kunskapsstyrning. Högskolan Dalarna Gösta Andersson

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Deltagare Borlänge: 76 personer. Deltagare Mora: 51 personer. Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer.

Stödja att varje landsting bildar ett diabetesråd där dessa frågor ska omhändertas

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Kvalitetsbokslut 2013

Verksamhetsberättelse 2016

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset

Nationella Diabetesregistret

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Politisk viljeinriktning diabetes


Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,

Bilaga Uppföljning 2016

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017

Din rätt att må bra vid diabetes

Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016

Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus

Lekeberg 15 maj Fredrik Svensson

Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

Diabetesvården i Norrbotten

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

Rutin för ersättning Hälsoval Örebro län 2017

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Capio Närsjukvård AB

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Kvalitetsbokslut 2013

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Nationella Kvalitetsregister


Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Uppföljning av Nationella riktlinjer för diabetes typ 1

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Kvalitetsbokslut 2012

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Framtidens primärvård

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

regionvastmanland.se Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti

Information till deltagaren

Den personliga diabetesboken

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Transkript:

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk

Nationella programrådet för diabetes, 2012- Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen Minska vårdpraxisvariationer och verka för en mer jämlik vård Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, konsekvensbeskrivningar och förslag till implementeringsstöd Effektivare utnyttjande av allas tid vid samverkan Samverka med andra aktörer, t ex nationella diabetesteamet Koppla ihop den administrativa processen med den medicinska

Kunskapsdialog för landsting/region Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring MIKRO (Vårdteam/ klinik) Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Brickebacken VC Utdata i realtid NDR Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Eva Sjögren VD MESO (Landsting/ region) Sakkunnigstrukturer HTA Process av NRdiabetes Fråga efter resultat Ersättningssystem Hälsoval Utvecklingsenheter RMK/Diabetesråd MAKRO (Nationell nivå) Nationella programråd/ NR-diabetes Nationella mätsystem, ex kvalitetsregister/ndr Koncept/metoder Utbildning av utbildare/chefer Ex webutb personal äldreboende Modifierad efter SKL

Sju framgångsfaktorer i diabetesvården

Grimshaw et al. Implementering av riktlinjer Större chans att riktlinjer implementeras effektivt om de: Tar hänsyn till lokala omständigheter Sprids genom aktiva utbildningsinsatser Använder patientspecifika påminnelser Uppsökande utbildning effektivt för att påverka förskrivningspraxis Lokala opinionsbildare kan fungera, varierande bild Audit och feed-back varierande resultat, små till måttliga effekter Beslutsstöd, påminnelser god effekt

Framgångsfaktorer Från nationell till lokal via regional nivå 2 021399 invånare Örebro

Exempel på nationellt mål för typ 2-diabetes HbA1c >70 mmol/mol (< 10 procent) Typ 2 primärvård 2011-12 Typ 2 primärvård 2014-15

Lokalnivå Brickebackens vårdcentral Örebro Antal listade, cirka 7300 Tungt socialt belastat område Hög andel utlandsfödda, cirka 35 % Många studenter Låg medelålder, cirka 35 år

Förutsättningar Engagerade medarbetare: distriktsläkare, diabetessköterska verksamhetschef närsjukvårdschef

Varför engagerad högsta ledningsnivå? Viktigt att detta arbete är prioriterat och kommuniceras både uppåt och nedåt i organisationen.

Varför engagerad verksamhetschef? Måste ha kunskap i diabetesvården på vc Att det finns tydliga mål Att ha kunskap om och förstå målen Att följa målen regelbundet och återkoppla vid arbetsplatsträffar eller andra tillfällen för övriga på vårdcentralen

Sammanställning målrelaterad ersättning 151110 Hälsoval/primärvård Telefontillgängligh rad Täckningsg et Hembesök BVC förstf+omf Läkemedelsgenomgån g NDR FaR (Mål>=8/100 0 listad) Diagnosregistrering Reg i Graviditetsregistret Säbo/hsv Antal uppnådda mål Närsjukvårds -område /Vårdcentral Mål >= 90% Mål >= 60% Mål >= 85% Enkel Fördjupad Mål >= 90% Mål >= 0,8% Mål >= 95% Mål >= 95% Mål enl avtal Max 8 Brickebacken 90 61 94 2 3 100 1,4% 100 100 OK 8 Karla 79 58 89 62 99 100 0,7% 100 97 OK 5 Lillån 85 60 88 15 1 91 0,8% 100 100 OK 7 Mikaeli 95 54 92 89 22 100 1,1% 100 99 OK 7 Odensbacken 96 63 50 10 13 100 0,9% 100 100 OK 7 57 Olaus Petri 90 87 61 9 100 0,8% 100 98 OK 7 Skebäck 79 51 91 154 47 100 0,8% 100 98 OK 6 Tybble 65 59 87 12 26 82 0,7% 100 100 OK 4 Varberga 77 61 80 24 34 100 1,1% 100 100 OK 6 Övrig uppföljning HbA1c andel med värde <52 mmol/mol av tot antalet reg HbA1c andel med värde >70 mmol/mol av tot antalet reg Diabetes, avser 18-79 år Blodtryck andel där blodtr <140/85 av tot antalet reg Andel fot-undersökning senaste året anges i % Andel ögon-bottenfoto anges i % Andel rökare av antal reg anges i % Brickebacken Mål >= 0% Mål<=10% Mål >=65% 61 7 62 97 89 20

Uppdelat arbete med att kalla patienterna mellan verksamhetschefen och diabetessköterskan. Kallas minst en gång per år för besök till läkare respektive diabetessköterska Flexibilitet med tidsåtgång vid besöken Anpassar tiden efter den patient vi skall möta

Slutligen Viktigt att ge tid för: Utbildning Planeringstid för läkare, diabetessköterska, sjukgymnast, dietist t ex inför grupputbildning De personalgrupper som i första hand finns kring patientens vård.

Hur har vi arbetat på Brickebackens vårdcentral för att höja kvaliteten? Vilka åtgärder har varit effektiva och vad har fungerat mindre bra?

Kvalitetsmätning, innehåll, t ex Struktur: Allmänläkar- och diabetessjukskötersketillgång Resultat: Antal patienter med retinopati, stroke och hjärtinfarkt Process: Regelbundna återbesök på enheten, rökning, HbA1c, BT, vikt kost och motion

Använd kvalitetsregistret på rätt sätt Viktigt att registrera alla i Nationella Diabetes Registret (NDR) för att ha ett bra underlag Förbättringar kommer inte av sig självt Analysera enhetens data och bestäm två-tre förbättringsområden Följ upp regelbundet Bestäm tidpunkt när målet ska vara uppnått

Vad ska vi arbeta med?

Vad satsade vi på?

Hur arbetade vi med detta? Sätt individuella mål för varje patient Alla rökare erbjöds rökslutarstöd i grupp Alla nydiagnostiserade senaste 2 åren erbjöds grupputbildning om diabetes Alla erbjöds besök hos dietist FaR till de som var motiverade Tätare besök om HbA1c > 52 mmol/mol och extrastöd för de med > 70 mmol/mol

Återbesöket Rökning om aktuellt HbA1c Blodtryck Vikt Kost och motion

Vad har vi lärt oss? Fokusera på ett fåtal mål och mycket kommer gratis Sätt realistiska delmål som patienten kan nå Viktigt med nära samarbete med både patient och alla inblandade yrkeskategorier Individanpassa behandlingen