Version: 3 2014-10-01 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 4 BEHOVSANALYS... 4 KRAVSPECIFIKATION... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 5 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING... 7 BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 7 Kreativ Process... 7 Systemval... 8 DOKUMENTATION... 9 Beskrivningar... 9 Ritningar... 9 Gränsdragning mot konstruktör... 9 Arkitekten redovisar principiella uppbyggnader för väggar, tak m.fl. byggdelar där isolering, tätskikt och ytskikt framgår... 9 KALKYL... 9 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 10 KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER... 10 Geometri... 10 Detaljering... 11 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 11 Dokumentation... 11 Kontroll... 13 Färdigställande... 14 BYGGSKEDE... 15 Bygghandling... 15 Produktion... 15 Dokumentation... 15 Version: 3 2014-10-01 2
FÖRVALTNINGSSKEDE... 17 Driftuppföljning... 17 TEKNISKA ANVISNINGAR FÖR BYGGNADER... 18 Tillgänglighet... 18 Tillhandahållna mallar - lokalprogram; generell (exell-format) - lokalprogram; skola/förskola (exell-format) - lokalprogram; äldreboende (exell-format) - (typrum/rumsfunktionsprogram (word-format)) tillhör projektledaren och finns under den mappen Version: 3 2014-10-01 3
PROGRAMSKEDE Målet med programskedet är att ta fram ett Byggnadsprogram vilket är en sammanställning av de krav som byggnaden/lokalen skall uppfylla. Det skall utgöra underlag för fortsatt projektering och en kostnadsuppskattning. Ändringar i den fortsatta projekteringsprocessen skall alltid relateras till byggnadsprogrammet eller reviderade utgåvor av detta. BEHOVSANALYS Deltar vid behov KRAVSPECIFIKATION Lokal- och funktionsprogram Deltar vid behov. Vid lite större och/eller speciella projekt eller när Kärnfastigheter har ont om resurser kan det vara lämpligt med deltagande. Det underlättar om man vill utveckla samma handling från ett enkelt underlag till ett färdigt byggnadsprogram Tillhandahållna mallar - lokal och funktionsprogram (i förekommande fall) Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys Analysen skall sammanställa förutsättningarna för avsedd lokal, fastighet eller tomt och den verksamhet som avses. Även eventuella framtida behov skall beaktas. Utförande Bedömning av en eller ett antal tomters förutsättningar att bäst uppfylla de krav som det avsedda ändamålet ställer ifråga om: - läge - detaljplanebestämmelser - trafik - logistik - planlösningsalternativ - utbyggnadsmöjligheter etc. - skyddsvärda byggnader, vegetation, miljöer För ombyggnad gäller även att: - bedöma det befintliga husets lämplighet för avsett ändamål - bedöma det befintliga husets byggnadstekniska kondition - kartlägga det befintliga husets konstruktiva förutsättningar när dessa enkelt kan bedömas, (utförs annars av konstruktör) - identifiera eventuella antikvariska krav Version: 3 2014-10-01 4
Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Avlämning Genomförda utredningar, överslag och bedömningar redovisas i en sammanställd rapport Underlag Arkitekt till utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys innehållande: - en kortfattad beskrivning av tomtens förutsättningar, kompletterat med enkla skisser som belyser den grundläggande problematiken enligt ovanstående bedömning - redogörelse av verksamhetens krav samt dess påverkan på inre, yttre miljö och hälsa Vid ombyggnad: - görs dessutom en kort redovisning av det befintliga husets förutsättningar kompletterat med enkla skisser som belyser byggnadens lämplighet enligt ovanstående bedömning - förteckning över befintlig dokumentation - fotodokumentation Byggnadsprogram Byggnadsprogrammet utgör en sammanställning av alla programhandlingar vilka är basen för fortsatt projektering. Deltagarna tar fram en samordnad programhandling för respektive profession. Myndighetskrav förutsätts vara varje projektörs ansvar att följa och därför upprepas de inte i programhandlingen. Målet med första delen av programskedet är att ge förutsättningar för upprättande av en preliminär arkitektskiss som kan utgöra en plattform för den kompletta programbeskrivningen och som underlag för att upphandla en arkitekt tidigare än de övriga konsulterna. Eventuella byggnadspåverkande krav från installationskonsulterna inarbetas i programmet. Byggnadsprogramskedet avslutas med en slutsamordning, såväl intern som extern, och en kostnadsberäkning utifrån nyckeltal och erfarenhetsvärde anpassade till lokalen eller byggnaden samt de krav som ställts. Kostnadsberäkningen utförs normalt inte av arkitekten. Gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter - Riktlinjer Energiprestanda och Inneklimat för Kärnfastigheter Tillhandahållna mallar - mall för projektgemensam gränsdragningslista (för projektering och entreprenad). Version: 3 2014-10-01 5
Utförande Skissarbete där nedanstående uppgifter kontinuerligt inarbetas: - ytbehov etc. om detta inte görs av projektledaren - funktionssamband, tekniska krav för de olika rumstyperna - tillgänglighetskrav - byggnadspåverkande krav från teknikkonsulter - förhandskontakter med myndigheter - gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter - förutsättningar och krav på brandskydd - förutsättningar och krav på låsning - projektgemensam gränsdragningslista anpassas grovt. VVS Projektör samordnar. - krav på redovisning av handlingar i projektet tas fram För en ombyggnad gäller även: - göra uppmätningar om detta erfordras - fördjupad byggnadsteknisk bedömning av den befintliga byggnaden, gärna tillsammans med konstruktör och/eller projektledare - vid antikvariska krav fördjupas analys från tidigare skede Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Avlämning: Programhandling Arkitekt innehållande: - lokal- och funktionsprogram där de invändiga yt- och funktionsbehoven finns sammanställda kompletterat med krav på utvändig anläggning samt erforderliga uppgifter om verksamhetens organisation, antal medarbetare etc. - inarbetad utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys - speciella krav enligt ovan - hänvisning till Bygg-PM projektgemensam gränsdragningslista - uppdragsbeskrivning Arkitekt - skedesindelad handlingsförteckning - bilaga med informationshandlingar nödvändiga för projektet - skisser där samtliga kända krav är inarbetade - eventuella synpunkter från förhandskontaktade myndigheter Skisser Arkitektens skisser utförs tidigt så att de ger en plattform för övriga konsulter att precisera sina programuppgifter på, se utförande ovan. Skisserna skall vara förhållandevis enkla men genomtänkta avseende funktion och övergripande gestaltning. Version: 3 2014-10-01 6
PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING I systemhandlingsskedet skall system och byggnadens utformning väljas utifrån de krav och förutsättningar som getts av programbeskrivning Byggnadsprogram. Alternativa system och utformningar såväl arkitektur, teknik som konstruktion skall studeras och installationernas förläggning samt dess utrymmesbehov skall visualiseras i alla kritiska snitt och måttsättas. Målet är att presentera systemhandlingar som beskriver planlösning, höjder, byggnadens konstruktiva utformning, byggnadens tekniska försörjningssystem med förläggning och principscheman på ett sådant sätt att den efterföljande detaljprojekteringen kan koncentreras till detaljlösningar och utarbetande av förfrågningshandlingar. Bakgrunden till de systemlösningar som valts skall redovisas med de möjligheter och begränsningar som de innebär. Systemhandlingar skall vara kalkylerbara och utgöra underlag för en systemhandlingskalkyl. BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR Målet är att presentera lösningar som totalt sett uppfyller de krav som ställts i byggnadsprogrammet. Projektering av en byggnad kan liknas vid en stor optimeringsprocess där brukarkrav, gestaltningskrav, olika teknikslag, ekonomiska villkor, myndighetskrav mm inte sällan är kontraproduktiva. En väl genomförd projektering sammanväger de olika delkraven till en optimal helhet. Detta möjliggörs enbart genom att parterna lyssnar på varandra och förstår varandras delmål. Kreativ Process Den kreativa processen skall inbegripa olika konsultdiscipliner och är alltså inte bara arkitektens ensak. Det förutsätts att det finns ett skissförslag som är väl genomtänkt avseende verksamhetens funktioner och gestaltning samt att man förvissat sig om att projektet är genomförbart ur ett myndighetsperspektiv. Eftersom arkitekten redan gjort det första utspelet, blir arkitektrollen inledningsvis att klargöra för övriga deltagare projektets innebörd och peka på uppgifter som måste fram, av avgörande betydelse för att komma vidare. Övriga deltagare måste bringas att förstå att det nu är deras tur att komma med kreativa alternativa systemförslag för att utveckla projektet. Arkitekten bör vara drivande här eftersom hon eller han i detta läge är den som har störst övergripande kunskap om projektet. Det är viktigt att alla deltagare engagerar sig i den kreativa processen och inte bara inväntar varandra. Funktioner enligt nu upprättat rumsfunktionsprogram löses in av arkitekten. Version: 3 2014-10-01 7
När sedan förslag till systemlösningar tagits fram har arkitekten en viktig roll i att bedöma vad dessa sammantaget får för inverkan på projektet, hur de olika systemen går att koordinera utrymmesmässigt och i vad mån de påverkar projektets funktion och gestaltning. Rumsfunktionsprogrammet kompletteras parallellt med nya uppgifter. Processen fortsätter som ett aktivt växelspel mellan de olika deltagarna till dess att ett eller kanske två alternativ till helhetslösning börjar utkristallisera sig. Arkitekten skall, tillsammans med samordningsansvarig för energi, göra en inledande energianalys av tänkt byggnad. Avstämning av fönsterareor, mot vilka väderstreck de finns samt behov av solavskärmning skall göras. Byggdelars uppbyggnad stäms av med konstruktör. I processen skall de i projektet bestämda energimålen lösas in. Detta görs i samråd med övriga projektörer och samordningsansvarig för energi. Ingen enskild projektör har företräde utan att uppfylla målen är allas gemensamma ansvar. Underlag för beräkning lämnas till energisamordnare. Avlämning kreativ process: - ett par alternativa förslag väljs för att studeras vidare avseende byggnadspåverkan, energipåverkan och livscykelkostnad - gemensamt med övriga tas förslag fram för typrum Systemval Efter den kreativa fasen är det dags att göra slutgiltiga val. Det är av största vikt att alla projektörer har uppnått jämförbar status på sina förslag. Kritiska delar utkristalliseras när presentationer görs. Dessa delar måste studeras djupare. De val som görs nu är de absolut viktigaste för en fortsatt god process. Viss fördjupad analys måste göras för att slutligt välja system samt hur det skall lösas in i byggnaden. För att göra ett definitivt systemval bör man sammanställa och koordinera skisser från den kreativa processen så att de hänger samman. Arkitekten måste här datera upp sina ursprungliga skisser samt svara för en grovsamordning av övriga deltagares skissunderlag. Därefter kan gemensamt beslut tas om systemval. Avlämning Systemval : Systemvalsbeskrivning innehållande: - motiv för val av de viktigaste systemlösningarna. Generalitets- och flexibilitetsnivåer beskrivs med möjligheter och begränsningar i en konsekvensanalys - underlag kostnadsanalys systemval - miljöplan för projektering utifrån gjorda val - areor, volymer och relationstal - underlag till livscykelkostnader - underlag till energibehovsberäkning i form av u-värde konstruktionsdelar och ytor m m Version: 3 2014-10-01 8
DOKUMENTATION BILAGA ARKITEKT Handlingarna skall användas som information till många intressenter. Stor vikt skall därför läggas vid utformningen av redovisningen för att ge en klar bild av den planerade byggnaden och dess tekniska system. Handlingarna måste vara så detaljerade att en träffsäker kalkyl kan tas fram utifrån handlingarna av intern eller extern kalkylator. Beskrivningar Arkitekten specificerar sina materialval. Invändiga ytskikt och rumsinredning kan specificeras i ett vidareutvecklat rumsfunktionsprogram alternativt en preliminär rumsbeskrivning. En byggnadsteknisk beskrivning upprättas för att specificera generell uppbyggnad och materialval. Beskrivningen samordnas med övriga konsulter. Uppgifter till gemensam gränsdragningslista stäms av med VVS Projektör. Beskrivning avseende: - byggnadsbeskrivning (grov) - rumsbeskrivning (typrum m m) - hänvisning i respektive beskrivning till Bygg-PM projektgemensam gränsdragningslista Ritningar Ritningar upprättas. All ritningshantering skall ske i 3D, se CAD manualen. Systemritningar skall omfatta: - situationsplan 1:400, 1:500 - huvudritningar i form av planer, fasader och sektioner normalt i skala 1:100 Brandcellsindelning skall och ljudkrav bör redovisas på dessa, detta sammanfaller väl med kraven för att söka bygglov, vilket ofta gör det lämpligt att göra detta vid samma tidpunkt (bör i vissa fall göras tidigare) Bl.a beroende på projektets art kan det vara nödvändigt med en ökad detaljering av vissa delar, där man ställer speciella krav på utförandet - speciella funktionsstudier och eventuellt perspektiv - typrum, samordnat och samredovisat med el, VS och Ventilation, skala 1:50 Gränsdragning mot konstruktör Arkitekten redovisar principiella uppbyggnader för väggar, tak m.fl. byggdelar där isolering, tätskikt och ytskikt framgår. Konstruktören redovisar stomme inklusive grundläggning. Särskild genomgång avseende redovisning skall hållas mellan arkitekt och konstruktör. Båda parter är lika ansvariga för att den genomförs. Arkitekt ansvarar för att genomgången dokumenteras. KALKYL Normalt ingår inte kalkyl i arkitektens åtagande men arkitekten skall överlämna underlag. Version: 3 2014-10-01 9
PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlaget skall alltid ha en sådan form och innehålla alla erforderliga detaljer för att entreprenören skall kunna beräkna kostnaderna och lämna ett bindande anbud utan reservationer. Handlingar skall redovisa mark, byggnad, situationsplan, huvudritningar och tekniska lösningar så detaljerat att omfattning, kvalitet och utförande av ingående konstruktioner, apparater och material framgår helt entydigt. Underlaget skall vidare redovisa entreprenadens omfattning och dess gränser. Om förändringar sker som ändrar förutsättningarna från systemskedet så skall de delar av systemskedet som berörs göras om. KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER I detta skede sker det egentliga konstruktionsarbetet med dimensionering och bearbetning av systemhandlingarnas generalitet. Utbytet av information mellan de olika konsultdisciplinerna är högst avgörande. Var och en ansvarar för sitt aktiva deltagande vid utbyte av information både för att ge och att få information. Målet är att efter detta skede kan merparten av det återstående konstruktiva arbetet utföras enskilt av respektive konsult. Geometri Byggnadens geometri fastställs. Dimensionering och bearbetning av systemhandlingarna till underlag med status motsvarande 50- delsritningar tas fram. Alla mått och dimensioner bestäms. Vilka kompletterande sektioner och detaljer som skall finnas bestäms gemensamt mellan konsulterna. Principer för undertak och inredning fastställs. Resultatet stäms av med systemskedets förutsättningar. Beskrivningsarbete påbörjas, samordnat med konstruktör. AVSTÄMNING GEOMETRI: PLANER OCH SEKTIONER - planritningar Arkitekt skala 1:50 fastställs i samråd med Konstruktör, El- och VVS-konsult - principer för undertak typer, höjder och indelning bestäms - var och vilka kompletterande sektioner och detaljer som behövs bestäms, samt i vilken skala de skall redovisas - gränsdragning Arkitekt / Konstruktör - behov av inklädnader och takgenomföringar anges principiellt - konsekvenser, miljö- och hälsa, av valda material verifieras - konsekvenser arbetsmiljö för valda material verifieras Version: 3 2014-10-01 10
Detaljering BILAGA ARKITEKT I detta skede ritas merparten av byggnadens detaljer och inredning. Kontakten och dialogen mellan de inblandade konsulterna är tät och detaljerad. Samtliga förutsättningar för utförande av resterande arbete skall redovisas. Efter denna fas är detaljering så klar att respektive konsult själv kan rita klart sina ritningar. Ansvar för detaljernas lösande är gemensamt för arkitekten och konstruktören. Arkitekten är samordningsansvarig. AVSTÄMNING: KONSULTSAMORDNING: Vid konsultsamordningsmöte samordnas - undertak - inklädnader för installationer och brandskydd - inredning - sektioner och detaljer - utrustning - höjder - byggdelars uppbyggnad, bland annat m.a.p. fukt, energi inkl. köldbryggor - håltagning, ursparing, gropar - VVS installationer mot elinstallationer - uppfyllandet av brandkrav - gränsdragning - tillträdesvägar - plats för service - lås, larm, passagesystem FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Detaljeringen av förfrågningsunderlaget kan variera beroende på projektets art men skall alltid ha en sådan form att entreprenörerna kan beräkna sina kostnader och att det klart framgår vad som skall ingå i upphandlingen och hur kvaliteten på produkten kommer att säkerställas. Kärnfastigheters mall för administrativa föreskrifter anpassas till det aktuella projektet. Respektive konsult kompletterar texten tillsammans med projektledaren. Handlingarna skall betecknas FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG och dateras. Dokumentation I detta skede tas ett komplett preliminärt förfrågningsunderlag fram inför slutsamordning bestående av alla ritningar och beskrivningar inklusive eventuella bygg-pm. Utbyte av kompletterande detaljuppgifter utförs. Hänvisning till annans handling får ej göras utan överenskommelse mellan parterna Respektive projektör skall verifiera att av den lämnade uppgifter har införts rätt i annans handling. Version: 3 2014-10-01 11
Ritningar utförs med redovisningsteknik motsvarande rekommendationer i av Byggstandardiseringen (BST) och SIS utgiven publikation Bygghandlingar 90. Beteckningar och symboler skall följa svensk standard alternativt av branschorganisationer eller BST rekommenderad standard. För ritningar skall användas program enligt Kärnfastigheters CAD manual. Beskrivningar upprättas enligt gällande AMA. Handlingarna skall även innehålla sådana krav som beställaren har för dokumentation, uppföljning och förvaltning av byggnaden. Kompletterande utbyte av uppgifter med övriga projektörer - ursparningar, ev. ingjutningsgods redovisas med mått såväl till storlek som läge - uppgifter om utrustning och inredning - lås, larm, passagesystem - belysning - underlag för samordnad provning till projektör för styr- och övervakning (gäller bl a dörrmiljöer, rökluckor m m) Beskrivningar Beskrivningar upprättas för dokumentation av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget skall omfatta: - handlingsförteckning innehållande alla förekommande handlingar - byggnads- och målningsbeskrivning alt. byggdelsbeskrivning enl. AMA. - rumsbeskrivning inkl. färgsättning - invändig färgbeskrivning - beskrivning av utvändiga ytskikt och kulörer Ritningar Ritningar upprättas för dokumentation av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget skall omfatta: - situationsplan, måttsatt 1:500 eller 1:400 - huvudritningar 1:100, Planer inkl. Takplaner, Fasader, Sektioner - relationsritning/annan ritning med redovisad rivning och demontering vid ombyggnad - måttsatta planer 1:50 - undertaksplaner 1:50 samordnad inkl övriga projektörers installationer i undertaket - sektionsritningar 1:50, 1:20 alt 1:25 - detaljsnitt 1:5, 1:10; redovisning av knutpunkter mellan olika byggdelar - redovisning av sammansatta husbyggnadsdelar som trappor, balkonger, - rum med speciell inredning som kök, badrum etc - uppställningsritningar för enskilda husbyggnadsdelar som fönster, dörrar, glaspartier etc som kräver ritningsfigurer - förteckningar; specificering av standardiserade husbyggnadsdelar som dörrar av trä eller metall Ritningsredovisningen avgränsas i normalfallet mot konstruktör enligt nedan: Version: 3 2014-10-01 12
Stomkomplettering: - fasaduppbyggnader, infästningar och anslutningar redovisas av arkitekt - takuppbyggnader, takfall, takbrunnsplaceringar, takgenomföringar och takskyddsanordningar inkl. tillträdesanordning redovisas av arkitekt - termisk isolering inkl isolering av köldbryggor dimensioneras av konstruktör och redovisas av arkitekt. - brandisolering resp. brandskyddsmålning av stomme redovisas av konstruktör, all övrig brandisolering redovisas av arkitekt - ljudisolering redovisas av arkitekt (dimensioneras av akustiker när sådan anlitas) Ritningsredovisningen avgränsas i normalfallet mot mark enligt nedan: - generellt gäller att redovisar allt som byggs på markplanet utanför husets ytterväggar och som inte är infäst i byggnaden - skrapgaller utanför entré dörrar inkl. ram och anslutning mot hus redovisas av arkitekt, Mark & yttre VA projektör redovisar försänkning i markbeläggning - lösning på stuprörsanslutningar vid mark tags fram gemensamt och redovisas av mark & yttre VA projektör AVSTÄMNING: SLUTSAMORDNING. - arkitekten ansvarar för samordningen och redovisning av installationer i/på undertak - arkitekt svarar för framtagningen av samplottade ritningar Kontroll Efter den gemensamma slutsamordningen av dokumentationen ovan införs de överenskomna förändringarna och kompletteringarna. En granskningshandling upprättas och distribueras. Kontrollskedet anger inte ett skede där egenkontrollen skall börja utan ett skede där den avslutas. Egenkontroll skall utföras kontinuerligt under alla de tidigare skedena. Så kallade konstruktionsgenomgångar skall utföras internt i alla de tidigare skedena. Efter varje avslutat skede (Program-, System-, och Detaljprojekteringsskede) skall en slutgenomgång utföras där eventuella kvarvarande fel upptäckta i de tidigare konstruktionsgenomgångarna skall vara åtgärdade. Av annan utförd AF del kompletteras med specifik text för handlingsförteckning, personuppgifter etc. AVSTÄMNING: SLUTGRANSKNING - remiss till aktuell förvaltning/nyttjare, förvaltare och sakkunniga AVSTÄMNING: KALKYL - arkitekten gör en sammanställning av de kostnadspåverkande förändringar som skett samt dess kostnad Version: 3 2014-10-01 13
Färdigställande BILAGA ARKITEKT När inkomna granskningssynpunkter bearbetats och handlingarna har uppdaterats färdigställs Förfrågningsunderlaget och en intern genomgång utförs kallad frisläppande av handling. I denna säkerställer man att underlaget är komplett och att inga kvarvarande fel finns. Därefter distribueras handlingarna till av projektledaren angiven plats. AVSTÄMNING: SKEDE DETALJPROJEKTERING - arkitekt deltar och delger återföring av erfarenheter - UPPHANDLING AV ENTREPRENÖRER - arkitekt deltar endast vid behov Version: 3 2014-10-01 14
BYGGSKEDE BILAGA ARKITEKT Byggskedet inleds med att färdigställa bygghandlingarna. Vid ombyggnad kan kompletterande inventeringar vara nödvändiga särskilt om det förekommit rivningsarbeten. Eventuella förändringar skall utredas och förslag till åtgärder upprättas. Bygghandling Bygghandlingarna skall ge entreprenören den information denne behöver för att uppfylla byggherrens krav som hämtats från systemprojekteringen. Efter det att entreprenör är upphandlad skall bygghandlingarna färdigställas. Respektive konsult arbetar då in de eventuella förändringar som upphandlingen har inneburit. Konsult deltar efter behov vid startmöte med entreprenörerna. Projektledaren kallar de som skall närvara. AVSTÄMNING BYGGHANDLING: - slutlig egenkontroll, samordning vid behov STARTMÖTE MED ENTREPRENÖRER - arkitekt deltar Produktion Arkitekten deltar vid informationsmöten / konstruktionsgenomgångar inför påbörjande av nya arbetsmoment på byggarbetsplatsen samt skall ha beredskap att svara på telefonfrågor och göra arbetsplatsbesök vid behov. Normalt förmedlas dessa frågor via beställarens representanter i byggprocessen. Frågor som förmedlas direkt mellan entreprenör och konsult skall dokumenteras och kännedomskopia skall delges beställarens representant. Information skall även omfatta de arbetsmoment i entreprenaden som projektören identifierat som kritiska ur kvalitets-, arbetsmiljö och miljö- /hälsosynpunkt. Arkitekten sammanställer underlag till en Hyresgästpärm som byggnadsentreprenören sedan sammanställer. Gäller pärm och orienterande uppgifter. Dokumentation Relationshandlingar upprättas från det underlag som entreprenörerna har tillhandahållit. För de arbeten i entreprenaden som innebär konstruktion och projektering ingår för entreprenören att ta fram relationshandlingar enligt respektive bilaga. Överlämning av ett slutfört projekt till förvaltaren utförs i samband med godkänd slutbesiktning. SLUTBESIKTNING - arkitekt deltar normalt inte vid slutbesiktning - arkitekten deltar normalt inte vid överlämning av projekt till förvaltaren Version: 3 2014-10-01 15
AVSTÄMNING: BYGGSKEDE - arkitekten sammanställer sina synpunkter och deltar vid möte om återföring av erfarenheter från byggprocessen. Version: 3 2014-10-01 16
FÖRVALTNINGSSKEDE Under förvaltningsskedet skall uppföljning av det levererade projektet utföras. I projektet inblandade sakkunniga, entreprenörer projektörer, förvaltning/nyttjare skall tillsammans med förvaltaren, driftpersonal, Kärnfastigheters teknikavdelning och projektledaren träffas för att utvärdera det färdiga resultatet. Vid behov kallas även berörda projektörer. Driftuppföljning Driftuppföljning innebär bl a att de förväntade energimål som satts i projekteringsprocessen verifieras. Men det är även en erfarenhetsåterföring från aktuell förvaltning/nyttjare om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i anläggningen. 3-5st möten á 3-4h skall ingå i projektet. Normalt leder och protokollför sakkunnig VVS/Styr mötet. Det sista mötet skall hållas precis innan 2-års besiktningen. Vid det bör även projektörerna och samordningsansvarig för energi och eventuellt för fukt deltaga och då görs även en genomgång av de samlade erfarenheterna. Tillhandahållna mallar: - protokollmall för Driftuppföljningsmöte Utförande: Projektledaren ansvarar för: - att kallelse utöver den i utlåtandet inskrivna sker till berörda - att aktuell förvaltning/nyttjare till mötet har sammanställt synpunkter avseende: - funktion - trivsel - klimat - belysning - akustik - säkerhet - rätt/fel - att förvaltaren till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - energi användning uppdelad på energislag och poster - fukt - service - att driftorganisationen till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - service Version: 3 2014-10-01 17
TEKNISKA ANVISNINGAR FÖR BYGGNADER Anvisningar upptar punkter där Kärnfastigheters krav eller önskemål är en skärpning i förhållande till BBR:s krav eller ligger utanför BBR:s område. Punkter där arkitektens generella kunskaper skall vara tillräckliga tas ej upp här. Tillgänglighet Dörrbredder Innerdörrar som enl. BBR får vara typ K9 skall ha bredden K10. Entrédörrar och dörrar mellan olika kommunikationsutrymmen skall ha fria bredden motsvarande K11. Obs! Aluminiumkarmar och karmar till fönsterdörrar har ofta en sådan storlek att dessa dörrtyper måste breddas ytterliggare för att få tillräcklig fri bredd. Ramplutningar BBR-krav lutning 1/12, i vissa fall 1/20. 1/20 eller ännu om möjligt ännu flackare skall om möjligt eftersträvas i alla lägen. Särskilt viktigt för vårdboenden. Tröskelutformning BBR tillåter golvtrösklar med en höjd av 20 mm. Detta är dock svårforcerat för speciellt äldre rullstolsburna och bör undvikas. Golvtrösklar bör undvikas helt inomhus i boenden och arbetsplatser så långt som möjligt. Brand- och ljudkrav måste dock beaktas. Automatiska trösklar i dörrbladen bör övervägas i miljöer med många rullstolsburna eller där transporter sker på vagnar om brand- eller ljudkrav kräver tröskel. Balkongtrösklar är oftast nödvändiga men måste utformas omsorgsfullt med tanke på motstridiga krav på funktion och fuktsäkerhet. Wc för rullstolsburna skall aldrig ha golvtröskel. Om ljud- eller brandkrav föreligger föreskriv automatisk tröskel. Wc/d i vårdboende skall aldrig ha golvtröskel. Stor omsorg måste läggas på förhållandet mellan golvfall och golvutformningen vid dörr. Entrépartier av aluminium utförs med helförsänkt tröskel. Version: 3 2014-10-01 18
Fukt Omvända tak; plastfolie skall läggas även på diffusionstäta underlag p.g.a. byggfukt. Kondens från hushållsmaskiner disk, torktumlare; t.ex. ånga från diskmaskin som skadar fanerad inredning. Dagvatten, krav på lösningar; utvändiga stuprör, självrensande lövsil. Invändig takavvattning skall undvikas. Val av mattor; på betonggolv på mark med hänsyn till aktuell relativ fuktighet vid läggningstillfället. Terrassbjälklag; undviks i princip om nödvändigt hög kvalitet på isolering typ foamglas. Förbjudna konstruktioner: - uteluftsventilerade krypgrunder - platta på mark utan underliggande värmeisolering - invändig isolering av källarväggar - oventilerade putsfasader på yttervägg med regelstomme - invändig avvattning Energi Se Riktlinjer Energiprestanda och Inneklimat för Kärnfastigheter för Kärnfastigheters energimål. Arkitekten tar redan på ett tidigt stadium som utgångspunkt att en ny byggnad skall vara välisolerad. Uppbyggnad av väggar och tak; lämpliga typer för att få låga transmissions- och konvektionsförluster och för att minimera problem med genomföringar. Byggnadsdelarnas u-värde skall väljas anpassas och avvägas mot ställda krav på energiförbrukningen. Solavskärmning; vid behov utvändig solavskärmning. Säkerhet Inom äldrevården är inte alltid BBR-kraven tillräckliga eftersom vårdtagarna ofta har nedsatt rörlighet och/eller är dementa. Därför måste följande krav skärpas för äldrevård: Säkerhet mot fall; Den högre räckeshöjden 1.1 m ses som norm även där det generella regelverket medger lägre höjd. Detta gäller utvändigt och invändigt. Vid öppningsbara fönster med underkant lägre än 1,1 m kompletteras med överliggare på 1.1 m över golv. Version: 3 2014-10-01 19
Nedåtgående trappor; även enkla steg förses med grind eller annat lämpligt hinder som förhindrar fall av misstag. Låsning - begränsning av tillgänglighet; Olika låssituationer för bl.a. senildementa kartläggs i samarbete med aktuell förvaltning. Gäller dörrar men även olika typer av skåp för mat, medicin, kemikalier, värdesaker etc. Låsning samordnas med aktuell förvaltning. elkonsult och helst låsexpert avseende passagesystem, inbrottslarm, brandlarm och dörrautomatik. Skötsel, underhåll Ytmaterial skall alltid väljas utifrån verksamhetens förväntade användning och dess slitage. Fönsterputs, vädring; Metod för hur fönsterputs skall gå till skall godkännas av förvaltaren. Städbarhet; Ytskikt framförallt på golv skall väljas utifrån verksamhetens- och estetiska krav men även ur städsynpunkt. De alternativa förslagen i typrummen accepteras. Utomhusmålning, produkter som skall målningsunderhållas utomhus undvikes i största utsträckning där inte detta krävs av andra vägande skäl. Skolor; stuprör byggs på nedre delar av ståltuber, varmförzinkade. Version: 3 2014-10-01 20