Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt 2017-03-13
Varför sätta mål? 1 För att främja beteendeförändring förbättra rehabiliteringens effekt göra rehabiliteringen tidseffektiv möjliggöra utvärdering av effekten Rosewilliam, Roskell, Pandyan, Clin Rehab 2011 Sugavannam, Mead, Bulley, Disabil Rehab 2012 avsluta åtgärder så snart det står klart att de inte har önskad effekt
Varför sätta mål? 2 Kan även minska patientens ångest öka sjukdomsinsikten främja acceptans främja självförtroende och motivation till rehabilitering främja kommunikation inom rehabteamet
Psykologiska teorier: att sätta mål Social cognitive theory (Bandura) Goal setting theory Health action process theory Proactive coping theory Self-regulatory model of illness behaviour Identifying and applying psychological theory to setting and acheiving rehabilitation goals Scobbie et al, Clin Rehab 2009, 23: 321-333
Exempel på teorier - 1 Goal Setting Theory (Locke and Latham) Fokuserar på vikten av specificerade mål med definierad svårighetsgrad Mål ska vara: nära i tiden och specifika tillräckligt svårt för att utmana patienten utan att vara ouppnåeligt Mål fungerar genom att Rikta uppmärksamheten och ansträngningen Maximera uthållighet Främja problemlösning i förhållande till målet
Exempel: teori Health action process approach (Schwarzer) Beteendeförändring sker i 2 faser: 1. Motiveringsfasen utveckling av syfte med målet: a. Riskperception: det finns en risk att jag inte klarar av trapporna hemma b. Förväntningar på resultatet: Om jag tränar att gå i trappor varje dag, blir benen starkare c. self-efficacy Jag tycker att jag kommer att klara av det, om jag håller i ledstången. 2. Viljemässiga fasen specifika planer Agerande planering vad, när, hur Planering för coping uppmuntra patienten att tänka på möjliga hinder och planera strategier för att övervinna dem self-efficacy viktigt
Det viktigaste angående teorierna Aktuella modeller ger endast inkompletta förklaringar till hur mål kan eller borde användas inom rehabilitering I praktiken används det mesta relevanta hos de olika teorierna Consensus and controversy about goal setting in rehabilitation: a conference report. Playford et al Clin Rehab 2009;23:334-344
Tidsramar för mål Långsiktigt inom överskådlig framtid baseras på patientens prioriteringar och värderingar fokus på sociala roller och begränsningar av delaktighet Mellanmål (t.ex. mål i den individuella rehabiliteringsplanen sträcker sig över flera veckor) Arbeta mot de långsiktiga målen Kopplat till de långsiktiga målen Formuleras på aktivitetsnivå Kortsiktigt (t.ex. vecko-delmål) Formuleras på vilken funktionsnivå som helst Borde länkas till ett mellanmål Consensus and controversy about goal setting in rehabilitation: a conference report. Playford et al Clin Rehab 2009;23:334-344
SMARTER goals c
Acheivable or Ambitious goals? A in SMART Acheivable goals chance to succeed, minimize anxiety Ambitious goals May lead to better results Risk of failure Patients may have unreaslistic goals
Vilka aspekter är viktiga gällande att sätta mål? värderingar personliga faktorer sociala faktorer organisation kultur patient behandlare uppfattning Målets kärna patologi Kroppsfunktion och struktur Aktivitet och Delaktighet målformulering intervention målresultat Clin Rehab 2009 ka aspekter är viktiga gällande att sätta mål?
Att förhandla mål Struktur behövs, särskilt när patientens egna mål anses ouppnåeliga Strategier som används av rehabteamet: kliniskt resonemang / förklaringar att sätta målet inom ramarna för vårdtiden samverkan mellan laget i att formulera ett mål visar patienten att målet har avgjorts genom att skriva ner det Strategier som används av patienten: Motstå mål om de inte tror att de kan uppnå dem Moderera ambitiösa mål det de tror att laget skulle kunna tro dem unreaslistic
Processen att sätta mål Främjande faktorer Anpassning av själva processen efter patientens behov och önskemål Strategier för att förbättra kommunikation och förståelse gällande att sätta mål Kontaktpersonens stöd Barriärer Olikheter i perspektiv mellan patienten och vårdgivare Patient-relaterade barriärer Personal-relaterade barriärer Organisatoriska barriärer
Processen att sätta mål Barriärer 1. Olikheter i perspektiv mellan patienten och vårdgivare Patienter - breda, långsiktiga mål, vårdgivare - specifika, kortsiktiga mål Personalens mål prioriterats oftast 15
Processen att sätta mål Barriärer 2. Patient-relaterade barriärer Kognition, kommunikation, insikt, personlighetsfaktorer Okunskap om tillståndet och prognosen Inte alla vill delta i målformulering 16
Processen att sätta mål Barriärer 3. Personal-relaterade barriärer Osäkerhet om prognosen Svårt att involvera patienten om denna inte själv vet vad hen vill Svårt att hantera orealistiska förväntningar hos patienten Svårt att styra teamdiskussioner när patienten är med 17
Processen att sätta mål Barriärer 4. Organisatoriska barriärer Tidsbrist gällande målformuleringsprocessen / tidsfördelning Svårigheter med samordning Dokumentationssvårigheter dubbeldokumentation, olika journalsystem, kontakt med externa aktörer Personalomsättning och utbildningsbehov 18
Processen att sätta mål Främjande faktorer 1. Anpassning av själva processen efter patientens behov och önskemål gällande - Tidsramar och ambitionsnivå - t.ex. Ambitiösa, långsiktiga mål är - Antalet mål motiverande för vissa ångestskapande för andra i så fall önskades kortsiktiga, mindre ambitiösa mål för att bygga självförtroende - Begränsat antal mål önskades av många patienter, med prioritering mellan mål - Önskat fokus - Varierar mellan patienter - t.ex. patient-ledde alt behandlare-ledde
Processen att sätta mål Främjande faktorer 2. Strategier för att förbättra kommunikation och förståelse gällande att sätta mål - kommunikation - öppen kommunikation med patienter och närstående gällande processen att sätta mål - pedagogiska insatser - utarbetade pedagogiska insatser med patienter - skriftliga resurser - för att hjälpa patienter formulera mål - T.ex. Målbank, arbetsblad, infopärm, bilder
Processen att sätta mål Främjande faktorer 3. Kontaktpersonens stöd
Etik och målformulering inom hjärnskaderehabilitering Konflikt mellan Beneficence och non-maleficence och (gör gott, inte skada) Autonomiprincipen (patientens rätt att bestämma över sig själv) Även resursaspekter Sjukvården ska leverera kostnadseffektiv sjukvård
23