Vad väljer du till mellanmål?



Relevanta dokument
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Bra mellanmål på fritids

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Anna-Karin Jälminger

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Sunda matvanor för skolbarn

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Årets Pt 2010 Tel

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Pedagogik kring mat och hälsa

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Bra mat för seniorer

SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

Kostråd energirik kost

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Älsklingsmat och spring i benen

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Bra mat för hela familjen

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

6 h &udtips l 4 frukostar

Diabetesutbildning del 2 Maten

Lär dig hitta det dolda sockret!

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Tio steg till goda matvanor

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Planering av måltiderna

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Frukost och mellanmål

Sockerutställning. För skolor

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Hem- och konsumentkunskap

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Aktiv Föreläsning. Kost

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

VISSTE DU ATT ÄGG INNEHÅLLER ALLA VITAMINER, UTOM VITAMIN C! VISSTE DU ATT 3 AV 10 SVENSKAR I ÅLDERN ÅR INTE VET HUR MAN KOKAR ETT PERFEKT ÄGG!

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Kostpolicy för skola och förskola

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Transkript:

Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag kan det vara bra att fylla på energiförråden med 2-3 mellanmål per dag. Barn och ungdomar som växer mår bra av att äta ordentliga mellanmål. Förutom att minska risken för sötsug och småätande ökar orken och koncentrationsförmågan. Det är viktigt att barn och ungdomar får lära sig vad som är ett bra mellanmål. I vissa skolor där det finns en cafeteria är tillgången på läsk, godis, chips fortfarande stor. På flera håll håller detta dock på att förändras när alltfler blir medvetna om vikten av att erbjuda bra mellanmålsalternativ i skolan. Söta livsmedel gör lätt att blodsockret åker berg-och-dalbana. Ett alltför högt sockerintag ökar också risken för att utrymmet för mer näringsrika livsmedel minskar. Därmed får man kanske inte i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Energiintaget kan dessutom bli för högt, vilket ofta leder till problem med övervikt. I materialet hittar du förslag på en Mellanmålsutställning, övningar och flera olika frågeställningar att diksutera och ta upp i klassen. Dessutom finns ett antal tabeller som visar på enerimängder osv. UTSTÄLLNING & ÖVNINGAR Mellanmålsutställning SYFTE Syftet med utställningen är att göra eleverna uppmärksamma på energiinnehållet i olika livsmedel, vikten av att äta mellanmål samt lära dem vad som ingår i ett bra mellanmål. Utställningen jämför mindre bra mellanmål med vad man får för samma energiinnehåll om man väljer något mer hälsosamt alternativ. OH-bilder som tillhör utställningen finns i mappen MELLANMÅL i paketet, men ni kan också göra en egen utställning med riktiga livsmedel. Både bilderna och utställningen jämför mindre bra mellanmål med bra mellanmål och visar hur mycket energi de ger.

JÄMFÖRELSETABELL - MELLANMÅL Tabellen visar två jämförelser med utgångspunkt i två mindre nyttiga mellanmål. Jämförelse 1 visar att det går två rejäla många mackor med pålägg, ett kokt ägg och ett glas mjölk på en liten chipspåse och halvliters Coca-Cola. Jämförelse 2 visar hur mycket frukt det går på en chokladkaka. Ålder Energi per mellanmål (ca 7,5 E%) Energibehov, kj Energibehov, kcal Jämförelse 1 Macka eller chips? Båda 425 kcal Jämförelse 2 Choklad eller frukt? Båda 555 kcal Flickor 11-14 år 8 400 2 000 150 Liten chipspåse, 40 g och Coca-Cola, 50 cl = 428 kcal ELLER Lättmjölk, 2 dl Fullkornsruta Axa, 2 st Kokt skinka, 2 skivor Lättmargarin, 5 g Paprikakeso, 40 g Gul paprika, 30 g Gurka, 25 g Tomat, 35 g Kokt ägg, 1 st = 424,5 kcal Mjölkchoklad, = 555 kcal ELLER Banan, 105 g Äpple, 130 g (2 st) Apelsin, 110 g Vindruvor, 80 g Plommon, 125 g Kiwi, 65 g Päron, 125 g Sharon, = 555 kcal Pojkar11-14 år 9 800 2 300 170 Se ovan. Se ovan. Låt gärna eleverna duka upp ett eller båda varianterna på ett bord eller i en utställningsmonter. Använd skyltarna med texten Lika energimängd. Båda dessa jämförelser ger stora mellanmål, 425 kcal respektive 555 kcal. De innehåller lika mycket energi som en lunch eller middag gör. Se Power-pointmaterialet OH_MELLANMÅLSUTSTÄLLNING Övningar 1. HALLON OCH HALLON För att illustrera att det är ganska stor skillnad mellan hallon och hallon kan man jämföra även 250 gram = ca 5 dl färska hallon vilket innehåller ca 80 kcal med den mängd det energimässigt motsvarar i geléhallon. Det blir bara 7 geléhallon som väger 25 gram.

2. 3 för 10:- Jämför energi- och näringsinnehållet i tre frukt/grönt och tre godis. Detta kan var en enskild uppgift eller för grupp. Använd skylten 3 för 10:-. Diskutera. 3. Kombinera ett eget mellanmål Ett lagom mellanmål innehåller 150-250 kcal. Det kan också vara lika stort som en lunch om man tränar, ca 450 kcal. Kombinera ett mellanmål som innehåller ca 150 kcal och många näringsämnen med något eller några livsmedel ur följande grupper; mjölk/mjölkprodukter, bröd/flingor/gryn och frukt/ bär/grönsaker. OBS! Se näringsinnehåll i lärobok i Hem- och konsumentkunskap! TABELL SOM VISAR ENERGIMÄNGD I 100 GRAM LIVSMEDEL Frukt/bär/grönt Godis Dryck 1 dl Energimängd i 1 apelsin 50 kcal 1 äpple 50 kcal 1 banan 100 kcal 2 dl blåbär+hallon 70 kcal 1 morot 40 kcal 1 dm gurka 15 kcal 1 paprika i stavar 20 kcal Gott och blandat 350 kcal Smågodis 380 kcal Gräddkola 455 kcal Lakrits 380 kcal Chips av potatis/majs 470 kcal Chokladkaka 555 kcal Glasspinne 300 kcal Mjölk 1,5%/färsk/fil 47 kcal Vatten - Cola/läsk 40 kcal Juice 50 kcal Te/kaffe 2 kcal

Frågeställningar Mellanmål ATT DISKUTERA 1. 2. 3. 4. Hur viktigt är det för dig med mellanmål? Hur gör du med mellanmål under skoltid eller om du inte hinner hem innan det är dags att träna? När kan du behöva ett mellanmål under skoldagen? Hur påverkas din kropp när du äter ett energirikt mellanmål utan nyttigheter, och när du äter ett med både energi och nyttigheter. Skillnader? 5. Hur fixar du ett bra mellanmål till dig själv hemma? Föreslå tre mellanmål som du kan göra själv!

Hur mycket rörelse motsvarar olika livsmedel? När du rör på dig förbrukar/förbränner kroppen energi. När du äter tillför du kroppen energi. Det är viktigt att ha balans mellan det du förbrukar och det du äter. Livsmedlets innehåll av energi motsvarar den energi du förbrukar/förbränner när du springer eller cyklar. Livsmedel Läsk, 33 cl O boy, 2 dl Saft, 2 dl Glass, 2 dl Smågodis, 1 hg Choklad, 50 g Billys Panpizza, 1 st Pommes frites, Kräm med mjölk, 1 port Nyponsoppa, 2,5 dl Kanelbulle, 1 st Chips, 40 g Spring eller cykla 50 minuter 1 timme 30 minuter 3 timmar 3,5 timmar 2 timmar 3,5 timmar 2 timmar 1,5 timme 1 timme 1,5 timme 1 timme Källa: Hjärt-Lungfonden. Värden är ungefärliga och kan variera mellan olika personer.

En tankeställare Energi & energi Energitabell, översikt Godis Chokladkaka Antal sockerbitar (1 sockerbit=3 gram) Antal tsk fett (1 tsk = 5 g) Energi kcal 16 7 555 11 Dajm/japp, ca 30 g 5 2 175 3 Glasstrut 8 3 275 5 Läsk, 50 cl 11 0 210 4 Smågodis, 100 gram 20 1 375 7 Potatischips, 40 g 0 6 475 10 Promenad i km, ca Referenser/länkar: Livsmedelsverket, www.slv.se Film: Hoppsan Kerstin, en film om mellanmål, www.hoppsankerstin.se