Reviderad 2015-09-13 HANDLINGSPLAN VID KRIS Småfötternas förskola Lilla Harrie
2 Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppen sid. 3 Viktiga telefonnummer sid. 4 Handlingsplan sid. 5 Arbetsgång vid akut krissituation sid. 6 Vid barns plötsliga dödsfall sid. 8 Barns dödsfall efter sjukdom sid. 9 Förälder och syskons dödsfall sid. 10 Personals dödsfall sid. 11 Barn med långvarig och/eller svår sjukdom eller allvarlig skada sid. 12 Allvarlig olycka på förskolan sid. 13 Barns försvinnande sid. 14 Om det börjar brinna sid. 15 Om ett barn inte hämtas sid. 16 Problem vid hämtning sid. 17 Kriser och deras förlopp sid. 18 Olika sorgereaktioner hos barn sid. 19
3 Målsättning: Att vara förberedd för att på bästa sätt möta och stödja barn och vuxna i svåra situationer. Förskolans krisgrupp Tel. nr Stina Mårtensson, förskollärare/förskolechef 0702 491770 0761 199191
4 VIKTIGA TELEFONNUMMER I akuta nödsituationer ring alltid 112 Detta gäller ambulans, polis, brandkår, socialjouren, jourhavande läkare, tandläkare och giftinformation Brandförsvarets larm central 112 Polis, icke brådskande 114 14 Sjukvårdsupplysningen 1177 Giftinformation 08-33 12 31 Vårdcentral, rådgivning, Kävlinge 046-275 20 00 Folktandvården, Kävlinge 046-275 91 30 Socialjouren Kävlinge kommun 046-73 90 00 Kyrkan, Kävlinge församling 046-73 99 00 Lisa Kristoffersson handleder i psykologiska 046-739283 frågor som kan uppstå kring barn.
5 HANDLINGSPLAN Det är viktigt att vi är förbereda för traumatiska kriser som orsakas av plötsliga, oväntade och ovanligt svåra och intensiva händelser. För oss innebär kris: dödsfall, svår sjukdom, allvarlig olycka, brand, bombhot, våld och hot eller annan allvarlig händelse som berör barn- och eller personalgruppen. Krissituationer skapar ångest och oro, så det är viktigt att vara förberedd. Vanliga känslor är förvirring, lamslagenhet, hjälplöshet, ovisshet och rädsla. I värsta fall uppstår panik. Verksamhet och vardagsrutiner rubbas och det blir svårt att koncentrera sig på arbetet. I förväg överenskomna modeller för hur man handlar gör det lättare att kontrollera krissituationer samtidigt som de drabbades ångest lindras. Då vet var och en hur man skall handla och var det finns hjälp att få. En handlingsmodell är som en karta som gör det lättare att agera och gå framåt i svåra situationer. Det är bra att vara medveten om att den upprörande händelsen berör och påverkar både barn och personal. Förskolor och även skolor är särskilt sårbara, eftersom barn och unga har föga eller ingen erfarenhet av hur man möter kriser. Det kan kännas svårt att förbereda sig för situationer som ingen önskar. Då krisen inträffar är det emellertid för sent att planera någonting alls, varför en handlingsmodell är bra att göra upp i förväg, krisgrupp bildas och krispärm iordningställs. KRISLÅDAN Krislådan skall finnas i personalrummet. Beredskapsplanen skall finnas i krispärmen som ligger i kriskorgen. Innehåll i kriskorgen: Beredskapsplan Duk Vas Ljusstake Ljus Tändstickor Pappersnäsdukar CD-skiva med lugn musik Fotoram Exempel på böcker som kan finnas i krislådan: Psalmbok Någon versbok t.ex. Barnens versbok Lasses farfar är död Mörker och Ljus Tom bok att skriva i
6 ARBETSGÅNG VID AKUT KRISSITUATION 1. Den som först får kännedom om händelsen ska kontakta Stina. 2. Vi samlas så snabbt som möjligt. Krispärmen ska finnas i personalrummet. 3. Någon har ansvar för att dokumentera allt från början, för att underlätta planering av arbetet steg för steg och för att senare kunna utvärdera arbetet. Dokumentera kort och strukturerat med datum och klockslag för viktiga kontakter, åtgärder och beslut. 4. Delge varandra befintlig information och överblicka händelsen. Vad har hänt? Vad vet vi säkert? Sträva alltid efter förstahandsinformation och fakta. Vad behöver vi ta reda på mer om? Vilka är inblandade? Förolyckade och/eller skadade, familj/närstående, syskon, kamrater, berörda vuxna på vår egen eller annan förskola. Behöver vi ta hjälp från någon resurs utanför förskolan? 5. Utse vid behov kontaktperson till familjen/närstående till den/de drabbade. Värna alltid om den/de drabbades integritet! Samråd med och tillåtelse från dessa kan behövas innan detaljerad information kan ges. Var lyhörd för och respektera den/de drabbades önskemål. 6. Planera informationen till övriga i personalgruppen. Ge enkel och saklig information om vad vi vet just nu och ev. vad vi ännu inte vet. Endast fakta gäller samt att dämpa oro, förmedla trygghet och bekämpa ryktesspridning. Berätta även vad som kan sägas till barnen och vad som ev. inte bör sägas. Personal som inte är i tjänst skall också informeras med det medium som anses lämpligt (telefon, e-post, sms etc.) 7. Planera informationen till barnen! Det är viktigt att alla säger samma sak och förhåller sig lika gentemot barnen. Finns barn som kan behöva extra vuxenstöd under eller efter informationen? Barn i kris bör observeras särskilt och vid behov få speciellt stöd. Finns personal som kan behöva kollegialt stöd? Personal i egen kris bör inte delta i det direkta hjälparbetet och vid behov erbjudas speciellt stöd. 8. Låt inte något barn gå hem utan information. Försäkra dig om att vårdnadshavarna till barnen har fått tillräcklig information innan de lämnar förskola. 9. Ordna möjligheter till samlingsstunder och samvaro för personalen, t.ex. med fika, tända ljus, och lugn musik i personalrummet under och efter arbetsdagen, en tid framöver. Använd krislådan som finns på förskolan.
7 10. Planera ev. flaggning på halv stång, minnesstund, utformning av dödsannons, deltagande vid begravning, föräldramöte m.m. 11. Informera den/de drabbades familj/närstående om vad som sagts och gjorts i förskolan och vad som planeras den närmaste tiden. Avsätt mycket tid för samtal i barn- och personalgrupper. Krisledningsgruppen måste avsätta tid för sitt eget arbete. Gruppen bör sträva efter att vara ett steg före personalen. Det är viktigt att stöta och blöta alla tankar och funderingar med varandra för att kunna fatta så bra beslut som möjligt. Medlemmarna i krisledningsgruppen behöver också tid tillsammans för att själva bearbeta händelsen. Gruppen kan behöva hjälp utifrån för att klara detta. Utvärdering av krisledningsgruppens och förskolans arbete bör ske så snart som möjligt efter det mest akuta skedet av krisarbetet.
8 VID BARNS PLÖTSLIGA DÖDSFALL 1. Den som får informationen om det inträffade kontaktar omedelbart Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 2. Stina i första hand eller någon som denne utser på förskolan tillsammans med sjukvårdspersonal och polis kontaktar omedelbart hemmet. 3. Stinas ställföreträdare, eller den som denne utser, inhämtar alltid vårdnadshavarnas/nära anhörigas samtycke och åsikter om hur information skall lämnas och hanteras. 4. Krisgruppen samlas och beslutar om åtgärder. 5. Åtgärder som skall följas upp: a. Samling/minnesstund b. Ritualer/samtal med anledning av det inträffande c. Hur gör vi med barnets plats och tillhörigheter? d. Erbjuda föräldrasamtal e. På begravningen medverkar man efter hemmets önskemål. 6. Tänk på att ta särskild hänsyn när det gäller barn som tillhör andra trossamfund eller andra kulturer. Här kan man ha annorlunda inställning till sjukdom och död.
9 BARNS DÖDSFALL EFTER SJUKDOM 1. Den som får informationen om det inträffade kontaktar omedelbart Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 2. Krisgruppen sammankallas. 3. Kontaktperson är den som är ansvarig för barnet. 4. Inhämta alltid vårdnadshavarnas samtycke och åsikter om hur information skall lämnas och hanteras. 5. Information till barnen av pedagogerna. 6. Information till all personal 7. Uppföljande åtgärder: a. Avdelningen har minnesstund b. Erbjuda föräldrasamtal c. På begravningen medverka man efter hemmets önskemål
10 FÖRÄLDER OCH SYSKONS DÖDSFALL 1. Den som får informationen om det inträffade kontaktar omedelbart Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 2. Krisgruppen samlas. 3. Stina eller någon på avdelningen som denne utser kontaktar omedelbart hemmet. 4. Stina /ställföreträdare eller den som denne utser inhämtar alltid vårdnadshavarnas/nära anhörigas samtycke och åsikter om hur information skall lämnas och hanteras. 5. Enligt familjens önskemål informeras övriga förskolan om dödsfallet. 6. Ge de anhöriga någon form av stöd. (Blommor, telefonsamtal, besök eller liknande.)
11 PERSONALS DÖDSFALL 1. Den som får informationen om det inträffade kontaktar omedelbart Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 2. Stina informeras och beslutar tillsammans med krisgruppen om anhörigkontakt för stödjande insatser och samråd rörande vilka åtgärder vi bör göra inom förskolan. 3. Stina /ställföreträdare, eller den som denne utser, inhämtar alltid nära anhörigas samtycke och åsikter om hur information skall lämnas och hanteras. 4. Exempel på ett tillvägagångssätt: a. Tänd ett ljus b. Sätt fram blommor c. Ställ fram ett foto d. Lägg fram en bok som man kan skriva eller rita i. 5. Möjlighet till samtal för de närmast berörda i personalen. 6. Meddela barnens föräldrar.
12 BARN MED LÅNGVARIG OCH/ELLER SVÅR SJUKDOM ELLER ALLVARLIG SKADA. 1. Den som får informationen om det inträffade kontaktar omedelbart Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 2. Krisgruppen samlas. 3. Efter direktiv från Stina /krisgruppen tar ansvarspersonalen för barnet kontakt med hemmet. 4. Stina/ställföreträdare, eller den som denne utser, inhämtar alltid vårdnadshavarnas samtycke och åsikter om hur information skall lämnas och hanteras. 5. I samråd med hemmet utformas och genomförs stöd- och hjälpåtgärder.
13 ALLVARLIG OLYCKA PÅ FÖRSKOLAN 1. Den som får informationen om det inträffade kontaktar omedelbart Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 2. Krisgruppen sammankallas. 3. Anhöriga underrättas snarast, efter direktiv av Stina. 4. Personal som är med vid olycksplatsen a. Tillkallar ambulans/ polis/ brandkår b. Ger första hjälpen c. Försöker trösta och lugna 5. Blir något barn skadat följer känd personal med till sjukhuset. 6. Stina beslutar om vidare åtgärder beroende på olyckan. 7. Information lämnas till alla berörda familjer på förskolan.
14 BARNS FÖRSVINNANDE 1. Den som får informationen om det inträffade kontaktar omedelbart Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 2. Krisgruppen träffas under Stinas eller ställföreträdandes ledning. Personal från avdelningen deltar. 3. En kontaktperson utses för att samarbeta med hemmet och polisen. Kontaktpersonen är informationsansvarig på förskolan 4. Samråd med hemmet om utformning av information inom förskolan samt om ev. utåtriktad information. All information till media ansvarar Stina för. 5. Fortlöpande information från informationsansvarig till berörda inom förskolan, samt täta möten mellan Stina och krisgruppen.
15 OM DET BÖRJAR BRINNA 1. Rädda a. Ta ut alla barnen enligt utrymningsplanen b. Meddela andra avdelningar. c. Ta med närvarolista, Handlingsplan vid brand och telefon. d. Samlas vid respektive samlingsplats. e. Räkna in och pricka av barnen på närvarolistan. 2. Larma 112 3. Släck branden/stäng in branden 4. Möt brandkåren 5. Meddela Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 6. Meddela föräldrar.
16 OM ETT BARN INTE HÄMTATS (när förskolan har stängt) 1. Försök nå vårdnadshavare eller annan anhörig. 2. Kontakta Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. Denne ordnar med avlösning om kvarvarande personal inte har möjlighet att stanna längre. Samt fortsätter att kontakta vårdnadshavare. (Kvarvarande personal behövs för att ta hand om och ge trygghet till barnet.) 3. Vänta till 19.30 innan ni vidtar ytterliggare åtgärder. 4. Kontakta socialjouren om ingen anhörig finns att få tag i. Beredskapsnummer lämnas av polisens växel. Vidtala alltid socialjouren innan man t ex. tar med barnet hem. 5. Om ni lämnar förskolan, lämna ett meddelande på dörren om var barnet finns och vilket nummer de kan ringa på. Meddela också någon granne eller kompis till barnet om var barnet finns. 6. Ring gärna en kollega för att få stöd och råd.
17 PROBLEM VID HÄMTNING 1. Lämna aldrig ut ett barn till någon som du bedömer på grund av t ex. missbruk eller sjukdom inte klarar av att hämta barnet. 2. För att undvika att vara ensam, tillkalla/ring efter förstärkning så fort som möjligt. 3. Meddela även Stina eller ställföreträdande om Stina inte kan nås. 4. Om det gäller vårdnadstvist eller delad vårdnad så ta noga reda på vad som gäller angående hämtning, helst skriftligt. Om en förälder hävdar att den andre föräldern inte får hämta måste detta kunna styrkas.
18 KRISER OCH DERAS FÖRLOPP När man ska beskriva kriser och deras förlopp anses det var fyra faser som är mest vanliga. Nedan beskrivs dessa faser mycket kortfatta. Chockfasen Denna fas varar från några korta ögonblick upp till några dygn. Kännetecken: svårt att ta in och förstå vad som hänt förvirring och hysteriska reaktioner förtvivlan olika kroppsliga symptom, såsom t ex hjärtklappning, darrningar, yrsel och illamående Reaktionsfasen Denna fas kan pågå upp till ett par månader. Kännetecken: sårbarhet ångest sömnsvårigheter sorg och depression ilska och aggressivitet koncentrationssvårigheter isolering skuld, skam och självförebråelse Reparationsfasen Denna fas kan pågå från någon månad upp till cirka ett år efter det inträffade. Kännetecken: isolering bryts personen vågar blicka framåt Nyorienteringsfasen Under denna period ser personen möjligheter i det fortsatta livet och börjar långsamt acceptera det som inträffat. Källförteckning Cullberg, J. (2003) Kris och utveckling. Natur och Kultur Stockholm. Gyllenswärd, G. (1997) Stöd för barn i sorg. Rädda Barnen Stockholm Nordblom, K. & Magnusson-Rahn, U. (2002) När det krisar i skolan. Gothia Göteborg
19 OLIKA SORGEREAKTIONER HOS BARN Sorgreaktioner kan se olika ut beroende på barnets ålder. De vanligaste reaktionerna som kan uppträda direkt efter händelsen kan vara: Kännetecken: chock och tvivel ångest och protest apatisk och larmslagen fortsätter med de vardagliga aktiviteterna Efterreaktion: ångest och sårbarhet starka minnesbilder sömnsvårigheter sorg och saknad trots skolsvårigheter och koncentrationssvårigheter ledsnad skuldkänslor ilska och vrede olika kroppsliga symptom, t.ex. magont minnen fantasier Det är naturligtvis alltid viktigt att ha en öppen och ärlig kommunikation med den som är drabbad av något svårt. Tänk därför på att: ge klara och tydliga besked ge åldersadekvat förklaring undvik omskrivningar låt eleverna tala om sina tankar och känslor. Tänk på att i första hand lyssna och trösta. Källförteckning Dyregrov, A & Raundalen, M (2006): Sorg och omsorg Studentlitteratur, Lund