Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Tisdagen den 9 maj 2017, klockan 17:00 Plats Tallgårdens äldreboende, samlingssalen, Huddingevägen 363 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Uppsökande verksamhet för vuxna med psykisk ohälsa Alinda Blomkvist, Carolina Pettersson och Martin Novak från biståndskansliet. Ekonomisk rapport Siv Jönsson, ekonomichef Antal väntande till särskilda boenden Helena Reuterham, enhetschef. Uppföljning av utförd verksamhet inom äldreomsorgsnämndens ansvarsområde Marianne Krook, biträdande social- och äldreomsorgsdirektör, m fl. 4 Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom äldreomsorgsnämndens och socialnämndens ansvarsområden AN-2017/178.111

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 5 Delårsrapport per 31 mars 2017 AN-2017/148.181 6 Kvalitetsberättelse 2016 AN-2017/146.118 7 Inriktnings- och omfattningsförändring inom särskilt boende AN-2017/115.732 8 Ansökan om att utföra hemtjänst Atropa Care AB AN-2017/182.183 9 Ansökan om att utföra hemtjänst - Forever Omsorg AB AN-2017/154.183 10 Ansökan om att utföra hemtjänst Nordic Holistic Care AB AN-2017/155.183 11 Bygg en äldrebostad bredvid förskolan Fridhems annex - medborgarförslag AN-2017/123.104 12 Rekommendation från SKL att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid - dnr 17/00003 AN-2017/73.103 13 Näringslivsstrategi för Huddinge 2017-2021 - remissvar AN-2017/117.481 14 Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2016 AN-2017/127.731 15 Övriga frågor Sekretessärenden 16 Fastställande av förfrågningsunderlag kundval för biståndsbedömd dagverksamhet för personer över 65 år AN-2017/158.183 17 Upphandlingsstrategi kundval hemtjänst AN-2017/106.183

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) 18 Upphandlingsstrategi kundval boendestöd enligt SoL AN-2017/180.183 19 Delgivningar och anmälda delegationsbeslut AN-2017/162.905 Huddinge den 20 april 2017 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/178.111 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom äldreomsorgsnämndens och socialnämndens ansvarsområden Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden antar social-och äldreomsorgsförvaltningens uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom äldreomsorgsnämndens och socialnämndens ansvarsområden. Sammanfattning Enligt lag och förordning ska kommunen följa upp verksamhet som bedrivs inom SoL och LSS. Detta ansvar gäller oavsett driftsform. Förvaltningen har skapat en uppföljningsplan i syfte att tydliggöra och strukturera den uppföljning som görs, eller ska göras, av verksamhet inom förvaltningens områden. För att strukturera och tydliggöra arbetet med uppföljningar av utförd verksamhet, oavsett utförare, är det av vikt att alla inblandade vet vad som ska göras, hur, när och av vem. Uppföljningsplanen avser att möta det behovet på ett övergripande plan. Planen är också ämnad att på ett tydligare sätt kunna redovisas för brukare, politiker, externa utförare och allmänhet hur kommunen uppfyller sitt uppföljningsansvar. Beskrivning av ärendet En kommun får enligt 2 kap. 5 socialtjänstlagen sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Myndighetsutövning får inte överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Från och med den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. De nya bestämmelserna syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/178.111 2 (3) I det program som kommunfullmäktige i Huddinge antagit framgår att från och med 2017 ska varje nämnd utarbeta en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Den årliga planen redovisas i verksamhetsplanen. Styrning Social- och äldreomsorgsförvaltningen har idag två roller. Den är dels ansvarig för att alla invånare i Huddinge kommun får de insatser de har rätt till och behov av inom ansvarsområdet. Det innebär att förvaltning är ansvarig för systemet och är systemägare. Förvaltningen producerar även en del av de insatser som invånarna får och är ägare av egenregi. Förvaltningens möjlighet att styra och följa upp verksamhet påverkas av om den drivs i egen eller extern regi. Egenregiverksamhet drivs direkt genom verksamhetsplanering medan förhållandet till externa utförare är indirekt; genom avtal. Det innebär att för den egna verksamheten kan kommunen formulera såväl mål samt hur dessa ska uppnås. Detta kan formuleras till exempel i uppdragsbeskrivningar för respektive område. För den upphandlade verksamheten sker styrning genom formuleringar i förfrågningsunderlag och avtal. Uppföljningen har två övergripande syften; dels att kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal, dels att utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra verksamhet och tjänster till medborgarna. Enligt föreskrifterna för hälso- och sjukvård samt vård och omsorg ska verksamheter ha ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och därmed säkra verksamhetens kvalitet. Det innebär att alla utförare har eget ansvar att också själva följa upp och utveckla sin verksamhet. Aktuell uppföljningsplan ersätter, efter nämndens beslut, uppföljningsplanen från 2012-05-29 och gäller tillsvidare. Förändringar i avtalsförhållanden innebär att objekten för uppföljning kommer att förändras. Syfte med uppföljningsplanen Syftet med uppföljningsplanen är att tydliggöra nämndens ansvar för uppföljning och vad som ska följas upp, former för återkoppling och hur resultatet ska redovisas. Utgångspunkt är krav som är reglerade i lag eller föreskrift.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/178.111 3 (3) Uppföljning görs för att kontrollera att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Vad som ska följas upp inom respektive område regleras i avtal och uppdragsbeskrivningar. Hur uppföljningarna genomförs i detalj framgår av checklistor och mallar för respektive område. Modell för uppföljning Kvalitetsenheten har tagit fram en modell för uppföljning som är transparant och som är förankrad i verksamheterna. Ett primärt fokus har varit att utveckla uppföljnings- och analysmetoder i syfte att säkerställa att dessa görs på ett likvärdigt och ett kvalitetssäkert sätt. Se bilaga 2. Tidplan för uppföljning Planering av uppföljning sker årsvis. Inför nytt år meddelar kvalitetsenheten vilka verksamheter som ska följas upp under kommande år samt förslag på tidplan. Se bilaga 3. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att föreliggande uppföljningsplan lever upp till syftet att tydliggöra för berörda och intresserade hur förvaltningens uppföljningsarbete bedrivs. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Heidenfors, Berit Utvecklingsledare Bilagor Bilaga 1. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom äldreomsorgsnämndens och socialnämndens ansvarsområden Bilaga 2. Uppföljningsprocess Bilaga 3. Tidplan för uppföljning

Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom äldreomsorgsnämndens och socialnämndens ansvarsområden.

Innehållsförteckning Inledning 3 Nämndens uppföljningsansvar 3 Syfte med uppföljningsplanen 3 Avgränsning 4 Uppdragsbeskrivning/Avtal 4 Vem eller vilka ansvarar för att genomföra uppföljningarna 4 Tidplan 4 Val av tillvägagångssätt 4 Verksamhet som följs upp 4 Former av uppföljning 5 HSL 5 Verksamhets- och avtalsuppföljning 5 Uppföljning av ramavtal 5 Särskild granskning 6 Former för återkoppling 6 2

1. Inledning En kommun får enligt 2 kap. 5 socialtjänstlagen sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Myndighetsutövning får inte överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Från och med den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. De nya bestämmelserna syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. I verksamheter som omfattas av valfrihetssystem ska informationen publiceras i anslutning till verktyget Jämför service. I det program som kommunfullmäktige i Huddinge antagit framgår att från och med 2017 ska varje nämnd utarbeta en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Den årliga planen redovisas i verksamhetsplanen. Förvaltningen har två roller, dels som ansvarig för att målgrupperna får de insatser de har rätt till och behov av, och dels driver förvaltningen egen verksamhet för att ge en del av dessa insatser. 2. Nämndens uppföljningsansvar Kommunen har enligt kommunallagen 1 ansvar att följa upp verksamhet, oavsett om den utförs i egen regi eller av annan utförare. Med uppföljning menas här aktiviteter som genomförs löpande 2 för att säkerställa kvaliteten på verksamheten. Uppföljningen har två övergripande syften; dels att kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal, dels att utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra verksamhet och tjänster till medborgarna. Enligt föreskrifterna för hälso- och sjukvård samt vård och omsorg 3 ska verksamheter ha ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och därmed säkra verksamhetens kvalitet. Det innebär att alla utförare har eget ansvar att också själva följa upp och utveckla sin verksamhet. Aktuell uppföljningsplan ersätter, efter nämndens beslut, uppföljningsplanen från 2012-05-29 och gäller tillsvidare. Förändringar i avtalsförhållanden innebär att objekten för uppföljning kommer att förändras. Syfte med uppföljningsplanen Syftet med uppföljningsplanen är att tydliggöra nämndens ansvar för uppföljning och vad som ska följas upp, former för återkoppling och hur resultatet ska redovisas. Utgångspunkt är krav som är reglerade i lag eller föreskrift. Uppföljningen utgår från de mål och den riktning som angivits av fullmäktige samt de krav som ställs i förfrågningsunderlag och avtal. Uppföljning görs för att kontrollera att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Vad som ska följas upp inom respektive område regleras i avtal och uppdragsbeskrivningar. Hur 1 3 kap 19, 19a 2 Vedung, 2010 3 SOFS 2011:9

uppföljningarna genomförs i detalj framgår av checklistor och mallar för respektive område. Avgränsning Uppföljningsplanen omfattar inte uppföljning på individnivå. Denna görs minst en gång per år av ansvarig verksamhet. Uppdragsbeskrivning/avtal En förutsättning för uppföljning är att de krav som gäller i verksamheten är tydliga, oavsett om verksamheten drivs i egen eller extern regi. För verksamheter inom kundvalen gäller kraven i förfrågningsunderlagen både för privata utförare och verksamhet i egen regi. För verksamhet som inte är konkurrensutsatt enligt LOV gäller de krav som formulerats i uppdragsbeskrivningen för respektive område. Vem eller vilka ansvarar för att genomföra uppföljningarna? Uppföljningarna utförs av en inom Social-och äldreomsorgsförvaltningen centralt placerad stabsenhet; kvalitetsenheten. Tidplan Nya utförare inom kundvalssystemen följs upp sex till åtta månader från det att utföraren har fått sin första kund eller brukare. Årliga uppföljningar/kontroller sker löpande genom till exempel insamling av olika typer av statistik kvalitetsgranskning genom brukarundersökningar statistik från verksamhetssystem social dokumentation enkätundersökningar ekonomisk kontroll Krav inom hälso- och sjukvård följs årligen upp av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Därefter sker uppföljning genom besök i verksamheterna var tredje år. Ramavtal följs upp inför förlängning inom avtalsperioden. Val av tillvägagångssätt Kvalitetsenheten kan använda olika tillvägagångssätt för uppföljning: Verksamhetsuppföljning av krav i uppdragsbeskrivning eller avtal, samtliga eller vissa utvalda Intervjuer med personal Intervjuer med brukare och företrädare Specifika områden utifrån identifierade behov Utifrån klagomål eller avvikelser 3. Verksamhet som följs upp Särskilda boenden enligt SoL 4

Särskilda boenden enligt LSS Dagverksamheter för äldre Kundvalssystem - Hemtjänst inklusive stöd i hemmet, ledsagning och boendestöd enligt LSS - Daglig verksamhet - Korttids- och lägervistelse enligt LSS - Familjerådgivning Ramavtal - Enstaka platser för personer över 65 år - Enstaka platser för personer under 65 år - HVB för barn och unga - HVB för vuxna inom socialpsykiatri och missbruk - Öppenvård för barn och unga - Härbärge Personlig assistans HSL i verksamheter där kommunen har HSL-ansvar. Former av uppföljning Verksamhetsuppföljning av egen regi. Avtalsuppföljning av företag som kommunen har avtal med. Uppföljning på förekommen anledning Kvalitetsgranskning Uppföljning av verksamhet i egen regi och av externa utförare inom kundvalssystemet sker förenklat enligt följande process: Inhämtande av material Besök i verksamheten Analys Återkoppling till verksamhet Redovisning av resultat HSL Hälso- och sjukvård följs upp årligen inom de verksamheter där kommunen har HSL-ansvar. Undantag är ungdomsmottagningen inom IFO. Uppföljningen sker enligt krav som är reglerade i lag eller föreskrift. Verksamhets- och avtalsuppföljning En verksamhets -och avtalsuppföljning innebär ett anmält eller oanmält besök i verksamheten. Vid besök görs följande eller delar av följande utifrån planering: Intervju med chef och personal, i grupp eller enskilt, brukare och/eller företrädare Granskning av dokumentation, rutiner inklusive delegering, lokaler, arbetsredskap och personalomsättning Granskning av eventuella klagomål, avvikelser, lex Sarah-anmälningar, fel och brister samt inkomna synpunkter och klagomål

Granskning av verksamhetsberättelse (kvalitetsberättelse) samt resultat av eventuellt genomförda enkätundersökningar Ekonomisk granskning. Enkät till biståndskansliets handläggare Uppföljning av ramavtal Uppföljningen utgår från gällande avtal och förfrågningsunderlag För uppgift om leverantör och aktuella avtal se http://www.proceedo.net/ Uppföljningarna genomförs av kvalitetsenheten i samverkan med ekonomienheten och berörda verksamheter: Uppföljning av ramavtal inför avtalsförlängning Uppföljningsenkät till alla utförare som använts. Vid behov begära in verksamhetsberättelse (kvalitetsberättelse) och patientsäkerhetsberättelse Kontroll hos Skatteverket. Kontroll av tillstånd och rapporter på Inspektionen för vård och omsorgs hemsida. Enkät till socialsekreterare, biståndskansliet eller andra berörda professionella Vid behov görs besök i verksamheten. Särskild granskning Förutom den regelbundna uppföljningen kan särskild granskning göras inom vissa områden. Dessa områden utses antingen på förekommen anledning, till exempel ny lagstiftning, eller efter beslut av nämnd, ordförande eller ansvarig chef. Allvarliga eller upprepade avvikelser Om det framkommit allvarliga eller upprepade avvikelser i en verksamhet görs alltid en särskild uppföljning. Detta gäller oavsett form av insats och drift. Resultatet redovisas till nämnd. Former för återkoppling Resultaten från uppföljningarna ska utgöra en del i en förändringsprocess för bättre kvalitet. Det är därför viktigt att resultaten återkopplas till utförarna. Egen regi En första muntlig återkoppling kan ske redan vid uppföljningstillfället. Uppföljningen dokumenteras skriftligen och ska innehålla en prioritering av eventuella avvikelser. Resultatet i sin helhet återkopplas vid ett gemensamt möte. Resultaten ska även göras tillgänglig för berörda chefer på beställarsidan samt till nämnd, brukare, kunder och kommuninvånare. Återkoppling sker enligt följande: 1. Resultatet redovisas på enhetsnivå till respektive enhet och berörda chefer. 2. Resultatet redovisas löpande till nämnd 3. Resultatet görs tillgängligt på hemsidan. 6

Externa utförare Uppföljningen dokumenteras skriftligen och ska innehålla en prioritering av eventuella avvikelser. Resultatet i sin helhet återkopplas skriftligen. Resultaten redovisas för nämnd, brukare, kunder och kommuninvånare. Återkoppling sker enligt följande: Avtalsuppföljningar 1. Resultatet redovisas löpande till nämnd. 2. Resultatet redovisas till respektive utförare. 3. Resultatet görs tillgängligt på hemsidan. Hantering av resultat och redovisning av ramavtalsuppföljning Uppföljningar för ett verksamhetsområde redovisas till nämnd efter avslutad uppföljning och resultatet görs tillgängligt på hemsidan.

Process uppföljning Uppföljning enligt plan Enligt utarbetad strategi per verksamhetsområde Uppföljning och insamling av data Sammanställning av material Analys och bedömning Uppföljning på förekommen anledning Syfte/Problem Val av metod Uppföljningen godkänns av nämnden Rapport faktagranska och återkopplad Till verksamheten för återkoppling och faktagranskning Rapport OK Beslut/ ställningstagande Granska åtgärdsplan Ej OK Publiceras på hemsidan Återkoppling av avvikelser Privat utförare Verksamheten analyserar resultat Verksamhetens åtgärdsplan

Uppföljningsplan 2017 Uppföljning bokad Vård-och omsorgsboenden Björnkulla 1 2017-03-16 Björnkulla 2 2017-03-16 Ekgården 2017-09-06 Kullagården 2017-06-01 Nygården 2017-09-06 Rosendalsgården 2017-09-20 Sjödalens äldre-och demensboende Solhöjden Strandgården 2017-05-18 Stuvstagården Tallgården 1 2017-04-13 Tallgården 2 2017-04-13 Västergården 1 2017-05-04 Västergården 2 2017-05-04 Ängsgården 2017-05-18 Servicehus Serenaden Sjödalen Stuvsta Uppföljning genomförd Till nämnd Stöd i hemmet /hemtjänst Alerta CL Dedicare Ekens hemtjänst Eveo HS trygg tillvaro

1:A aktiva valet Medihead Enklare vardag Omsorgshuset Hemtjänst egen regi Stuvsta-Segeltorp-Snättringe Trångsund-Skogås Sjödalen-Fullersta-Flemingsberg-Visättra Hjälp i hemmet FO Personlig assistans, egen regi Personlig assistans 3 Personlig assistans 5 Personlig assistans 6 Boendestöd och hjälp i hemmet Gruppbostäder, egen regi Budkavlevägen 1 Budkavlevägen 3 Dalstigens korttidshem Diagnosvägen 11 B Diagnosvägen 9 C Diagnosvägen 9 E Hammartorpsvägen 12 Klockarvägen 15 Kommunalvägen 38 Kullstigen 1 Kullstigen 3 Lavspinnarvägen 4 Lavspinnarvägen 6 Milstensvägen Sjödalsvägen 18 Sjödalsvägen 7 b

Terapivägen 8 A Myndighetsutövning Arbete och försörjning LSS entreprenad Vitnäsvägen Örbrinken Familjerådgivning Ersta diakoni 2017-05-03 Korttidsvistelse Tuskulum Unika Fridhemsplan Unika Östermalm Unika Stadshagen EI Care Habiliteket Aktivera korttidshem Föreningen Saltå By Bambi korttidshem Solberga By Stiftelsen Årsta gård Vatten & Snö KÅS omsorgsverksamhet Attendo Smedshagen Attendo Örby

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-17 AN-2017/148.181 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Delårsrapport per 31 mars 2017 för äldreomsorgsnämnden Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens delårsrapport per den 31 mars 2017 med tillhörande delårsbokslut och helårsprognos 2017, och översänder delårsrapporten till kommunstyrelsen. Sammanfattning Arbetet vid social- och äldreomsorgsförvaltningen har under januari till mars gått planenligt, det vill säga enligt mål, åtaganden och uppdrag i verksamhetsplanen 2017. Utifrån kända förutsättningar är bedömningen att förvaltningen på flertalet mål och uppdrag kommer att nå uppsatta etappmål och därmed ett bra resultat vid årets slut. Nettokostnaden uppgår till 164,8 miljoner kronor för det första kvartalet 2017. I jämförelse med år 2016 har nettokostnaden minskat med 2,0 miljoner kronor (1,2 procent). Nämnden har en positiv avvikelse mot budget för perioden med 4,1 miljoner kronor. Prognosen för helåret beräknas till en positiv avvikelse om 6,8 miljoner kronor. Beskrivning av ärendet I delårsrapporten per den 31 mars 2017 ska nämnden, utifrån beslutad verksamhetsplan, lämna en lägesrapport och prognos gällande mål och uppdrag, ekonomin och investeringar. Fokus ligger på att göra en avstämning av hur arbetet fortlöper och lyfta fram eventuella avvikelser från gjord planering. Avvikelser ska motiveras och åtgärder föreslås. Gällande ekonomin ska nämnden upprätta ett delårsbokslut med beräknat helårsutfall, och kommentarer ska lämnas till utfall och prognos. För investeringar ska en samlad redovisning av samtliga projekt göras tillsammans med en analys av eventuella avvikelser. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-17 AN-2017/148.181 2 (2) Förvaltningens synpunkter I bilagd delårsrapport lämnar förvaltningen sin redogörelse kring mål och uppdrag, ekonomin och investeringar per den 31 mars 2017. Nämndens samlade bedömning efter årets tre första månader är att arbetet löper enligt plan. Planerade aktiviteter bedöms kunna fullföljas till årets slut. För perioden redovisar nämnden en positiv avvikelse med 4,1 miljoner kronor. Inom biståndskansliet avser avvikelserna lägre kostnader inom särskilt boende samt lägre kostnader för hemtjänst i och med att utförandegraden enligt det nya ersättningssystemet är något lägre än beräknat. Inom egen regi finns negativa avvikelser inom framför allt hemtjänstens område. Ett problemområde har varit övergången till att få ersättning för utförd tid som har inneburit svårigheter för verksamheten. Utförandegraden har varit betydligt lägre än den nivå som ersättningen tar hänsyn till. Prognosen för helåret beräknas till en positiv avvikelse om 6,8 miljoner kronor. För att säkerställa att nämnden kommer att klara att hålla budgeten för år 2017 kommer uppföljning att ske med framför allt egen regi så att de åtgärder som är planerade genomförs. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Berit Heidenfors Utvecklingsledare Bilagor Delårsrapport per 31 mars 2017 för äldreomsorgsnämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen

ÄN-2017/148.181 Delårsrapport per 31 mars 2017 för äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten MAJ 2017

Innehåll Huddinges vision och mål...3 Sammanfattning...4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...4 Äldreomsorgsnämndens mål och resultat...5 Bra att leva och bo...5 Fler i jobb...8 God omsorg för individen...9 Ekosystem i balans...14 Systematisk kvalitetsutveckling...15 Attraktiv arbetsgivare...17 Sund ekonomi...19 Intern kontroll...24 Nämndens internkontrollarbete...24 Riskreducerande åtgärder...24 Plan för uppföljning och insyn...26 Uppföljning 2017...27 Verksamhetsstatistik nyckeltal...28 Källförteckning...29

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Sammanfattning ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 3

Uppföljning per den 31 mars visar att merparten av det planerade arbetet för året löper enligt plan. Dock syns avvikelser gällande arbetet med införandet av den nya modellen för ersättning till utförare. Åtgärder kommer att vidtas i form av översyn och förenkling av processen. Utvecklingsåtagandet beräknas vara genomfört i december 2017. Även uppföljningen av hemtjänst avviker från plan beroende på att ett nytt förslag på förfrågningsunderlag kommer att presenteras för äldreomsorgsnämnden i juni för beslut. Tidigare avtal med utförare kommer att sägas upp och nya avtal kommer att gälla från och med april 2018. Avtalsuppföljning kommer att ske efter att de nya avtalen har ingåtts. Sjukfrånvaron har gått ned sedan förra året men är fortsatt hög och når inte upp till etappmålet. För att minska sjukfrånvaron ska arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder sättas in i enlighet med rehabiliteringshandboken i kommunen. Analys av kundundersökning med fokus på bemötande är genomförd. Resultat av analys och åtgärder på verksamhetsnivå kommer att presenteras i kvalitetsberättelsen. En kompetensutvecklingsplan med fokus på våld och psykisk ohälsa för att tidigt möta behov är framtagen. Utöver utbildning, som genomförts, är en rutin och ansvarsfördelning utarbetad. En samordnare på förvaltningen leder det fortsatta arbetet och nätverket samt erbjuder träffar och föreläsningar. Äldreomsorgsnämndens internkontrollplan för 2017 innehåller tio prioriterade risker att följa upp i delår 1. Riskerna är kopplade till målen i Huddinge kommuns mål och budget för 2017. För samtliga risker har riskreducerande åtgärder planerats. Åtgärderna fortlöper enligt plan. Åtgärder utifrån extern granskning på intern kontroll löper också enligt plan. De systematiska kontrollerna som ska genomföras på området brandskydd löper enligt plan. Nettokostnaden uppgår till 164,8 miljoner kronor för det första kvartalet 2017. I jämförelse med år 2016 har nettokostnaden minskat med 2,0 miljoner kronor (1,2 procent). Nämnden har en positiv avvikelse mot budget för perioden med 4,1 miljoner kronor. Prognosen för helåret beräknas till en positiv avvikelse med 6,8 miljoner kronor. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Uppföljning Utvecklingsåtaganden - inom ramen för visionsarbetet fortsätta lyfta goda exempel från verksamheterna - särskilt fokusera på målgrupper vi tidigare har haft svårt att nå, till exempel anhöriga och personer som kan ha svårt att ta till sig information - inom ramen för det nya arbetsgivarvarumärket visa goda exempel och på så sätt lyfta fram socialoch äldreomsorgsförvaltningen som en attraktiv arbetsplats Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtaganden löper enligt plan. 4 DELÅRSRAPPORT 2017

Äldreomsorgsnämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analyseras dessa resultat. I delårsrapporten per 31 augusti fylls uppföljningen på med ytterligare nya resultat med analyser och eventuella förbättringsåtgärder. Bra att leva och bo Under det övergripande målet Bra att leva och bo har äldreomsorgsnämnden gjort en planering inför 2017 för fullmäktiges delmål Ökat bostadsbyggande, Ökad delaktighet, Ökad jämlikhet, Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen samt Ökad valfrihet. Planeringen med mål, etappmål och utvecklingsåtaganden för dessa delmål riktas enbart till förvaltningen. Delmålen avser allmänheten och inte enbart kunder av nämndens insatser och tjänster. Mål, etappmål och utvecklingsåtaganden som avser nämndens kunder återfinns under målet God omsorg för individen. Ökat bostadsbyggande Särskilt prioriterat 2017: Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som lokaler ska byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Äldreomsorgsnämnden deltar i den kommungemensamma processen för samhällsplanering och lyfter upp de behov som finns för kommande utveckling. Utvecklingsåtaganden - aktivt delta i kommunens samhällsplaneringsprocess Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtagande löper enligt plan. Under hösten 2016 togs en gemensam process för samhällsplaneringen fram för Huddinge kommun. Under 2017 sker ett gemensamt arbete för att förankra och påbörja det nya arbetssätt som processen innebär. Ökad delaktighet De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för sitt arbete. Förvaltningen arrangerar nämnddagar där verksamheterna berättar om sitt arbete, och vid behov erbjuds utbildningar och studiebesök för hela eller delar av nämnden. I arbetet med att ge de förtroendevalda goda förutsättningar utgå förvaltningen bland annat från resultatet i kommunens politikerenkät som genomfördes 2016, och äldreomsorgsnämndens kommentarer kring resultatet. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Många av nämndens verksamheter vill använda sig av sociala medier för att möta sina målgrupper och öka möjligheterna till delaktighet och dialog. Förvaltningens kommunikationsenhet ska under året erbjuda utbildningar och rådgivning till verksamheter som vill använda sociala medier och ge tips på hur verksamheterna kan bli mer synliga i sociala medier. Arbetet med att utveckla närvaron i kanaler såsom Facebook, LinkedIn och Instagram ska fortsätta under 2017. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Ökad jämlikhet Verksamheter och staber som gjort minst en aktivitet för ökad jämlikhet 2017 Etappmål 2017 Totalt (andel) - 100 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Förvaltningen ska fortsätta att delta i den kommungemensamma satsningen för kompetensutveckling gällande jämlikhet, vilket bland annat innehåller ett ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 5

verksamhetsspecifikt stöd. Stödet är tänkt att omfatta riktade föreläsningar samt stöd och handledning i att använda kommunens handbok för jämlikhetsanalys. Seminarierna på temat jämlikhet, normkritik och jämlik styrning ska hållas under 2017, där chefer och nyckelpersoner från verksamheterna inbjuds. Arbetet med att analysera resultat utifrån kön, ålder och geografiskt område ska fortsätta med stöd av handboken för jämlikhetsanalys. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Fortsatt HBTQ 1 -arbete Biståndskansliet genomförde under 2016 en kompetenshöjande insats inom HBTQ-området. Under 2017 ska en arbetsgrupp tillsättas, i syfte att utveckla verksamheten vad gäller arbetssätt, kompetens och bemötande utifrån HBTQperspektiv. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Utvecklingsåtaganden - alla verksamheter och staber genomför minst en aktivitet med jämlikhetsperspektiv Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtagande löper enligt plan. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Det här målet avser främst allmänhetens nöjdhet med bemötandet vid kontakter med nämnden och förvaltningen. Kundernas nöjdhet med bemötandet återfinns under målet Fler upplever god vård och omsorg, sidan 10. Kommunen har fått en helt ny webbplats. Det är en så kallad servicewebb som till största delen är byggd utifrån besökarnas frågor och ärenden. Under 2017 kommer den nya webbplatsen att utvärderas bland annat med hjälp av besöksstatistik. Kommunens servicecenter är en av flera kanaler som invånarna kan använda för att komma i kontakt med kommunen. Servicecenters frågeforum finns på huddinge.se och kommunens Facebooksida. Förvaltningens kommunikationsenhet kommer under 2017 att se över hur samspelet mellan förvaltningens verksamheter och servicecenter fungerar. 1 HBTQ är en vedertagen förkortning för homosexuella, bisexuella, transoch queerpersoner. Med anledning av resultatet i senaste e-postmätningen 2016 ska förvaltningen genomföra en utbildningsinsats kring e-posthantering. Eftersom det framkommit brister i de undersökningar kommunen gör vad gäller e-post och telefoni, ska kommunstyrelsens förvaltning initiera ett arbete som syftar till att hitta kvalitetssäkrade undersökningsmetoder inom dessa områden. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Förvaltningens värdegrundsarbete Äldreomsorgsnämndens samtliga verksamheter fortsätter att arbeta med såväl förvaltningens gemensamma värdegrund som äldreomsorgens lokala värdighetsgaranti. Likaså fortsätter verksamheterna att arbeta med kommunens nya personalpolicy och etiska kod som togs fram under 2016. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Ökad valfrihet Enligt förslag från äldreomsorgsnämnden och beslut från kommunfullmäktige ska biståndsbedömd dagverksamhet för äldre konkurrensutsättas. Det nya kundvalet ska starta under 2017 efter att förfrågningsunderlag har utarbetats och fastställts av nämnden. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Från och med 2017 har modellen för ersättning till utförare förändrats från beställd tid till utförd tid. Utförd tid ska registreras hos kunden via kommunens verksamhetssystem för tid- och insatsmätning, Phoniro. Uppföljning visar att arbetet avviker från plan. De åtgärder som kommer att vidtas är en översyn och förenkling av processen. Utvecklingsåtagandet beräknas vara genomfört i december 2017. Hösten 2016 startade en utbildningssatsning med syfte att dels skapa samsyn i förvaltningen kring verksamhetsuppföljning och dels öka kompetensen kring genomförande av uppföljning samt uppföljningsmetoder. Syftet är även att ge stöd till att utforma en struktur för uppföljning från kravställande till kvalitetsförbättringar i verksamheten. Utvecklingsåtaganden - implementera ny uppföljningsmodell och omsätta den i praktiken 6 DELÅRSRAPPORT 2017

Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtagande löper enligt plan. Kundval enligt LOV - hemtjänst Inkomna ansökningar hemtjänst 2014 2015 2016 2017 Totalt (antal) 31 13 7 - Godkända hemtjänstutförare Totalt (antal) 12 13 14 - Utförda hemtjänsttimmar Egen regi (%) 46 44 44 - Externa utförare 54 56 56 - Resultatet för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 7

Fler i jobb Detta övergripande mål är riktat enbart till förvaltningen. Fler arbetstillfällen Särskilt prioriterat 2017: Prioritera insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Huddingejobb inom äldreomsorg egen regi 2015 2016 2017 Etappmål 2017 Totalt (antal) 23 16-15 Kvinnor 16 11 - - Män 7 5 - - Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Utvecklingsåtaganden - bidra till att fler Huddingebor får jobb Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtagande löper enligt plan. Fler och växande företag Stockholm Digital Care Huddinge kommun deltar tillsammans med Stockholm stad, Nacka kommun och Stockholms Läns Landsting i samverkansprojektet Stockholm Digital Care (SDC). Projektet som löper till år 2020 är delfinansierat av Tillväxtverket. Projektet riktar sig till små och medelstora företag i Stockholmsregionen som utvecklar digitala lösningar för vård och omsorg. Genom att erbjuda en testmiljö för dessa lösningar skapas förutom utvecklingsmöjligheter för företagen också ett mervärde i form av kontakter med Huddinge kommun och dess invånare. Inom äldreomsorgen innebär dessa digitala lösningar att de äldre kan bo kvar hemma längre. Utvecklingsåtaganden - bidra till ett förbättrat näringslivsklimat genom deltagande i projektet SDC Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtagande löper enligt plan. Handläggningstider En faktor som kan påverka företagarnas upplevelse av företagsklimatet i kommunen är handläggningstider. Handläggning av ansökan om att bli utförare inom äldreomsorg Etappmål 2015 2016 2017 2017 Handlagts inom fastställd tid (procent) 100 100-100 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Under våren 2017 ska nytt förfrågningsunderlag för hemtjänst tas fram. 8 DELÅRSRAPPORT 2017

God omsorg för individen Kommunfullmäktiges övergripande mål God omsorg för individen har två delmål: Fler upplever god hälsa, samt Fler upplever god vård och omsorg. Delmålet om att fler upplever god hälsa riktas till förvaltningen inklusive nämndens utförare i egen regi. Delmålet om att fler ska uppleva vården och omsorgen som god, riktas till samtliga utförare av nämndens tjänster samt myndighetsutövning. Målen avser kunder inom äldreomsorgen samt deras anhöriga och närstående. Fler upplever god hälsa Särskilt prioriterat 2017: Prioritera tidiga insatser som leder till ökade möjligheter för individen att styra sitt eget liv och skapa sin egen framtid samtidigt som de på lång sikt leder till minskade kostnader. Uppsökande verksamhet inom psykisk ohälsa Under 2016 startade på biståndskansliet en uppsökande verksamhet för vuxna personer med psykisk ohälsa. Verksamheten är ett projekt som finansieras av PRIOmedel 2 under två år. Satsningen är ett förebyggande arbete för att fånga upp personer med psykisk ohälsa i ett så tidigt skede som möjligt. Uppsökarna arbetar långsiktigt med att skapa relationer och hjälpa aktuella personer vidare till olika stödinsatser samt till hälso- och sjukvård. Målgruppen för verksamheten är vuxna över 18 år, det vill säga även personer över 65 år. Uppsökarna samverkar med boendeteamet i förvaltningen när det finns risk för vräkning, för att om möjligt hindra att personer med psykisk ohälsa förlorar sin bostad. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Stärkt personcentrerad vård och omsorg Då befolkningen blir allt äldre ökar också antalet personer med demenssjukdom. Äldreomsorgens egen regi arbetar enligt ett lokalt program för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Fokus för 2017 är att vidareutveckla metoder och förhållningssätt med målet att nå en demensvård utan tvång och begränsningar, och där personcentrerad vård och omsorg och högsta möjliga livskvalitet står i fokus. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. 2 Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa. En statlig satsning som inleddes 2012. Kompetensutveckling för att tidigt möta behov En plan ska tas fram för hur fler i verksamheterna ska nås av kunskap och utbildning i ämnet våld i nära relationer. Medarbetare och enhetschefer inom äldreomsorgens egen regi ska ges utbildning i psykisk ohälsa, främst gällande bemötande och kognitiva hjälpmedel. Utbildningen finansieras med PRIO-medel. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående är genomfört. Utöver genomförd utbildning har en rutin och ansvarsfördelning tagits fram. En samordnare på förvaltningen leder det fortsatta arbetet och nätverket samt erbjuder träffar och föreläsningar. Anhöriga och närstående nöjda med bemötandet från anhörigkonsulent Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 87 100-90 Resultatet för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Utvecklingsåtaganden - fortsätta vidareutveckla stödet till anhöriga så att det blir en naturlig del i arbetet för alla medarbetare Vidareutveckling av anhörigwebben Under 2017 ska arbetet med att vidareutveckla anhörigwebben fortsätta, och utökas till att omfatta förvaltningens alla verksamheter. Vid lanseringen i februari 2016 genomfördes en workshop med representanter för målgrupperna, och en ny workshop planeras till våren 2017. Utvecklingsåtaganden - vidareutveckla innehållet på webbplatsen Anhörig Huddinge utifrån besökarnas behov och önskemål Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtaganden löper enligt plan. Seniorträffar för kommunens seniorer Seniorträffarnas besökare nöjda med bemötandet Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 99 100-94 Resultatet för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Seniorträffarna erbjuder forum för delaktighet och trygghet. Det är en god geografisk spridning på seniorträffarna i Huddinge. Utveckling av innehållet på ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 9

seniorträffarna sker i samarbete med frivillig- och intresseorganisationer i syfte att bredda utbudet på träffarna. Detta för att möta olika behov avseende språk, kultur och intressen. Huddinges äldre kommer att erbjudas utbildning i hur man kan använda surfplattor, på seniorträffar och på kommunens äldreboenden. Utvecklingsåtaganden - erbjuda utbildning till Huddinges äldre om teknikens möjligheter att delta aktivt i samhällslivet Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Måltidsverksamheten inom äldreomsorgen Kunder nöjda med måltidsverksamheten 2014 2016 2018 Etappmål 2018 Totalt (Index 1-10) 7,3 7,7 - - 3 Kvinnor - 7,7 - - Män - 7,5 - - Undersökning inom måltidsverksamheten görs vartannat år, och nästa resultat redovisas i verksamhetsberättelse 2018. Sjuksköterskorna kommer att ges utbildning i nutritionsutredning, så att även näringsinnehåll utifrån boendes behov säkerställs. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Utvecklingsåtaganden - servera måltider vid äldreboenden i egen regi som är näringsrika - utveckla måltidssituationen så att de boende upplever den som trevlig Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtaganden löper enligt plan. Fallolyckor Fallolyckor bland personer 80 år och äldre 2014 2015 2016 2017 Totalt (antal) 64 64 64 - Ranking i länet 4 16/26 15/26 13/26 - Uppgift för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. arbetssätt med strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat i handläggningen, genomförandet och uppföljningen av vård och omsorg. Arbetssättet är framtaget av Socialstyrelsen, och kommer inledningsvis omfatta hemtjänstinsatser inom äldreomsorg och hemtjänstinsatser för personer mellan 18 och 65 år. Utbildning i IBIC för berörda biståndshandläggare planeras under 2017 med målet att all dokumentation av behov, mål och resultat ska ske utifrån elva livsområden 5. För att kunna implementera IBIC fullt ut behövs en ny modul till verksamhetssystemet. Modulen är under utveckling hos leverantören men beräknas komma i drift under 2017. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Fler upplever god vård och omsorg För att bedriva äldreomsorg av god kvalitet och nå goda resultat på målet att fler upplever god vård och omsorg, har nämnden identifierat fyra områden som är formulerade som delmål. Dessa är God tillgänglighet, Gott bemötande, Hög delaktighet samt God kvalitet på insatser och tjänster. Kundernas nöjdhet per delmål mäts via Socialstyrelsens nationella årliga brukarundersökning, med undantag för myndighetsutövning där kundernas nöjdhet följs upp via undersökning upphandlad av förvaltningen. Målgruppen utgörs av kunder inom äldreomsorgsnämndens verksamhetsområden, och planeringen avser alla utförare samt myndighetsutövning. God tillgänglighet För den som har behov av stöd och insatser från äldreomsorgen ska det vara lätt att komma i kontakt med verksamheten. Det kan till exempel handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev, e-post, digitala kanaler eller snabbt få tid för ett personligt möte. Tillgång till och kvalitet på informationen om verksamheten är ytterligare en viktig aspekt för hur tillgängligheten upplevs. Det kan handla om muntlig information eller information i trycksaker samt på kommunens webbplats och i sociala medier. Individens behov i centrum Biståndskansliet påbörjade under 2016 införandet av IBIC i förvaltningen. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt 3 Etappmål sätts under 2017. 4 1=lägst antal fallskador, 26 högst antal fallskador 5 Livsområden är ett sätt att likartat strukturera information om individens behov. 10 DELÅRSRAPPORT 2017

Kunder inom hemtjänst nöjda med tillgängligheten Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 75 73 - - Kvinnor 74 73 - - Män 76 73 - - Genomsnitt för Stockholms län 70 71 - - Kunder vid äldreboenden nöjda med tillgängligheten Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 71 70 - - Kvinnor 72 72 - - Män 68 66 - - Genomsnitt för Stockholms län 71 72 - - Kunder nöjda med tillgängligheten vid myndighetsutövning 2015 2016 2017 Etappmål 2017 6 Totalt (%) 61 78 - - Kvinnor 62 80 - - Män 60 73 - - Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Gott bemötande Bemötandet är ytterligare en viktig kvalitetsfaktor för hur äldreomsorgens kunder upplever kontakten med verksamheten. Kundernas upplevelse av bemötandet handlar i hög grad om samspelet i det direkta mötet mellan kund och personal. Alla har i kontakten med äldreomsorgen rätt till att bli bemötta på ett respektfullt, professionellt, jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Likabehandling ska gälla samtidigt som var och en har rätt att bli bemött utifrån sina förutsättningar. Alla kontakter ska också bygga på hög grad av självbestämmande och integritet. Social- och äldreomsorgsförvaltningens värdegrund och äldreomsorgens lokala värdighetsgaranti är tillsammans med kommunens etiska kod vägledande i kontakten med kunder, anhöriga och närstående. Kunder inom hemtjänst nöjda med bemötandet Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 94 94 - - Kvinnor 94 93 - - Män 93 95 - - Genomsnitt för Stockholms län 93 93 - - Kunder vid äldreboenden nöjda med bemötandet Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 87 89 - - Kvinnor 86 89 - - Män 90 87 - - Genomsnitt för Stockholms län 89 90 - - Kunder nöjda med bemötandet vid myndighetsutövning 2015 2016 2017 Etappmål 2017 Totalt (%) 78 77 - - Kvinnor 77 76 - - Män 78 78 - - Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Hög delaktighet Upplevelsen av bemötandet är ofta nära förknippat med upplevelsen av delaktighet. I och med kundernas beroendeställning är det särskilt viktigt att personalen har ett förhållningssätt som bjuder in kunden till att föra fram sina åsikter och önskemål. Det gäller både vid val av insats eller tjänst och vid utförandet av vald insats och tjänst. Verkasamheten ska bygga på respekt för rätten till självbestämmande och integritet. Hög grad av individ- och situationsanpassning är särskilt viktigt när det gäller delaktighet för kunderna. Utföraren ska tillsammans med kunden upprätta en genomförandeplan som beskriver kundens önskemål om hur de beslutade insatserna ska utföras. 6 Etappmålen på delmålen om tillgänglighet, bemötande, delaktighet och insatser och tjänster med god kvalitet beslutas av nämnd i ett särskilt ärende under våren 2017. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 11

Kunder inom hemtjänst nöjda med delaktigheten Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 78 76 - - Kvinnor 78 75 - - Män 78 78 - - Genomsnitt för Stockholms län 75 74 - - Kunder vid äldreboenden nöjda med delaktigheten Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 61 62 - - Kvinnor 62 63 - - Män 58 62 - - Genomsnitt för Stockholms län 61 61 - - Kunder nöjda med delaktigheten i samband med myndighetsutövning Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 75 82 - - Kvinnor 74 81 - - Män 76 85 - - Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. God kvalitet på insatser och tjänster Innehållet i och utformningen av insatser och tjänster är grundläggande för verksamhetens kvalitet och kundernas nöjdhet. Insatser och tjänster ska utgå från varje kunds individuella livssituation, bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. I den mån evidensbaserade metoder finns, så ska dessa så långt möjligt användas i verksamheten. Nämndens insatser och tjänster ska leda till att de äldre får leva ett värdigt liv, får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Verksamhetsprocesserna för myndighetsutövning och för utförandet av insatser och tjänster ska vara väl fungerande, rättssäkra och ge avsedd effekt utifrån varje kunds behov. Kunder inom hemtjänst nöjda med kvaliteten på insatser och tjänster Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 84 84 - - Kvinnor 84 83 - - Män 85 86 - - Genomsnitt för Stockholms län 83 83 - - Kunder vid äldreboenden nöjda med kvaliteten på insatser och tjänster Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 70 73 - - Kvinnor 71 72 - - Män 68 74 - - Genomsnitt för Stockholms län 70 70 - - Kunder nöjda med kvaliteten på myndighetsutövningen 2015 2016 2017 Etappmål 2017 Totalt (%) 74 85 - - Kvinnor 73 85 - - Män 75 84 - - Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Att använda resultat i förbättringsarbete Alla utförare samt biståndskansliet ska analysera de egna resultaten från kundundersökningen. Analysen omfattar jämförelse mot etappmål, jämförelse med andra kommuner i Stockholms län, förändring över tid samt analys vad gäller skillnader i resultat för män respektive kvinnor. Vid negativ resultatutveckling eller negativ avvikelse mot etappmål ska åtgärdsplan utarbetas. Planerade åtgärder följs upp inför delårsrapport 2 samt verksamhetsberättelse 2017. Uppföljning per 31 mars visar att ovanstående analyser är genomförda och kommer att presenteras i kvalitetsberättelsen. Utvecklingsåtagande för delmålet Gott bemötande - analysera och vidta åtgärder så att kundnöjdheten med bemötandet ökar Uppföljning per 31 mars visar att ovanstående utvecklingsåtagande är genomfört. Analys och åtgärder på verksamhetsnivå kommer att presenteras i kvalitetsberättelsen. Nöjdhet med hemtjänst och äldreboende Resultaten per delmål utgörs av genomsnittsvärden av flera olika frågor i kundundersökningarna. Nedan redovisas 12 DELÅRSRAPPORT 2017

resultatet på en enskild fråga vilken avser att visa kundens sammantagna nöjdhet. Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Totalt, per kön, snitt i länet, ranking Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 86 86 - - Kvinnor 86 86 - - Män 85 85 - - Genomsnitt för Stockholms län 86 86 - - Ranking i länet 17/26 19/26 - - Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Per åldersgrupp Etappmål 2015 2016 2017 2017 65-79 år 81 86 - - 80 år och äldre 88 86 - - Kunder vid äldreboenden nöjda med verksamheten Totalt och per kön Etappmål 2015 2016 2017 2017 Totalt (%) 81 84 - - Kvinnor 81 84 - - Män 83 85 - - Genomsnitt för Stockholms län 81 82 - - Ranking i länet 11/25 8/25 - Kunder vid äldreboenden nöjda med verksamheten Per åldersgrupp Etappmål 2015 2016 2017 2017 65-79 år 71 86 - - 80 år och äldre 84 84 - - Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Kunder vid äldreboenden nöjda med verksamheten Totalt, per kön, snitt i länet, ranking ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 13

Ekosystem i balans Detta övergripande mål är riktat enbart till förvaltningen. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Särskilt prioriterat 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Förvaltningen ska delta i en kommungemensam informationskampanj och tillhörande tävling som syftar till att påverka beteenden vad gäller energiförbrukning i kommunens lokaler. I kommunens lokaler ska energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att synliggöra energiåtgången. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Förvaltningen ska följa kommunstyrelsens förvaltnings utredande arbete för att se vilka fler avtalsområden som kan anslutas till den samordnade varudistributionen. I samband med att nya avtal tecknas ansluts flera leverantörer till kommunens samordnade varudistribution. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. För att förenkla miljöarbetet på enheterna ska tydliga checklistor med tips på miljöåtgärder tas fram. Genom att lyfta fram konkreta förslag på åtgärder skapas en ökad medvetenhet om hur man med enkla medel bidrar till att minska negativ påverkan på miljön. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Förvaltningens samtliga miljöombud ska årligen bjudas in till ett seminarium med information om kommunens övergripande miljömål och planerade aktiviteter. Ett annat syfte med seminariet är att inspirera miljöombuden genom utbyte av erfarenheter och tips mellan ombud från de olika verksamheterna inom såväl äldreomsorgsnämnden som socialnämnden. Uppföljning per 31 mars visar att en aktivitet med miljöombuden genomförts i februari med fokus på miljöarbetet 2017. Ytterligare aktivitet planeras till hösten 2017, då med fokus på miljöarbetet 2018. Förvaltningen ska påbörja implementeringen av valda delar av kommunens nya miljöprogram. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Sopsorteringen i förvaltningen ska ske utifrån respektive verksamhets förutsättningar. Verksamheter som inte redan har, inrättar kärl för att sortera förpackningar i plast, papper, metall, glas samt tidningar. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Enheter med miljöombud 2017 Etappmål 2017 Totalt (%) - 80 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Utvecklingsåtaganden - det finns miljöombud på alla enheter Uppföljning per 31 mars visar att utvecklingsåtagandet är fullföljt då 87 procent av enheterna har miljöombud. Ökad andel miljöanpassade inköp Andelen ekologiska livsmedel vid kommunala äldreboenden 2015 2016 2017 Etappmål 2017 Totalt (%) 34,1 37,3-38,0 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Förutom att öka andel ekologiska livsmedel är planen för 2017 att även erbjuda ekologiska måltider vid äldreboenden i egen regi. Inom äldreomsorg i egen regi säkerställs att rätt beställd måltid går till rätt person och därigenom minskar svinnet på mat. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. 14 DELÅRSRAPPORT 2017

Systematisk kvalitetsutveckling Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Kommunen genomför Kommunkompassen 7 under 2017. Syftet är att identifiera förbättringar vad gäller kvalitetsoch utvecklingsarbetet. Arbetet bedrivs i projektform och leds av kommunstyrelsens förvaltning. Projektet består av två delar, den ena delen är att genomföra utvärderingen, den andra är att ta fram en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som framkommer av utvärderingen. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen ska arbetas in i nämndernas verksamhetsplanering för 2018. Förvaltningen är representerad i projektgruppen. Kommunen utreder också förutsättningarna för att ingå i det nationella samarbetet KKiK 8. Om förutsättningar finns kan medverkan i KKiK påbörjas 2017. Utvecklingsåtaganden - bidra till att Kommunkompassen genomförs samt utredningen om deltagande i KKiK Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtagande löper enligt plan. Ökad processorientering Äldreomsorgsnämnden har ett processregister som en del i nämndens ledningssystem. Med processregistret som grund redovisar nämnden ett processindex som ger ett värde på graden av processorientering i förvaltningen. Processindex 2015 2016 2017 Etappmål 2017 Totalt (index) 5,80 6,06-7,21 Varav (%) Huvudprocesser 6,00 6,67-8 Ledningsprocesser 8,00 8,00-9 Stödprocesser 3,40 3,52-4,64 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. 7 Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Genomförs av SKL. 8 KKiK står för kommunens kvalitet i korthet. Ett nationellt nätverk som leds av SKL. Tar fram mått och jämför resultat för att lära och utvecklas. Hälso- och sjukvård Antal riskbedömningar inom två veckor från inflyttning 2016 2017 Etappmål 2017 Totalt (procent) - - 90 Resultat för 2016 har inte varit möjligt att sammanställa då systemet inte för den typen av statistik. Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Utvecklingsåtaganden - arbeta systematiskt med riskbedömningar på alla äldreboenden i egen regi - utveckla arbetet så att resultat i kvalitetsregister används i verksamheten på alla äldreboenden egen regi Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående åtaganden löper enligt plan. God användning av digitaliseringens möjligheter Särskilt prioriterat 2017: IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Systemstöd för planering och uppföljning samt systematiskt kvalitetsarbete Under 2017 ska kommunen anskaffa och påbörja implementering av ett systemstöd för planerings- och uppföljningsprocessen (PUFF:en). Äldreomsorgsnämndens intention är att samma systemstödslösning även ska fungera för det systematiska kvalitetsarbetet (ledningssystem enligt SOSFS 2011:9). Avtal med leverantör av systemstödet kommer troligen bli klart vid halvårsskiftet, och därefter påbörjas ett omfattande arbete att iordningsställa systemet så att det överensstämmer med kommunens och nämndens behov. Samtliga verksamheter kommer att vara involverade i det arbetet. Behov av och möjligheter till förenklingar och effektiviseringar av befintliga processer kommer sannolikt synliggöras. Systemet kommer att väsentligt förenkla och effektivisera arbetet kring ledningssystemet och planerings- och uppföljningsprocessen. Implementeringen kommer att bedrivas i projektform. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 15

Fortsatt utveckling av verksamhetssystemet Vidareutveckling av verksamhetssystemet Procapita fortgår i ordinarie verksamhet och den fleråriga planen för 2015 till och med 2020 fortsätter att gälla. Det kan dock under 2017 finnas behov av justeringar av tidplanen för införande av viss funktionalitet. De olika delar som ingår i planen kommer förenkla och effektivisera arbetet för personalen bland annat genom mobila lösningar. För kunderna ger detta kortare ledtider och ökad möjlighet till delaktighet. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Utrullning av projektstyrningsverktyg Kommunen har införskaffat ett digitalt projektstyrningsverktyg, Antura. Målet är att alla i kommunen som leder projekt ska använda verktyget, vilket bland annat kommer att ge god överblick över projekt som pågår samt ge stöd till projektledning. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har påbörjat arbetet med att skapa projektet som ska ge utbildning till förvaltningens nyckelpersoner i verktyget Antura. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. E-avrop inom kundval Ansökningsprocessen inom kundvalet för hemtjänst sker via e-avrop. Det innebär att det är enklare för den som ansöker om att bli utförare samtidigt som administrationen av inkomna ansökningar effektiviseras. Verksamhetsutveckling med hjälp av digitalisering För att tydliggöra styrningen inrättade förvaltningen under 2016 en styrgrupp för digitalisering. Implementeringen av processen för styrning av digitalisering inom social- och äldreomsorgsförvaltningen ska fortsätta under 2017, så att processen blir känd och används av verksamheter och staber. I samband med implementeringen i förvaltningen kommer förslag och behov av vidareutveckling av digitaliseringsprocessen att fångas upp och åtgärdas. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Utvecklingsåtaganden - implementera nytillkomna systemstöd Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående utvecklingsåtagande avviker från plan. De åtgärder som kommer att vidtas är en översyn och förenkling av processen Ersättning för utförd tid med tillhörande systemstöd. Utvecklingsåtagande beräknas genomfört i december 2017. E-tjänster Ansökan via e-tjänst, antal 2015 2016 2017 Etappmål 2017 Underlag till ansökan om bistånd gällande stöd, service och omvårdnad 46 73-55 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Under 2016 identifierade förvaltningen ett antal möjliga e- tjänster. Under 2017 ska förvaltningens ledning besluta och prioritera bland föreslagna e-tjänster. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. E-blomlådan E-blomlådan 2014 2015 2016 2017 Hälsa, vård & omsorg 2,0 2,27 2,27 Personer med behov av 1,80 2,00 2,50 stöd och omsorg Medelvärdet i kommunen 2,19 2,12 2,30 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. I tabellen ovan redovisas det senaste årens värden i E- blomlådan. E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges kommuner och landsting har tagit fram. Den består av en genomgång och självskattning av hur långt kommunen kommit inom 14 olika områden. I tabellen redovisas de områden som berör äldreomsorgsnämndens och socialnämndens verksamheter 9 samt medelvärdet för hela kommunen. Skalan är tregradig och baseras på om verksamhetsutveckling med stöd av IT är utförd, påbörjad eller icke påbörjad, där 3 betyder utförd, 2 betyder påbörjad och 1 icke påbörjad. Måttet har flera brister till exempel har frågorna förändrats mellan åren varför jämförelser över tid bör undvikas. Med tre svarsalternativ är det också svårt att påvisa förbättringar som sker. 9 Finns ingen särredovisning per nämnd. 16 DELÅRSRAPPORT 2017

Attraktiv arbetsgivare Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Antal anställda 2015-03 2016-03 2017-03 Totalt 941 993 985 Kvinnor 810 854 839 Män 131 139 146 Varav chefer 36 38 36 Kvinnor 32 36 34 Män 4 2 2 Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt % 2,8 4,0 3,0 Antalet anställda har minskat något sedan förra året. Antalet manliga chefer har minskat märkbart. Även personalomsättningen har minskat. Anpassning av arbetsgivarvarumärke För att stärka attraktiviteten som arbetsgivare, inte minst gällande bristyrkeskategorierna, ska kommunens arbetsgivarvarumärke kommuniceras i syfte att underlätta kompetensförsörjningen. Det är också viktigt att skapa goda ambassadörer bland medarbetare och chefer. Rekryteringsmaterial för äldreomsorgen med filmer, annonsmallar och en broschyr ska vidareutvecklas under 2017, likaså ska användning och utveckling av sociala medier i marknadsförings- och rekryteringsyfte intensifieras genom såväl centrala som förvaltningsspecifika utbildningsinsatser. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Utvecklingsåtaganden - anpassa arbetsgivarvarumärke till bristyrkesgrupper, i första hand biståndshandläggare och sjuksköterskor Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående utvecklingsåtagande löper enligt plan. är ett stöd i arbetet med att göra såväl medarbetarskapet som ledarskapet levande. Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Etappmål: det validerade riktvärdet; 75 2015 2016 2017 Riktvärde Totalt 74,0 74,4 71 75 Kvinnor 73,8 74,6 70,5 Män 74,0 73,1 74 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Etappmål: länsgenomsnittet 2015; 80 Totalt 73 72 71 80 Kvinnor 73 72 72 Män 73 69 68 Värdena för medarbetarprofilen har gått ned på totalen jämfört med förra året och når inte upp till etappmålet. Resultatet skiljer sig åt för kvinnor och män där kvinnorna står för den upplevda försämringen medan männen tvärtom ser en viss förbättring. Vad gäller HME Motivation där resultatet jämförs med kommunerna i Stockholms län visar också på en viss nedgång på totalen. Uppdelat på kön är det oförändrat för kvinnor medan männen svarar att det blivit lite sämre. Etappmålet uppnås inte. Utvecklingsåtaganden - fortsätta arbetet med gemensamma värden med utgångspunkt från nya personalpolicyn Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående utvecklingsåtagande löper enligt plan. Engagerade och professionella medarbetare Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta för att uppnå de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Huddinge kommuns nya personalpolicy, med arbetsmaterial och diskussionsfrågor ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 17

Engagerade och professionella chefer Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt bidra till välfungerande processer. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Etappmål: det validerade riktvärdet; 68 2015 2016 2017 Riktvärde Totalt 75,4 74,2 70,4 68 Kvinnor 75,4 74,6 69,6 Män 74,9 72,3 74,3 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Etappmål: länsgenomsnittet 2015; 78 Totalt 74 74 70 78 Kvinnor 74 73 71 Män 76 69 67 Värdet för ledarskapet är lägre jämfört med 2016 men ligger fortfarande över riktvärdet och etappmålet uppnås. Det skiljer sig åt mellan könen hur ledarskapet uppfattas där kvinnorna skattar lägre än männen. Vad gäller HME Ledarskap där resultatet jämförs med kommunerna i Stockholms län ser bilden annorlunda ut. Det har skett en försämring på totalen både vad gäller hur män och kvinnor ser på ledarskapet. Etappmålet uppnås inte. Goda förutsättningar Kommunen ska vara en bra arbetsplats med en god arbetsmiljö och lika villkor. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för arbetsmiljö, kompetensutveckling, förmåner såväl som arbete för jämställdhet och mångfald samt aktiv lönebildning. Prestationsnivå Etappmål: det validerade riktvärdet; 70 2015 2016 2017 Etappmål Totalt 73,9 73,4 70 70 Kvinnor 73,6 73,6 69,2 Män 74,1 72,4 74 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Etappmål: länsgenomsnittet 2015; 79 Totalt 76 74 72 79 Kvinnor 76 75 73 Män 76 71 68 Värdet för förutsättningarna att göra ett bra arbete är lägre jämfört med 2016. Det skiljer sig dock åt mellan könen. Kvinnorna upplever en försämring medan männen tvärtom anser att förutsättningarna blivit bättre. Etappmålet uppnås men uppdelat per kön ligger kvinnorna strax under medan männen har ett högre värde över etappmålet. Vad gäller HME där resultatet jämförs med kommunerna i Stockholms län är resultatet lägre. En försämring har skett för både män och kvinnor där den största skillnaden ses för männen. Etappmålet uppnås inte. Sjukfrånvaro Särskilt prioriterat 2017: Minska sjukfrånvaron! Sjukfrånvaron (total), r12, per 31 mars Etappmål: länsgenomsnittet 2015; 7,2 % 2015 2016 2017 Etappmål Totalt, % 9,2 9,8 9,3 7,0 Kvinnor, % 9,8 10,6 10,3 Män, % 5,4 4,9 3,8 Korttidssjukfrånvaron 0 14 dagar, r12 per 31 mars Totalt, % 2,8 2,9 2,7 2,0 Kvinnor, % 3,0 3,0 2,8 Män, % 2,2 2,2 2,5 Sjukfrånvaron har gått ned sedan förra året men är fortsatt hög och når inte upp till etappmålet. Det är liksom tidigare stor skillnad på sjuktal mellan män och kvinnor där kvinnor har höga sjuktal medan männen har låga. Den korta sjukfrånvaron har gått ner något för kvinnor medan den har gått upp något för män och hamnar på en relativt jämn nivå mellan könen. För att minska sjukfrånvaron ska arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder sättas in i enlighet med rehabiliterings-handboken i kommunen. Alla anställda med sjukfrånvaro över 180 dagar har en särskild handlingsplan. Fortsatt införande och efterlevnad av ett nytt systematiskt arbetsmiljöarbete har betydelse för att skapa goda arbetsplatser. Under 2017 ska utbildningar om arbetsmiljöarbetet fortsatta i form av e-utbildningar och seminarier för chefer och skyddsombud samt certifiering av chefer. I nuläget pågår analys av årets medarbetarenkät och därefter ska lämpliga åtgärder vidtas på enhetsnivå. Arbetsmiljörapporterna som ska skrivas under våren kommer ge fortsatt vägledning om vilka åtgärder som behöver vidtas på en mer övergripande nivå. Utvecklingsåtaganden - bedriva ett systematiskt och aktivt rehabiliteringsarbete - implementera det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående utvecklingsåtaganden löper enligt plan. 18 DELÅRSRAPPORT 2017

Sund ekonomi Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Budgethållning De kommunala verksamheterna ska ha en ekonomi i balans, vilket har stor betydelse för hur nämndens ekonomi ser ut. I budgetförutsättningarna finns ingen pris- och löneuppräkning för 2017. I äldreomsorgsnämndens ramar för 2017 har inga ersättningar till utförare räknats upp, utan ligger kvar på samma nivå som föregående år. De medel kommunen har erhållit som volymtillskott har fördelats utifrån förväntade volymökningar. Ekonomistyrningsprinciperna i kommunen är tydliga och pekar på nämndernas ansvar för att ha en budget i balans samt att nämnderna ska vidta åtgärder när nämndens resultat pekar på underskott. Inom äldreomsorgsnämnden har samtliga chefer ett tydligt ansvar för att vidta åtgärder inom sitt ansvarsområde om prognosen för året börjar visa att budgeten inte kan hållas. Utfall i förhållande till budget Nämndens resultat (mnkr) Avtalstrohet 2015 2016 2017 Etappmål 2017-9,3-9,1-0,0 Etappmål 2017 Köp från avtal (%) 76,1 - - 78 Resultat 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Särskilt prioriterat 2017: Öka avgiftsfinansieringen inom de verksamheter det är möjligt. Äldreomsorgsnämnden ska se över befintliga taxor och avgifter under 2017 inom nämndens hela ansvarsområde, för att se om några taxor eller avgifter behöver förändras. Utvecklingsåtaganden - genomföra en översyn av taxor och avgifter inom nämndens verksamheter under 2017 - efter genomförd översyn lämna förslag på nya taxor och avgifter inom äldreomsorgsnämndens verksamhetsområde - se till så att regelbunden uppföljning sker i hela verksamheten samt att rutin för återrapportering av åtgärder vid avvikelse finns och följs - öka kompetensen hos chefer i budgetering, uppföljning samt att göra prognoser Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående utvecklingsåtaganden löper enligt plan. Åtgärder för att uppnå budget i balans För att kunna hålla en budget i balans kommer ett antal åtgärder att vidtas. Inom nämndens egen regi för hemtjänst har förvaltningen gett revisionsbyrån PwC i uppdrag att genomföra en analys av hemtjänsten i syfte att ta fram ett underlag för vilka aktiviteter som ska prioriteras på kort, mellan och lång sikt. PwC kommer bland annat att analysera styrdokument, tillgänglig statistik och personalanvändning. I sin analys kommer PwC även att genomföra intervjuer med chefer, ekonom/controller och andra nyckelpersoner. Utifrån insamlad data genomförs analyser i syfte att identifiera hinder och relatera dessa mot befintliga resurser. Detta ska resultera i ett antal förslag till förändringar baserat på idéer från verksamheten och PwC:s egna erfarenheter. För att kunna öka effektiviteten och anpassa bemanningen utifrån verksamhetens behov är hemtjänsten i behov av ett schemaläggningsprogram. IT-enheten har fått ett uppdrag att ta fram tre förslag på schemaläggningsprogram som kan utvärderas utifrån verksamhetens behov. Åtgärden förväntas ge effekter tidigast under sen höst 2017. För att minska kringtiden inom hemtjänsten arbetar utföraren med att se över områdesindelningen, hitta lokaler som är placerade på strategiskt bättre platser samt användandet av alternativa transportmedel så som cykel. Som ett led i att hålla personalkostnaderna på en rimlig nivå ser verksamheten över vilka alternativ det finns för att bättre anpassa bemanningen till behoven. Vidare kommer Laps Care, ett planeringsverktyg inom hemtjänsten, att integreras med kommunens personalsystem Heroma vilket förväntas ge en nettoeffekt på 0,9 miljoner kronor per år. För att minska ledtiderna från det att en plats blir ledig till dess att en ny boende flyttar in kommer enheterna inom särskilt boende kartlägga vilka faktorer som påverkar ledtiderna och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra beläggningen. En åtgärd för att minska kostnaderna inom särskilt boende är att se över inom vilka områden enheterna kan samverka. Bland annat kommer möjligheten att samverka vad gäller sjuksköterskor, administrativa assistenter och undersköterskor ses över. Syftet är att kunna uppnå samordningsvinster och därmed få ned kostnaderna. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 19

Långsiktig balans De finansiella målen är satta med inriktning mot långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra kommuner som underlag för effektiviseringar och ompriorite-ringar. Investeringarna finansieras över lång tid och påver-kar kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Kommunen växer med ökad efterfrågan på bostäder, infrastruktur och därmed även på insatser och boenden inom äldreomsorg. För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om förändringar i befolkningsutvecklingen i kommunen samt vara konkurrenskraftig i verksamheter som nämnden bedriver i både egen regi och extern regi. Balanserat resultat 2015 2016 2017 Etappmål 2017 Nämndens resultat (mnkr) 9,4 0,3-9,4 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse 2017. Särskilt prioriterat 2017: Implementera åtgärder för att säkra en långsiktig finansiering av kommunens investeringar. Utifrån nämndens resultat 2016, budgetförutsättningarna för 2017, och delårsresultatet per mars 2017, behöver arbetet med effektiviseringar i verksamheten fortsätta för att på sikt nå målet om en långsiktig hållbar ekonomisk balans. I kommunens äldreomsorg finns verksamheter där fortsatt analys behövs med anledning av hög kostnadsnivå jämfört med andra kommuner. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. För att hålla nere kommunens investeringsnivåer är en möjlighet att hyra verksamhetslokaler för att täcka nämndens behov i stället för att bygga i kommunens regi. Utvecklingsåtagande - undersöka möjligheten att hyra verksamhetslokaler istället för att kommunen bygger egna lokaler Särskilt prioriterat 2017: Kommunen ska nå ett årligt resultat om två procent. Äldreomsorgsnämndens ansvar för att kommunen ska nå ett årligt resultat om två procent är att nämnden klarar att hålla verksamheten inom den ekonomiska ram som fullmäktige har fastställt. Utvecklingsåtagande - se till så att nämndens resultat kommer vara i balans med fullmäktiges budget Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående utvecklingsåtaganden löper enligt plan. För att säkerställa att nämnden kommer att klara att hålla budgeten för år 2017 kommer uppföljning att ske med framför allt egen regi så att de åtgärder som är planerade genomförs. Samtliga enheter som prognosticerar ett underskott förväntas ta fram åtgärdsplaner. Budgetåret 2017 Resultaträkning, mnkr Utfall per mars 2017 Utfall per mars 2016 Utfall per mars 2015 Taxor och avgifter 11,5 10,5 9,8 Försäljning av verksamhet 1,6 2,9 3,1 Bidrag 8,8 9,9 6,3 Övriga intäkter 11,8 12,0 11,1 Verksamhetens intäkter 33,6 35,3 30,3 Personal 111,3 114,0 101,5 Lokal 23,8 23,7 23,3 Bidrag kostnader 1,6 1,6 1,3 Köp av verksamhet 47,5 46,6 45,2 Konsulter och inhyrd personal 0,6 2,3 1,1 Varor och tjänster 12,1 12,0 12,7 Kapitalkostnad 1,5 1,6 1,4 20 DELÅRSRAPPORT 2017

Övriga kostnader 0,0 0,1 0,0 Verksamhetens kostnader 198,4 202,1 186,6 Nettokostnad 164,8 166,8 156,3 Budget, netto 169,0 166,2 158,7 Periodens resultat 4,1-0,6 2,3 Prognos för helår 2017 6,8 varav uttag eget kapital 0,0 Balansresultat 6,8 IB eget kapital 0,3 UB eget kapital 7,1 Nettokostnaden uppgår till 164,8 miljoner kronor för det första kvartalet 2017. I jämförelse med 2016 har nettokostnaden minskat med 2,0 miljoner kronor (1,2 procent). Personalkostnaderna har minskat med 2,7 miljoner kronor (2,4 procent) och förändringen återfinns framförallt inom verksamheten särskilt boende där verksamhetsledningen införde ett restriktivt förhållningssätt till rekrytering och vikarietillsättning under hösten 2016. Kostnaderna för konsulter och inhyrd personal har minskat med 1,7 miljoner kronor (76,5 procent) i jämförelse med föregående år. Under 2016 var kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor höga inom Stortorps fem enheter men efter tydliga direktiv från verksamhetsledningen, att inhyrd Utfall/prognos per verksamhetsområden, mnkr För perioden redovisar nämnden en positiv avvikelse med 4,1 miljoner kronor. Inom biståndskansliet avser avvikelserna lägre kostnader inom särskilt boende samt lägre kostnader för hemtjänst i och med att utförandegraden enligt det nya ersättningssystemet är något lägre än beräknat. Inom egen regi finns negativa avvikelser inom framför allt hemtjänstens område. Ett problemområde har varit övergången till att få ersättning för utförd tid som har personal inte ska användas där behoven kan hanteras inom befintlig personal, har kostnaden minskat. Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat med 0,9 miljoner kronor (1,9 procent) i jämförelse med föregående år. Kostnadsökningen finns inom särskilt boende och korttidsboende där kösituationen avseende demensplatser medfört ett ökat behov av externa platser i jämförelse med samma period 2016. Under perioden har intäkterna varit 1,7 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än föregående år. Det beror dels på att försäljningen av platser till socialnämnden minskat och dels att momsersättningen är lägre under 2017 eftersom kommunen under 2016 erhöll momsbidrag för retroaktiva hyror. inneburit svårigheter för verksamheten. Utförandegraden har varit betydligt lägre än den nivå som ersättningen tar hänsyn till. Prognosen för helåret beräknas till en positiv avvikelse med 6,8 miljoner kronor. För att säkerställa att nämnden kommer att klara att hålla budgeten för år 2017 kommer uppföljning att ske med framför allt egen regi så att de åtgärder som är planerade genomförs. Administration äldreomsorg Utfall per mars 2017 Avvikelse per mars 2017 Årsbudget Avvikelse prognos helår 2017 Utfall per mars 2016 Förändring 2016-2017, % 7,3 1,9 37,6 3,2 4,4 66,5 % Färdtjänst/riksfärdtjänst 0,0 0,1 0,4 0,0 0,0-33,0 % Ordinärt boende äldre 52,4-0,7 213,9 1,1 55,2-4,9 % Särskilt boende äldre 96,1 2,5 408,3 2,9 98,2-2,1 % Förebyggande verksamhet 2,3 0,1 10,2-0,1 2,2 1,7 % Politisk verksamhet 0,3 0,1 1,6 0,0 0,4-30,1 % ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 21

Administration 6,4 0,1 26,1-0,3 6,4-1,0 % Ofördelade medel 0,0 0,0 3,6 0,0 0,0 0,0 % Summa netto 164,8 4,1 701,9 6,8 166,8-1,2 % Administration äldreomsorg Per den 31 mars uppgår avvikelsen inom äldreomsorgens administration till 1,9 miljoner kronor och förväntas vid årets slut uppgå till 3,2 miljoner kronor. Inom verksamhetsledningen för äldreomsorgen finns det budgeterade medel för att hantera oförutsedda avvikelser inom utförarverksamheten. De riktade medlen för förebyggande insatser och för att stärka anhörigstödet finns budgeterade med 2,0 miljoner kronor inom äldreomsorgens administration. Kostnader för dessa har ännu inte uppstått men under året förväntas medlen användas. Den procentuellt stora förändringen mot föregående år inom verksamheten administration äldreomsorg beror på att statsmedlen för ökad bemanning hanterades inom administrationen i början av 2016 medan bidraget nu redovisas direkt i utförarverksamheterna. Ordinärt boende äldre Inom verksamheten ordinärt boende äldre uppgår avvikelsen till -0,7 miljoner kronor för perioden men för helåret prognostiseras en positiv avvikelse om 1,1 miljoner kronor. Inom korttidsboende finns en negativ avvikelse om -1,6 miljoner kronor vilket beror på att kostnaderna för köpta plaster är högre än budgeterat. Den stora efterfrågan och bristen på demensplatser gör att personer vistas på korttidsboende i väntan på permanent plats. Biståndskansliet har påbörjat en översyn av vilka som beviljas korttidsboende för att se om det finns personer som kan bo hemma med andra insatser. I första hand avses de som efter sjukhusvistelse vistas på korttidsboende för att utreda framtida vård och omsorgsbehov. Biståndskansliet ser även över möjligheterna att förkorta tiden personer vistas på korttidsboende i väntan på permanent plats. Behovet av dagverksamhet är högre än vad som budgeterats och avvikelsen uppgår till -0,3 miljoner kronor. Kostnaden för dagverksamhet är förhållandevis låg och insatsen möjliggör att personer kan bo hemma i ordinärt boende och att mer kostsamma insatser så som hemtjänst och särskilt boende kan undvikas. I prognosen förväntas behovet av dagverksamhet vara fortsatt högt och avvikelsen förväntas bli -1,8 miljoner kronor. Inom hemtjänsten har egen regi negativa avvikelser både avseende intäkter för utförda timmar och personalkostnader. Den för perioden sammantagna avvikelsen inom egen regi uppgår till -7,2 miljoner kronor. Vid ingången av 2017 förändrades ersättningsmodellen inom hemtjänsten och utföraren erhåller nu ersättning för utförd tid. Övergången till att redovisa utförda timmar har medfört tekniska problem och tillsammans med andra faktorer inom verksamheten har utförandegraden inom egen regi varit betydligt lägre än den nivå som ersättningen tar hänsyn till. För att hantera de höga personalkostnaderna har utföraren bland annat behov av bättre systemstöd för schemahantering för att bättre kunna anpassa bemanningen utifrån behov. Ett annat behov är en förändring av områdesindelningen för att minska restiderna. I prognosen för hemtjänst inom egen regi beräknas avvikelsen bli -19,3 miljoner kronor. Biståndskansliet har en positiv avvikelse för hemtjänst om 8,0 miljoner kronor och räknar i prognosen med att avvikelsen kommer bli 23,3 miljoner kronor. Biståndskansliet har därmed utrymme att hantera en ökad utförandegrad. För hemtjänsten som helhet prognostiseras ett överskott om 4,3 miljoner kronor vid årets slut. Särskilt boende äldre Sammantaget för verksamheten särskilt boende äldre uppgår den positiva avvikelsen per 31 mars till 2,5 miljoner kronor. I prognosen förväntas den positiva avvikelsen bli 2,9 miljoner kronor vid årets slut. För servicehus finns ett överskott till följd av minskade volymer. Dessa beror på inflyttningsstoppet under pågående utredning av servicehusen med anledning av påtalade brister från Arbetsmiljöverket och brandmyndighetens krav. Inom särskilt boende i övrigt uppgår överskottet till 1,6 miljoner kronor och under perioden finns det en överkapacitet avseende somatiska platser. Biståndskansliet har utrymme i sin budget att hantera personer som står i kö i väntan på permanent plats. Under året förväntas antalet belagda platser inom särskilt boende bli högre. Dels planeras korttidsplatser göras om till demensplatser för att möta behoven och dels kan ett behov av att köpa externa demensplatser uppstå för att klara kravet att erbjuda plats inom tre månader. Övriga verksamheter Inom övriga verksamhetsområden uppvisar nämnden en positiv avvikelse om 0,4 miljoner kronor men i prognosen förväntas ett underskott vid året slut om -0,3 miljoner kronor. 22 DELÅRSRAPPORT 2017

Investeringar, mnkr Budget 2017 Utfall per mars 2017 Prognos helår 2017 Inventarier 2,0 0,0 2,0 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 1,0 0,1 1,0 IT-stöd 0,4 0,0 0,4 Datorer ÄN 0,6 0,1 0,6 Matvagnar 0,5 0,0 0,0 Oförutsedda investeringar 0,2 0,0 0,2 Summa netto 4,7 0,2 4,7 Årets planerade investeringar har till största delen ännu inte påbörjats. Inga avvikelser förväntas till årets slut. Lokaler Flytten av hemtjänsten från Stuvsta torg 2 till Stuvsta torg 10 har slutförts under första kvartalet. Ombyggnationen på Stuvsta torg 2 för att möjliggöra en flytt av Solhöjdens dagverksamhet har påbörjats och beräknas bli klar 1 juli. På Västergården har ett arbetsmiljöärende uppkommit där det finns problem med för små personalutrymmen. Vissa åtgärder har vidtagits och andra åtgärder behöver utredas ytterligare. Upphandlingen av mobilt reservkraftverk fortsätter och beräknas bli klart under hösten 2017. Översynen av kostnadsbilden samt förslag till åtgärder inom nämndens servicehus pågår med anledning av Arbetsmiljöverkets och brandmyndigheternas krav på byggnaderna. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 23

Intern kontroll Nämndens internkontrollarbete Äldreomsorgsnämndens internkontrollplan för 2017 innehåller 10 prioriterade risker att följa upp i delår 1. Riskerna är kopplade till målen i Huddinge kommuns mål och budget för 2017. För samtliga risker har riskreducerande åtgärder planerats. Åtgärderna fortlöper enligt plan. Åtgärder utifrån extern granskning på intern kontroll löper också enligt plan. De systematiska kontrollerna som ska genom-föras på området brandskydd löper enligt plan. Riskreducerande åtgärder En riskidentifiering gjordes i förvaltningen inför arbetet med verksamhetsplan 2017. De risker som nämnden prioriterade och beslutade om, har riskvärdering från 6 till God omsorg för individen Risk 1 Bakgrund Åtgärder Ansvar Risk att verksamheten vid servicehusen inte kan planera för åtgärder och information till boende vid eventuell omställning. Arbetsmiljöverket har efter tillsyn på servicehus ställt krav på åtgärder. Brandskyddstillsyn har visat på brister som också kräver åtgärd. En beställning av förstudie är gjord till fastighetsbolaget Huge. Risknivå: 8 Uppföljning Enligt plan. Risk 2 Bakgrund Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse 1 a) Bevaka ärendet samt fortlöpande dialog med fastighetsbolaget Huge. 1 b) Fortlöpande information till boende, personal samt biståndskansliet 1 a) Förvaltningens lokalstrateg 1 b) Äldreomsorg egen regi och lokalstrateg Risk att dokumentationen inom SoL och HSL inte når godkänd nivå vid verksamhetsuppföljningar inom hemtjänst egen regi och äldreboenden egen regi Dokumentationen inom SoL och HSL når inte godkänt vid verksamhetsuppföljningar inom hemtjänst egen regi och äldreboende egen regi. Risknivå: 6 Uppföljning: delårsrapport 2 och verksamhetsberättelse Åtgärder 2 a) Fortsätta påbörjat arbete att stärka dokumentationsombudens kompetens vad gäller dokumentation inom SoL och HSL, så att de kan vidareförmedla sin kunskap till kollegor. 16, och bedömts ha negativ påverkan på ekonomi och, eller måluppfyllelsen. Ansvar Uppföljning Enligt plan. Risk 3 Bakgrund Åtgärder Ansvar 2 b) Tydligare uppdrag till enheterna kring egenkontroll av dokumentation. Äldreomsorg egen regi Risk för att hög omsättning av biståndshandläggare kan påverka kvaliteten inom biståndskansliets verksamhet I likhet med flertalet kommuner i landet tillhör biståndshandläggare en av bristyrkesgrupperna i kommunen. Sannolikheten bedöms som stor att detta kommer fortsätta gälla även 2017. Risknivå: 16 Uppföljning: delårsrapport 2 och verksamhetsberättelse 3 a) Anpassa organisationen för att bättre hantera de risker som hög personalomsättning innebär. 3 b) Översyn av introduktion av nyanställda. Biståndskansliet Uppföljning Enligt plan. Systematisk kvalitetsutveckling Risk 4 Risk för brister i det systematiska kvalitetsarbetet samt planering och uppföljning (PUFF) genom att systemstöd ej är införskaffat Bakgrund Kommunens och förvaltningens planering för införskaffande av systemstöd för ledningssystem och PUFF är försenat cirka sex månader. Det innebär med stor sannolikhet tidplanen för effektiviseringar av arbetssätt inte kan hållas vilket har negativ påverkan på både ekonomi och måluppfyllelse. Våren 2017 ska systemstöd upphandlas, och avtal med leverantör 24 DELÅRSRAPPORT 2017

kommer troligen bli klart vid halvårsskiftet. Risknivå: 12 Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse Åtgärder 4 a) Gemensamt anskaffningsprojekt pågår tillsammans med kommunstyrelsens förvaltning. Ansvar 4 b) Projektledning för uppsättning och införande. 4 c) Verksamheterna fortsätter använda nuvarande mallar och pärmar på enheterna. Kvalitetsenheten Uppföljning Enligt plan. Bakgrund Åtgärder Ansvar Prognosen för det ekonomiska utfallet 2016 visar på ett negativt resultat. I samband med verksamhetens arbete att förbättra resultatet har det framkommit brister som behöver åtgärdas. Risknivå: 8 Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse 7 a) Säkerställa att nödvändiga system stödjer verksamheten optimalt. 7 b) Genomföra strukturerade uppföljningar på enhetsnivå, sektionsnivå samt verksamhetsnivå. Äldreomsorg egen regi Attraktiv arbetsgivare Risk 5 Bakgrund Åtgärder Ansvar Risk för hög sjukfrånvaro Statistik över sjukfrånvaron inom äldreomsorg egen regi har stadigt ökat sedan 2013, och etappmål för sjukfrånvaron har trots ansträngningar inte uppnåtts. Risknivå: 12 Uppföljning Enligt plan. Risk 6 Bakgrund Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse 5 a) Arbeta med friskfaktorer, (det som gör att individ och grupp mår bra, trivs, utvecklas och presterar väl) på varje enhet. 5 b) Följa kommunens policy för rehabilitering. 5 c) Följa upp sjukfrånvaron kontinuerligt på varje enhet. Äldreomsorg egen regi Risk för svårigheter att rekrytera legitimerad personal Legitimerad personal främst sjuksköterskor men även arbetsterapeuter och fysioterapeuter tillhör bristyrkesgrupperna i kommunen. Med stor sannolikhet kommer det vara fortsatt svårt under 2017 att rekrytera legitimerad personal. Risknivå: 8 Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse Åtgärder 6 a) Fortsatt arbete med strategin för personalförsörjning med inriktning på legitimerad personal Ansvar Uppföljning Enligt plan. Äldreomsorg egen regi Sund ekonomi Risk 7 Risk att osäkerheter i ekonomiprocessen gör att budgethållningen försvåras och följsamheten brister Uppföljning Enligt plan. Risk 8 Bakgrund Åtgärder Ansvar Risk att brist på ändamålsenliga lokaler gör att hemtjänst egen regi inte kan ställa om till en nödvändig förändring av geografiska arbetsområden Den geografiska lokaliseringen av befintliga lokaler för hemtjänst egen regi, leder till hög grad av icke värdeskapande tid i verksamheten, genom onödig restid för personal. Alternativa lokaler har hittills inte klarat Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Från och med 2017 kommer ersättning till verksamheten ges utifrån utförd tid hos kund. Långa restider ger sämre möjlighet till budgethållning. Risknivå: 16 Uppföljning Enligt plan. Risk 9 Bakgrund Åtgärder Ansvar Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse 8 a) I samverkan med förvaltningens lokalstrateg hitta lämpliga lokaler. Äldreomsorg egen regi Risk att nämndens resultat påverkas negativt om processen kring investeringar inte fungerar Förvaltningens erfarenhet är att processen kring investeringar i verksamheterna behöver effektiviseras och säkras för att undvika negativ inverkan på resultat och den långsiktiga ekonomin. Risknivå: 9 Uppföljning Enligt plan. Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse 9 a) Genomgång av processen 9 b) Kontinuerlig uppföljning av investeringsutfallet Ekonomienheten tillsammans med verksamhetens chefer Risk 10 Risk att kunden påverkas negativt om processen kring kundfakturering inte fungerar Bakgrund Förvaltningens erfarenhet är att processen kring kundfakturering behöver säkras för att undvika ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 25

Åtgärder negativ påverkan för kunden samt på resultat och den långsiktiga ekonomin för förvaltningen. Risknivå: 9 Uppföljning: delårsrapport 1, 2 och verksamhetsberättelse 10 a) Genomgång av processen för fakturering av Ansvar kund Uppföljning Enligt plan. 10 b) Förbättra rutinerna kring hantering av ärenden som är på väg till betalningspåminnelse och inkasso. Ekonomienheten tillsammans med biståndskansliet Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Granskning av intern kontroll Diarienummer: ÄN 2016/170 Rekommendation Äldreomsorgsnämnden bör fortsätta arbetet med att säkerställa att dokumentation som biläggs manuella bokföringsorder motsvarar lagens krav och interna krav Tidplan Klart 31 augusti 2017 Åtgärder och ansvar Säkerställs genom en organisationsförändring och tydliggjord process. Ansvar: ekonomienheten Tidplan Klart 31 augusti 2017 Uppföljning Enligt plan. Systematiska kontroller Äldreomsorgsnämnden ska under året genomföra systematiska kontroller i form av stickprov i verksamheten. Dessa genomförs som en del av den interna kontrollen. Äldreomsorgsnämnden ska under 2017 göra stickprovskontroller på verksamheternas brandskyddsarbete. Verksamheter där kunder vistas prioriteras. Totalt ska fem stickprov att göras. Brandskydd Kontroll Stickprov systematiskt brandskyddsarbete Bakgrund Att med regelbundenhet kontrollera att det finns ett fungerande brandskydd samt identifiera och åtgärda och tidplan eventuella brister bidrar till god kvalitet i verksamheten. Det kan också ge både kunder och personal en större känsla av trygghet. Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Uppföljning Klart 31 december 2017 Kvalitetsenheten Kontrollen genomförs i form fem stickprov genom besök i verksamheter där kunder vistas. En checklista kommer att tas fram i samarbete med kommunens säkerhetssamordnare och den kommer att följas vid besöket. Resultatet återkopplas till ansvarig chef direkt på plats. Enligt plan. Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp att verksamheterna bedrivs i enlighet med de mål som angivits av fullmäktige samt de krav som nämnden har ställt. På motsvarande sätt ska även konkurrensutsatta verksamheter som bedrivs i egen regi följas upp. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt, så för att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts kravens omfattning och betydelse i relation till deras risk och påverkan på verksamheten. Krav som är viktiga, omfattande och kritiska ska prioriteras genom att följas upp frekvent, medan uppföljningen av mindre omfattande och kritiska krav får ske mer sällan och eller mindre genomgripande. Uppföljningen av planen sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse genom att där beskriva om tillsyn och uppföljning genomförts som planerat. Resultatet av respektive uppföljning redovisas till relevant mottagare som ett separat ärende. 26 DELÅRSRAPPORT 2017

Uppföljning 2017 Under året ska uppföljning ske gällande 19 äldreboenden och 14 utförare av hemtjänst. Därutöver tillkommer uppföljningar på förekommen anledning, exempelvis vid klagomål av allvarlig art. Avtal/uppdrag Typ Ansvar Tidplan Intervall Mottagare Äldreboende, 18 enheter i egen regi Verksamhetsuppföljning Förvaltningens kvalitetsenhet 2017 En gång Äldreomsorgsnämnden, förvaltningsledning, verksamhet, kunder och allmänhet Kundval, hemtjänst, 14 utförare Avtalsuppföljning Förvaltningens kvalitetsenhet 2017 En gång Äldreomsorgsnämnden, förvaltningsledning, verksamhet, kunder och allmänhet Uppföljning per 31 mars 2017 Uppföljningen av samtliga 18 äldreboenden i egen regi startar hösten 2017. Implementering av ny uppföljningsmodell pågår inom äldreomsorgen. Uppföljningen av hemtjänst avviker från plan. Förvaltningen arbetar med ett förslag på nytt förfrågningsunderlag avseende hemtjänst. Förslaget presenteras för äldreomsorgsnämnden i juni för beslut. Tidigare avtal med utförare kommer att sägas upp och nya avtal kommer att gälla från och med april 2018. Avtalsuppföljning kommer att ske efter att de nya avtalen har ingåtts. Planeringen är att avtalsuppföljning sker under hösten 2018. Uppföljning inom hemtjänst har utförts gällande kollektivavtalsliknande villkor, anhörig- och objektanställningar samt antal tillsvidareanställningar och utbildningsnivå. Årliga uppföljningar görs avseende kreditvärdering. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 27

Verksamhetsstatistik nyckeltal Äldreomsorg Mars 2017 Mars 2016 Mars 2015 Särskilt boende, helårsplatser 550 539 497 egen utförare 429 434 385 extern utförare 121 105 112 Korttidsboende, helårsplatser 76 67 60 egen utförare 50 46 42 extern utförare 25 21 18 Hemtjänst i ordinärt boende, antal timmar 73 420 - - egen utförare 27 004 - - extern utförare 46 416 - - Hemtjänst i servicehus, antal timmar - 20 801 18 451 egen utförare - 20 801 18 451 extern utförare - 0 0 Inom särskilt boende har 550 platser i genomsnitt varit belagda under perioden vilket är en ökning i jämförelse med föregående år. Det är antalet demensplatser som är högre tillföljd av det ökade behovet. Även för korttidsboende har antalet platser ökat i jämförelse med föregående år vilket också beror på det ökade behovet av demensplaster och den kö som finns till demensboenden. Inom hemtjänsten har ersättningsmodellen förändrats vid ingången av 2017 vilket gör att en jämförelse med tidigare år inte kan göras. De timmar som finns redovisade för 2017 avser utförda timmar under perioden januari till mars. För servicehus har en förändring av ersättningen skett under perioden. Förändringen innebär att ersättning ska utgå för beställda timmar istället för utförda timmar. Ett arbete kvarstår för att säkerställa kvaliteten på de redovisade timmarna varför ingen statistik redovisas för 2017. 28 DELÅRSRAPPORT 2017

Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökad jämlikhet Verksamheter och staber som gjort minst en aktivitet för ökad Egen uppföljning i förvaltningen jämlikhet Ökad valfrihet Inkomna kundvalsansökningar enligt LOV - hemtjänst Ärendehanteringssystemet w3d3 Godkända hemtjänstutförare Utförda hemtjänsttimmar Ärendehanteringssystemet w3d3 Uppgift från ersättningsfil Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler arbetstillfällen Huddingejobb inom äldreomsorg egen regi Manuell hantering vid Arbete och försörjning Fler och växande företag Handläggning av ansökan om att bli utförare inom äldreomsorg Ärendehanteringssystemet w3d3 God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Anhöriga och närstående nöjda med bemötandet från Enkät i egen regi anhörigkonsulent Seniorträffarnas besökare nöjda med bemötandet Enkät i egen regi Kunder nöjda med måltidsverksamheten Fallolyckor bland personer 80 år och äldre Enkät i egen regi Socialstyrelsens öppna jämförelser Fler upplever god vård och omsorg Kunder inom hemtjänst nöjda med tillgängligheten Socialstyrelsens brukarenknät Ekosystem i balans Kunder vid äldreboenden nöjda med tillgängligheten Kunder nöjda med tillgängligheten i samband med myndighetsutövning Kunder inom hemtjänst nöjda med bemötande Kunder vid äldreboenden nöjda med bemötandet Kunder nöjda med bemötandet i samband med myndighetsutövning Kunder inom hemtjänst nöjda med delaktigheten Kunder vid äldreboenden nöjda med delaktigheten Kunder nöjda med delaktigheten i samband med myndighetsutövning Kunder inom hemtjänst nöjda med kvaliteten på tjänsterna Kunder vid äldreboenden nöjda med kvaliteten på tjänsterna Kunder nöjda med kvaliteten på myndighetsutövningen Kunder inom hemtjänst nöjda med verksamheten Kunder vid äldreboenden nöjda med verksamheten Socialstyrelsens brukarenknät Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Socialstyrelsens brukarenknät Socialstyrelsens brukarenknät Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Socialstyrelsens brukarenknät Socialstyrelsens brukarenknät Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Socialstyrelsens brukarenknät Socialstyrelsens brukarenknät Telefonundersökning utförd av externt undersökningsföretag Socialstyrelsens brukarenknät Socialstyrelsens brukarenknät Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och Enheter med miljöombud Egen uppföljning i förvaltningen luftföroreningar Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel vid kommunala äldreboenden BASERA Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Mått Källa Ökad processorientering Processindex Nämndens ledningssystem God användning av digitaliseringens möjligheter Attraktiv arbetsgivare varav huvudprocesser, ledningsprocesser, stödprocesser Antal riskbedömningar inom två veckor från inflyttning Ansökningar via e-tjänst E-blomlådan Nämndens ledningssystem Uppföljning av medicinskt ansvarig sjuksköterska Google Analytics Sveriges Kommuner och Landsting Delmål Mått Källa - Antal anställda LIS chefernas beslutsstöd ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 29

- Personalomsättning LIS chefernas beslutsstöd Engagerade och professionella medarbetare Engagerade och professionella chefer Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Sjukfrånvaron (total) Korttidssjukfrånvaron Medarbetarundersökningen LIS chefernas beslutsstöd LIS chefernas beslutsstöd Sund ekonomi Delmål Mått Källa Budgethållning Utfall i förhållande till budget Agresso - förvaltningens affärssystem Avtalstrohet LIS chefernas beslutsstöd Långsiktig balans Balanserat resultat Agresso - förvaltningens affärssystem 30 DELÅRSRAPPORT 2017

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 AN-2017/146.118 1 (2) HANDLÄGGARE Carin Nyh carin.nyh@huddinge.se Tfn: 08-535 312 76 Äldreomsorgsnämnden Kvalitetsberättelse 2016 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningen förslag till kvalitetsberättelse för 2016. Sammanfattning Socialstyrelsens författning om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2011:9) rekommenderar att en verksamhet årligen sammanställer en kvalitetsberättelse. Förvaltningen har sammanställt en kvalitetsberättelse för äldreomsorgsnämndens verksamheter. Den bygger på underlag från de kvalitetsberättelser som gjorts på biståndskansliet och i äldreomsorgen i egen regi samt analyser av material från kvalitetsenheten. Syftet med att sammanställa en kvalitetsberättelse är att visa för uppdragsgivare och olika intresserade parter hur verksamheterna har arbetat systematiskt med kvalitet. I SOSFS 2011:9 beskrivs att en kvalitetsberättelse bör visa hur kvalitetsnivån säkras i verksamheterna, vilka åtgärder som har gjorts och vilket resultat de har gett samt hur utvecklingsarbetet har bedrivits. Äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse för 2016 tar upp utvecklingsåtaganden och uppdrag, brukarundersökningar, identifierade risker, avvikelser och lex Sarah, synpunkter och klagomål, processer och rutiner samt interna och externa granskningar. Slutligen innehåller kvalitetsberättelsen en analys och slutsatser kring nämndens ledningssystem för kvalitet. Förvaltningen kommer att fortsätta att vidareutveckla formerna för nämndens kvalitetsberättelse under året. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Carin Nyh Utvecklingsledare POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 AN-2017/146.118 2 (2) Bilagor Äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse 2016

Äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse 2016 En årlig sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet i äldreomsorgen i Huddinge kommun.

Äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse 2016 En årlig sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet i äldreomsorgen i Huddinge kommun. Äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse 2016 En årlig sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet i äldreomsorgen i Huddinge kommun. Carin Nyh, utvecklingsledare Kvalitetsenheten 1

2 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 Sammanfattning Äldreomsorgens kvalitetsberättelse för 2016 är en översiktlig rapport till nämnden om hur det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året. Nämnden får ta del av resultat och analyser från nämndens alla verksamheter, både myndighetutövning och utförande av insatser. Den bygger på underlag från de kvalitetsberättelser som gjorts på biståndskansliet och i äldreomsorgen i egen regi samt analyser av material från kvalitetsenheten (en stabsfunktion inom social- och äldreomsorgsförvaltningen). Både egen regi-utförare och privata utförare analyseras under rubrikerna brukarundersökningar och verksamhetsuppföljningar. Övriga rubriker tar upp det kvalitetsarbete som görs i nämndens ledningssystem för kvalitet som nämndens egna verksamheter ska följa. För de privata utförarna ställs krav på att de ska ha ett eget ledningssystem för kvalitet vilket förvaltningen följer upp genom avtalsuppföljningar. Socialstyrelsens författning om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2011:9) rekommenderar att en verksamhet årligen sammanställer en kvalitetsberättelse. Syftet med att sammanställa en kvalitetsberättelse är att visa för uppdragsgivare och olika intresserade parter hur verksamheterna har arbetat systematiskt med kvalitet. I SOSFS 2011:9 beskrivs att en kvalitetsberättelse bör visa hur kvalitetsnivån säkras i verksamheterna, vilka åtgärder som har gjorts och vilket resultat de har gett samt hur utvecklingsarbetet har bedrivits. Äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse för 2016 tar upp utvecklingsåtaganden och uppdrag, brukarundersökningar, identifierade risker, avvikelser och lex Sarah, synpunkter och klagomål, processer och rutiner samt interna och externa granskningar. Slutligen innehåller kvalitetsberättelsen en analys och slutsatser kring nämndens ledningssystem för kvalitet. Den viktigaste slutsatsen i 2016 års kvalitetsberättelse är att det finns en fungerande ledningssystem som uppfyller de flesta men inte alla kraven i Socialstyrelsens författning. Verksamheternas styrka är att de arbetar processorienterat och det finns en hög grad av processmognad i verksamheterna. Dock saknas det bra stöd för att arbeta systematiskt med avvikelser, synpunkter och klagomål och till viss del riskhantering. Det finns mallar och mycket arbete görs manuellt men det kommande systemstödet som ska upphandlas under 2017 kommer förhoppningsvis att ge en positiv effekt på hela kvalitetsarbetet i förvaltningen.

Innehåll Sammanfattning...2 Äldreomsorgens kvalitetsberättelse 2016...4 Inledning...4 Beskrivning av äldreomsorgsnämndens verksamhetsområden...4 Omorganisering av biståndskansliet...5 Utvecklingsåtaganden...5 Biståndskansliets utvecklingsåtaganden...5 Äldreomsorgen egen regi...6 Uppdrag...6 Brukarundersökningar...7 Socialstyrelsens nationella brukarundersökning...7 Hemtjänst...7 Äldreboende...10 Biståndskansliets telefonundersökning...12 Kostenhetens enkät...13 Kunder i ordinärt boende...14 Kunder på äldreboenden...14 Identifierade risker...14 Avvikelser...15 Processer och rutiner för avvikelsehantering...15 Lex Sarah...16 Avvikelser enligt HSL...16 Lex Maria...17 Synpunkter och klagomål...17 Processer...17 Riktlinjer och rutiner...18 Verksamhetsuppföljning...18 Attendo Skutan (äldreboende)...18 Real omsorg (hemtjänst)...18 Ekgården och Nygården på Stortorp...19 Extern granskning...19 Slutsatser om det systematiska kvalitetsarbetet 2016...20 Källor...22 3

4 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 Äldreomsorgens kvalitetsberättelse 2016 Inledning Ledningssystemet för kvalitet syftar till att skapa god kvalitet och hög säkerhet i verksamheten för invånarna. Ledningssystemet säkerställer också att verksamheterna uppfyller kraven i gällande lagstiftning. Med stöd av ledningssystemet ska verksamheterna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet skapar ordning och reda i verksamheten och förebygger händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter. Syftet med att sammanställa en kvalitetsberättelse är att visa för uppdragsgivare och andra intresserade parter hur verksamheterna har arbetat systematiskt med kvalitet. I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 beskrivs att en kvalitetsberättelse bör visa hur kvalitetsnivån säkras i verksamheterna, vilka åtgärder som har gjorts och vad de har resulterat i, samt hur utvecklingsarbetet har bedrivits. Föreskriften 2011:9 ställer också krav på en årlig patientsäkerhetsberättelse som ska beskriva vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Patientsäkerhetsberättelsen sammanställs av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan och föredras för nämnden. I den här kvalitetsberättelsen har resultat och analyser från 2016 års patientsäkerhetsarbete använts där det är relevant. Beskrivning av äldreomsorgsnämndens verksamhetsområden Social- och äldreomsorgsförvaltningen lyder under socialnämnden och äldreomsorgsnämnden. Ledning, staber (personalenheten, ekonomienheten, kvalitetsenheten, IT-enheten och kommunikationsenheten) och biståndskansliet arbetar åt båda nämnderna. Både egen regi-utförare och privata utförare analyseras under rubrikerna brukarundersökningar och verksamhetsuppföljningar. Övriga rubriker tar upp det kvalitetsarbetet som görs i nämndens ledningssystem för kvalitet som nämndens egna verksamheter ska följa. För de privata utförarna ställs krav på att de ska ha ett eget ledningssystem för kvalitet vilket förvaltningen följer upp genom avtalsuppföljningar. Äldreomsorgsnämndens verksamheter i kommunal regi finns inom verksamhetsområdet äldreomsorg. Här nedan beskrivs kort deras och biståndskansliets uppdrag samt de privata utförarna av äldreomsorg.

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 5 Biståndskansliets uppdrag är att utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer, utreda, besluta om och följa upp insatser för invånare som är i behov av stöd i sin dagliga livsföring. På äldreomsorgsnämndens uppdrag arbetar biståndskansliet med äldre som har behov av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL). Biståndskansliet bistår även Stockholms läns landstings trafiknämnd med utredningar gällande färdtjänst och riksfärdtjänst. Verksamheten bestod vid årets slut av 60 medarbetare. Sammantaget har biståndskansliet under 2016 fattat cirka 9500 beslut om insatser till enskilda individer. Äldreomsorgen egen regi i Huddinge kommun ansvarar för äldreomsorg i form av hemtjänst, dagverksamhet, särskilt boende inklusive servicehus, seniorträffar, anhörigstöd samt förebyggande verksamhet. Verksamheten har totalt 23 enheter med cirka 900 medarbetare. Det finns en hälso- och sjukvårdsenhet som innefattar all rehabiliteringspersonal för äldreomsorgen i egen regi och kommunens sjuksköterskejourer samt dietist och syn- och hörselkonsulent. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter ingår i hälso- och sjukvårdsenheten men arbetar ute på verksamheterna. Inom kommunens geografiska gränser finns två äldreboenden som drivs i privat regi. Det är Vårbacka Plaza med 54 platser som drivs av Aleris Omsorg AB och Skutan med 83 platser som drivs av Attendo Care. Boendena ligger geografiskt i Huddinge kommun men drivs helt självständigt av företagen. Båda boendena ingår i ramavtal med Huddinge kommun och förvaltningen köper enstaka platser. I övrigt säljer de platser till flera andra kommuner. Hemtjänsten är konkurrensutsatt enligt LOV och förutom kommunens hemtjänst i egen regi finns det 14 utförare i privat regi att välja mellan. Antalet utförare har ökat från 13 stycken 2015. Omorganisering av biståndskansliet Under slutet av 2016 påbörjade biståndskansliet en omorganisation - från tre enheter till två sektioner; Sektionen för funktionshinder samt Sektionen för stöd i ordinärt- och särskilt boende SoL. Syftet med omorganisationen är att uppnå samordningsvinster och att skapa en arbetsledning nära medarbetarna. Enhetscheferna arbetar med rekrytering och introduktion för nyanställda socionomer samt ansvarar för personalbudget och rättsäker handläggning vid beslut och utredning. Sektionscheferna har ansvaret för budget och styrdokument till nämnderna och har det övergripande ansvaret för utvecklingen av verksamheten. Utvecklingsåtaganden I Huddinge kommuns planerings- och uppföljningsprocess ska övergripande mål från kommunfullmäktige brytas ner till utvecklingsåtaganden. Under 2016 har biståndskansliet arbetat med tre utvecklingsåtaganden kopplat till målen Bra att leva och bo och God omsorg för individen. Äldreomsorgen egen regi har arbetat med sex utvecklingsåtaganden som rört målen Bra att leva och bo, Fler i jobb, God omsorg för individen och Ekosystem i balans. 5

6 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 Biståndskansliets utvecklingsåtaganden Biståndskansliet har arbetat med uppsökande verksamhet, ökad jämlikhet och fokusgrupper för äldreomsorgen. I början av året påbörjade den uppsökande verksamheten sitt arbete. Verksamheten riktar sig till vuxna personer över 18 år med psykisk ohälsa. Uppsökarna har upprättat ett arbetssätt för att hantera individärenden. Vid årets slut hade verksamheten sammantaget arbetat i 38 individärenden. En tredjedel av dessa är personer över 65 år. Uppsökarna har fått kännedom om personer som kan behöva stöd genom intern samverkan inom förvaltningen, men även genom kontakter med personer i den enskildes närhet; anhöriga, grannar, hyresvärdar, andra myndigheter och andra aktörer. För att nå ut till allmänheten har information publicerats i skriften Vårt Huddinge och i en av lokaltidningarna. Annonseringen har lett till flertalet samtal från allmänheten. Den uppsökande verksamheten finansieras med PRIO-medel. 1 Under konferensdagar i maj engagerade verksamheten en föreläsare från Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) som höll i en utbildningsdag om homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras (HBTQ) livsvillkor. För att skaffa en fördjupad kunskap om hur de äldre i Huddinge kommun upplevt bemötandet vid kontakt med sin biståndshandläggare genomfördes en fokusgrupp för äldreomsorgen. Ett trettiotal kunder bjöds in och fem deltog. Underlaget är lågt och kan därför inte anses vara representativt för hela målgruppen. Initiativet att bjuda in till fokusgrupp uppskattades dock av deltagarna. Den efterföljande analysen ingår som underlag i det fortsatta kvalitetsarbetet. Äldreomsorgen egen regi Äldreomsorgen i egen regi har arbetat med sex stycken utvecklingsåtaganden under 2016. Överlag uppnås en god eller mycket god måluppfyllelse. Till målet God omsorg för individen har äldreomsorgen arbetat med att utveckla stöd för anhöriga och närstående. Utbildade anhörigstödjare finns nu på alla enheter och arbetar med stöd av anhörigkonsulenterna. Det finns anhöriggrupper och deras utbud anpassas efter de anhörigas behov och önskemål. Anhörigkonsulenterna fick Äldreomsorgens kvalitetspris 2016 och i årets enkätundersökning svarade 100% av de tillfrågade att de var nöjda med bemötandet från anhörigkonsulenterna. Ett annat utvecklingsåtagande under målet God omsorg för individen var att starta ett nätverk i äldreomsorgen egen regi för de medarbetare som fått spetskompetens på området våld i nära relationer. Nätverket är igång och fortsatt arbete för 2017 finns planerat i verksamhetsområdets kvalitetsplan. Äldreomsorgen i egen regi har också arbetat med att utveckla seniorträffarna med inriktning på äldre med annan etnisk bakgrund. Även detta utvecklingsåtagande syftade till att bidra till måluppfyllelse för God omsorg för individen. Behovet av 1 PRIO betyder Plan för Riktade Insatser inom området psykisk Ohälsa. PRIO-medlen har skapats i syfte att förbättra samordning mellan vården och socialtjänsten.

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 7 aktiviteter med olika etniska inriktningar har inventerats och finsktalande seniorträffar är i planeringsstadiet. Uppskattade kulturcirklar har anordnats för arabisktalande och syriansktalande seniorer i Flemingsberg. En arabisktalande seniorträff har startat. Andra utvecklingsåtaganden har handlat om att ta emot Huddingejobbare, utveckla måltidsverksamheten och öka inköp av ekologiska livsmedel. Samtliga etappmål har nåtts och arbetet fortsätter 2017 med nya etappmål. Uppdrag Verksamheter, sektioner och enheter kan utöver utvecklingsåtaganden formulera egna uppdrag utifrån identifierade förbättringsområden. Uppdragen är kopplade till kommunens övergripande mål. Här redovisas ett stort uppdrag på förvaltningen under året. Ett stort uppdrag på biståndskansliet under 2016 har varit arbetet med att implementera IBIC (individens behov i centrum) inom handläggningen av SoL, socialtjänstlagen. IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Ett systematiskt arbetssätt ger säkrare överföring och återanvändning av information. Målet är att individen får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. Arbetet på biståndskansliet leds av en metodutvecklare. Metodutvecklaren har under året arbetat aktivt med att knyta kontakter och inhämta erfarenheter och kunskap gällande implementering av IBIC. Besök har gjorts i kommuner som implementerat IBIC, metodutvecklaren har gått Socialstyrelsens utbildning för processledare och deltog i Nestor FoU:s nätverk för IBIC:s processledare. En pilotgrupp med handläggare har genomgått internutbildning. Internutbildningen har bland annat innefattat behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för handläggning och dokumentation och hur IBIC kan fungera som stöd för evidensbaserat arbete. ICF 2 -klassifikation är centralt i IBIC. Den internutbildning som pilotgruppen har gått har också koncentrerats på kunskap om ICF som tankemodell, klassifikation och gemensamt språk. Under hösten började pilotgruppens medlemmar dokumentera utredningar i en utredningsmall som följer IBIC:s livsområden. Implementeringen kommer att fortsätta under 2017 och då kommer även utförarna att involveras. 2 ICF är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det är ett redskap för att bedöma hela den livssituation en individ befinner sig i, hur olika livsaktivitet fungerar och hur delaktig individen är i samhället. 7

8 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 Brukarundersökningar Allt systematiskt kvalitetsarbete måste utgå från de behov som finns hos dem som verksamheten är till för. Genom att regelbundet hämta in och analysera vad de äldre och deras anhöriga tycker om myndighetsutövningen och äldreomsorgen i kommunen får nämnden och förvaltningen värdefull information som kan användas i det fortsatta kvalitetsarbetet. Här presenteras utvalda resultat och analyser av Socialstyrelsens brukarundersökning, biståndskansliets telefonundersökning och kostenhetens enkät. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Socialstyrelsen genomför varje år en nationell brukarundersökning för personer som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende. Resultatet från brukarundersökningen redovisas och analyseras utifrån nämndens fyra kvalitetsområden; tillgänglighet, bemötande, delaktighet och individuella tjänster. Kvalitetsområdena utgår från de delar i verksamheten som är viktigast för att uppnå målet God omsorg för individen och för att nå god kvalitet. Kvalitetsområdena följer också de lagar och föreskrifter som styr verksamheten. Hemtjänst Samtliga hemtjänstkunder får den nationella brukarundersökningen hem i brevlådan. I Huddinge kommun är det 800 hemtjänstkunder som har besvarat enkäten, det ger en svarsfrekvens på 66 procent Jämförelsevis ligger svarsfrekvensen för hela landet på 65 procent så det kan anses vara en acceptabel svarsfrekvens. Av de som svarat är 69 procent kvinnor och 62 procent tillhör åldersgruppen 80 år och äldre. Av de hemtjänstkunder i Huddinge som har svarat på den nationella brukarundersökningen har 66 procent valt den kommunala hemtjänsten och 34 procent har valt en extern utförare. Nedan redovisas en jämförelse av andelen nöjda kunder med hemtjänst egen regi och med hemtjänst med externa utförare. Sedan följer två kapitel där resultaten för de fyra kvalitetsområdena redovisas uppdelat efter kön med tillhörande analys, ett kapitel för egen regi och ett för externa utförare. Fig 1 Jämförelse resultat andel nöjda kunder hemtjänst egen regi och externa utförare. 100 94 93 83 83 85 86 85 78 80 70 73 60 40 20 0 Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Individuella tjänster Egen regi Externa utförare Sammantaget

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 9 Externa utförare av hemtjänst har högre nöjdhet när det gäller tillgänglighet och delaktighet medan bemötande och individuella tjänster bedöms lika oavsett driftsform. Sammantaget är det ingen skillnad i nöjdhet mellan privata och kommunala utförare. Det sammantagna resultatet baseras på fler frågor än de ovan redovisade kvalitetsområdena. Hemtjänst egen regi - resultat per kvalitetsområden Tabell 1 Resultat för hemtjänst egen regi, totalt och uppdelat i svar från kvinnor respektive män i förhållande till etappmål 2016. HEMTJÄNST EGEN REGI (ANTAL RESPONDENTER: 528) ANDEL NÖJDA I % KVINNA (370) MAN (158) TOTALT (528) ETAPP-MÅL 2016 Tillgänglighet 69 70 70 74 Bemötande 93 96 94 94 Delaktighet 71 75 73 78 Individuella tjänster 82 86 83 85 Totalt har 528 personer som har hemtjänst i kommunal regi svarat på brukarenkäten, 370 kvinnor och 158 män. Flest respondenter, 348, återfinns i åldersgruppen 80 år och äldre. Generellt sett är männen nöjdare än kvinnorna och åldersgruppen 80 år och äldre är något nöjdare än gruppen 65-79 år. Det man är mest nöjd med är bemötande och att känna sig trygg med att bo hemma med stöd av hemtjänsten. Resultatet visar också att hemtjänstkunderna upplever att det är lätt att komma i kontakt med hemtjänsten vid behov och att personalen tar hänsyn till deras önskemål och åsikter. Utvecklingsområdena utifrån brukarundersökningen är att fler hemtjänstkunder ska veta vart man vänder sig med synpunkter och klagomål, att fler ska uppleva att personalen har tillräckligt med tid för att hjälpa dem och att de ska kunna påverka vilka tider som hemtjänsten kommer hem till dem. Under kvalitetsområdet bemötande finns det i resultatet utvecklingsmöjligheter med att hemtjänstkunderna ska känna ett större förtroende för hemtjänsten. De etappmål som nämnden har satt uppnås på kvalitetsområdet bemötande och det nås nästan på kvalitetsområdet individuella tjänster. Etappmålen nås inte på kvalitetsområdena delaktighet och tillgänglighet. Hemtjänst externa utförare resultat kvalitetsområden Resultat finns att redovisa på de utförare som har fått sju svar eller fler, det finns fler utförare i Huddinge kommun men dessa har fått för få svar för att kunna redovisas. 9

10 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 Tabell 2 Resultat för hemtjänstutförare privat regi 2016 uppdelat på kvalitetsområdena TILLGÄNGLIGHET BEMÖTANDE DELAKTIGHET INDIVIDUELLA TJÄNSTER Etappmål 74 94 78 85 ADA Hemtjänst 78 97 84 81 Alminia 79 87 79 80 CL assistans 80 91 86 86 Ekens hemtjänst 80 95 83 87 Eveo 85 97 92 90 HS trygg tillvaro 78 95 94 86 Real omsorg 80 96 84 85 Samtliga utförare når etappmålet 74 på tillgänglighet och 78 på delaktighet, ett mycket bra resultat. Samtliga hemtjänstutförare utom en har resultat över 90 på bemötande vilket kan anses vara ett bra resultat. Etappmålet på bemötande i Huddinge kommun är 94 och det når Ada hemtjänst, Ekens hemtjänst, Eveo, HS trygg tillvaro och Real omsorg. Fem utförare når målet 85 på individuella tjänster, ADA hemtjänst och Alminia som inte når målet ligger dock nära det på 81 respektive 80 procent. Det främsta utvecklingsområdet för samtliga utförare är att fortsätta upprätthålla goda resultat särskilt på bemötande. Äldreboende Alla som bor på ett äldreboende i Sverige får Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. I Huddinge kommun är det 259 personer som har besvarat enkäten, det ger en svarsfrekvens på 54 procent Jämförelsevis ligger svarsfrekvensen för hela landet på 56 procent så det kan anses vara en acceptabel svarsfrekvens. En majoritet av de som svarat, 73 procent är kvinnor och 76 procent tillhör åldersgruppen 80 år och äldre. Av de som har svarat på den nationella brukarundersökningen i Huddinge bor 83 procent på ett boende som drivs av kommunen och 17 procent på ett boende som drivs i privat regi. Nedan redovisas en jämförelse av andelen nöjda kunder på boende i egen regi och på boende i extern regi.

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 11 Fig 2 Jämförelse nöjdhet särskilt boende kommunal/privat regi på kvalitetsområdena. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 69 75 89 88 Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Individuella tjänster Egen regi 64 56 Externa utförare 74 70 84 85 Sammantaget Det sammantagna resultatet visar ingen stor skillnad på nöjdheten mellan kommunala boenden och boende som drivs i privat regi. De privata utförarna har dock sämre resultat på delaktighet och individuella tjänster men de har ett bättre resultat än de kommunala boendena på tillgänglighet. Äldreboende egen regi - per kvalitetsområde Tabell 3 Resultat för äldreboende egen regi, totalt och uppdelat i svar från kvinnor respektive män i förhållande till etappmål 2016. SÄRSKILT BOENDE EGEN REGI (ANTAL RESPONDENTER: 215) ANDEL NÖJDA I % KVINNA (157) MAN (58) TOTALT (215) ETAPP-MÅL 2016 Tillgänglighet 63 72 69 73 Bemötande 88 90 89 89 Delaktighet 64 65 64 63 Individuella tjänster 75 74 74 70 Totalt har 215 personer som bor på boende i kommunal regi besvarat på brukarundersökningen, 157 kvinnor och 58 män. Av de fyra kvalitetsområdena har bemötande det högsta resultatet, därefter följer individuella tjänster där skillnaden mellan könen och åldersgrupperna är liten totalt sett men variationer kan ses i uppdelat per delfråga. Delaktighet är det område som totalt får lägst resultat. Det totala resultatet uppdelat per kön visar en större skillnad inom 11

12 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 området tillgänglighet jämfört med bemötande, individuella tjänster och delaktighet. Bemötande, individuella tjänster och delaktighet når upp till etappmålen men det gör inte tillgänglighet. Frågorna på området tillgänglighet handlar om hur lätt det är att få kontakt med personalen och att få träffa en sjuksköterska eller en läkare. Frågan om det är lätt att få träffa en läkare får lägst betyg på området tillgänglighet. De frågorna som får högst betyg handlar om bra bemötande från personalen, att man känner sig trygg på sitt äldreboende och att personalen tar hänsyn till den äldres behov och önskemål. Bemötande är också det kvalitetsområdet där nämnden har satt det högsta etappmålet. Äldreboende extern regi per kvalitetsområden Resultat redovisas där det är sju personer eller fler som har svarat på frågan. Endast 17 procent av de som har svarat på den nationella brukarundersökningen för särskilt boende bor på Attendo Skutan eller Aleris Vårbacka Plaza i Huddinge. På två frågor för Aleris finns det bortfall på grund av för få svarande. Tabell 4 Resultat för särskilt boende privat regi 2016 uppdelat på kvalitetsområdena Attendo Skutan Aleris Vårbacka Plaza Etappmål Tillgänglighet 66-73 Bemötande 85 88 89 Delaktighet 57 56 63 Individuella tjänster 66-70 Högst betyg på de fyra kvalitetsområdena får bemötande, det når nästan upp till etappmålet på 89 som finns i Huddinge kommun. På de övriga kvalitetsområdena är resultatet lägre än etappmålen i kommunen och samtliga områden är i behov av utveckling och förbättring. Attendo Skutan får högst betyg på frågorna som handlar om man känner sig trygg på sitt äldreboende, får bra bemötande från personalen och om personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål. Dock är det många som uppger att de besväras av ensamhet, att de får få möjligheter att komma ut och att miljön utomhus runt boendet inte upplevs som trivsam. På Aleris Vårbacka Plaza är det många som svarade på enkäten som uppger att de trivs med sina lägenheter, att de känner sig trygga, har förtroende för och får ett bra bemötande från personalen samt att det är lätt att komma i kontakt med en sjuksköterska. Men även på Vårbacka Plaza är det många som besväras av ensamhet och få som vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Lågt betyg får också utrymmena inomhus och ifall personalen har tillräckligt med tid för sitt arbete. Biståndskansliets telefonundersökning Biståndskansliet har sedan 2012 årligen genomfört en intervjuundersökning bland alla som är 65 år eller äldre och som i samband med ansökan har haft kontakt med

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 13 biståndskansliet. Syftet med undersökningen är att få veta hur de äldre upplever kontakten med biståndskansliet och för att använda resultatet i förbättringsarbete. Intervjuundersökningen 2016 ägde rum i oktober och 481 intervjuer genomfördes vilket innebar en svarsfrekvens på 63 procent. Andelen nöjda kunder (i procent) fördelat på nämndens fyra kvalitetsområden redovisas i diagrammet nedan. Det bör noteras att vissa förändringar i frågor och svarsalternativ genomfördes inför årets intervjuundersökning vilket medför att resultaten inte är helt jämförbara med tidigare år. Fig 3 Biståndskansliets telefonundersökning jämförelse 2014,2015 och 2016. 90 80 70 60 62 61 81 78 78 77 79 82 75 75 74 85 71 70 76 50 40 30 2014 2015 2016 20 10 0 Tillgänglighet Bemötande Delaktighet God service Sammantaget Resultatet ligger över de fastställda etappmålen i alla kvalitetsområden utom bemötande där det uppsatta etappmålet var 83procent. Resultatet fördelat på kvinnor och män visar inte på några stora skillnader i hur man upplever kontakten med biståndskansliet. Den sammantagna nöjdheten har ökat från 2015 års mätning, vilket troligen beror på att framför allt tillgängligheten och god service har förbättrats avsevärt. Biståndskansliet kommer att under 2017 att arbeta med att öka nöjdheten med bemötande bland annat genom att säkerställa att den tryckta information som lämnas ut och informationen på den externa webben är korrekt. Alla handläggare som inte gått MI-utbildning 3 kommer att kunna göra det under 2017. Även införandet av IBIC kan förändra kundernas upplevelse av bemötandet. Kostenhetens enkät Huddinge kommun genomför vartannat år en enkätundersökning om kundernas upplevelse av kvaliteten på mat och måltider. Enkäten skickas med post till hemtjänstkunder som har matlåda oavsett utförare samt till alla som bor på äldreboende. Enkäten gjordes både på svenska och på finska. 354 personer har svarat på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 52 procent Av de som svarat var 3 Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. 13

14 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 en majoritet kvinnor, 71 procent och 80 procent av alla svarande var över 80 år eller äldre. Här nedan redovisas resultaten på åtta utvalda frågor på andelen som är nöjda på en skala från 1-10 med jämförelse mellan 2014 och 2016. Ju högre siffra desto högre nöjdhet. Fig 4 Andel nöjda med maten i jämförelse 2014 och 2016, Kostenkäten. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jag tycker att maten ser aptitlig ut. Jag tycker att maten som serveras är god. Jag blir mätt på den serverade portionen. Jag är nöjd med de rätter som finns på matsedeln. Jag är nöjd med variationen av rätterna på matsedeln. Jag är nöjd med tiderna när måltiderna serveras/levereras. Jag får den hjälp jag behöver i samband med måltiderna. Jag upplever måltiderna som trevliga stunder på dagen. 6.8 6,9 6.5 7,2 8.4 8,5 6.7 7,1 6.6 7,2 8.1 8,4 8.1 8,4 7.2 7,7 2014 2016 Kunder i ordinärt boende De som svarade på kostenkäten som bor hemma och får matlåda var mest nöjda med bemötandet hos dem som serverar eller levererar maten till dem. De var också med att matsedeln var lätt att läsa och förstå och att de blir mätta på den serverade portionen. Lägst betyg fick frågor om maten är god och ser aptitlig ut och om de har möjlighet att påverka hur måltiderna utformas när det gäller tid, innehåll och sällskap. I jämförelse med tidigare års kostenkäten syns inga större skillnader i hemtjänstkundernas bedömning av mat och måltider. Samma frågor som fick högst respektive lägst betyg 2016 fick det också 2014. I svaren på de öppna frågorna i enkäten framkommer att fiskrätter och husmanskost uppskattas och att många sätter värde på att få avnjuta sin måltid i lugn och ro. Kunder på äldreboenden De som bor på äldreboenden som svarade på kostenkäten var mest nöjda med bemötandet hos dem som serverar dem maten och att den serveras i tid samt att de får den hjälp de behöver i samband med måltiderna. Lägst betyg fick frågor som handlar om ifall de är nöjda med den mat som finns på matsedeln och om den ser

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 15 aptitlig ut. Även här fick frågan om möjlighet att påverka hur måltiderna utformas vad gäller tid, innehåll och sällskap lägre betyg. Vid jämförelse med tidigare år ses en tidigare sjunkande trend som har vänt mot fler positiva svar och mest positiva svar finns hos de som bor på demensboende. Identifierade risker Att arbeta med riskanalyser innebär att vara framåtblickande och att arbeta förebyggande. Analyser görs för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och föreskrifter och beslut. I internkontrollplanen för 2016 beskrivs alla äldreomsorgsnämndens identifierade risker. Biståndskansliet har framför allt arbetat med en risk utifrån svårigheter att rekrytera medarbetare med adekvat utbildning och erfarenhet. Äldreomsorgen egen regi har arbetat med riskbedömningar som rör ekonomi och budgetering. Riskbedömningar görs också på individnivå i verksamheten. Socialstyrelsen rekommenderar att riskbedömningar ska genomföras som en del av verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fallolyckor, trycksår, undernäring och munhälsa. Det systematiska förebyggande arbetet görs genom användning av bedömningsinstrument i kvalitetsregistret Senior alert. Verksamheten utför riskbedömningar på individnivå och vidtar åtgärder vid förhöjd risk. Under året har ett särskilt fokus varit att arbeta med riskbedömningar på korttidsboende. Arbetet med individuella riskbedömningar analyseras och redovisas utförligt i nämndens patientsäkerhetsberättelse. En verksamhetsövergripande risk vid biståndskansliet har under året varit att inte kunna upprätthålla en god kvalitet i handläggningen på grund av svårigheter att rekrytera biståndshandläggare. Denna risk är gemensam med övriga myndighetsutövande verksamheter inom förvaltningen. Biståndskansliets arbete med att rekrytera, introducera och behålla personal har pågått intensivt under året. För att klara kärnuppdraget trots personalbrist har konsulter anlitats vilket påverkat kontinuiteten i verksamheten negativt. För att långsiktigt öka möjligheterna att rekrytera har ett utåtriktat arbete pågått för att synliggöra biståndskansliet såväl internt som externt. Medarbetare inom verksamheten har berättat om sitt arbete i internbladet Det susar i SÄFen samt på Huddinge kommuns Instagramkonto. Biståndskansliet deltog också på Socionomdagarna på Älvsjömässan. Studiebesök för praktikanter och traineer har genomförts och ett nytt samarbete med Södertörns Högskola har etablerats. Verksamheten har under året tagit emot tre studenter som traineer via Huddinge trainee. En av dessa har fullföljt sin traineeanställning vid biståndskansliet. Biståndskansliet kommer under 2017 att arbeta med att ta fram arbetssätt och rutiner för tydlig och effektiv introduktion av nyanställda. Ambitionen är att på så sätt minimera risken för brister i handläggningens kvalitet trots det fortsatt svåra rekryteringsläget. Några av de största identifierade riskerna i äldreomsorgen i egen regi under 2016 har rört ekonomi och budgethållning. Den ena risken rör svårigheter att få ersättningsnivåerna inom särskilt boende och hemtjänst att räcka till och ge 15

16 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 förutsättning att nå kvalitetskraven fullt ut. En annan risk handlar om att en osäker prognosläggning kan leda till att balanserande åtgärder sätts in för sent under budgetåret. När det gäller risken med att få ersättningsnivåerna att räcka till har verksamheten bland annat arbetat med att anpassa bemanningstal, se över geografiska indelningar för hemtjänsten i egen regi, och att säkerställa att systemstöden fungerar optimalt. Arbetet fortsätter under 2017 och ingår i internkontrollplanen och kvalitetsplanen. Risken med en osäker prognosläggning har under året hanterats genom att införa månadsuppföljningar för samtliga enhetschefer. Budget och vidtagna åtgärder följs upp varje månad på enhets-, sektions-, och verksamhetsnivå. Arbetssättet kommer att fortsätta under 2017 och beskrivs i verksamhetens kvalitetsplan och i enheternas arbetsplaner. Avvikelser I en verksamhet inträffar saker som är oförutsedda, oönskade eller innebär risker eller skada för den som verksamheten är till för. När en verksamhet inte kan leva upp till de fastställda målen är det också en avvikelse, de avvikelserna analyseras och redovisas i samband med del- och helårsuppföljningar. En annan typ av avvikelse som är viktigt att dokumentera och åtgärda är när fastställda rutiner inte följs. Processer och rutiner för avvikelsehantering I äldreomsorgen egen regi finns lokala rutiner för avvikelserapportering. Enhetschef ansvarar för att informera personal om rapporteringsskyldigheten. Även biståndskansliet har rutiner för att uppmärksamma handläggare om rapporteringsskyldigheten men drar slutsatsen att nya och uppdaterade lokala rutiner behövs. Analyser av avvikelser syftar till att upptäcka brister i organisationen, till exempel i fråga om kommunikation, samarbete, utrustning och rutiner. Analyserna syftar också till att upptäcka mönster som kan tyda på strukturella problem. Resultatet av analysen används också i det förebyggande riskhanteringsarbetet. Inom nämndens verksamhetsområden är det ett utvecklingsområde att systematiskt samla in och analysera alla avvikelser i förvaltningen på helhet. Därför redovisas här antalet avvikelser som utretts enligt lex Sarah och avvikelser enligt HSL som också redovisas i nämndens patientsäkerhetsberättelse. Lex Sarah Händelser som innebär missförhållanden eller risk för missförhållanden faller under lagstiftningen för Lex Sarah. Förvaltningens har ett övergripande forum för Lex Sarah arbete som leds av kvalitetsenheten. När en lex Sarah rapport görs startar kvalitetsenhetens lex Sarah-utredare en utredning. Lex Sarah-utredarna träffar varje vecka verksamhetschef och sektionschefer för gemensam analys. Verksamhetschefen ska ta ställning till om

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 17 ett ärende anses vara ett allvarligt missförhållande. I så fall ska det skickas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Nämnden informeras om de ärenden som anses allvarliga och skickas till IVO. Utredningarna av missförhållanden eller risk för missförhållanden som uppmärksammats i verksamheten har medfört förändringar i befintliga rutiner för att undvika att händelserna sker igen. Det finns fortsatt behov av arbete med lokala rutiner för missförhållanden och risk för missförhållanden. Tabell 5 Antalet utredda lex Sarah-ärenden samt skickade till IVO 2016 Totalt antal Skickade till IVO utredda Biståndskansliet 3 0 Äldreomsorgen egen regi 29 2 Avvikelser enligt HSL Inom hälso- och sjukvården är avvikelse en negativ händelse eller tillbud. Avvikelser inom hälso- och sjukvården registreras i patientjournalen av legitimerad personal. De hanterar avvikelsen utifrån sin profession och sitt ansvarsområde. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ser över statistik och följer upp de avvikelser som bedöms vara i behov av uppföljning. Avvikelser av allvarlig art direktrapporteras till MAS. Under året har 2 787 stycken avvikelser rapporterats i Procapita. Det är en ökning med 328 stycken avvikelser mot föregående år. Av dessa är 749 stycken rapporterade utebliven signering vilket inte fanns med i 2015 års siffror. Läkemedelsavvikelser står för det största antalet avvikelser följt av avvikelser som handlar om fall. Avvikelserrapporteringen behöver vidareutvecklas så att det i avvikelsen går att följa bearbetningen och de åtgärder som vidtagits. Lex Maria Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. En lex Maria-anmälan görs för att få en objektiv utredning av IVO. Vårdgivaren ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till IVO enligt lex Maria. I Huddinge har äldreomsorgsnämnden delegerat denna uppgift till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Ett lex Maria-ärende rapporterades under 2016. 17

18 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 Synpunkter och klagomål Klagomål definieras i Huddinge som att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet. Med synpunkter menas övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, till exempel förslag på förbättringar. Synpunkter och klagomål är en viktig del av kvalitetsarbetet av två anledningar. Dels är det en värdefull information till verksamheten om vad en brukare upplever som problematiskt och det ger ett tillfälle att genast rätta till ett fel. Dels är en systematisk hantering och analys av inkomna synpunkter och klagomål ett sätt att hitta systemfel och återkommande problemområden. Biståndkansliet har under året tagit emot fem stycken klagomål/synpunkter. Det låga antalet innebär att det inte är möjligt att göra någon övergripande analys. Synpunkter och klagomål ska diarieföras som inkommen handling. Dock saknas möjlighet att sammanställa och analysera samtliga klagomål i det befintliga diariet. Det är också troligt att en stor del synpunkter och klagomål hanteras på plats i verksamheterna och inte dokumenteras. Därför redovisas här ingen sammanställning. Processer En process definieras som en kedja av aktiviteter med en tydlig början och ett tydligt slut som genomförs i ett flöde för att skapa mervärde för den som processen är till för. Varje verksamhet har sedan tidigare kartlagt sina huvudprocesser med delprocesser för att definiera huvuduppdraget. Under året har några nya processer kartlagts på biståndskansliet; processer för uppsökande verksamhet och processer för samverkan mellan uppsökarna och boendeteamet. Syftet med processkartläggningen var att tydliggöra hur samverkan ska ske och klargöra ansvarfördelning mellan verksamheterna. Det pågår centralt i kommunen ett arbete med att handla upp ett systemstöd för verksamhetsplanering och ledningssystem där det ingår ett verktyg för att rita och kartlägga processer. Upphandlingen förväntas bli klar under 2017 och en del av implementeringsarbetet på förvaltningen kommer att handla om att se över och uppdatera samtliga processer. Riktlinjer och rutiner I ett ledningssystem för kvalitet behöver verksamheterna förutom att kartlägga sina processer också skapa riktlinjer och rutiner för att följa det överenskomna arbetssättet. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har övergripande riktlinjer beslutade av nämnd som benämns HKF Nämnden kan även besluta om andra övergripande riktlinjer exempelvis riktlinje för lex Sarah. Förvaltningsdirektören beslutar om vissa rutiner som gäller alla verksamheter. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har i sitt uppdrag att ta fram och följa upp riktlinjer för hälso- och sjukvårdsarbetet.

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 19 Varje enhet ska följa dessa riktlinjer och bryta ner dem till lokala rutiner i den mån det behövs. Andra lokala rutiner för att få verksamheten att fungera ska harmoniera med övergripande bestämmelser och kopplas till en processbeskrivning. Reviderade riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen fastställdes i slutet av året i äldreomsorgsnämnden. Både på biståndskansliet och i äldreomsorgens egen regi har en översyn av rutiner och arbetssätt påbörjats för att revidera och förtydliga. På biståndskansliet ingår det arbetet som en del av att tillförsäkra en enhetlig handläggning vid omorganiseringen. Revideringarna grundar sig i förändringar i bestämmelser och lagtexter, behov av förtydliganden och av tydligare koppling mellan rutiner och verksamhetsprocesser. Det finns också ett behov av en tydligare struktur vad gäller rutiner och andra stöddokument. Detta arbete kommer att fortsätta under 2017. Verksamhetsuppföljning Uppföljningen av verksamhet sker utifrån lagar, föreskrifter och mål samt de krav som ställs i avtal och uppdragsbeskrivning. Det är kvalitetsenheten som ansvarar för att följa upp all verksamhet både i kommunal och privat regi enligt en plan. Under 2016 har tre uppföljningar gjorts på förekommen anledning utifrån klagomål och andra signaler. Resultatet av dem redovisas här nedan. Attendo Skutan (äldreboende) Uppföljningen gjordes i september 2016 genom verksamhetsbesök och granskande av begärda underlag från Attendo. Uppföljningen är gjord i samarbete med biståndskansliet. Förvaltningens bedömning var att Attendo uppfyller kraven på god kvalitet i enlighet med avtalet. Dock har det framkommit brister avseende social dokumentation, inställelsetid på larm samt personalens bemötande. Samtliga brister har bemötts av leverantören och åtgärdats. Real omsorg (hemtjänst) Med anledning av inkomna klagomål gjorde kvalitetsenheten en fördjupad granskning av hemtjänstföretaget Real Omsorg i Storstockholm AB. Granskningen visade att utföraren har brustit i sina åtaganden gentemot avtalet med Huddinge kommun. Bristerna gäller: 19 - Nyckelhantering - Rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah - Ansvaret för att säkra personalens kompetens - Hantering av klagomål och synpunkter - Rutiner för handräckning

20 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 Bristerna som framkom vid den fördjupade granskningen bedömdes som tillräckligt allvarliga för att tilldela Real omsorg en varning. Ekgården och Nygården på Stortorp Kvalitetsenheten fick i december 2015 ett uppdrag att genomföra tillsyn på Ekgården och Nygården efter flera signaler om eventuella kvalitetsbrister. Tillsynen genomfördes av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och utvecklingsledare genom intervjuer, verksamhetsbesök och dokument- och dokumentationsgranskning. Tillsynen visade att det fanns kvalitetsbrister både på Ekgården och på Nygården. I stor utsträckning berodde kvalitetsbristerna på bristande förutsättningar för ett gott ledarskap, en organisation av den legitimerade personalen som inte fungerande optimalt samt bristande stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet av tillsynen redovisades till äldreomsorgsnämnden i februari 2016. Äldreomsorgens ledning gjorde en åtgärdsplan utifrån de förbättringsområden som tillsynen identifierat. I maj 2016 genomfördes en uppföljande tillsyn som tog utgångspunkt i åtgärdsplanen. Samma utredare som gjorde den första tillsynen i december 2015 gjorde också denna uppföljning Den uppföljande tillsynen planerades till april för att efter kort tid undersöka vad som hade prioriterats och hur verksamheterna planerade att ta sig an mer långsiktiga utmaningarna. Tillsynen visade att hälso- och sjukvårdsorganisationen och ledarskapet har prioriterats under våren och en stor förbättring har skett med nya rutiner och ett nytt arbetssätt. Den pågående processen inom äldreomsorgen i egen regi för att stärka ledarskap och medarbetarskap är långsiktig och det är positivt att det görs utifrån hela äldreomsorgen. De kvarstående förbättringsområdena är systematiskt kvalitetsarbete, teamarbete och social dokumentation. Det finns en plan för att förbättra både den sociala dokumentationen och hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Extern granskning Att ta tillvara granskningar och revisioner som gjorts av extern part är en viktig del av social- och äldreomsorgsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Kommunrevisionen granskar delar av verksamheten årligen. De lämnar rekommendationer eller bedömer att rutiner och kontroller är ändamålsenliga och fungerande. Granskningar görs också av myndigheter med tillsynsansvar över verksamheten, exempelvis Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Arbetsmiljöverket. Äldreomsorg egen regi har under året haft en granskning gjord på uppdrag av kommunens revisorer, en tillsyn gjord av Södertörns brandförsvar samt tre inspektioner från Arbetsmiljöverket. Här nedan redovisas kort resultat från dem. Granskning av livskvalitet i äldreomsorgen (dnr 2017/100) genomfördes av KPMG på uppdrag av kommunens revisorer. Granskningen var en uppföljning av tidigare granskning genomförd 2014. Revisorn bedömde att förvaltningen under de senaste åren har fortsatt att utveckla nämndens ledningssystem för kvalitet. I

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 21 synnerhet har utveckling skett för att i stor utsträckning inhämta och analysera vad de äldre och deras anhöriga tycker om äldreomsorgens kvalitet. Tillsyn av Södertörns brandförsvar (dnr 2016/598) genomfördes på Stortorp i två omgångar där Ekgården, Nygården, Ängsgården och Kullagården granskades. Tillsynen visade att det finns en struktur för ett systematiskt brandskyddsarbete på flera enheter på Stortorp, dock saknades detta på Nygården. Därför kom Södertörns brandförsvar med ett föreläggande till nämnden. Nygården arbetade med att ta fram en organisation och dokumentation för brandskyddsarbete och stärkte sin introduktion av nyanställda med en brandgenomgång. Samtliga tillsvidareanställda på Nygården har gått en utbildning hos Södertörns brandförsvarsförbund. Med dessa åtgärder bedömde Södertörns brandförsvar att kraven var uppfyllda vid en uppföljande tillsyn i januari 2017. Arbetsmiljöverket genomförde en tillsyn på Ekgården och Nygården på Stortorp i januari med anledning av en framställan enligt 6 kap 6a i Arbetsmiljölagen som inkommit. Tillsynen visade brister i den psykosociala arbetsmiljön och verksamheten uppmanandes att vidta åtgärder för detta. I maj genomfördes en uppföljande inspektion och Arbetsmiljöverket konstaterade att vissa åtgärder genomförts och en långsiktig handlingsplan med fler åtgärder tagits fram. Därmed avslutades ärendet hos Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion på Sjödalens servicehus i november. Verksamheten bedömdes uppfylla de krav som skulle följas upp. Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion av den kommunala hemtjänsten i Skogås- Trångsund och i Segeltorp-Stuvsta i december 2016 med anledning av en inrapporterad incident. Arbetsmiljöverket hittade brister i arbete med riskbedömningar hemma hos hemtjänstkund och att verksamheten saknade lokalt anpassade rutiner för att hantera hot- och våldsituationer. Verksamheten åtgärdade detta och Arbetsmiljöverket gjorde i januari 2017 en ny bedömning av verksamheten och ansåg att den uppfyller kraven. Slutsatser om det systematiska kvalitetsarbetet 2016 Kvalitetsarbetet som har bedrivits under 2016 har gett vidareutveckling av verksamheten och en förbättrad kvalitet inom flera delar av verksamheten, men har även synliggjort områden att arbeta vidare med. Biståndskansliet har genomfört en omorganisering för att förbättra kvaliteten på arbetet. Äldreomsorgen egen regi har arbetat med att se över organisationen och planera och vidta åtgärder för att dels nå en budget i balans men också för att anpassa verksamheten efter de äldres behov. Biståndskansliet har arbetat med att öka personalens kunskap om jämlikhet och startat ett stort utvecklingsarbete med införande av IBIC. Äldreomsorgen i egen regi har förbättrat arbetet med mål och arbetsplaner. Kvalitetsarbetet har visat på behovet av att bättre fånga upp synpunkter och klagomål samt tydliggöra interna rutiner vid missförhållanden. Det finns stora utvecklingsområden när det gäller systematiskt kvalitetsarbete och att arbeta med 21

22 ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 egenkontroll. Arbetet med att minska risken för brister i läkemedelshantering och att utveckla dokumentationen kommer att prioriteras främst genom dokumentationshandledarna. Biståndskansliet kommer under 2017 även att ta fram arbetssätt och rutiner för tydlig och effektiv introduktion av nyanställda biståndshandläggare. Ambitionen är att på så sätt minimera risken för brister i handläggningens kvalitet trots det fortsatt svåra rekryteringsläget. Äldreomsorgsnämndens verksamheter har många bra exempel på fungerande processer och strukturer som bidrar till en hög grad av systematiskt kvalitetsarbete. Det finns ett utvecklat ledningssystem som uppfyller de flesta, men dock inte alla, krav på ledningssystem som ställs i Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2011:9). Enheter och arbetsgrupper arbetar utifrån sin kund, systematiskt på sin nivå och ger en god kvalitet till sina kunder. Det saknas övergripande definitioner kring avvikelser och enhetliga processer för att hantera dem. Ett arbete med att ta fram dessa har pågått under året och leds av utvecklingsledare på kvalitetsenheten. Rutinerna förväntas bli klara under 2017 och även arbetet med att förbättra strukturen fortsätter. För att uppnå en god kvalitet i en verksamhet krävs det att nämnden tydliggör vad som är god kvalitet utifrån Socialstyrelsens definition. Det har nämnden gjort med de kvalitetsområden som nämnden har tagit fram och satt etappmål på. Det har nämnden också gjort i förfrågningsunderlag och avtal inom kundval. Under hösten 2017 ska uppdragsbeskrivningar tas fram för äldreboende. För att stötta både chefer och medarbetare att arbeta med stöd av ledningssystemet för kvalitet behöver förvaltningen arbeta vidare med att ta fram ett systemstöd för ledningssystemet. En upphandling av ett systemstöd ska genomföras under våren 2017. Den utbildning kring uppföljning som förvaltningen har startat under hösten 2017 samt den kommande upphandlingen av ett systemstöd kommer båda att ge en positiv effekt på hela kvalitetsarbetet i nämndens verksamheter. Sammanfattningsvis finns det ett ledningssystem för kvalitet som fungerar men detta behöver utvecklas mot att bli mer enhetligt och ännu mer systematiskt för att riktigt kunna förankras i äldreomsorgsnämndens verksamheter.

ÄLDREOMSORGSNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE 2016 23 Källor Äldreomsorg egen regi Kvalitetsberättelse 2016, dnr 2017/146 Biståndskansliets kvalitetsberättelse 2016, dnr 2017/146 Patientsäkerhetsberättelse 2016 för äldreomsorgen i Huddinge kommun, dnr ÄN 2017/121 Äldreomsorgsnämndens verksamhetsberättelse 2016, dnr 2016/558 Statistik från Socialstyrelsens brukarundersökning 2016 Uppföljning Attendo Skutan, dnr 2016/435 Uppföljning Real omsorg, dnr 2016/390 Tillsyn Ekgården och Nygården, dnr 2016/60 och 2016/268 Granskning av livskvalitet i äldreomsorgen, dnr 2017/100 Tillsyn Södertörns brandförsvar, dnr 2016/598 Arbetsmiljöverket resultat av inspektion Hemtjänsten dnr 2016/563 Arbetsmiljöverket resultat av inspektion Sjödalen dnr 2016/146 Arbetsmiljöverket resultat av inspektion Nygården dnr 2016/104 23

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/115.732 1 (2) HANDLÄGGARE Cecilia Werge 08-535 300 10 cecilia.werge@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Inriktnings- och omfattningsförändring inom särskilt boende Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar om inriktnings- och omfattningsförändringar inom särskilt boende enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning En viktig drivkraft i äldreomsorgens förändrings- och budgetarbete är att i större utsträckning anpassa verksamheten efter de äldres behov. Förvaltningen ser ett ökat behov av platser för äldreboende med demensinriktning. Samtidigt är behovet av platser för somatisk korttids- och växelvård inte lika omfattande. Utifrån behovsbilden föreslår förvaltningen förändringar som avser inriktning och omfattning på korttidsplatser, växelvårdsplatser och permanenta platser på äldreboende. Den föreslagna förändringen innebär en utökning av antal permanenta platser för äldreboende demens och en minskning av antalet platser för somatisk korttids- och växelvård. Förslaget innebär också att korttids- och växelvård omlokaliseras för att möjliggöra att enheterna får mer renodlade verksamhetsinriktningar. Förvaltningen anser att det ger goda möjligheter till specialisering, kompetensutveckling och kvalitetsarbete. Beskrivning av ärendet En viktig drivkraft i äldreomsorgens förändrings- och budgetarbete är att i större utsträckning anpassa verksamheten efter de äldres behov. Förvaltningen ser ett ökat behov av platser för äldreboende med demensinriktning. Samtidigt är behovet av platser för somatisk korttids- och växelvård inte lika omfattande. Utifrån behovsbilden föreslår förvaltningen förändringar som avser inriktning och omfattning på korttidsplatser, växelvårdsplatser och permanenta platser på äldreboende. Förändringen innebär följande: De nio lägenheter för korttids- och växelvård demens som idag finns på Västergården görs om till platser för permanent äldreboende med demensinriktning. Förslaget innebär att alla platser på Västergården blir permanenta äldreboendeplatser. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/115.732 2 (2) På Ekgårdens korttidsboende görs en förändring av växel- och korttidsvården till att enbart ha demensinriktning. Ekgården kommer enligt förslaget att bli en renodlad demensenhet, med såväl platser för permanent boende som för korttids- och växelvård. Korttids- och växelvård med somatisk inriktning kommer enligt förslaget enbart att finnas på Strandgården, som redan idag är en somatisk enhet med bland annat korttidsverksamhet. Förslaget innebär att samtliga platser för korttids- och växelvård kommer att finnas på Stortorps äldrecentrum. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att de föreslagna förändringarna innebär att inriktning och omfattning på korttidsplatser, växelvårdsplatser och permanenta platser på äldreboende bättre kommer att svara mot de äldres behov. Organisationsförslaget innebär också att korttids- och växelvård omlokaliseras för att möjliggöra mer renodlade verksamhetsinriktningar. Förvaltningen anser att det ger ökade möjligheter till specialisering, kompetensutveckling och kvalitetsarbete. Anne Lundqvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Wikander Verksamhetschef Cecilia Werge Utvecklingsledare

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-31 AN-2017/182.183 1 (2) HANDLÄGGARE Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst - Atropa Care AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden avslår Atropa Care AB:s ansökan om att få utföra hemtjänstinsatser enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning Atropa Care AB har ansökt om att få utföra hemtjänst i Huddinge kommun. Enligt kraven i förfrågningsunderlaget ska anbudsgivaren bifoga bland annat rutiner avseende Rutiner för hantering av egna medel, Rutiner för nyckelhantering, Lex Sarah samt Rutiner för mat och måltider. De rutiner som bifogats ansökan möter inte kraven i förfrågningsunderlaget som angivits. Beskrivning av ärendet Atropa Care AB har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag av Huddinge kommun enlig lagen om valfrihetssystem (LOV). Ansökan inkom den 21 februari 2017. Ansökan kompletterades den 3 mars med underlag för att styrka företagets ekonomiska stabilitet och finansiella styrka (ffu 1.7 krav), vilket bedöms som tillräckligt. Ansökan avser insatser mellan klockan 07:00 och 22.00 och omfattar områdena Sjödalen, Fullersta, Flemingsberg, Visättra och Vårby. Ett kapacitetstak på 2000 timmar per månad har angivits. Av kravet i förfrågningsunderlaget framgår bland annat att sökanden ska presentera rutiner för att säkra kvaliteten i hemtjänsten. Syftet med kravet på utföraren om att bifoga dessa beskrivningar är att Huddinge kommun ska kunna säkerställa att de som ansöker har relevant erfarenhet inom området och att detta ska kunna kontrolleras. Gemensamt för de bifogade rutinerna, bland andra Rutiner för hantering av egna medel (ffu 3.6 krav på bilaga), Rutiner för nyckelhantering (ffu 3.8 krav på bilaga), Lex Sarah (ffu 3.10 krav på bilaga) samt Rutiner för mat och måltider (ffu 5.4 krav på bilaga), är att de delvis är formulerade som beskrivningar om hur sökanden avser att arbeta med rutiner snarare än som de faktiska rutiner som förvaltningen ska bedöma. Rutinerna för Lex Sarah (ffu POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-31 AN-2017/182.183 2 (2) 3.10 krav på bilaga) samt Rutiner för mat och måltider (ffu 5.4 krav på bilaga) uppfyller dessutom inte kraven på innehåll. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Atropa Care AB inte uppfyller de krav som äldreomsorgsnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget. De bifogade verksamhetsrutinerna är samtliga otydliga. Vad gäller rutinerna för Lex Sarah och Mat och måltider motsvarar de inte kraven på innehåll. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Henrik Ifflander Utvecklingsledare Beslutet delges Atropa Care AB Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-13 AN-2017/154.183 1 (2) HANDLÄGGARE Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst - Forever Omsorg AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden avslår Forever Omsorg AB:s ansökan om att få utföra hemtjänstinsatser enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning Forever Omsorg AB har ansökt om att få utföra hemtjänst i Huddinge kommun. Enligt kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget ska anbudsgivaren bland annat ha en mycket god ekonomisk ställning, vilket inte har styrkts. Beskrivning av ärendet Forever Omsorg AB har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag av Huddinge kommun enlig lagen om valfrihetssystem (LOV). Ansökan inkom den 24 januari 2017. Ansökan kompletterades den 2 februari med underlag för att styrka företagets ekonomiska kreditvärdighet, vilket inte bedöms som tillräckligt. Ansökan omfattar insatser mellan klockan 07:00 och 22:00 i Sjödalen, Fullersta, Flemingsberg, Visättra, Stuvsta, Snättringe, Segeltorp, Trångsund, Skogås och Vårby. Inget kapacitetstak har angivits. I granskningen av kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget som avser ekonomisk ställning använder Huddinge kommun kreditupplysningstjänsten Creditsafe. I kravet på ekonomisk ställning ska anbudsgivarens ekonomiska nivå skattas som mycket god enligt Creditsafe. Efter att anbudsgivaren kompletterat ansökan är förvaltningens bedömning att en sådan ekonomisk ställning inte går att styrka. Kompletteringen tillför ingen ny information utöver det som går att utläsa i Creditsafe. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Forever Omsorg AB inte uppfyller de krav som äldreomsorgsnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget kring kvalificeringskrav om mycket god ekonomisk ställning. Då anbudsgivaren inte uppfyller kvalificeringskraven har inte resten av ansökan granskats. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-13 AN-2017/154.183 2 (2) Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Henrik Ifflander Utvecklingsledare Beslutet delges Forever Omsorg AB Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-15 AN-2017/155.183 1 (2) HANDLÄGGARE Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst Nordic Holistic Care AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden avslår Nordic Holistic Care AB:s ansökan om att få utföra hemtjänstinsatser enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning Nordic Holistic Care AB har ansökt om att få utföra hemtjänst i Huddinge kommun. Enligt kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget ska anbudsgivaren bland annat ha en mycket god ekonomisk ställning, vilket inte har styrkts. Beskrivning av ärendet Nordic Holistic Care AB har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag av Huddinge kommun enlig lagen om valfrihetssystem (LOV). Ansökan inkom den 20 januari 2017. Ansökan omfattar insatser mellan klockan 07:00 och 22:00 i Sjödalen, Fullersta, Flemingsberg, Visättra, Stuvsta, Snättringe, Segeltorp, Trångsund, Skogås och Vårby. Inget kapacitetstak har angivits. I granskningen av kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget som avser ekonomisk ställning använder Huddinge kommun kreditupplysningstjänsten Creditsafe. I kravet på ekonomisk ställning ska anbudsgivarens ekonomiska nivå skattas som mycket god enligt Creditsafe. Detta kunde i ansökan inte styrkas. På begäran av kommunen lämnade inte anbudsgivaren in en komplettering för att garantera motsvarande ekonomiska ställning. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Nordic Holistic Care AB inte uppfyller de krav som äldreomsorgsnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget kring kvalificeringskrav om mycket god ekonomisk ställning. Då anbudsgivaren inte kompletterat kvalificeringskraven har inte resten av ansökan granskats. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-15 AN-2017/155.183 2 (2) Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Henrik Ifflander Utvecklingsledare Beslutet delges Nordic Holistic Care AB Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-28 AN-2017/123.104 1 (2) HANDLÄGGARE Christer Lobéus 08-535 378 70 Christer.Lobeus@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Bygg en äldrebostad bredvid förskolan Fridhems annex - medborgarförslag Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 28 mars 2017, överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har skickat en remiss till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Det gäller ett medborgarförslag från Bernt Söderlund som föreslår en nybyggnation av äldreboende bredvid förskolan Fridhems annex som ligger på Norrängsvägen 58. Nämnden tycker att det är ett bra förslag. Det saknas konkreta förslag på var ett äldreboende i centrala Huddinge kan byggas. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har skickat en remiss till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Det gäller ett medborgarförslag från Bernt Söderlund som föreslår en nybyggnation av äldreboende bredvid förskolan Fridhems annex som ligger på Norrängsvägen 58. Efter telefonsamtal om ett förtydligande kom det fram att han menar tomten Källbrink 1:1. Förvaltningens synpunkter För att ett äldreboende ska bli någorlunda kostnadseffektivt krävs det ett visst antal boende. Rosendalsgården har till exempel en tomtarea på 8880 kvm. För att det ska kunna ska kunna fungera behövs en stor tomt för att byggnaden ska kunna få plats. Tomten på Källbrink 1:1 bedöms i inledningsskedet vara tillräckligt stor för att kunna bygga ett äldreboende. Förvaltningen har flera projekt på gång i de nya områden som är på väg att byggas i Huddinge. Däremot har nämnden ännu inte fått något förslag på tomt i centrala Huddinge/Stuvsta. Att bygga ett äldreboende på Källbrink 1:1 är därför ett bra förslag. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-03-28 AN-2017/123.104 2 (2) Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Ekonomichef Lobéus, Christer Lokalstrateg Bilagor 1. Missiv 2. Medborgarförslaget Beslutet delges Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-24 KS-2017/379.104 1 (1) HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Äldreomsorgsnämnden Bygg en äldrebostad bredvid förskolan Fridhems annex - medborgarförslag Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 31 maj 2017. Handläggare: Gunilla Sundström, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 AN-2017/73.103 1 (4) HANDLÄGGARE Carin Nyh carin.nyh@huddinge.se Tfn: 08-535 312 76 Äldreomsorgsnämnden Rekommendation från SKL att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid - Dnr 17/00003 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att anta rekommendation från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid. Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en rekommendation för att arbeta med att stärka kvaliteten på särskilda boenden för äldre nattetid. Syftet är att stötta kommunernas förnyelse- och förbättringsarbete på området. Utgångspunkterna för strategin har varit vikten av individuell behovsbedömning, boendemiljö, bemanning, digitalisering och nya arbetssätt, helhetssyn över dygnet samt chefen och ledarskapets betydelse. Förvaltningen ser att det pågår flera utvecklingsarbeten i äldreomsorgsnämndens verksamheter som berör dessa områden. I rekommendationen finns det en del att använda för utveckling av äldreomsorgen, särskilt kring välfärdsteknik och digitaliseringens möjligheter. Eftersom det är ett prioriterat mål i kommunen skulle det vara positivt att arbeta vidare med det. Förvaltningen rekommenderar att äldreomsorgsnämnden antar SKL:s rekommendation om ökad kvalitet i särskilt boende för äldre nattetid. Det skulle innebära att förvaltningen vidareutvecklar handlingsplan för e-hälsa för att inkludera digitalisering med fokus på särskilt boende. Beskrivning av ärendet Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en rekommendation med fyra punkter att arbeta med för att stärka kvaliteten på särskilda boenden för äldre nattetid. Syftet är att stötta kommunernas förnyelse- och förbättringsarbete på området. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för bemanning på särskilt boende för äldre. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 AN-2017/73.103 2 (4) Istället förtydligades Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ) bland annat om att personal ska finnas tillgänglig dygnet om för att utan dröjsmål kunna hjälpa de äldre som bor på särskilt boende. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit fram ett nytt bedömningsstöd som används vid tillsyn av särskilt boende nattetid. Den grundar sig i en sammanvägning av de enskilda boendes behov, lokalernas utformning och användande av välfärdsteknik. SKL bedömer att innehållet i rekommendationen inte kommer att vara i konflikt med det som IVO bedömer när det gör en tillsyn. Utgångspunkterna för strategin har varit vikten av individuell behovsbedömning, boendemiljö, bemanning, digitalisering och nya arbetssätt, helhetssyn över dygnet och chefen och ledarskapets betydelse. De fyra punkterna att arbeta med om kommunen antar rekommendationen är: - Koll på läget - Planera utifrån individens behov - Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter - Ledarskap Koll på läget handlar om att väga samman de individuella behoven hos de som bor på ett särskilt boende med de förutsättningar som finns med lokaler och teknik. Rekommendationen uppmanar också ledningen att kartlägga nattarbetet och ha kontinuerlig dialog med de medarbetare som jobbar nattetid. Att planera utifrån individens behov handlar i SKL:s rekommendation om att ha en tydlig nedskriven planering för hur den äldre vill ha omsorg och tillsyn nattetid. Denna planering ska dokumenteras och följas upp. Vid planeringen bör det uppmärksammas om någon ny välfärdsteknik kan användas för tillsyn och trygghet. SKL:s rekommendation innehåller en uppmaning för kommunerna att driva på att kommunen utarbetar en övergripande strategi för att ta tillvara digitaliseringens möjlighet. En strategi bör enligt rekommendationen beslutas av kommunstyrelsen och bland annat innehålla politisk viljeinriktning, värdegrunder, konkreta handlingsplaner kring områden som informationssäkerhet och juridik samt fastställda mål för verksamheten. Rekommendationen föreslår att strategin kompletteras med verksamhetsnära handlingsplaner som också tar hänsyn till arbetsmiljöfrågor och behov av kompetensutveckling.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 AN-2017/73.103 3 (4) Ledarskap definieras i SKL:s rekommendation både som den närmaste chefen på äldreboendet och förvaltningsledningen. Samtliga har ett ansvar för att utveckla kvalitetsarbetet med nya arbetssätt och tekniker. Kommuner som väljer att anta SKL:s rekommendation bör säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid och att bemanningen kan vara flexibel utifrån de äldres behov. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser att det inom de fyra områdena i rekommendationen pågår flera utvecklingsarbeten i äldreomsorgsnämndens verksamheter. Äldreomsorgen i egen regi arbetar med att ha kvalitetsråd med nattpersonalen och att ta fram rutiner för att säkra informationsöverföring mellan personalen dagtid och de som arbetar nattetid. I nämndens ramavtal för enstaka platser på särskilt boende för äldre finns det krav på att bemanningen dygnet runt ska säkra tillsyn och medicinsk och omvårdnadsmässig säkerhet för de boende. Det finns också krav på att tid ska ges för överrapportering mellan arbetspassen. Både biståndskansliet och äldreomsorgen i egen regi arbetar med olika utvecklingsprojekt för att införa evidensbaserade arbetssätt som syftar till att bedöma och planera utifrån individens behov. I ramavtalet för enstaka plaster för särskilt boende för äldre ställs krav på genomförandeplan men det är dock inte specificerat att vara en plan för hela dygnet. Om nämnden antar rekommendationen kan avtalet uppdateras med tydligare krav på individuella planer. Det finns i Huddinge kommun en digitaliseringsstrategi som heter Strategi för att ta Huddinge kommun i e-samhället. Grundprincipen i strategin är utveckling med invånarnas fokus. Strategin har stort fokus på att kommunen ska utveckla olika e-tjänster för medborgarna. När det gäller välfärdsteknik finns det en skrivning i strategin som lyder Tekniken är till stor hjälp i vården och med hjälp av den kan omsorg och stöd ges, även när de äldre bor kvar i sina hem. Skrivningen adresserar dock inte särskilt boende för äldre. Förvaltningen har tillsatt en särskild styrgrupp för att arbeta med digitaliseringsfrågor och en handlingsplan för e-hälsa har tagits fram. Om nämnden beslutar att anta SKL:s rekommendation skulle det vara nödvändigt att bryta ner kommunens viljeinriktning till äldreomsorgens verksamheter och till särskilt boende nattetid. Detta skulle förslagsvis kunna göras genom att förvaltningen vidareutvecklar handlingsplanen för e-hälsa för att inkludera arbete med digitalisering med fokus på särskilda boenden för äldre.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 AN-2017/73.103 4 (4) Förvaltningen deltar i det regionala projektet kring välfärdsteknik Stockholm Digital Care. Det arbetet skulle också med fördel kunna integreras i en mer konkret handlingsplan för digitalisering. Ledningen i äldreomsorgens egen regi arbetar övergripande med kvalitetsfrågor bland annat i olika styrdokument. Förvaltningen sammanställer årligen en kvalitetsberättelse till äldreomsorgsnämnden där verksamhetens kvalitet analyseras. När det gäller arbetsledning på plats nattetid har äldreomsorgen egen regi säkrat detta med avtal med Trygghetsjouren dit personal kan ringa för att få råd och stöd. I ramavtal för särskilt boende för äldre finns krav på arbetsledning dygnet runt och krav på ledarskap med utbildning (grundutbildning minst tre år) och erfarenhet (minst två år). Förvaltningen ser att det finns möjligheter för utveckling av äldreomsorgen, särskilt kring välfärdsteknik och digitaliseringens möjligheter. Eftersom digitalisering är ett prioriterat mål i kommunen skulle det vara positivt att arbeta vidare med det. Förvaltningen rekommenderar att äldreomsorgsnämnden antar SKL:s rekommendation om ökad kvalitet i särskilt boende för äldre nattetid. Det kommer att innebära att: - förvaltningen vidareutvecklar handlingsplan för e-hälsa för att inkludera digitalisering med fokus på särskilt boende. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Wikander Verksamhetschef Carin Nyh Utvecklingsledare Bilagor 1. Meddelande från styrelsen, nr 3/2017 och PM - Kvalitet i särskilt boende, dnr 16/04652

PM 2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 1 (12) Vård och Omsorg Greger Bengtsson KVALITET I SÄRSKILT BOENDE Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Agneta Ivåker Greger Bengtsson Åsa Furén-Thulin Sektionen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) December 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 2 (12) Innehållsförteckning Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre... 1 Inledning... 3 En värdig vård för de äldsta... 3 Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete... 3 Syfte, mål och målgrupp... 3 Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter... 4 Ansvarsfördelning och gällande rätt... 4 Ansvarsfördelning och kvalitet... 4 Lagrum särskilda boenden... 4 Ändring av socialtjänstförordningen 2016... 5 Utgångspunkter... 6 Vikten av individuell behovsbedömning... 6 Boendemiljön... 7 Bemanning... 7 Digitalisering och nya arbetssätt... 7 Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen... 8 Natten påverkas av dagens aktiviteter... 9 Chefen och ledarskapets betydelse... 9 Rekommendation... 10 Koll på läget... 10 Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter... 10 Ledarskap... 11 Implementering... 12

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 3 (12) Inledning En värdig vård för de äldsta Vi står idag inför en befolkning som blir allt äldre och antalet personer i stort behov av vård och omsorg kommer att öka kraftigt. Att åldras behöver inte i sig betyda funktionsnedsättning, en 75 åring idag har bättre funktionsförmåga än för 30 år sedan, men samhället måste ändå rusta för att en större andel av befolkningen är mycket gamla personer. En betydande del av dessa äldre behöver bo på särskilt boende. De utgör några av samhällets mest sköra och behövande individer. Att säkerställa en god, värdig och för individen anpassad vård och omsorg för dem tillhör därmed en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Medarbetarna på landets äldreboenden är den enskilt viktigaste faktorn för att kunna ge en god kvalité för de äldre. Det är därför viktigt att medarbetarnas kunskap och drivkraft tas tillvara i arbetet med att förbättra omsorg och tillsyn nattetid för särskilda boenden. Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram denna rekommendation. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Socialstyrelsens uppdrag med föreskrifterna var att säkerställa en trygg och individanpassad omsorg samt försäkra sig om att det på särskilda boenden för äldre skulle finnas personal dygnet runt som utan dröjsmål kunde hjälpa de äldre. Istället för bemanningsföreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ). Där framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att ytterligare stötta kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL tagit fram denna rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbetet. Syfte, mål och målgrupp Målgrupp för rekommendationen är kommunerna i rollen som uppdragsgivare och arbetsgivare samt alternativa utförare i tillämpliga delar. De områden som

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 4 (12) uppmärksammas är digitalisering, arbetsmetoder och bemanning. SKL noterar särskilt att det finns en viktig utvecklingspotential vad gäller välfärdsteknik. Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter Några av framgångsfaktorerna för rekommendationen är att den bygger på en förståelse för de förutsättningar som finns i landets kommuner. I arbetet med rekommendationen har SKL därför fört en dialog med socialchefer, äldreboendechefer och undersköterskor. Sammantaget har ett 60-tal kommuner medverkat. Dessutom har dialog förts med brukarorganisationer, fackliga organisationer och regionala representanter. För att göra rekommendationen till verklighet krävs ett gediget förankringsarbete. Här kommer SKL att medverka till spridning av rekommendationen i dialog med kommunerna. Ansvarsfördelning och gällande rätt Ansvarsfördelning och kvalitet Varje kommun ska ha en fungerande socialtjänst med ansvar för bland annat äldreomsorgsfrågor. Kommunen och dess ledning har det yttersta ansvaret för att äldre i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Inom varje kommun är det socialnämnden som har ansvaret för verksamhet riktad till behövande oavsett utförare. Det framgår av socialtjänstlagen att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För att uppnå god kvalitet krävs rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och insyn, respekt för den enskildes integritet och ett professionellt bemötande. Den enskilde ska känna sig trygg i mötet med socialtjänsten och det stöd han eller hon får. För att uppnå god kvalitet behöver verksamheten använda sig av ett genomtänkt arbetssätt. Det förutsätter att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet samt får ett bra stöd och rätt förutsättningar att utföra ett arbete av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Syftet med ledningssystemet är att uppnå god kvalitet inom vård och omsorg genom att verksamheterna uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystemet ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas (SOSFS 2011:9) Lagrum särskilda boenden Det lagrum som reglerar socialtjänsten och äldreomsorgens särskilda boenden är de grundläggande bestämmelserna om integritet, självbestämmande och god kvalitet. De återfinns i 1 kap. 1, 3 kap. 3, 4 kap. 1 samt 5 kap. 5 socialtjänstlagen

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 5 (12) (2001:453). Bestämmelserna i 5 kap. 4 samma lag om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) har också betydelse. Socialstyrelsen föreskrift om dokumentation (SOSFS 2014:5) gäller även särskilda boenden för äldre. Ändring av socialtjänstförordningen 2016 Socialtjänstförordningen är sedan den 15 april 2016 förändrad. I förordningen har regeringen förtydligat kommunernas ansvar kring bemanningen nattetid i särskilt boende för äldre. Ändringen av socialtjänstförordningen (2001:937) lyder enligt följande: I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. I kommentarerna framkommer att syftet med lydelsen utifrån den enskildes aktuella behov är att tydliggöra att utgångspunkten för det föreslagna tillägget är den enskildes medicinska och sociala behov. Vidare skriver man i kommentarerna att: Kravet på tillgång till personal villkoras med andra ord utifrån den enskildes förutsättningar samt behov av stöd och hjälp. Socialnämnden kan till exempel placera äldre i en så kallad servicelägenhet med trygghetslarm. Vidare förtydligas att de äldre som placeras i exempelvis demensboenden och behöver dygnet runt vård ska tillförsäkras detta. Finns behov av närvarande personal på boendet ska det finnas. Socialnämnden kan fortsatt anpassa tillgången till personal i förhållande till de äldres olika behov i ett boende, där en enskild person kan vara i behov av mer stöd och hjälp än en annan. Genom att utgå från den enskildes behov, undviks en reglering som innebär att alla de särskilda boendena på ett generellt och preciserat vis ska ha tillgång till personal dygnet runt med en viss personalstyrka. Tillägget av begreppet aktuella ger socialnämnden ett incitament att göra en kontinuerlig anpassning av stöd och hjälp utifrån den enskildes behov. Av detta följer att personalen ska uppmärksamma den äldres behov av stöd och hjälp samt vid behov förändra tillgången till personal.

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 6 (12) Förordningen reglerar inte på vilket sätt personal kan uppmärksamma att en boende har behov av hjälp och därför kan den som bedriver ett särskilt boende själv bedöma på vilket sätt tekniskt stöd kan vara lämpligt. Det är viktigt att tekniskt stöd används på ett sådant sätt att det inte är till nackdel för den enskilde. Vad säger Inspektionen för vård och omsorg (IVO)? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit fram ett bedömningsstöd för tillsyn vid särskilt boende för äldre. Det bedömningsstöd som IVO idag använder är inte fullt ut anpassat till ändringen i socialtjänstförordningen som rör särskilt boende. Det bedömningsstödet är nu under omarbetning och kommer, som SKL uppfattar det, inte vara i konflikt med dessa rekommendationer Bedömningen betonar individualisering och de faktorer IVO lyfter fram är att det ska finnas tillräckligt med personal för planerade och oplanerade insatser. IVO bedömer att personalbehovet även påverkas av: Lokalernas utformning Individens behov Låsta dörrar (begränsningsåtgärder) Tekniska lösningar Samtycke Integritet Utgångspunkter I denna rekommendation gör SKL en sammanvägd analys och bedömning utifrån lagstiftning, IVO: s bedömningsstöd vid tillsyn samt de iakttagelser som gjorts vid kommunbesök och de samtal som genomförts med företrädare, brukarorganisationer och medarbetare. Vikten av individuell behovsbedömning Den individuella behovsbedömningen är grunden för hur vården och omsorgen planeras och genomförs. Bedömning av behov kan göras av biståndshandläggare, enhetschef, ett team bestående av flera yrkeskategorier, och av baspersonal i aktuella situationer. Bemanning efter behov ansvarar enhetschefen för, men ytterst fördelar socialnämnden och kommunstyrelsen resurserna. De 60 kommuner som SKL haft kontakt med inom ramen för arbetet med rekommendationen har olika lösningar för individuella överenskommelser.

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 7 (12) Arbetssätten utgår från individens behov och påverkas även av tillgång till välfärdsteknik. Vid nedsatt beslutsförmåga/funktionsnedsättning blir frågan komplex och kräver en genomarbetad metodik där anhöriga är en viktig aktör Tillsyn nattetid innebär också risk för att störa nattsömnen och skapa oro. Socialtjänstlagens intentioner är att individen så långt som möjligt ska få behålla sin integritet och självständighet. Det är därför viktigt att göra individuella överenskommelser kring omsorg och tillsyn nattetid med de som kan ge sitt samtycke, samt hitta metoder för att utröna hur de med begränsade möjligheter till samtycke kan medverka till planeringen av tillsynen. Boendemiljön Lokalernas utformning kan stärka eller minska möjligheterna till överblick över situationen för de boende. Det påverkar vården och omsorgen nattetid då bemanningen är lägre i förhållande till dagen. Bristande lokaliteter kan kompenseras genom användning av tekniska hjälpmedel och/eller förstärkt bemanning. Vid ny- och ombyggnation är det av stor vikt att hänsyn tas till möjligheter till god överblick. Bemanning Socialtjänstförordningen anger att personal utan dröjsmål ska uppmärksamma behov av hjälp och ge hjälp till äldre på särskilt boende. Att uppmärksamma behov utan dröjsmål kan, som framgår i socialtjänstförordningen, göras med såväl teknik som utökad bemanning. När behov av stöd och hjälp har uppmärksammats ska det tillgodoses. Hur och hur snabbt detta ska ske måste utgå från den enskildes behov av stöd och hjälp. Bemanningen nattetid bör därför vara anpassad för att så effektivt och flexibelt som möjligt möta detta behov, exempelvis genom ett anpassningsbart schema. Det är en viktig förutsättning för att få en både kostnadseffektiv och kvalitativ verksamhet. Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till vid bemanning är möjligheten för personalen att arbeta heltid, och ge medarbetarna sådana förutsättningar att de klarar att arbeta utifrån de äldres aktuella behov, vilka kan skifta över tid. Det kan betyda att personal ska kunna ställa om och arbeta på flera olika arbetsplatser i relation till det aktuella vård- och omsorgsbehov som finns. Digitalisering och nya arbetssätt Digitaliseringen medger helt nya möjligheter att förändra arbetssätt och i större utsträckning ta vara på den äldres egna förmågor och förutsättningar. Inte minst kan digitala lösningar användas på särskilda boenden för att öka trygghet, självständighet och digital delaktighet. Exempel på detta är digitala trygghetslarm, sensorer för att uppmärksamma behov, nattkameror och olika former av kommunikationshjälpmedel. En viktig fråga är hur arbetssätt och metoder kan möjliggöra att även personer med nedsatt

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 8 (12) beslutsförmåga får del av välfärdsteknik. De positiva effekter som kan uppnås med välfärdsteknik måste komma även denna grupp till del. Flera kommuner har utvecklat användningen av välfärdsteknikens möjligheter men det finns ett behov av att öka takten för att ge nya möjligheter att tillgodose människors behov av individuella lösningar. Samtidigt som digitaliseringen ger stora möjligheter ställs stora krav på att kommunen tänker igenom användandet bland annat utifrån följande faktorer: Gällande lagstiftning, föreskrifter och praxis, exempelvis personuppgiftslagen (PUL), bestämmelser om dokumentation enligt SOSFS 2014:15 och Datainspektionens krav. Informationssäkerhet Samtycke och beslutsförmåga Integritet Infrastruktur Upphandling Drift, förvaltning och support Kvalitetssäkring Delaktighet hos brukare och anhöriga Medarbetares förutsättningar, arbetsförhållanden och digital kompetens Information, kommunikation och utbildning Jämlikhet och jämställdhet Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen Frågor om digitalisering kan inte endast hanteras separat inom en kommuns olika verksamhetsområden utan behöver i stor grad samordnas. Det finns framför allt ett behov för kommunen att kraftsamla kring kommungemensamma grundläggande förutsättningar som underlättar verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Det handlar bland annat om att på en övergripande kommunnivå ta ansvar för ledning och styrning kring gemensam infrastruktur i form av bredband. I dagsläget är det exempelvis många särskilda boenden som helt saknar den nödvändiga tekniska infrastrukturen som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna realiseras. Därutöver finns även mycket att vinna på en ökad samverkan mellan kommuner inte minst vad gäller områden som infrastruktur, juridik, upphandling, standarder för informationssäkerhet och arkitekturprinciper för en sammanhållen digital offentlig förvaltning. SKL:s styrelse beslutade i november 2016 om en Handlingsplan för gemensamma förutsättningar för digital utveckling i kommuner och landsting som ger stöd i detta arbete.

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 9 (12) Natten påverkas av dagens aktiviteter Hur natten blir påverkas av dagens aktiviteter och vice versa. God mat, ett meningsfullt socialt innehåll och möjlighet till utevistelse med fysisk aktivitet under dagen bidrar till en god nattsömn. En god nattsömn ger å andra sidan ork till dagens aktiviteter och kan minska behov av sömn dagtid. Här krävs en helhetssyn och gemensam planering anpassat utifrån den enskildes behov och önskemål. Det är inte givet att en lösning fungerar för alla. I många kommuner är det rutin att personalen tittar till den äldre ett par gånger nattetid för att säkerställa att hen sover och att inget oväntat inträffat. Men att någon tittar in nattetid kan även vara störande. En ostörd miljö utan onödiga besök, medverkar till en bättre nattsömn och kan minska behov av medicinering. Nattsömnen påverkas positivt av evidensbaserade arbetssätt. Optimal medicinsk behandling vid hjärtsvikt, diabetes och smärta är exempel på viktiga insatser. Läkemedelsgenomgångar där individuell justering av personens hela läkemedelsbehandling görs bidrar till bästa möjliga hälsa och leder dessutom till en låg användning av sömnmedel och lugnande medel. Systematiskt arbete när personen har beteendemässiga och psykiska symptom vid demens bidrar också till minskad oro och bättre nattsömn. Andra viktiga områden att beakta är att undvika lång nattfasta och säkerhetsställa god munhygien. Chefen och ledarskapets betydelse Särskilda boenden är en verksamhet som ställer stora krav på ledarskapet. Verksamheten omsätter betydande ekonomiska värden och bedrivs dygnet runt. Att leda verksamheten handlar både om att ge en god omvårdnad till personer som behöver omfattande vård och omsorg och att leda flera personalkategorier utifrån olika lagrum och kulturer. Verksamheten måste också kunna attrahera och behålla medarbetare samtidigt som man förnyar arbetssätt, inför välfärdsteknik och möter en ny generation av äldre med ökade krav på individualiserad hjälp. Ett närvarande och kompentent ledarskap är en nyckelfråga för att klara av omställningen. En utmaning är att natten präglas av självständigt arbete, ofta utan just närvarande ledarskap. Nattpersonal har av naturliga skäl inte möjlighet att träffa sin chef lika ofta som dagpersonalen. Kommunerna uppger att det finns ett behov av att planeringen och genomförandet av nattens arbete blir än mer transparent. Schemaläggning har stor betydelse för möjligheten att bemanna efter behov. Om detta ska kunna bli verklighet behöver nattpersonalens situation och schemaläggning belysas och adresseras.

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 10 (12) Rekommendation SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén enligt följande fyra nedanstående punkter. Koll på läget Socialtjänsten behöver göra individuella bedömningar kring enskilda behov av omsorg och tillsyn på natten. Resultatet måste vägas samman med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive särskilt boende. Ledningen behöver i större utsträckning ta reda på hur personalen bedriver arbetet under natten. Detta kan ske genom kontinuerlig dialog och möten med medarbetare. Planera utifrån individens behov Verksamheten behöver säkerställa att respektive individs behov av omsorg och tillsyn nattetid tillgodoses. Det är idag ovanligt att de individuella behoven finns uppmärksammade i genomförandeplaner eller att det finns enskilda överenskommelser hur den äldre vill ha sin omsorg och tillsyn på natten. En planering behöver genomföras med den äldre och den äldres anhöriga vad gäller omsorgsinsatser och tillsyn. Planeringen dokumenteras i genomförandeplanen och behöver följas upp kontinuerligt. Av erfarenhet vet vi att äldres behov förändras både vad gäller sjukdomar och oro Vid planeringen bör särskilt uppmärksammas på vilket sätt välfärdsteknik kan användas för tillsyn och trygghet. När verksamheten utvecklat rutiner för att försäkra sig om en större kunskap kring de individuella behoven måste hänsyn också tas till att behovet skiftar över tid. Det kräver också arbetssätt med en flexibel bemanning och schemaläggning. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Socialtjänstförordningen ger utrymme för kommunerna att själva välja hur individens behov ska kunna tillgodoses, och hur digitala lösningar kan vara en del av det. Digitala lösningar ska tillgodose den enskildes integritet, behov av trygghet och samtidigt möjliggöra att personal nyttjas på bästa sätt. Kommunen bör utarbeta en övergripande strategi som på ett tydligt sätt visar hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Strategin behöver exempelvis omfatta områden som infrastruktur, informationssäkerhet, juridik, finansiering, standardisering och former för samverkan med andra kommuner. Strategin bör beslutas av kommunstyrelsen och kan exempelvis innehålla: Politisk viljeinriktning Värdegrunder och förhållningssätt för arbetet

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 11 (12) Handlingsplan med konkreta åtgärder för att den politiska viljeinriktningen ska nås Fastställda mål på olika nivåer och i olika verksamheter i organisationen Hur strategin förhåller sig till alternativa utförare Hur samverkan med andra kommuner, alternativa utförare, leverantörer och invånare ska etableras För att öka takten i införandet av nya arbetssätt i äldreomsorgen behöver strategin kompletteras med mer verksamhetsnära handlingsplaner som stöttar verksamheten i valet av bästa möjliga lösning i förhållande till arbetsmetoder, arbetsmiljö samt brukarnas förmågor och behov av medbestämmande, självständighet och trygghet. För att framgångsrikt kunna utveckla och införa nya arbetssätt behövs även kompetensutvecklande insatser för alla berörda medarbetare. Det behövs även för att användningen av digitala lösningar ska ligga i linje med tillsynsmyndigheternas krav samt för att det ska bli en fråga för kommunens högsta ledning att ta hänsyn till i kommande verksamhets- och budgetplanering. Rätt använd ger digitala lösningar möjligheter för att utveckla verksamhetens kvalitet samtidigt som det ökande behoven hos en åldrande befolkning bättre kan tillgodoses. Ledarskap Ledarskapet inom särskilt boende för äldre behöver stärkas för att förändringsarbetet med att identifiera och införa nya arbetssätt tillsammans med ökad teknikanvändning ska kunna genomföras. Det handlar då inte enbart om den närmaste chefen på äldreboendet utan även om att förvaltningsledningen tar ett aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbetet. Kommunerna bör också säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid. En nyckelfråga är flexibilitet i bemanning för att kunna möta äldres behov som förändras över tid. Kommunledningen behöver stödja, medverka och följa utvecklingsarbetet då förväntat ökad teknikanvändning påverkar rutiner, organisering och arbetskultur.

2016-12-15 Vårt dnr: 16/04652 12 (12) Implementering SKL kommer under 2017 att ge stöd till landets kommuner avseende tillämpningen av rekommendationen. Följande stödinsatser planeras: Identifiera, dokumentera och sprida goda exempel Länsgemensamma dialoger Workshops Webbsändningar riktade till baspersonalen och chefer. Ta fram underlag för upphandling av välfärdsteknik

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/117.481 1 (4) HANDLÄGGARE Carin Nyh carin.nyh@huddinge.se Tfn: 08-535 312 76 Äldreomsorgsnämnden Näringslivsstrategi för Huddinge 2017-2021 - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar på den föreslagna näringslivsremissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvalting har tagit fram en näringslivsstrategi som skickats på remiss till nämnderna. Syftet med strategin är att tydliggöra den potential för fler arbetstillfällen som finns i Huddinge kommun. De områden i strategin som berör äldreomsorgsnämndens verksamheter handlar om arbetskraft och myndighetsutövning. Kommunen föreslås skapa förutsättningar för god tillgång på arbetskraft med relevant kompetens utifrån ett företagsperspektiv. Förvaltningen har ett samarbete med högskolor tar emot praktikanter exempelvis socionomer och sjuksköterskor. Arbetet utgår främst från verksamhetens behov och den risk för kvalitetsbrister på grund av svårigheter att rekrytera som förvaltningen har identifierat. Kommunen föreslås även skapa en en effektiv och kundfokuserad myndighetsutövning utformad efter företagens behov. Det bör tydliggöras att grunden i all myndighetsutövning är att uppfylla kraven i den lag som myndighetsutövningen grundas på. Förvaltningen utgår från att det inte är den myndighetutövning som äldreomsorgsnämndens verksamheter främst ägnar sig åt som avses. Detta bör förtydligas i den föreslagna näringslivsstrategin. Förvaltningen skulle vilja förtydliga att processer för myndighetsutövning bör utformas med kundens och medborgarens bästa i fokus. Beskrivning av ärendet En näringslivsstrategi har tagits fram av kommunstyrelsens förvaltning och skickats på remiss internt till alla nämnderna. Även andra högskolor och företagarföreningar har mottagit en remiss. Näringslivsstrategins syfte är att tydliggöra den potential för fler arbetstillfällen som finns i Huddinge kommun. Innehållet i POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/117.481 2 (4) näringslivsstrategin är tänkt att användas som ett verktyg för vad kommunens politiker och tjänstemän bör ta hänsyn till vid beslutsfattande. Huddinge kommuns näringslivsstrategi är tänkt att vara ett tillägg till Översiktsplanen, och en fördjupning av beskrivningen av näringslivets utveckling i Huddinge. Näringslivsstrategin anger fyra strategiska prioriteringar att arbeta med: - Kommunen stärker Huddinges diversifierade näringsliv samt bidrar till ett företagsklimat som främjar innovation och entreprenörskap. - Kommunen bidrar till att skapa förutsättningar för god tillgång på arbetskraft med relevant kompetens utifrån ett företagsperspektiv. - Kommunen bedriver en aktiv samhällsplaneringsprocess som är tydligt kopplad till näringslivets förutsättningar och behov. - Kommunen har en effektiv och kundfokuserad myndighetsutövning utformad efter företagens behov. Kopplat till de strategiska prioriteringarna finns förslag på hur kommunens ska arbeta inom respektive prioriteringsområde. Några av dem berör direkt eller indirekt nämndens verksamhetsområde; Kommunens tjänstemän som möter näringslivet är lokala initiativ och entreprenörer behjälpliga samt Kommunen ska aktivt konkurrenspröva sina verksamheter, båda hör till prioriteringen att främja innovation och entreprenörskap. Till prioriteringen att skapa förutsättningar för tillgång till arbetskraft med god kompetens föreslås kommunen arbeta med att utveckla matchningsinsatser som i hög grad motsvarar företagens kompetensbehov och att låta detta behov vara grund för hur kommunen arbetar med utvecklingen av arbetsförlagd utbildning och praktik. Till den fjärde prioriteringen om att ha en myndighetsutövning utformad efter företagens behov föreslås i näringslivsstrategin att kommunen ska arbeta med följande: - Kommunen ska erbjuda en transparant, samordnad och effektiv ärendeprocess med företagens perspektiv i fokus - Kommunen kontinuerligt ska utveckla och förstärka bemötande, tillgänglighet och kompetens inom Huddinge kommuns myndighetsområden. - Kommunen erbjuder mötesplatser och möjlighet till dialog, till företag och andra aktörer för ökad kunskap, samverkan och utveckling.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/117.481 3 (4) Förvaltningens synpunkter Näringslivsstrategin har av naturliga skäl fokus på ett flertal områden som inte berör äldreomsorgsnämndens verksamhetsområden. Det är positivt att ha en genomtänkt och bra strategi för hur kommunen kan arbeta med näringslivet i de viktiga framtidsfrågor som finns i en expansiv kommun som Huddinge. De områden som berör nämndens verksamhetsområden handlar om arbetskraft och om myndighetsutövning. Förvaltningen har ett samarbete med högskolor och tar emot praktikanter exempelvis från socionomutbildningen och blivande sjuksköterskor. Arbetet utgår från verksamhetens behov och framför allt från att den identifierade risken för kvalitetsbrister i verksamheten på grund av svårigheten att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Det är främst kommunens behov av arbetskraft med relevant kompetens som styr det samarbetet. När det gäller rekrytering av bristyrken är det så att kommunen faktiskt konkurrerar med företagen, exempelvis om utbildade socionomer. Detta bör vägas in i näringslivsstrategin. Myndighetsutövning ska utformas efter den lag som myndighetutövningen baseras på, i nämndens fall handlar det till största delen om socialtjänstlagen. Det har inte vägts in överhuvudtaget i näringslivsstrategins fjärde prioritering. Den myndighetsutövning som förvaltningens verksamheter främst ägnar sig åt utgår från individens behov och där är näringslivet inte en part. Förvaltningen utgår från att det inte är den myndighetutövning som äldreomsorgsnämndens verksamheter främst ägnar sig åt som avses. Den myndighetutövning som sker genom tilldelning av avtal utifrån ett upphandlingsförfarande enligt LOV eller LOU är också utformad för att uppfylla kraven i respektive lagstiftning. Det är ytterst nämnden som fattar beslut om tilldelning av avtal och företagen som verkar inom nämndens område gör det på uppdrag av nämnden. Processen för myndighetsutövning ska därför kännetecknas av likabehandling, transparens och säkerhet för medborgarens bästa. De tjänstemän som handlägger ärendena liksom de tjänstemän som följer upp kvaliteten på tjänsterna ska vara oberoende och arbeta efter en tydlig och säker process. Den föreslagna näringslivsstrategin har inte vägt in att kommunen i vissa fall konkurrerar med näringslivet om arbetskraft eller har en ställning som beställare eller uppdragsgivare till näringslivet. Förvaltningen ser att näringslivsstrategin inte är klar ännu och behöver utvecklas vidare.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-18 AN-2017/117.481 4 (4) Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Carin Nyh Utvecklingsledare Bilagor Missiv och remissversion Näringslivsstrategi för Huddinge 2017-2021 Beslutet delges Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-23 KS-2017/491.481 1 (1) HANDLÄGGARE Helena Gerrby 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Remissinstanser Samtliga nämnder Kungliga Tekniska Högskolan Södertörns Högskola Karolinska Institutet Röda Korsets högskola Arena Huddinge Företagarna i Huddinge Nyföretagarcentrum Länna företagarförening Kungens kurva företagarförening Näringslivsstrategi 2017-2021 Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 24 maj 2017 Handläggare: Agneta Persson, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning Nämnderna skickar sina svar genom remissfunktion en i W3D3. Externa remissinstanser, var vänliga skicka era remissvar till huddinge@huddinge.se. Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

Näringslivssektionen Remissversion Näringslivsstrategi 2017-2021

Näringslivsstrategi för en samhällsutveckling mot fler arbetstillfällen i Huddinge kommun Viktiga utgångspunkter Näringslivsstrategin ska vara ett verktyg för att nå Huddinge kommuns långsiktiga mål att uppnå en arbetsplatskvot på 1,0 1. Dagens arbetsplatskvot är 0,88 (2014) 2. Näringslivsstrategins syfte är att tydliggöra den potential för fler arbetstillfällen som finns i Huddinge kommun. Strategin ska också utgöra ett underlag för marknadsföring av kommunen för investerare. Strategin beskriver förutsättningarna och marknaden bedömer möjligheterna. Innehållet i näringslivsstrategin ska ses som ett verktyg för vad kommunens politiker och tjänstemän bör ta hänsyn till vid beslutsfattande för att skapa bäst förutsättningar för att fler arbetstillfällen ska tillkomma i Huddinge, och för att tydliggöra för externa intressenter vilken utvecklings- och tillväxtinriktning Huddinge kommun planerar för. De övergripande målen för hur Huddinge kommun ska utvecklas, anges i kommunens strategiska dokument. Huddinge kommuns Näringslivsstrategi förhåller sig främst till Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030 och Översiktsplanen med sin beskrivning av kommunens övergripande inriktning. Däremot kompletterar näringslivsstrategin Översiktsplanens näringslivsinriktade planering och utvecklar den strategiska inriktningen kommunen bör ha för att skapa goda förutsättningar för fler arbetstillfällen. Huddinge kommuns näringslivsstrategi ska ses som ett tillägg till Översiktsplanen, och en fördjupning av beskrivningen av näringslivets utveckling i Huddinge. Introduktion Kommunen står inför en expansiv framtid med ett ökat bostadsbyggande och en stark befolkningsutveckling. Det ställer höga krav på att också planera för tillkomst av arbetstillfällen för att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. Fler arbetsplatser i kommunen bidrar till regionens utveckling och ger Huddingeborna möjligheten att kunna arbeta nära sin bostad. Lika många arbetstillfällen i kommunen som det finns arbetande invånare på 16-64 år ger en arbetsplatskvot på 1,0, vilket är målet för Huddinge kommun. Det ställer krav på att skapa förutsättningar för ett växande näringsliv. Kommunens 1 Det innebär att antalet arbetstillfällen är lika många som förvärvsarbetande invånare i åldern 16-64 år i Huddinge kommun. 2 Antalet arbetstillfällen i Huddinge (SCB) i förhållande till förvärvsarbetande Huddingebor (SCB).

utveckling av stadsmässiga kvaliteter och efterfrågade samhällsfunktioner i takt med förtätning och ett ökat kundunderlag, medan det finns en stor potential för andra kompletterande funktioner som en stad behöver i andra, ej bostadsnära, områden. Näringslivsstrategin anger fyra strategiska prioriteringar att arbeta med och som är avgörande för näringslivets intresse av att etablera sig och växa i Huddinge kommun. Strategiska prioriteringar Fyra strategiska prioriteringar vars resultat är avgörande för Huddinge kommuns positionering inom näringslivsfrågor och avgörande för näringslivets intresse av att etablera sig och växa i Huddinge kommun. Kommunen stärker Huddinges diversifierade näringsliv samt bidrar till ett företagsklimat som främjar innovation och entreprenörskap. Det ska ske genom att: Kommunen verkar för ett mångsidigt näringsliv med branschbredd utifrån lokala förutsättningar. Kommunen bidrar till samordnad innovations- och nystartsrådgivning tillsammans med partners för att få fler att våga ta steget att starta och driva företag. Kommunens tjänstemän som möter näringslivet är lokala initiativ och entreprenörer behjälpliga. Kommunen underlättar för små företag att delta i kommunala upphandlingar. Kommunen samverkar med regionala aktörer för att stärka Huddinges varumärke och för att bidra till södra Stockholms utveckling. Kommunen ska aktivt konkurrenspröva sina verksamheter. Kommunen bidrar till att skapa förutsättningar för god tillgång på arbetskraft med relevant kompetens utifrån ett företagsperspektiv. Det ska ske genom att: Kommunen ska fungera som ett nav för att kopplingen mellan näringsliv, utbildning, och arbetsmarknaden ska stärkas. Kommunen, tillsammans med partners, utvecklar matchningsinsatser som i hög grad baseras på företagens kompetensbehov. Kommunen låter näringslivets kompetensbehov stå som grund för utvecklingen av arbetsförlagd utbildning och praktik.

Kommunen verkar för att kompetens- och utbildningssatsningar mobiliseras kring strategiska branscher. Kommunen verkar för att tillgängliggöra högre utbildning och forskning med tydlig inriktning mot näringslivets behov. Kommunen bedriver en aktiv samhällsplaneringsprocess som är tydligt kopplad till näringslivets förutsättningar och behov. Det ska ske genom att: Kommunen har en mark- och planberedskap för att kunna erbjuda lokaliseringsmöjligheter för verksamheter i och utanför bostadsnära miljöer. Kommunen säkerställer att näringslivets behov särskilt beaktas vid planering och utveckling av bostäder, infrastruktur och verksamheter. Kommunen verkar för att teknisk infrastruktur och digital utveckling motsvarar företagens behov. Kommunen har en effektiv och kundfokuserad myndighetsutövning utformad efter företagens behov. Det ska ske genom att: Kommunen ska erbjuda en transparant, samordnad och effektiv ärendeprocess med företagens perspektiv i fokus. Kommunen kontinuerligt ska utveckla och förstärka bemötande, tillgänglighet och kompetens inom Huddinge kommuns myndighetsområden. Kommunen erbjuder mötesplatser och möjlighet till dialog, till företag och andra aktörer för ökad kunskap, samverkan och utveckling. Kommunikations- och marknadsföringsarbete som grund för de strategiska prioriteringarna För att komplettera de strategiska prioriteringarna och få ytterligare effekt av dem, behöver en kommunövergripande kraftsamling kring kommunikation och marknadsföring ske. Kommunikations- och marknadsföringsarbetet är en förutsättning för att bygga Huddinge starkt och attraktivt och för att kommunen ska uppnå målet om en arbetsplatskvot på 1,0. Kommunikations- och marknadsföringsarbetet ska fokusera på: Den positiva bilden av Huddinges goda företagsklimat. Att Huddinge är en plats där människor och företag kan må bra, växa och bygga sina liv och verksamheter. Att kontinuerligt informera näringsliv och invånare om den starka samhällsutveckling som påverkar näringslivet i Huddinge. Att kommunen ska fortsätta att vårda och utveckla sitt samarbete med näringslivet, statliga myndigheter och andra berörda aktörer för att stärka varumärket Huddinge.

Huddinges strategiska prioriteringar Huddinges varumärke Geografiska områden tillväxt och utveckling Arbetet med att stärka förutsättningarna för fler arbetstillfällen tar avstamp i Huddinge kommuns befintliga näringsliv och de insatser som kommunen själv kan göra. För att uppnå en kvot på 1,0 måste Huddinge ha en generös grundinställning till tillkommande arbetsplatser och företag för att kunna uppnå kvoten. Huddinge har en företagsidentitet där bygg- och handelsrelaterade branscher och tjänsteproducerande företag i vid bemärkelse är utmärkande. Huddinge är en expansiv kommun med områden som i takt med samhällsutvecklingen kommer att vara fördelaktiga att omvandla från verksamhetsområden till bostadsområden. Vid omvandlingar av områden är det viktigt att i ett tidigt skede vara tydlig med utvecklingen och kommunicera med påverkade företag för att skapa de bästa förutsättningarna för företagens utveckling. I områden aktuella för omvandling bör en konsekvensanalys för påverkan på antal arbetstillfällen göras och en strategi för företagens omlokalisering utformas. Vid omvandling av verksamhetsområden ska en plan finnas för potentiell lokalisering av de företag som behöver ge plats för bostäder. Det är viktigt för att behålla företagen och arbetstillfällen i kommunen men även för att visa att kommunen menar allvar med att vara en företagarvänlig kommun. I Huddinge finns expansiva företagsområden med uppbyggda kluster som fortsatt behöver stärkas för att bibehålla kommersiell bärkraft och stå sig i den allt hårdare konkurrensen i regionen. 3 Med en växande tjänstesektor finns förutsättningar för att en allt större del av arbetsplatserna kan förläggas integrerat i centrala områden med god kollektivtrafik. 4 På följande sidor anges Huddinges olika områden med dagens inriktning och vad det finns för planer och potential för framtiden gällande tillväxt och utveckling. 3 Mål och budget 2017 4 Mål och budget 2017

Nordvästra Huddinge 1. Segeltorps industriområde Inriktning idag: Lättare industri, hantverksföretag, livsmedelstillverkning. Framtiden: Eventuellt omvandling för bostäder, med närhet till planerade Spårväg syd. 2. Segeltorp C Inriktning idag: Lokalt stadsdelscentrum med viss närservice, gym m.m. Framtiden: Förstärkning av lokalt stadsdelscentrum med ytterligare handel och närservice. 3. Kungens kurva Inriktning idag: Utpekad regional stadskärna. Handelsområde av extern karaktär. Framtiden: Förstärkning av stadsmässiga kvaliteter. Komplettering till handelsområdet med bostäder, upplevelser samt Spårväg syd. Kontor, men kräver förbättrad kollektivtrafik. 4. Lindvreten Inriktning idag: Lättare industri, logistik, verkstadsföretag, gymnasium, viss andel kontor, hotell.

Framtiden: Transportföretag och utbildning inom transport. 5. Vårby gård Inriktning idag: Lokalt stadsdelscentrum med närservice och handel. Framtiden: Stärka centrumfunktioner med service och handel. 6. Vårby Haga/Masmo Inriktning idag: Viss handel, kontor, vårdcentral. Framtiden: Komplettera med ytterligare närservice och livsmedel. Sydvästra Huddinge 7. Vårdkasen Inriktning idag: Hantverkare, verkstäder, grossisthandel, lager. Framtiden: Ny detaljplan antagen med utveckling som ovan. Alternativ mark har blivit avsatt i området för Storängens företag från de inledande kvarteren. 8. Glömstadalen/Loviseberg Inriktning idag: Oexploaterad mark. Framtiden: Utvecklingen är beroende av om Tvärförbindelse Södertörn kommer att förläggas i ytläge eller i tunnel. Vid ytläge finns möjlighet för ytterligare mark att avsättas för verksamheter, vid ett tunnelläge kan mark istället bli mer aktuell för framförallt bostäder. I anslutning till stationslägen för Spårväg syd kan viss närservice och handel lokaliseras. 9. Flemingsbergs industriområde Område med blandverksamheter och utvecklingspotential Inriktning idag: Lättare industri, livsmedelstillverkning, lager, tjänsteföretag, skola, viss handel. Framtiden: Omvandlingsområde för bostäder, handel, service och upplevelser. 10. Flemingsbergs södra Inriktning idag: Oexploaterat Framtiden: Område för lättare industri och möjlig inriktning mot life science och medicinsk teknik. 11. Flemingsberg C Inriktning idag: Utpekad regional stadskärna. Mycket offentliga verksamheter inom vård, utbildning och rättsväsende såsom Huddinge sjukhus, Södertörns högskola, Södertörns tingsrätt med flera, samt viss handel och service. Framtiden: Urban regional stadskärna. Mer kommersiella verksamheter inom handel, kontor, service, mötesplatser och kultur samt fortsatt utveckling inom forskning, kunskapsintensivt näringsliv och offentliga verksamheter och komplettering av bostäder. Mellersta Huddinge 12. Stuvstakorset (Huddingevägen) Inriktning idag: Drivmedelsstationer, handel, livsmedel, service, hantverksföretag. Framtiden: Som ovan. 13. Åvägen Inriktning idag: Lättare industri, hantverksföretag. Framtiden: Eventuellt omvandling för bostäder. 14. Kvarnbergsvägen Inriktning idag: Lättare industri, hantverksföretag. Framtiden: Eventuellt omvandling för bostäder.

15. Storängen Inriktning idag: Industri, lager, hantverk, kontor, tjänsteföretag, viss handel. Framtiden: Omvandlat till bostäder, service och viss handel integrerat i bostadsområdet. 16. Lännavägen Inriktning idag: Verkstäder, tjänsteföretag. Framtiden: Eventuellt omvandling för bostäder. 17. Hammardal Inriktning idag: Lättare industri, hantverk, lager. Framtiden: Som ovan. 18. Gladö industriområde Inriktning idag: Tyngre industri, deponiverksamhet. Framtiden: Området planeras för utökning med samma inriktning som idag. 19. Stuvsta C Inriktning idag: Lokalt stadsdelscentrum med handel och närservice och livsmedel. Framtiden: Förstärkning av lokalt stadsdelscentrum med ytterligare handel och närservice. 20. Huddinge C Inriktning idag: Stadsdelscentrum och Huddinges administrativa centrum. Handel och närservice. Framtiden: Stärka stadsdelscentrumkaraktären. Utveckla med mer service och bostäder. 21. Haningeleden Inriktning idag: Naturmark intill leden. Framtiden: Eventuell verksamhetsmark intill leden utreds. 22. Lissmavägen Inriktning idag: Grossisthandel, lätt industri. Framtiden: Som idag. Östra Huddinge 23. Gräsvreten Inriktning idag: Upplagsområde med småföretag inom hantverk, lager och lättare industri. Framtiden: Området ska utökas och uppgraderas till traditionellt industriområde. 24. Länna gård + kvarteret Trucken Inriktning idag: Externhandel. Framtiden: Fortsatt externhandel med viss utökning av handel. 25. Länna industriområde Inriktning idag: Lättare industri, hantverk, lager, tjänsteföretag, viss handel. Framtiden: Som ovan samt utökning ca 20 ha med liknande inriktning. 26. Vretens industriområde Inriktning idag: Lättare industri, lager, hantverk, verkstäder. Framtiden: Eventuellt omvandlingsområde till bostäder med hänvisning till närhet till Trångsund C och god kollektivtrafik. 27. Skogås entré Inriktning idag: Huvudsakligen oexploaterat. Framtiden: Område med potential för lätt industri, hantverk, lager, eventuell viss livsmedelshandel och drivmedel.

28. Trångsund C Inriktning idag: Lokalt stadsdelscentrum. Handel och service. Framtiden: Utveckling enligt ovan. Stärka centrumfunktioner. 29. Skogås C Inriktning idag: Lokalt stadsdelscentrum. Handel och service. Framtiden: Utveckling enligt ovan. Stärka centrumfunktioner Genomförande av Näringslivsstrategin Näringslivsstrategin fokuserar på målet att kommunen ska uppnå och hålla en arbetsplatskvot på 1,0. Näringslivsstrategins genomförande tydliggörs och följs upp i en åtgärdsplan. Näringslivsstrategin ska vara vägledande i framtagandet av den årliga verksamhetsplaneringen och aktualitetsprövas varje mandatperiod.

Näringslivssektionen BILAGA 1 Huddinges näringsliv Arbetstillfällen i Huddinge Arbetstillfällen: 44666 Fördelat enligt följande: Kommun 6965 Landsting 7430 Statliga förvaltningar och affärsverk 3539 Näringslivet 25953 Övriga organisationer och offentliga institutioner 779 Största privata arbetsgivarna: 1. PostNord 2. IKEA 3. Spendrups 4. Huge 5. Relacom 6. Mc Donald s 7. City Gross 8. Delicato Största offentliga arbetsgivarna: 1. Huddinge Sjukhus 2. Huddinge kommun 3. Södertörns högskola 4. Södertörns tingsrätt 5. Södertörnspolisen 6. Åklagarmyndigheten 7. Karolinska Institutet 8. KTH Befintligt näringsliv och sysselsättningen i Huddinge kommun Företagen i Huddinge är 8063 stycken där 54% är aktiebolag som står för 92% av alla i privat sektors arbetstillfällen. Således är resterande enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag 3696 stycken och har 8% av arbetstillfällena i kommunens privata sektor. 1 I Huddinge finns 4367 aktiebolag med 19839 anställda. Aktiebolagen har haft en procentuell tillväxt i antalet anställda på 16% och en tillväxt i antal företag på 39%, vilket motsvarar 1216 företag netto på en femårsperiod, 2009-2014. Företag brukar delas in i fem olika storleksklasser där alla fem finns representerade i Huddinge och har haft en god konkurrenskraft 2014. Jobbtillväxten har skett i de två minsta storlekklasserna, 0-9 respektive 10-50 anställda. Företag med 51-100 1 Bisnode 2009-2014, analys 201512.

anställda har svag tillväxt i antal anställda. De branscher i Huddinge där det skapas flest nya arbetstillfällen är detaljhandel (20%), logistik och transport (36%), företagstjänster (26%) och bygg (13%). En viss korrelation finns mellan antalet anställda och antalet företag då vi ser störst ökning av företag inom företagstjänster, bygg, detaljhandel men även IT&telecom. Livsmedel, forskning & utveckling och partihandel tappar anställda. 2 Huddinge kommun är den andra största kommunen i huvudstadsregionen sett till befolkning och prognoserna visar att Huddinge år 2030 kommer att vara mellan 120 000 och 150 000 invånare 3. Fler människor i kommunen ger förutsättningar för fler branscher och företag, och även ett bättre underlag för kompetensförsörjning för företagen. Storleken på arbetsmarknaden är en viktig faktor för kommunens utvecklingspotential då storleken i sig medför en mångfald av branscher. En större arbetsmarknad gör matchningen mellan arbetsgivare och arbetskraft mer effektiv och näringslivet mindre sårbart för konjunkturen. 4 Arbetstillfällena i näringslivet i Huddinge är fördelade på flera branscher likväl som tillväxten på antal anställda, vilket är två styrkor i kommunen. De flesta stora branscher i kommunen har en god konkurrenskraft. Därutöver skapar ett starkt nyföretagande stort värde och sysselsättning. Det finns en potential i tjänstenäringen i Huddinge, både de som skapar enklare jobb och de som skapar kunskapsintensiva tjänster såsom företagsstödjande tjänsteföretag. 5 Det är därför viktigt att Huddinge kan erbjuda olika typer av arbeten för att spegla den demografiska mångfalden. Offentlig sektor Huddinge I offentlig sektor ingår de anställda som har staten, landstingen eller kommunerna som arbetsgivare. Offentlig sektor är mindre känslig för konjunktursvängningar men finansieras av skattemedel och styrs av politiska beslut och genererar således inte några direkta skatteintäkter. Under de kommande åren kommer många nya arbetstillfällen att tillkomma inom offentlig sektor i Huddinge kopplat till det stora antalet bostäder som planeras och ytterligare behov av offentlig service som då skapas. Det ställer krav på, och skapar underlag för, förskolor, skolor, äldreboenden och annan offentlig verksamhet. Branscher med utvecklingspotential i Huddinge Lättare industri/hantverk 6 - byggbranschen växer, ca 85 % av dagens bostadsbyggande sker med hjälp av underentreprenörer. 2 Bisnode 2009-2014, analys 201512. 3 Trafikstrategin. 4 Sveriges nya geografi. Arena för tillväxt och Sweco. 2016. 5 Bisnode 2010-2015, analys 201612. 6 Näringslivsutveckling i Huddinge. Ramböll. December 2010.

Tjänsteföretag alla typer av tjänsteföretag, såväl kunskapsintensiva som serviceinriktade inom såväl kommersiella som offentliga verksamheter. Handel och distribution - som en del av en växande konsumtionsregion finns potential för utveckling av handeln i bl a Kungens kurva och olika stadsdelscentra samt ökad e-handel inklusive tillhörande distribution. Kulturella näringar 5 stor utvecklingspotential för attraktiva mötesplatser och kreativa branscher. Besöksnäring 5 - kopplat till visionen att vara en av de tre främsta kommunerna i länet att besöka.

BILAGA 2 - definitioner Definitionsarbete Arbetsplatser Arbetstillfälle Kunskapsintensivt Kunskapsintensiva tjänsteföretag Tjänste-och kunskapssektorn vad ingår där? en plats där det finns arbetstillfällen/jobb, tex. en verkstad, en advokatbyrå etc. ett jobb Högskoleutbildad personal med en organisation beroende av sitt humankapital. Följande tjänstebranscher ingår i Eurostats (EU:s statistikkontor) definition av kunskapsintensiva tjänsteföretag: Högteknologiska tjänster: post- och telekommunikation, datakonsulter och dataservicebyråer samt FoUinstitutioner. Marknadstjänster: rederier, flygbolag, fastighetsbolag och fastighetsförvaltare, uthyrningsfirmor samt övriga företagsservicefirmor. Finansiella tjänster: banker och andra kreditinstitut inklusive stödtjänster samt försäkringsbolag inklusive stödtjänster. Övriga kunskapsintensiva tjänster: utbildningsväsendet, hälso- och sjukvård samt omsorg. Ett kunskapsföretag är ett företag där produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende och komplext problemlösande. Därmed skiljer sig kunskapsföretag från andra tjänsteföretag och industriföretag där verksamheten kan standardiseras. Typiska kunskapsföretag är konsultföretag, advokatfirmor samt reklam- och revisionsbyråer. Dessa företag säljer sin specifika kunskap och är beroende av personalens kompetens och kreativitet. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretaget är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, skicklighet och erfarenhet Enligt den traditionella synen kännetecknas ett kunskapsföretag av att tjänsten levereras av en specialist, har karaktären av rådgivning och är inriktad på problemlösning. Specialisten är etablerad på marknaden som till exempel arkitekt eller konsult. Tjänsten består av ett uppdrag som säljaren utför åt köparen. 1. ^ Sveiby och Risling, 1987 2. ^ Edvinsson & Malone, 1997 3. ^ Kotler, 2002

Diversifierat näringsliv Tjänsteföretag Viktiga strategiska områden Kollektivtrafiknära område (näringsliv) Arbetsplatstäta företag Näringsliv med stor variation inom branscher och storlekar i form av antal anställda. Kommunen är inte beroende av några få stora arbetsplatser. är en beteckning på företag vars affärsidé är att i första hand tillhandahålla någon form av tjänst till marknaden. Viktiga områden för näringslivsutveckling är Huddinge C, Flemingsberg och Kungens kurva samt större verksamhetsområden. Som kollektivtrafiknära räknas inom 300 m från busshållplats eller 600 från spårstation för kontor, övriga verksamheter inom 1200 m från spårstation. Företag med hög koncentration av arbetstillfällen. Högst har kontor, därefter handel och viss distribution samt industri.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-03 AN-2017/127.731 1 (3) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 Maria.Jonsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2016 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av kvalitetsuppföljning av hemtjänst för 2016. Sammanfattning Som ett komplement till de verksamhetsuppföljningar som görs vart tredje år görs årligen en kvalitetsuppföljning av hemtjänst. Som underlag till rapporten ligger enkäter som förvaltningen skickat till utförarna, socialstyrelsens brukarundersökning samt uttag ur verksamhetssystemet. Andelen utbildade undersköterskor har ökat sedan föregående år och samtliga utförare uppfyller kravet på att minst 50 procent av personalen som utför omvårdnad ska vara utbildade. Förvaltningen ser ett behov att skärpa kontrollen av utryckningstid på larm samt att utbilda utförarna vad gäller rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Beskrivning av ärendet En uppföljning avseende 2016 har gjorts av samtliga verksamheter inom kundvalet för hemtjänst, alltså både privata utförare och egen regi, gällande personer 65 år och äldre. Som underlag till rapporten ligger enkäter som förvaltningen skickat till utförarna, Socialstyrelsens brukarundersökning samt uttag ur verksamhetssystemet. Resultatet har sammanställts med syfte att ge en helhetsbild av hur kvaliteten ser ut och upplevs i de olika verksamheterna. Hemtjänst ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet, vilket innebär att tjänsten ska motsvara de mål och krav som finns i gällande lagar, förordningar och föreskrifter. För att nå god kvalitet ska även nämndens värdegrund, kvalitetsdeklarationer och riktlinjer följas. I avtalet för hemtjänst ställs grundläggande krav för att verksamheterna ska uppnå god kvalitet. För att säkerställa att de externa utförarna lever upp till de krav som ställs görs en avtalsuppföljning sex till åtta månader efter det att utföraren har fått sin första kund. Därefter görs avtalsuppföljning vart tredje år samt på förekommen anledning. Kommunens egen utförare omfattas av samma krav som de externa utförarna och följs upp utifrån samma krav och med samma frekvens. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-03 AN-2017/127.731 2 (3) Som ett komplement till de verksamhetsuppföljningar som görs vart tredje år görs denna årliga kvalitetsuppföljning. Förvaltningens synpunkter Som grund för kvalitetsuppföljningen ligger socialstyrelsens brukarenkät samt uppgifter från utförarna vad gäller personalens kompetens och anställningsförhållanden. Eftersom antalet svarande är ojämnt fördelade mellan de olika utförarna kan det vara svårt att dra några säkra slutsatser utifrån det redovisade resultatet. De utförare som inte har nått upp till nämndens etappmål ska upprätta planer för hur man ska jobba vidare inom de områden där resultatet avviker från målen. Åtgärdsplanerna kommer att följas upp mot resultaten i nästkommande brukarundersökning. Andelen utbildade undersköterskor har ökat sedan föregående år och samtliga utförare uppfyller kravet på att minst 50 procent av personalen som utför omvårdnad ska vara utbildade. Personalkontinuiteten, som redovisas som andelen tillsvidareanställda, har ökat hos tio av elva utförare jämfört med föregående år. Förvaltningen ser ett behov av att skärpa kontrollen av utryckningstid på larm samt utbilda utförarna vad gäller rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Maria Jonsson Utvecklingsledare Bilagor Kvalitetsuppföljning 2016

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-03 AN-2017/127.731 3 (3) Beslutet delges 1:A Aktiva valet AB Jessys assistans Alerta Omsorg Ada Hemtjänst AB Alminia AB CL Assistans Ekens Hemtjänst AB Enklare vardag Eveo AB Medihead AB HS Trygg tillvaro Huddinge kommuns hemtjänst i egen regi Omsorgshuset i Stockholm AB Real Omsorg i Stor Stockholm AB

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 1 (8) HANDLÄGGARE Maria Jonsson Maria.jonsson@huddinge.se Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2016 För att få en uppfattning om en verksamhets kvalitet behöver man se den utifrån flera perspektiv. Därför görs en årlig sammanställning av ett antal mått som följs upp en gång per år eller oftare. Några mått speglar kundernas subjektiva uppfattning om hemtjänsten medan andra mått ger en objektiv bild av verksamheten. Ett lågt resultat i ett enskilt mått behöver inte betyda att kvaliteten är låg utan ska ses som en indikator på att någonting kanske behöver förbättras. Hemtjänst ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet, vilket innebär att tjänsten ska motsvara de mål och krav som finns i gällande lagar, förordningar och föreskrifter. För att nå god kvalitet ska även nämndens värdegrund, kvalitetsdeklarationer och riktlinjer följas. I avtalet för hemtjänst ställs grundläggande krav för att verksamheterna ska uppnå god kvalitet. För att säkerställa att de externa utförarna lever upp till de krav som ställs görs en avtalsuppföljning sex till åtta månader efter det att utföraren har fått sin första kund. Därefter görs avtalsuppföljning vart tredje år samt även på förekommen anledning. Kommunens egen utförare omfattas av samma krav som de externa utförarna och följs upp utifrån samma krav och med samma frekvens. Den systematiska uppföljningen består dels av avtals- och verksamhetsuppföljningar vart tredje år, dels av denna årliga kvalitetsuppföljning. Som underlag till den årliga kvalitetsuppföljningen används enkätfrågor till utförarna samt Socialstyrelsens brukarundersökning. I redovisningen ingår även uppgifter som hämtas från verksamhetssystemet. Kommunen gör en bedömning av ekonomin hos samtliga utförare innan avtal skrivs. Att de externa utförarna betalar skatter och sociala avgifter samt i övrigt uppfyller de ekonomiska krav som ställts kontrolleras löpande av upphandlingssektionen.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 2 (15) Kvalitetsmått som redovisas Kundernas nöjdhet Ett mått på verksamhetens kvalitet är kundernas nöjdhet. Den mäts en gång per år i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Nämnden har formulerat mål och delmål och utifrån dem etappmål som visar vilken nivå som ska nås för året. Etappmålen är indelade i fyra olika kvalitetsområden som i stort överensstämmer med Socialstyrelsens kvalitetsområden enligt handboken God vård ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Uppföljning av enkätresultaten ska leda till att säkra kvaliteten, men även möjliggöra jämförelser mellan olika hemtjänstutförare. Utbildningsnivå Ett av kraven som ställs på verksamheten är att personalen som utför arbetsuppgifterna ska ha adekvat utbildning eller dokumenterad kompetens och erfarenhet för arbetet. Detta har följts upp genom en enkätundersökning ställd till utförarna. Personalkontinuitet Ytterligare ett viktigt kvalitetsmått är personalkontinuiteten som redovisas som andelen tillsvidareanställda. Även detta har följts upp genom en enkätundersökning ställd till utförarna. Utryckning på larm inom föreskriven tid För 2016 redovisas för första gången statistik över hur lång tid det tar från det att larmcentralen har fått kontakt med ansvarig utförare till dess att utförarens personal är på plats hos den som har larmat. Föreskriven tid är att personal ska vara på plats hos kunden inom 30 minuter. Lex Sarah Förvaltningen har valt att redovisa antalet rapporteringar som har gjorts i enlighet med föreskriften om lex Sarah under 2016. Redovisningen har delats upp mellan kommunens verksamhet i egen regi och externa utförare. Varje utförare ansvarar för att omedelbart informera kommunen (beställande nämnd) om en inkommen rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande (lex Sarah). Syftet med bestämmelserna om lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska rättas till. Det är viktigt att komma till rätta med brister i verksamheten och att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. 2

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 3 (15) Övriga mått Utöver ovan nämnda kvalitetsmått redovisas även antalet kunder per utförare samt antalet beviljade timmar per kund. Dessa volymmått i sig mäter inte kvaliteten på verksamheten men kan vara viktiga bakgrundsvariabler vid analys av övriga mått. Uppgifterna hämtas från verksamhetssystemet. 3

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 4 (15) Nämndens kvalitetsområden Gott bemötande Hög delaktighet Hög tillgänglighet Individuella tjänster av god kvalitet Socialstyrelsens kvalitetsområden Socialstyrelsen saknar ett kvalitetsområde som direkt är kopplat till bemötande. Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Utöver dessa kvalitetsområden har Socialstyrelsen även ett kvalitetsområde kopplat till effektivitet som motsvaras av nämndens strategiska mål systematisk kvalitetsutveckling. 4

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 5 (15) Kundernas nöjdhet Bemötande All kontakt med kunder och anhöriga ska utgå ifrån människors lika värde. I ett gott bemötande ingår också likabehandling, det vill säga att alla har likhet inför lagen och bemöts utifrån sina förutsättningar. En uppföljning av kundernas upplevelse av ett gott bemötande har gjorts med hjälp av Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Frågorna som ställts är: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Etappmålet för 2016 var 94. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse med länet och riket samt det av nämnden beslutade etappmålet. Tio av de 14 redovisade utförarna uppnår etappmålet. Alla utförare som inte uppnår det satta målet ska upprätta planer för hur man ska jobba vidare inom de områden där resultatet brister. Kvalitetsenheten tar del av och följer upp åtgärdsplanerna mot resultaten i nästkommande brukarundersökning. Utförare med färre än sju svarande visas inte i diagrammet. 5

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 6 (15) Delaktighet Kunderna ska ha inflytande över sin vardag och vara oberoende så långt det är möjligt. Verksamheten ska ta hänsyn till kundernas önskemål och åsikter samt värna om deras personliga integritet när hjälpen utformas och ges. Det ska finnas möjlighet för kunden att påverka den vardagliga hjälpen. Uppföljning av hur kunderna upplever delaktighet har gjorts med hjälp av Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Frågorna som ställts är: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Etappmålet för 2016 var 78. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse med länet och riket samt det av nämnden beslutade etappmålet. Nio av de 14 redovisade utförarna uppnår etappmålet. Alla utförare som inte uppnår det satta målet ska upprätta planer för hur man ska jobba vidare inom de områden där resultatet brister. Kvalitetsenheten tar del av och följer upp åtgärdsplanerna mot resultaten i nästkommande brukarundersökning. Utförare med färre än sju svarande visas inte i diagrammet. 6

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 7 (15) Tillgänglighet Det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheten. Det kan till exempel handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev, e-post eller snabbt få tid för ett personligt möte. Det handlar också om informationen på kommunens webbplats, www.huddinge.se. En uppföljning av kundernas upplevelse av tillgängligheten har gjorts med hjälp av Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Frågorna som ställts är: Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Etappmålet för 2016 var 74. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse med länet och riket samt det av nämnden beslutade etappmålet. Tio av de 14 redovisade utförarna uppnår etappmålet. Alla utförare som inte uppnår det satta målet ska upprätta planer för hur man ska jobba vidare inom de områden där resultatet brister. Kvalitetsenheten tar del av och följer upp åtgärdsplanerna mot resultaten i nästkommande brukarundersökning. Utförare med färre än sju svarande visas inte i diagrammet. 7

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 8 (15) Individuella tjänster av god kvalitet Alla insatser ska utgå från att människor både kan och vill styra sina egna liv. Insatserna ska utformas så att det stärker den enskilde till att så långt det är möjligt kunna leva ett självständigt liv, kunna upprätthålla och förstärka den egna funktionsförmågan och därigenom känna livskvalitet. Uppföljning av kundernas upplevelse av att de individuella tjänsterna är av god kvalitet har gjorts med hjälp av Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Frågorna som ställts är: Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Brukar personalen komma på avtalad tid? Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Etappmålet för 2016 var 85. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse med länet och riket samt det av nämnden beslutade etappmålet. Nio av de 14 redovisade utförarna uppnår etappmålet. Alla utförare som inte uppnår det satta målet ska upprätta planer för hur man ska jobba vidare inom de områden där resultatet brister. Kvalitetsenheten tar del av och följer upp åtgärdsplanerna mot resultaten i nästkommande brukarundersökning. Utförare med färre än sju svarande visas inte i diagrammet. 8

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 9 (15) Sammantaget Utöver de ovan redovisade frågorna i Socialstyrelsens brukarundersökning ställs även en övergripande fråga där kunderna får ange hur nöjda de är med hemtjänsten i sin helhet. Etappmålet för 2016 var 88. Nedan presenteras de olika utförarnas resultat i jämförelse med länet och riket samt det av nämnden beslutade etappmålet. Endast sex av de 14 redovisade utförarna uppnår etappmålet. Utförare med färre än sju svarande visas inte i diagrammet. 9

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 10 (15) Utbildningsnivå Den personal som ska utföra arbetsuppgifterna ska ha adekvat utbildning eller dokumenterad kompetens och erfarenhet för arbetet. Utföraren svarar för att personalen kontinuerligt ges nödvändig kompetensutveckling för att vid varje tillfälle vara lämpade att utföra sina arbetsuppgifter. Personalen ska behärska svenska språket i tal och skrift. Personalen måste kunna ta emot instruktioner, samtala med kunden och dokumentera insatserna. Sedan 2014 ställs krav på att minst hälften av den personal som utför omvårdnad ska vara undersköterskor, vilket innebär godkända gymnasiekurser om minst 1 400 poäng inom vård- och omsorgsprogrammet, alternativt examen från vårdlinje, examen från social servicelinje eller 1 350 poäng i karaktärsämnen inom omvårdnadsprogrammet. Uppföljning av kompetensen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning. Av diagrammet nedan framgår att samtliga utförare uppfyller kravet, vilket är en förbättring jämfört med föregående år då tre av utförarna låg under 50 procent. Utförare med färre än sju anställda visas inte i diagrammet. Personalkontinuitet Hur stor del av personalen som är tillsvidareanställda är en indikator som kan ge en uppfattning om förutsättningarna för en hög personalkontinuitet. 10

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsuppföljning DATUM DIARIENUMMER 2017-04-03 AN-2017/127 SIDA 11 (15) Uppföljningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning. Nedan presenteras andelen tillsvidareanställda per utförare. I jämförelse med förra året har andelen tillsvidareanställda ökat hos tio av de elva redovisade utförarna. Utförare med färre än sju anställda visas inte i diagrammet. 11