Kvalitetsredovisning Utbildning i svenska för invandrare 2013-2014. Mats Berglund, rektor 2014-06-19



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Utbildning i svenska för invandrare Peter Waldenbäck, rektor

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Regelbunden tillsyn i Futurum

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Kommunala Musikskolan

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

2014 Likabehandlingsplan

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår

Likabehandlingsplan (Lätt svenska) Kompetenscenter, Köping

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Uppdrag till Statistik och utredningar avseende elevenkäter 2019

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

SFI skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Kommunala Musikskolan

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Lokal arbetsplan Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

LIKABEHANDLINGSPLAN FRÖVISKOLAN

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Beslut för vuxenutbildningen

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Likabehandlingsplan Botkyrka Vuxenutbildning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diamantens Förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Likabehandlingsplan

Kvalitetsredovisning

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Beslut för vuxenutbildning

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Beslut för vuxenutbildning

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

tror. påverka mer än du Du kan Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hammars grundsärskola

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Friskolan Nytorps likabehandlingsplan

Beslut avseende huvudmannens ansvarstagande för vuxenutbildning

Vuxenutbildning 46 skolor

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Beslut för vuxenutbildning

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Lindgårdens förskola

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kulladals förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Önnestad skola F-9

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Transkript:

1 Kvalitetsredovisning Utbildning i svenska för invandrare 2013-2014 Mats Berglund, rektor 2014-06-19

Innehållsförteckning 1. Organisation... 4 1.1 Utbildning i svenska för invandrare, Sfi... 4 1.2 Skolledning... 4 1.3 Administration och vägledning... 4 1.4 Organisation... 5 1.5 Utbildningsplatser... 5 1.6 Specialpedagogiskt stöd... 5 1.7 Språkpraktik.... 5 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 6 2.1 Översikt... 6 2.2 Mätningar... 6 2.2.1 Verksamhetssystem... 6 2.2.2 Webbenkäter... 7 2.2.3 Intervall för mätningar... 7 2.2.4 Sammanställning av data... 7 2.2.5 Presentation och redovisning av data... 7 2.2.6 Mätområden... 7 2.3 Analys, åtgärder och uppföljning... 7 2.3.1 Beskrivning av GAP... 8 3. Normer och värden... 9 Mål... 9 Nationell nivå... 9 Kommunal nivå... 9 Lokal nivå... 9 Resultat... 9 Bedömning... 10 Analys... 10 4. Kunskaper... 12 Mål... 12 Resultat Godkända och väl godkända... 12 Resultat avbrottsfrekvens... 12 Bedömning... 13 Analys... 13 5. Ansvar och inflytande... 15 Mål... 15 Nationell nivå... 15 Kommunal nivå... 15 2

Lokal nivå... 15 Resultat... 16 Bedömning... 17 6. Bedömning och betyg... 18 Mål... 18 Nationell nivå... 18 Kommunal nivå... 18 Lokal nivå... 18 Resultat... 18 Bedömning... 21 Analys... 21 3

1. Organisation 1.1 Utbildning i svenska för invandrare, Sfi Sfi är en egen skolform inom kommunens vuxenutbildning, Centrum för Vuxnas Lärande (CVL). Arbetslaget leds av två arbetslagsledare och består av 18 lärare på i snitt 16.5 tjänster, en administratör och en skolledare fördelat på 0,8 vardera samt tre personer som arbetar med språkstöd och lärarassistans. En del av verksamheten består i samhällsorientering för nyanlända och studiestöd samt tolkning på skolan. 4 1.2 Skolledning Sfi:s ledning består av en rektor med ansvar för utbildning i svenska för invandrare. I verksamheten finns det också två arbetslagsledare. YH Gymnasie SFI CVL Grund Yrkes 1.3 Administration och vägledning I organisationen finns en administratör som sköter det administrativa arbetet (registrering av ansökningar, betyg, statistik, köhanteringen, antagningar m.m.) och studie- och yrkesvägledare som finns tillgängliga för Sfi elever.

1.4 Organisation Personalen är organiserad i arbetslag där stora delar av det gemensamma utvecklingsarbetet sker. I arbetslaget finns två arbetsledare. Utbildning i svenska för invandrare är fördelad på fyra kurser samt en läs- och skrivkurs för analfabeter. Varje kursdeltagare har femton lärarledda timmar per vecka. I samtliga grupper arbetar man med IKT (informations- och kommunikationsteknik). Utöver dessa timmar erbjuder lärare mentorstid varje vecka. Utbildningen sker i grupp men är individualiserad då individuella anpassningar av programmen erbjuds. Utöver kurserna finns Slussen där deltagarna får en introduktion i svenska språket i upp till fyra veckor. Där görs en kartläggning av deltagarnas skolbakgrund samt en individuell studieplan för varje deltagare. Under våren 2013 påbörjades arbetet med en mer flexibel kurs som ska skapa bättre förutsättningar för deltagare att kunna kombinera Sfi med annan sysselsättning. Sedan augusti 2013 ingår denna kurs i vårt utbud. Under 2014/2015 kommer denna kurs att fortsätta utvecklas. Kursen ska finnas på vår lärplattform Fronter och vara en distansutbildning med en fysisk träff i veckan. De elever som kommer via arbetsförmedlingen och har en etableringsplan erbjuds även 60 timmars samhällsorientering på modersmålet. 5 1.5 Utbildningsplatser Sfi har kontinuerligt intag vilket innebär att varje månad kan elever påbörja sin utbildning med undantag i juli månad. I och med det kontinuerliga intaget uppfylls regeringens krav på att ingen ska stå i kö i mer än tre månader. Elever inom ramen för etableringsreformen erbjuds plats inom en månad från det att anmälan lämnas in. I dagsläget studerar 362 elever på Sfi i Sandviken. 1.6 Specialpedagogiskt stöd Inom vuxenutbildningen finns Special Pedagogiskt Centrum (SPC). Under hösten 2014 kommer SPC beså av en speciallärare, en Sfi-lärare med specialpedagogisk kompetens samt en logoped. SPC är tillgängligt för alla som studerar inom vuxenutbildningen. 1.7 Språkpraktik. Ansvaret att anordna praktikplatser ligger hos Integrationsenheten i samarbete med Arbetsförmedlingen. Sfi arbetar dessutom i hög grad med uttalsundervisning och fortbildning för lärare inom detta är inplanerat inför våren 2015.

2. Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Översikt Grundprincipen för CVL, där Sfi är en av verksamheterna, är att alla medarbetare, oavsett roll skall medverka och bidra till det systematiska kvalitetsarbetet i organisationen. Systemet bygger på att medarbetaren känner till sin roll eller sina roller enligt det som beskrivs i verksamhetshandboken för CVL. Beroende på vilken eller vilka roller man har, ansvarar man för olika moment i det systematiska kvalitetsarbetet. CVL använder olika system och verktyg för att mäta och analysera kvaliteten. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet följer nedanstående principer och återkommer i verksamheten i enlighet med verksamhetskalendern i organisationen. Mäta Analysera Följa upp Åtgärda 2.2 Mätningar Nedan följer en beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete avseende mätning. 2.2.1 Verksamhetssystem Följande system använder vi i dagsläget för att samla in data Webbenkäter (Limesurvey) Administrativt system (ProCapita) Personalsystem (PersonecP) Ekonomisystem (Visa)

2.2.2 Webbenkäter För att samla in stora mängder data så använder vi ett eget kompletterande system, Limesurvey. I Limesurvey finns webbenkäterna, medarbetarprofil samt kompetensprofil. Som komplement till ovanstående används, för eleverna inom Sfi, också traditionell mätning med tolk (pappersformat) som läggs in manuellt av pedagoger i Limesurvey. 2.2.3 Intervall för mätningar Mätningar sker i följande intervall; halvårsvis och helårsvis. 2.2.4 Sammanställning av data Data, d.v.s. mätvärden och nyckeltal, hämtas från de olika mätsystemen eller matas in direkt i Excel ark enligt rollfördelningen. Data som matats in i tidigare intervall räknas automatiskt samman av Excel, det samma gäller för beräknade tal. 7 2.2.5 Presentation och redovisning av data Data som finns i Excel kan redovisas direkt. Det finns också möjlighet till länkningar till Word och PowerPoint för att kunna ge andra redovisningsmöjligheter. Detta görs genom att skapa pivottabeller eller pivotdiagram. Vid behov tas data fram från de system vi använder oss av, det kan vara från ProCapita, LimeSurvey eller egenförda excel-ark. Vid behov genereras också dokument i Word med statistik från aktuell period. I dokumentet finns tomma utrymmen där analyser och slutsatser kan göras av rektor eller annan utsedd. 2.2.6 Mätområden Ett mätområde är en huvudkategori för mätningar. Ett mätområde hör ihop med de definitioner som finns i verksamhetshandboken. Under varje mätområde finns sedan flera nyckeltal som hör till mätområdet. Varje nyckeltal har en definition, enhet, typ, källa, intervall, mål och ansvarig. Våra mätområden är: Medarbetare Elever Processer Ekonomi Kvalitetsarbete 2.3 Analys, åtgärder och uppföljning På Sfi används GAP-metoden för att genomföra analys, åtgärd och uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet. En GAP-analys kan genomföras på olika nivåer och i olika forum, beroende på vilka värden som är underlag för analysen. GAP-analyserna dokumenteras enligt en standardiserad mall och placeras på gemensam enhet så att all personal kan ta del av, och medverka till, genomförande.

Vidgande krafter Slutande krafter 8 2.3.1 Beskrivning av GAP Nuläge beskriv problemet Önskat läge Beskriv vad vi vill uppnå Vidgande krafter identifierar vad som påverkar negativt Slutande krafter identifierar vad som påverkar positivt Förslag på åtgärder beslutsnivå, ansvarig, startdatum och slutdatum Datum för uppföljning Analys av åtgärder

3. Normer och värden Mål Nationell nivå 1 kap. Allmänna föreskrifter Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1997:1212). 9 Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och degrundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom vuxenutbildningen ska också främja aktning för varje främmande människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Läroplan för vuxenutbildningen 2012 :5) Kommunal nivå Förskolan skall lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Elever och studerande ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att varje barn, elev och studerande: Har ett verkligt inflytande över sin egen situation avseende innehåll och arbets- /redovisningsformer samt får den kunskap och det stöd som han/hon behöver för att utöva formellt inflytande. Får det stöd och den stimulans som han/hon behöver för att utvecklas i sitt lärande. Har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Har tillgång till och kunskap om IT som ett hjälpmedel i lärandet. I Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning blir alla respektfullt bemötta. Lokal nivå Alla elever ska veta vart de kan vända sig om de upplever sig kränkta eller orättvist behandlade. Öka elevernas medvetenhet gällande jämlikhet och jämställdhetsfrågor. Resultat Jag känner till att skolan har en likabehandlingsplan? Ja 99,45 % 94,80 % 97,50 % 92,10 % 95,80 % 97,6 % 91 % Nej 0,55 % 5,20 % 2,50 % 7,90 % 4,20 % 2,3 % 9 %

Jag vet vart jag ska vända mig om jag känner mig kränkt och/ eller trakasserad? Ja 64,48 % 78,81 % 92,08 % 80 % 79,01 % 91,4 % 86,66 % Nej 35,52 % 21,19 % 7,92 % 20 % 20,99 % 8,2 % 13 % Jag har känt mig kränkt/ mobbad i skolan Ja 7,10 % 13,01 % 4,17 % 8,20 % 9,16 % 6,1 % 7,67 % Nej 92,90 % 86,99 % 95,83 % 91,80 % 90,84 % 93,9 % 92,33 % 10 Frågorna nedan har svarsalternativ 1-4. 1 är lägsta värde och 4 är högsta. Redovisade värden är ett genomsnitt av alla elevers svar. Lärarna respekterar mig Medel 3,97 3,88 3,98 3,93 3,89 3,97 3,91 De andra eleverna respekterar mig Medel 3,67 3,76 3,77 3,67 3,81 3,84 3,77 Jag trivs i skolan Medel 3,75 3,75 3,81 3,75 3,80 3,84 3,71 Jag känner mig trygg i skolan Medel 3,84 3,81 3,92 3,77 3,87 3,87 3,83 Män och kvinnor behandlas likvärdigt i skolan Medel 3,84 3,89 3,98 3,81 3,92 3,93 3,92 Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys Statistiken har genererats från elevenkäterna från VT 2011 fram till nu. Sfi kan konstatera att arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling har gett ett fortsatt bra resultat men antalet elever som vet om att den finns har minskat sedan hösten 2013. 91 % av eleverna känner till att skolan har en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, en anledning till att 8 % inte kände till den kan vara att dessa elever inte hade hunnit få den informationen vid tidpunkten för elevenkäten då vi har kontinuerligt intag. Under våren har även

fler grupper haft vikarier och dessa känner inte till det kontinuerliga arbetet med likabehandling. Det är vårt sämsta resultat hittills och kommer att återinföras som mål i vår arbetsplan. 86,66 % av de studerande på Sfi vet till vem de ska vända sig om de känner sig kränkta eller trakasserade. Personalens uppfattning är att eleverna har förtroende för och vet att de kan vända sig till rektor eller annan person i personalgruppen om de känner sig illa behandlade eller kränkta. En anledning kan vara att eleverna aldrig reflekterat över tillvägagångssättet och har därför inte tagit reda på vem de ska vända sig till. 7,67 % av eleverna har någon gång under studietiden känt sig kränkta eller mobbade. Skolledningen och lärarna arbetar aktivt med frågan på flera plan. Dels i klassrummen men även på elevråd tillsammans med elever från skolan samt i arbetslaget på arbetslag och arbetsplatsträffar. På elevrådet har det kommit fram att män och kvinnor har olika förutsättningar att studera. Vi kommer under 2014/2015 arbeta mer inriktat med jämställdhet och jämlikhet. CVL, där sfi ingår, har under våren arbetat med kartläggning av likabehandling enligt Husmodellen vilket är en arbetsmetod utarbetad av Diskrimineringsombudsmannen för att kartlägga eventuella risker och kränkningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Elever från olika kulturer och grupper och företrädare för olika yrkeskategorier bland skolans personal har samlats i grupper för att arbeta med kartläggning av nuläget på skolan. Man besvarar och diskuterar ett antal frågor rörande förekomsten av kränkningar på skolan och vad man uppfattar som positivt i skolans arbetssätt. Med en arbetsmetod som denna framkommer fler och mer nyanserade synpunkter än om man svarar på en enkät. Eleverna framförde att de uppskattade att tillfrågas och att få uttrycka sina synpunkter. Resultatet från denna kartläggning i Husmodellen indikerar att man till viss del upplever kränkning eller att man inte har upplevt sig tillräckligt respektfullt bemött. Dock får CVL via elevenkäten positiva besked om trivsel, bra bemötande, respektfullt bemötande av andra elever, lärare och annan personal. 11 Lärare och elever i skolan respekterar varandra i mycket hög utsträckning, en stor majoritet trivs och känner sig trygga i skolmiljön vilket även personalen dagligen upplever. I princip alla elever anser att män och kvinnor behandlas likvärdigt i skolan vilket också är intentionen. CVL har sedan 2011 en likabehandlingsgrupp som skall vara känd av alla och med syfte att ta emot ärenden som sedan snabbt tas om hand. I gruppen ingår en representant från Sfi. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling används av lärarna på Sfi i lärande syfte. Vid uppkomna incidenter används tolk i stor utsträckning. Sfi arbetar förebyggande genom att fokusera på värderingar och attityder samt fördomar hos medarbetare och elever. Vi har under 2013/2014 haft åtta ärenden varav fem som kopplats till diskrimineringsgrunderna och behandlats i likabehandlingsgruppen. Se Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förbättringsområden: Alla elever ska veta vart de ska vända sig om de känner sig kränkta eller orättvist behandlade. Öka elevernas medvetenhet gällande jämlikhet- och jämställdhetsfrågor.

4. Kunskaper Mål Nationell nivå Hjälpa elever som har behov av särskilt stöd Övergripande mål för vuxenutbildningen: vuxna skall stödjas och stimuleras i sitt lärande. Utgångspunkten för utbildningen skall vara den enskildes behov och förutsättningar. (Individualisering) 12 Kommunal nivå Få det stöd och den stimulans som han/hon behöver för att utvecklas i sitt lärande. Elever har tillgång till och kunskap om IT som ett hjälpmedel i lärandet. Lokal nivå Hemsidan ska användas av alla lärare i den dagliga undervisningen. Införa lärplattor i undervisningen under 2013. Läraren ger eleverna möjlighet att använda digitala läromedel i sin lärprocess. Utarbeta en plan för ett mer flexibelt, individuellt och motiverande lärande med hjälp av mentorskap och multikurs för undervisningen på Sfi. Eleverna ska dagligen träna den muntliga produktionen samt interaktionen i olika aktiviteter för att ge talet större utrymme. Resultat Godkända och väl godkända Gamla betygsystemet, fram till och med 2013-05-31: VT 11 HT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 Godkänd 136 91 166 90 23 4 V godkänd 8 9 26 6 0 0 IG 0 0 0 0 16 0 Totalt 144 99 192 96 39 4 Nya betygsystemet, fram till och med 2014-06-09: HT 12 VT 13 HT 13 VT 14 A 5 0 0 2 B 7 3 4 7 C 11 16 11 23 D 13 29 23 58 E 45 58 74 103 F 1 0 2 0 Totalt 82 106 114 193 Resultat avbrottsfrekvens Fram till och med 2014-06-09: % 13,84 9,64 15,3 10,9 12,12 14,19 13,12

Avbrottsfrekvensen för riket enligt Skolverket: 23 % 2012 (senaste data från statens jämförelsetal med snitt på samtliga kurser) Resultat Frågorna nedan har svarsalternativ 1-4. 1 är lägsta värde och 4 är högsta. Redovisade värden är ett genomsnitt av alla elevers svar. Jag vet att skolan arbetar med lärstilar. VT 11 HT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 VT14 Medel 3,33 3,57 3,71 3,66 3,67 3,71 3,75 13 Jag tycker att böcker och annat studiematerial är bra. Medel 3,72 3,67 3,88 3,77 3,67 3,80 3,70 Jag studerar hemma. Medel 2,90 3,24 3,16 3,22 3,30 3,38 3,19 Jag har tillgång till datorer/ IT-utrustning i skolan. Medel 3,16 3,28 3,80 3,85 3,79 3,93 3,84 Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfylld i ganska hög grad o Målet uppfylld i hög grad o Målet uppfylld i mycket hög grad o Målet helt uppfylld Analys Sfi uppnår i hög grad målet att stödja de studerande. Eleverna är i mycket hög grad medvetna om att skolan arbetar med lärstilar som ett medel för att nå bra studieresultat. Eleverna är även i hög grad nöjda med de läromedel som skolan tillhandahåller och upplever att de har god tillgång till datorer och annan IT-utrustning för sitt lärande i skolan. Under hösten 2013 har Sfi infört lärplattor i undervisningen. Alla grupper har tillgång till lärplattor var av tre grupper har lärplattor dygnet runt. Eleverna har stor möjlighet att använda digitala läromedel i sin läroprocess då vi använder oss av ett digitalt läromedel. Detta innebär att eleverna har stor möjlighet att studera när de passar dem. Genom blogg och hemsidor har även alla lärare gett eleverna möjlighet att ta igen sina studier vid frånvaro samt studera i högre fart. Under våren 2013 påbörjades arbetet med en mer flexibel kurs på distans som ska skapa bättre förutsättningar för deltagare att kunna kombinera Sfi med annan sysselsättning. Sedan augusti 2013 ingår denna kurs i vårt utbud. Under 2014/2015 kommer denna kurs att fortsätta utvecklas. Under våren 2014 har vi haft ett samarbete med en lokal frivillig Rotaryklubb för att öka elevernas möjlighet att prata med svenska personer och därigenom arbeta mot kursens mål. De har kommit till

skolan för att samtala med elever utanför deras ordinarie schema. Under hösten fortsätter samarbetet samt en utökning av grupperna. Under våren 2014 har en kör startat, CVL-kören. Där kan man träna uttal och sjunga tillsammans med elever och personal från hela vuxenutbildningen. Förbättringsområden: 14 Öka IKT- användningen hos eleverna. Alla elever ska ha tillgång till en aktiv blogg. Multikursens uppgifter ska bli helt nätbaserade, dvs. finnas på Fronter. Öka lärarnas kunskap om uttalsundervisning. Öka lärarnas kunskap om att undervisa andraspråkselever.

5. Ansvar och inflytande Mål Nationell nivå Skolan skall verka för demokratiska arbetsformer (Skollagen). Elever ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har (Läroplan för vuxenutbildningen 2012:7). 15 Kommunal nivå Elever och studerande har ett verkligt inflytande över sin egen situation avseende innehåll och arbets-/redovisningsformer samt får den kunskap och det stöd som han/hon behöver för att utöva formellt inflytande. Lokal nivå Eleverna känner att de kan påverka skolan genom elevrådet.

16 Backspegeln HT 13: Snitt för terminen låg på 3,8. Backspegeln VT 14: Snitt för terminen ligger på 3,7 Resultat Frågorna nedan har svarsalternativ 1-4. 1 är lägsta värde och 4 är högsta. Redovisade värden är ett genomsnitt av alla elevers svar. Jag kan påverka skolan genom elevrådet Medel 2,61 2,26 2,69 2,74 3,01 2,93 2,91 Jag kan påverka innehållet på lektionerna Medel 3,23 3,37 3,72 3,56 3,57 3,39 3,61 Jag kan påverka sättet jag jobbar på under lektionerna Medel 2,98 2,73 3,63 3,14 3,41 3,53 3,53

Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfylld i ganska hög grad o Målet uppfylld i hög grad o Målet uppfylld i mycket hög grad o Målet helt uppfylld Analys 17 Elevrådet består av elever från Sfi och övriga CVL. Skolan verkar för att olika språk, kulturer och kurser finns representerade. Elevrådsmöten hålls två gånger per termin och gemensamma frågor för hela vuxenutbildningen diskuteras. Minnesanteckningarna läggs ut på lärplattformen Fronter, First Class och publiceras på webbsidan. Elevernas representant eller lärarna informerar och diskuterar med övriga elever. Värdet för påverkansfaktorn via elevrådet har varit relativt låg under en längre tid. Förändringen med att rektor för Sfi deltar på elevråden har haft en positiv inverkan på elevrådet då en stor del av deltagarna för elevrådet utgörs av elever från Sfi. Ett problem är att hitta elevrådsrepresentanter. På grund av kontinuerligt intag är det svårt att hitta elever som finns kvar under en längre tid och som till viss mån kan uttrycka sig på svenska. De elever som är med är ofta klara med Sfi. Läraren bör bli med engagerad. Problemet kan också vara att inget händer då elever tagit upp en fråga/önskad insats och inga åtgärder verkställs inom en rimlig tid. Förbättringsområden: Elevrådet elevrådet fortsätter att utvecklas och förbättras. Målet är att fler elever känner att de kan påverka genom elevrådet. Information om elevråder ska göras på introduktionsdagen på elevens modermål.

6. Bedömning och betyg Mål Nationell nivå Skolan skall sträva mot att studerande tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna. Kommunal nivå Centrum för vuxnas lärande anpassar sitt utbud till den enskildes behov av utveckling och arbete samt till arbetsmarknadens behov av kompetens. 18 Lokal nivå Eleven ska klara kursen med minst E under den tid den får gå (eller så snabbt som möjligt). Utarbeta en rutin för en bättre kommunikation och ett bättre samarbete mellan Sfi och de grundläggande kurserna. Resultat

19

20

Resultat Frågorna nedan är svarsalternativ 1-4. 1 är lägsta värde och 4 är högsta. Redovisade värden är ett genomsnitt av alla elevers svar. Lärarna berättar för mig om jag frågar hur det går för mig på kursen Medel 3,47 3,35 3,86 3,50 3,82 3,86 3,79 21 Jag är nöjd med mina studier Medel 3,57 3,60 3,72 3,60 3,63 3,65 3,63 Jag får information om kursens mål Medel 3,56 3,55 3,85 3,59 3,78 3,85 3,56 Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfylld i ganska hög grad o Målet uppfylld i hög grad o Målet uppfylld i mycket hög grad o Målet helt uppfylld Analys Eleverna är medvetna om kunskapskraven i mycket hög grad. Lärarna arbetar aktivt med att synliggöra kunskapskraven både visuellt och auditivt. Arbetet med att levandegöra och förenkla kunskapskraven är ett arbete som pågår kontinuerligt. Detta ger eleverna större studiemotivation och därmed bättre studieresultat. Lärarna kopplar så ofta det går undervisningen till kunskapskraven under lektionens gång. Arbetslaget för även ett ständigt pågående arbete kring betyg och bedömning allt för att få en så rättvis bedömning som möjligt. Detta är även eleverna medvetna om vilket även positivt påverkar undervisningen. Vårt lokala mål är uppnått då antal satta betyg på samtliga nivåer har blivit fler i jämförelse med föregående halvårsmätning. Detta uppnår vi med god marginal. Förbättringar av kommunikation/samarbete mellan sfi och de grundläggande ämnena har påbörjats genom att en Sfi-lärare genomgör lärstiltesten på introduktionsdagen för andraspråkseleverna som ska påbörja sina studier på de något/några av de grundläggande ämnena. Ett samarbete mellan sfi-lärarna på kurs D och lärare på grundläggande svenska som andraspråk har påbörjats, dels genom möten men också genom en orienteringskurs för elever som är i behov av mer stöd i sin undervisning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. SPC har under våren startat en orienteringskurs som heter Studiesmart dä de ger elever på skolan verktyg för att klara av sina studier på vuxenutbildningen. Förbättringsområden:

Utarbeta en rutin för en bättre kommunikation och ett bättre samarbete mellan Sfi och de grundläggande kurserna. 22