Vad innebär aktivitetsbalans i vardagen?

Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi, Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete, 15 hp Vårtermin 2012 Vad innebär aktivitetsbalans i vardagen? En fokusgruppsstudie av ett antal personers erfarenheter och reflektioner What is occupational balance in everyday life? A focus group study of the experiences and reflections of a number of people Författare: Elin Peterson Erica Henrysson

1 SAMMANFATTNING Syftet med studien var att beskriva ett antal personers erfarenheter och reflektioner kring aktivitetsbalans i vardagen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och fokusgrupper användes för att samla in data. Fokusgruppsdiskussionerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med en innehållsanalys. Analysen resulterade i två övergripande teman: tidsaspekter viktiga för balans och individuella behov och yttre krav påverkar aktivitetsbalans. Upplevelsen av balans var beroende av att man såg till egna värderingar och behov i första hand och även att man hade tid att utföra de aktiviteter man valt. En annan aspekt som framkom var att förväntningar från samhället, familj och vänner hade stor betydelse för upplevelsen av balans. Dessa aspekter påverkade vilka aktiviteter som deltagarna valde att utföra. Att uppleva balans mellan olika aktiviteter på lång sikt var betydelsefullt för hälsan.

2 ABSTRACT The aim of the study was to describe experiences and reflections on occupational balance in the everyday lives of a number of people. The study was conducted according to a qualitative method and focus groups were used to collect data. The discussions in the focus groups were recorded and transcribed. Content analysis was used to analyse the findings. The analysis resulted in two main themes: aspects of time as important for balance and individual needs and external demands influence occupational balance. The experience of balance depended on whether a person was perceptive to his/her own needs and values. Balance also depended on having time for the activities she/he has chosen. Another aspect that was important for the experience of balance was expectations from society, family and friends. These aspects affected the occupational choices of the participants. Experiencing balance between occupations over time was seen as important for health. Key words: Everyday life, Life balance, Occupational balance

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 Balans relaterat till hälsa och välbefinnande... 5 Individuell subjektiv upplevelse... 6 Aktivitetsmönster... 6 Aktivitetsområden... 6 Aktiviteter med olika egenskaper... 7 Tidsaspekter... 7 Värderingar... 8 Roller... 9 Miljön och samhällets påverkan... 9 Definition av aktivitetsbalans... 9 SYFTE... 11 METOD... 11 Urval... 11 Datainsamling... 12 Databearbetning... 13 Etiska aspekter... 13 RESULTAT... 14 Tidsaspekter viktiga för balans... 14 Individuella behov och yttre krav påverkar aktivitetsbalans... 17 Balans som betydelsefullt för hälsa... 19 Resultatsammanfattning... 20 DISKUSSION... 20 Metoddiskussion... 20 Resultatdiskussion... 22 Förslag på studier... 26 KONKLUSION... 27 TACK... 27 REFERENSER... 28 Bilaga 1 Informationsbrev... 30 Bilaga 2 Intervjuguide... 31

4 INLEDNING Frågan om balans mellan olika aktiviteter i vardagen är en aktuell fråga i dagens samhälle och diskuteras mycket i media. En av de vanligaste frågorna idag när man ska lära känna någon är att fråga vad personen gör och människor idag definieras till stor del utifrån aktiviteter de gör och inte gör (Christiansen & Townsend, 2010). Detta kan skapa stress att vara en aktiv och intressant människa och en studie gjord av psykologer på Edinburgh Napier University har visat att en del människor som använder Facebook kan uppleva denna typ av stress. Deltagarna uppgav att de kände avundsjuka på andras livsstil och press att själva vara underhållande och aktiva (McFall, 2011). Arbete är en stor del av många människors liv och många lägger också mycket tid på arbetet samtidigt som de vill ha tid för en aktiv och givande fritid. I en folkhälsorapport från Socialstyrelsen (2009) beskrivs stress som en obalans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dem. Oftast handlar det om att vi upplever att kraven är för höga, men stress kan också orsakas av för lite krav i förhållande till vår förmåga (s.182). Enligt rapporten så läggs allt större ansvar på individen när det gäller arbetsuppgifter och att sätta gränser för hur omfattande arbetet ska vara. Även att sätta gränser mellan arbete och privatliv har i större utsträckning blivit individens ansvar. Socialstyrelsen (2009) beskriver att antalet personer som upplever sitt arbete som stressigt och psykiskt ansträngande har ökat sedan 1980-talet och att arbetet tar mer tid från familjeliv i familjer med små barn, detta kan bidra till att stressrelaterade besvär har ökat i samhället. Vi tror även att anledningen till att ett ord som livspussel existerar och används idag kan kopplas till den utveckling som Socialstyrelsen (2009) beskriver. Vi anser också att livspussel har en klar koppling till frågan om balans mellan olika delar av livet. BAKGRUND Balans är sedan länge ett viktigt begrepp inom arbetsterapi. Redan 1922 talar Meyer om the big four som handlar om vikten av balans mellan arbete, vila, fritid och sömn (Christiansen & Matuska, 2006; Wagman, Håkansson & Björklund, 2011). Även Mary

5 Reilly tar upp år 1974 att en hälsosam balans mellan olika typer av aktiviteter är viktigt (Pierce, 2003). Sedan dess forskas det kring ämnet och det förekommer flera begrepp inom arbetsterapi för konceptet balans. Exempel på begrepp är livsbalans, aktivitetsbalans och livsstilsbalans, dessa definieras på olika sätt, ibland överlappande, i olika litteratur och forskning. I delar av den litteratur som vi har läst beskrivs aktivitetsbalans som en del av livsbalans medan aktivitetsbalans i annan litteratur beskrivs som en separat form av balans (Anaby, Backman & Jarus, 2010; Backman, 2010; Wagman, Björklund, Håkansson, Jacobsson & Falkmer, 2010; Wagman, Håkansson, Jacobsson, Falkmer & Björklund, 2012). I forskningen och den arbetsterapeutiska litteraturen kring dessa olika begrepp beskrivs även att vissa aspekter har inverkan på upplevelsen av balans. Flera av aspekterna är gemensamma för de olika begreppen och vi har valt att i bakgrunden beskriva dessa för att ge en översikt av befintlig kunskap. Balans relaterat till hälsa och välbefinnande Enligt Wagman, Håkansson och Björklund (2011) så relateras aktivitetsbalans ofta till hälsa och välbefinnande. Även i en studie av Håkansson, Dahlin-Ivanoff och Sonn (2006) beskriver deltagarna att balans i vardagen leder till välbefinnande när deltagarna tar hänsyn till deras egna värderingar, behov och resurser. I motsats till detta så finner Anaby et al. (2010) att aktivitetsbalans inte alltid associeras med välbefinnande men att aktivitetsobalans associeras med minskat välbefinnande av deltagarna i studien. Detta kan visa på att personer uppfattar aktivitetsbalans och aktivitetsobalans olika och att fokus för människor ligger på hur obalans påverkar välbefinnandet. Författarna menar att en person kan uppleva både aktivitetsbalans och aktivitetsobalans samtidigt i livet och att man därför inte bör mäta aktivitetsbalans och aktivitetsobalans som två motsatser på samma linjära skala. Det är inte säkert att den som upplever mer balans i livet samtidigt upplever att obalansen minskar. För att upprätthålla hälsa krävs en balans mellan tankar, handlingar och känslor, och att de fysiska och sociala miljöer där människor lever förser dem med både möjligheter och utmaningar för att möta behov och upprätthålla välbefinnande (Backman, 2010; Christiansen & Matuska, 2006).

6 Individuell subjektiv upplevelse I en konceptanalys av begreppet aktivitetsbalans av Wagman, et al., (2011) kommer författarna bland annat fram till att upplevelsen av aktivitetsbalans beskrivs som personlig, individuell och någonting eftersträvansvärt. Även Backman (2010) och Pierce (2003) betonar uppfattningen om balans som en individuell upplevelse. Matuska och Christiansen (2008) beskriver i en modell för livsstilsbalans att en persons aktivitetsmönster ska upplevas som meningsfullt och tillfredställande av individen. Med tillfredställande mönster menas samstämmighet mellan önskat deltagande och faktiskt deltagande i valda aktiviteter. Även i en annan studie av Christiansen och Matuska (2006) beskriver de att en livsstil som möter individuella behov leder till balans. Aktivitetsmönster I sin konceptanalys definierar Wagman, et al., (2011) aktivitetsbalans som the individual s subjective experience of having the right amount of occupations and the right variation between occupations in his/her occupational pattern (s. 5). Denna definition visar likheter med en modell för livsstilsbalans skapad av Matuska och Christiansen (2008). Även där definierar författarna livsstilsbalans som ett tillfredställande mönster av dagliga aktiviteter som är hälsosamma, meningsfulla och hållbara för en individ utifrån hans/hennes nuvarande livssituation. Aktivitetsområden Wagman, et al., (2011) beskriver att aktivitetsbalans ofta relateras till att ha balans mellan olika aktivitetsområden såsom produktiva aktiviteter/arbete, fritid/lek och vila. Backman (2010) menar att det finns en fara i att dela in aktiviteter i kategorierna vila, arbete och fritid på grund av att aktiviteter kan uppfattas olika av olika människor. Denna uppdelning kan också göra att man fokuserar för mycket på hur mycket tid man spenderar på de olika kategorierna. Backman (2010) menar att det är viktigare att fokusera på människors upplevelse av kvalitet på aktiviteter än hur tiden bör fördelas mellan olika kategorier. Även Pierce (2003) problematiserar användandet av kategoriseringar såsom arbete, vila, fritid och menar att man endast kan använda denna typ av kategorisering allmänt för att beskriva typen av aktivitet utifrån en generell kulturell föreställning. Författaren anser att man istället ska använda sig av aspekterna återhämtning, produktivitet och nöje. Alla tre aspekter finns ofta i olika utsträckning i alla aktiviteter vi utför. Det är

7 upplevelsen hos individen som utför aktiviteten som bestämmer vilken typ av aktivitet det är och varje upplevelse är en unik blandning av de tre aspekterna. Aktiviteter med olika egenskaper Wagman, et al., (2011) tar upp att aktivitetsbalans även beskrivs som balans mellan aktiviteter med olika egenskaper till exempel fysiska, sociala och mentala aktiviteter. För att utveckla användandet av sina individuella förmågor och främja hälsa och tillfredställelse menar Westhorp (2003) att människor behöver utföra olika aktiviteter för att utveckla sina fysiska, mentala, sociala, känslomässiga och spirituella förmågor. Det finns en skillnad på målorienterade aktiviteter där att nå målet är det viktigaste, detta är ofta aktiviteter med fokus på produktivitet och att skapa något. I andra typer av aktiviteter ligger fokus snarare på processen och upplevelser under aktivitetens gång (Pierce, 2003). I studien av Håkansson, et al., (2006) framkom det att deltagande i meningsfulla aktiviteter ger balans i det vardagliga livet. De aktiviteter som definieras av deltagarna som värdefulla beskrivs som viktiga, utmanande och tillfredställande. Det är även viktigt att utföra aktiviteter som de är duktiga på eller att deras utförande förbättras. Aktiviteter med dessa egenskaper upplevs som en källa till energi. Jonsson och Persson (2006) skriver att balans mellan upplevelsen av utmaning i olika aktiviteter är viktigt för aktivitetsbalans. Författarna betonar vikten av att en person ska ha aktiviteter som möter ens förmåga, så man kan känna en känsla av kompetens, aktiviteter som ligger över ens förmåga, för att utvecklas och aktiviteter som inte utmanar ens förmåga, för att kunna slappna av i aktivitet. Dessa tre relaterar till varandra och det är viktigt att ha balans mellan dessa typer av aktiviteter för en känsla av balans och välbefinnande. Tidsaspekter Backman (2010) skriver att aktivitetsbalans är en dynamisk process och förändras över tid. I en studie som syftar till att undersöka hur yrkesarbetande personer i Sverige uppfattar livsbalans av Wagman, et al., (2010) beskriver deltagarna att ha tid för nöjen, behov och skyldigheter som en viktig aspekt av livsbalans. Upplevelsen av att man har lagom mycket tid, varken för mycket eller för lite anses betydelsefullt för balans och det är även viktigt att inte ha för mycket aktiviteter på en begränsad tid. Livsbalans anses även i denna studie vara dynamiskt och föränderligt över tid.

8 Att tidsaspekter är en viktig del av uppfattningen om balans i livet visar sig även i en konceptanalys av begreppet aktivitetsbalans av Wagman, et al., (2011). I analysen framkommer det även att det inte anses nödvändigt att spendera lika mycket tid på olika aktiviteter för en upplevelse av aktivitetsbalans. Christiansen och Matuska (2006) tar upp att genom att ha aktiviteter varje vecka, dagligt arbete eller sociala åtaganden kan vara fördelaktigt för att på så sätt få en tidsstruktur och engagemang för att skapa livsbalans. Värderingar Balans i vardagen är resultatet av en dynamisk process med att ta hänsyn till egna värderingar, behov och resurser samt genom att ha strategier för att hantera och kontrollera vardagen. (Håkansson, et al., 2006) Pentland och McColl (2008) kritiserar fokuseringen på balans inom arbetsterapi. De menar att balans är för dualistiskt och att det är mycket svårt att uppnå och bibehålla balans. Författarna anser att det finns en risk med att anta att det finns ett korrekt sätt att arrangera sin tid, sina aktiviteter och roller för att uppnå livsbalans. Detta antagande kan leda till ett för stort fokus på att omorganisera de aktiviteter man redan utför istället för att ifrågasätta varför man väljer att göra de aktiviteter man gör. Dessa val bygger på våra eller andras värderingar och författarna menar att det är viktigt att ifrågasätta varför man väljer de aktiviteter man gör. Pentland och McColl (2008) menar att upplevelsen av balans och välbefinnande i livet styrs av i hur stor omfattning en person lyckas utforma sitt aktivitetsmönster efter sina värderingar och styrkor, författarna kallar detta att leva enligt occupational integrity. Vikten av att välja aktiviteter som överensstämmer med sina värderingar tar även Backman (2010) upp. Författaren menar att människor ibland väljer att utföra aktiviteter som inte stämmer överens med deras personliga krav och värderingar. Det gör att det blir svårt att effektivt planera och utföra meningsfulla aktiviteter i deras liv. När människor lär sig att känna igen de aktiviteter som stämmer överens med deras värderingar och prioritera dessa är det lättare att uppleva aktivitetsbalans.

9 Roller Roller kan innebära olika aktiviteter som ger skyldigheter och krav samt tillfredställelse. Men roller kan även framkalla stress när det upplevs en oförmåga att uppfylla kraven i sina roller på grund av för många roller eller överdrivna krav inom rollen. Det kan även bli en emotionell obalans mellan roller i olika aktiviteter, som till exempel familjeroll och arbetsroll. Det har visat sig att deltagande i värderande roller är relaterade till tillfredställelse och välbefinnande (Christiansen & Matuska, 2006). Enligt Wagman, et al., (2011) förknippades även aktivitetsbalans med roller och tillfredställelse med utförandet av aktiviteter i artiklarna som analyserades. Miljön och samhällets påverkan Matuska och Christiansen (2008) menar att personers möjligheter till aktiviteter och val av aktiviteter i mycket hög utsträckning påverkas av den sociala, politiska, ekonomiska och fysiska miljö som de lever i. Att ha en familj som är aktiv och att närmiljön erbjuder möjlighet till fysisk aktivitet ökar möjligheterna för en person att vara fysisk aktiv. De skriver att det finns ett samspel mellan person och miljö, den fysiska och psykiska miljön påverkar hur en person känner och agerar och personens handlingar påverkar i sin tur miljön. Westhorp (2003) menar att ur ett aktivitetsperspektiv behövs det en balans mellan inre och yttre faktorer för att uppnå hälsa och välbefinnande. Där inre faktorer är individuella som drivkraft, motivation och förmågor medan yttre faktorer innebär möjligheter eller barriärer i sin omgivning som påverkar utvecklandet av människors kapacitet. Även Backman (2010) och Pierce (2003) menar att en människas val av aktiviteter och möjligheter till olika aktiviteter påverkas av social och fysisk miljö, detta kan i sin tur leda till att upplevelsen av balans påverkas. Definition av aktivitetsbalans Det förekommer flera olika definitioner av aktivitetsbalans i litteraturen som vi läst och vi har valt att utgå ifrån definitionen som gjorts av Wagman, et al., (2011), eftersom de i sin aktuella konceptanalys av begreppet gått igenom den senaste forskningen för att klargöra vad aktivitetsbalans innebär och hur det beskrivs. Vi tycker att denna definition är en bra grund men har även valt att lägga till fler aspekter av aktivitetsbalans som vi tycker är viktiga.

10 I konceptanalysen definierar Wagman, et al., (2011) aktivitetsbalans som the individual s subjective experience of having the right amount of occupations and the right variation between occupations in his/her occupational pattern (s. 5). De menar att man kan se denna definition av aktivitetsbalans utifrån tre olika perspektiv som tillsammans påverkar upplevelsen av balans. Dessa tre perspektiv är: aktivitetsområden, aktiviteter med olika egenskaper och tidsaspekter. Vi vill betona att indelningen i aktivitetsområden ska ske individuellt utifrån en persons upplevelser av aktiviteter. Utöver dessa tre perspektiv relaterat till aktivitetsbalans som beskrivs av Wagman et al., (2011) vill vi lägga till ytterligare aspekter som lyfts fram i litteraturen. Vi anser att det är mycket viktigt att en individs aktivitetsval bygger på personens värderingar för upplevelsen av balans i likhet med Backman (2010) och Pentland och McColl (2008). Miljön och samhällets påverkan anser vi är en viktig aspekt att ta hänsyn till. Matuska och Christiansen (2008) och Pierce (2003) menar att samhället och miljön har en stor påverkan på individers möjligheter att uppleva balans till exempel att möjligheten att utföra valda aktiviteter begränsas av omgivningen. Inom aktivitetsvetenskap är aktivitetsbalans beskrivet utifrån ett allmänt perspektiv och inte utifrån sjukdom. Därför tycker vi att det är viktigt att studera hur en blandning av personer med olika sysselsättning och inte endast personer som befinner sig i rehabilitering och sjukskrivning upplever aktivitetsbalans. Det har tidigare gjorts studier gällande balans på olika diagnosgrupper exempelvis stressrelaterade diagnoser, reumatoid artrit och även specificerade studier på till exempel mammor till barn med funktionshinder (Wagman et al., 2010). Flera studier har även gjorts på yrkesarbetande personer i Sverige (Wagman et al., 2010; Wagman, et al., 2012). Vi har dock inte hittat någon studie som blandat deltagare med olika åldrar, sysselsättning och kön för en diskussion i fokusgrupper. Vi har valt att göra en studie med detta upplägg för att vi tror att en sådan studie kan bidra till att skapa större förståelse för upplevelsen av konceptet balans bland människor i samhället idag. Denna kunskap kan hjälpa oss att som kliniskt arbetande arbetsterapeuter bemöta klienter med en bredare kunskap om balans och på ett bättre sätt kunna hjälpa klienter att finna balans mellan olika aktiviteter i det dagliga livet. Vi vill även bidra till att klargöra begreppet genom att undersöka om det vi fått fram stämmer överens med tidigare forskning.

11 SYFTE Beskriva ett antal personers erfarenheter och reflektioner kring aktivitetsbalans i vardagen. Frågeställningar: 1. Vad är aktivitetsbalans för människor i samhället idag? 2. Vilka aspekter inverkar personers upplevelser av aktivitetsbalans? 3. Hur inverkar samhället människors möjligheter att uppleva aktivitetsbalans? METOD För att gruppdeltagarna skulle få chansen till inblick i andras upplevelser och kunna diskutera ämnen som kan vara svåra att förstå så valde vi att använda oss av fokusgrupper. Metoden passade även bra eftersom vi var intresserade av den generella uppfattningen om aktivitetsbalans i samhället. När deltagarna diskuterade i grupp kunde de jämföra sina tankar och erfarenheter med varandra, detta gjorde att vi fick ett djup i det fenomen som vi valt att studera (Wibeck, 2010). Urval För att kunna inkludera personer i olika ålder, livssituation och sysselsättning använde vi oss av ett urval som var en kombination av strategiskt urval, kontaktpersoner och öppen ansökan (Wibeck, 2010). Ett urvalskriterium var att deltagarna skulle ha viljan att diskutera sina upplevelser av balans (Dahlin- Ivanoff & Hultberg, 2006). Ett annat urvalskriterium som vi ansåg viktigt var att vi inte kände deltagarna närmare. Vi kontaktade människor i vår omgivning, i sociala medier, via e-post och telefon, för att fråga dessa om de i sin tur kände personer som uppfyllde urvalskriterierna till studien, detta resulterade i fyra deltagare. Vi hade även satt upp informationsblad på offentliga platser till exempel gym och bibliotek, vi hade svårigheter att få tillåtelse att sätta upp lappar på grund av de

12 bestämmelser som fanns på olika organisationer. Denna urvalsform genererade endast en deltagare. Ett annat sätt att rekrytera deltagare var att vi valde att gå till en träffpunkt för äldre och besöka en klass med universitetsstudenter, vilket resulterade i sju deltagare. Medianåldern för deltagarna var 27 år och medelåldern var 42 år. Det var tre män och nio kvinnor med studien. Bland deltagarna var 58 % sammanboende och en tredjedel hade barn. När det gäller sysselsättning så var en tredjedel av deltagarna yrkesverksamma varav en föräldraledig, en tredjedel var studenter, en sjättedel var pensionärer och en person var arbetssökande och en person var sjukskriven. Deltagarna fördelades så att varje fokusgrupp innehöll en variation med avseende på ålder, sysselsättning och livssituation. Datainsamling Vi har haft tre stycken fokusgrupper med fyra olika deltagare vid varje tillfälle. Vi tog hänsyn till tid och resurser när det gällde antalet grupper men följde Wibecks (2010) rekommendation att ett minimiantal bör vara tre grupper med minst fyra deltagare i varje grupp. Detta för att det kunde bli svårt att se mönster och tendenser med färre grupper och att grupper med mindre än fyra personer kunde resultera i spänningar mellan deltagarna. För att inte understiga minimiantalet har vi haft flera extra personer som kunnat hoppa in som ersättare vid eventuella återbud (Wibeck, 2010). Dessa ersättare var bekanta till en av oss, vi använde oss av en ersättare vid ett tillfälle då vi fick ett återbud. I en grupp var två personer bekanta med varandra då de gick i samma klass på universitetet. Diskussionerna i fokusgrupperna var halvstrukturerade och vi använde oss av en intervjuguide (Bilaga 1) som stöd (Morgan, 1998). Intervjuguiden innehöll ett fåtal huvudfrågor som deltagarna fick resonera fritt om (Wibeck, 2010). Vi använde oss av två artiklar från dagstidningar för att uppmuntra deltagarna till diskussion om aspekter av balans som har tagits upp i media som exempelvis aktiviteter som måsten och begreppet downshifters (Bilaga 2). Dessa exempel användes som stimulusmaterial för att få deltagarna att reflektera över ett ämne och bidra till en bra diskussion, detta var användbart då deltagarna inte kände varandra sedan tidigare (Wibeck, 2010). Fokusgruppstillfällena pågick mellan 40-55 minuter och vi spelade in diskussionerna. Vi hade även en pilotstudie med nära vänner för att prova intervjuguiden och testa metoden. Testgruppen resulterade i att vi ändrade delar av upplägget genom att formulera om och tydliggöra inledningen och hur vi tog upp aspekten om anonymitet. Vi valde även att lägga till ett frågeformulär, där deltagarna fick fylla i frågor anonymt om

13 ålder, livssituation och sysselsättning för att förtydliga aspekter av deltagarnas livssituation som hade relevans för syftet. Databearbetning Vi har valt att bearbeta data med en induktiv innehållsanalys som metod. Ett induktivt perspektiv på innehållsanalys kan användas när det inte finns tillräckligt med tidigare kunskap om ett fenomen eller att tidigare kunskap inte är enhetlig (Elo & Kyngäs, 2007; Wibeck, 2010). Detta anser vi stämmer överens med vår studie. Vi började med att skriva ut samtalen i sin helhet och läste igenom hela materialet individuellt för att få en övergripande uppfattning om dess innehåll. Under läsningen gjorde vi så kallad öppen kodning av materialet som innebar att vi skrev anteckningar och rubriker i marginalen. Sedan gick vi tillsammans igenom den öppna kodningen som vi gjort individuellt för att hitta gemensamma kategorier och mönster som återkom i texten. Efter detta gjorde vi en datareduktion då vi klippte ut de meningar som ansågs tillhöra en kategori och sparade dessa till analysen. Informationen som inte svarade mot syftet och frågeställningarna sållades bort. Vi gick tillbaka till originalutskriften för att säkerställa att vi fick samma uppfattning av materialet och att det fortfarande hängde ihop. Vårt nästa steg i databearbetningen var att sätta ihop kategorierna där allting som relaterades till syftet och frågeställningar sattes ihop till mer övergripande teman till exempel samhällets påverkan. Denna process innebar att vi under några veckor sorterade bort och grupperade om kategorier och formulerade nya teman som svarade mot syftet och frågeställningarna. Under denna tid så gick vi från att ha tio mindre teman och omgruppera dessa till två större teman med underteman. Dessa två huvudteman var: tidsaspekter viktiga för balans och individuella behov och yttre krav påverkar aktivitetsbalans. Sedan gick vi vidare genom att vi beskrev de olika temana, sammanfattade vad som var utmärkande och satte rubriker för varje tema och undertema (Wibeck, 2010). ETISKA ASPEKTER På det informationsblad som deltagarna på olika sätt tagit del av har vi informerat om att studien var frivillig och att man kunde välja att avbryta sitt deltagande när som helst utan att ange skäl. Även att diskussionerna spelades in men att deltagarna var garanterade anonymitet stod på informationsbladet. Vi påminde även om att deltagarna inte skulle

14 kunna identifieras i examensarbetet i början och i slutet av varje fokusgruppstillfälle. Vi tog också upp att det var upp till gruppen att inte sprida personlig information vidare. Att informera om dessa aspekter är också något man bör göra enligt Karolinska Institutets policy för hantering av etiska frågor i samband med examensarbeten (Tham, Lilja & Borell, 2012). Vi informerade i början av varje fokusgrupp att det var deltagarnas reflektioner och erfarenheter kring ämnet som var det viktigaste, detta för att deltagarna skulle förstå syftet med studien (Wibeck, 2010). RESULTAT Resultatet belyste uppfattningen om balans för personer med olika sysselsättning, ålder och livssituation. Det framkom även vilka hinder och möjligheter det fanns för dessa personer att uppleva balans mellan aktiviteter i vardagen. Två övergripande teman bildades i resultatet dessa var: tidsaspekter viktiga för balans och individuella behov och yttre krav påverkar aktivitetsbalans. Det framkom även ett undertema balans som betydelsefullt för hälsa. Dessa teman gick in i varandra och detta var tydligt i många fall till exempel i uttrycket egen tid som innebar både att se till individuella behov men även att ha tid för dessa, avsaknad av egen tid till kunde leda till ohälsa. Tidsaspekter viktiga för balans Analysen visade att tid hade stor betydelse för upplevelsen av balans och möjligheten att uppnå balans. Deltagarna tog genomgående upp olika aspekter av tid, både att balansen påverkades av vilka delar av livet man valde att lägga tid på och att vissa aktiviteter var viktigare att lägga tid på än andra. Egen tid eller tid för sig själv var uttryck som ofta återkom och som var komplexa. Egen tid behövde inte betyda att deltagarna var ensamma och verkade kunna innebära många olika aktiviteter och även aktiviteter som i andra fall kunde klassificeras som måsten till exempel att diska. Men ingen av deltagarna nämnde betalt arbete som exempel på egen tid. Egen tid fick deltagarna när de kunde lyssna till sig själva och sina egna behov. När de hade kunnat lyssna på sig själva och valt vilka aktiviteter de värderade högst blev dessa aktiviteter egen tid. Att man la sin tid på det man värderade högst ledde till balans. Egen tid innebar tid då man inte arbetade och kunde utföra självvalda aktiviteter av olika slag såsom aktiviteter med familj och vänner.

15 De två viktigaste aspekterna för upplevelsen av egen tid var att kunna välja aktiviteter själv och att ha tid för dessa. Deltagarna uppgav att självvalda aktiviteter kunde leda till stress om man åtog sig för många aktiviteter under kort tid eller planerade långt i förväg utan möjlighet att känna efter om man ville göra aktiviteterna när dagen kom. Om man kunde välja aktiviteter själv men inte hade tid för dessa eller om man hade tid men inte möjligheten att själv välja om man vill göra aktiviteter så försvann upplevelsen av egen tid. Att även självvalda aktiviteter kunde leda till stress på detta sätt visar på att vikten av att ha dessa båda aspekter. Nedan visas exempel som tar upp olika aspekter av tid som deltagarna beskrev som viktiga för balans. Deltagarna diskuterade om de var villiga att gå ner i arbetstid och minska sin konsumtion för att få mer tid för annat än arbetet, många var positiva till denna typ av förändring. Två deltagare diskuterade: P8: Jag skulle nog sätta tid framför pengar. Jag skulle kunna dra ner min konsumtion faktiskt om jag får mer tid. Jag skulle kunna jobba halvtid liksom om man även bara överlever på det. P7: Ja det beror ju, jag skulle nog testa det i alla fall. P8: Det där beror ju helt på livsstil. Absolut. P7: Ja. Jag tror också att jag skulle nog snarare vara beredd att minska min konsumtion än att minska tiden jag har. Okej inte just nu för jag har jättemycket tid (skratt) men om det skulle vara femtio/femtio och någon skulle säga om du vill så kan du antingen ha mer pengar eller mer tid så skulle jag nog välja tiden framför pengar. Deltagarna delade upp livet i olika delar där skola/arbete och övrig tid var den vanligast förkommande uppdelningen. Det var även viktigt för många att minst en del av livet fungerade. En deltagare beskrev en uppdelning av livet på följande sätt: Ja och sen är det kombinationen mellan arbetsliv, privatliv och fritidsintressen också, man ska få allt det att fungera tillsammans för att man inte ska bli utbränd och känna sig ur balans, det är svårt att kombinera ihop det. De flesta deltagarna beskrev att arbetet påverkade upplevelsen av och möjligheterna till balans. När det gällde arbetets dominans sa en deltagare:

16 För min del att man lär sig uppskatta andra saker, jag är inne rätt mycket på jobb nu, så jag utgår från det nu, att man måste jobba rätt mycket men förutom det, att man kan lära sig uppskatta andra saker, att man får tid för sig själv, liksom tid från jobbet annars cirkulerar allting så mycket runt jobbet. Flera deltagare beskrev att det var viktigt att inte alla delar av livet var i obalans samtidigt. En deltagare uttryckte: Jag ser arbete och privatliv där jag knyter an till något som du sa, det får aldrig vara krig på båda ställena, måste det vara jobbigt nånstans så får det vara på ett i taget, det är ganska viktigt att hålla ifrån sig. Tid för sig själv eller egen tid uppgavs genomgående som viktigt för upplevelsen av balans av deltagarna. Ibland beskrevs egen tid som att vara ensam och tänka på ingenting men det var vanligare bland deltagarna att egen tid innebar till exempel att umgås med andra, lyssna på musik eller diska. En deltagare sa: Det kanske inte alltid handlar om att göra precis det man själv vill ensam Det är väldigt mycket fokus på egen tid liksom fast i det så kanske man lägger in att ta det lugnt med dom man tycker om eller vad man skulle säga, det låter väldigt individualistiskt när man pratar om egen tid. Alla deltagare beskrev att ha tid för vänner och familj som viktigt för upplevelsen av balans och det verkade finnas en uppfattning om att tid för nära relationer var ett grundläggande behov hos alla människor: det skulle garanterat få människor att bli mycket lyckligare för dom skulle få mer tid för sina barn och sina nära relationer och sånt som egentligen betyder nåt. Sådana saker tror jag är väldigt allmänmänskligt, alla mår bättre av att få umgås med dom som dom tycker om än att springa och stressa på jobb. Flera deltagare bland annat de som inte var yrkesverksamma beskrev vikten av sociala relationer för balans. En deltagare sa: Jag tror det förändras inte så mycket under hela livet att man inte vill vara helt själv utan man vill, alltså även om man inte jobbar, så vill man gärna gå ut och träffa folk och vara bland människor.

17 Individuella behov och yttre krav påverkar aktivitetsbalans I analysen framkom det att balans för deltagarna till stor del innebar att ha balans mellan egna behov och förväntningar utifrån. Deltagarna beskrev balans som beroende av att man lyssnar till sig själv, sina egna värderingar och behov men samtidigt upplevde de även förväntningar från vänner, familj och samhället. Resultatet visade på att det fanns svårigheter att göra rätt prioriteringar efter egna behov och veta vad det innebar att lyssna till egna känslor och värderingar. Uppdelningen av egna behov och yttre krav beskrevs inte alltid som en motsättning och var ibland en blandning mellan de båda. Ett exempel på detta som uppkom ofta i fokusgrupperna var träning. Deltagarna diskuterade vikten av att motionera av rätt anledning, att se till egna behov och inte till yttre krav. Deltagarna tog upp att det fanns krav i samhället på att man måste träna men de uppgav även att de ville träna för att må bra, deltagarna beskrev trots detta hade ett motstånd mot att träna. I en fokusgrupp beskrev deltagarna angående träning: P8: Det är svårt att motivera sig att ta sig dit men när man väl är där så, det här var ju inte alls farligt. P7: Men det är ju också att man gör det av rätt anledning att man gör det för att man vill röra på sig inte för att man borde gå på gymmet två- tre gånger i veckan eller minst en gång. P8: Nä då tror jag då blir det mer att man inte vinner något på det istället, nu gör jag det här för att jag borde göra det inte för att jag vill liksom. Under diskussionerna var det mycket vanligt att deltagarna använde uttryck med individen i fokus exempelvis egen tid, lyssna till sig själv och tid för sig själv. Deltagarna beskrev att aktivitetsbalans var individuellt. I diskussionerna tog deltagarna ofta upp och problematiserade förväntningarna de upplevde från samhälle, familj och vänner. Upplevelsen av balans beskrevs som individuell av många deltagare. I en fokusgrupp framkom: P10: det finns väl ingen metod som funkar för alla, det tror jag inte. Det är olika för alla individer. P12: Det tror jag också. P10: Men jag tror att det finns en metod till alla människor, det tror jag.

18 P11: Fast det beror på deras önskemål och mål. Att lyssna till sig själv och sina behov i första hand var något som identifierades i alla fokusgrupperna som en viktig aspekt av upplevelsen av balans: Ja, och också att man För vems skull gör jag det här? Varför är det så himla viktigt? och hela tiden se om man kan hitta sina egna autentiska värderingar och det som verkligen, verkligen betyder något om man går längst in i sig själv, då om man får hålla på med dom sakerna och det är det som tar ens tid, då tror jag faktiskt att man leva ett liv i balans. Flera deltagare tar upp svårigheter med att förstå vad man vill och behöver och många deltagare ansåg att de aktivitetsval de gjorde påverkades av förväntningar utifrån, förväntningarna kunde komma från familj, vänner eller samhället. En deltagare sa: ibland tycker jag att det är svårt att även om man lyssnar in så kanske man inte vet vad man vill och då kan man ju ha obalans fast man faktiskt har tid att sitta och fundera fast man inte vet, man går vilse liksom. En annan deltagare sa: I grund och botten så tror jag inte att några av mina val är mina egna. Att jag vill träna för att se bra ut är för att samhället vill ha ett visst utseende, förväntar sig ett visst utseende. Att jag studerar är ju också liksom att samhället förväntar och vad familjen förväntar sig. Extra uppgifter tar jag till mig i form av studentstyrelse för att visa man är aktiv, intresserad och delaktig. Det framkom att det fanns förväntningar i samhället på hur man skulle vara och vilka aktiviteter man skulle välja att utföra. Några av deltagarna diskuterade att olika aktiviteter värderades olika i samhället och att det fanns ett krav på att vara aktiv. De beskrev att vissa aktiviteter med låg status till exempel att titta på tv räknades som att göra ingenting och att dessa aktiviteter var inte något man gärna berättade om. Även måsten påverkade människors val av aktiviteter och kunde leda till obalans. Måsten beskrevs som något som oftast tog energi och som man trots detta prioriterade vid tidsbrist, detta kunde leda till obalans. En deltagare beskrev: Nej precis, till exempel att man måste gå på den där festen eller måste för att någon förväntar sig att man ska vara glad, hur viktigt är det egentligen? När det blir för mycket av sådana aktiviteter som gör att man måste då blir det ju också en slags obalans.

19 En annan aspekt av måsten som framkom var att aktiviteter som personer från början velat göra senare kunde upplevas som ett måste. En deltagare sa: Jag tror att det är just det här när man bestämmer saker långt i förväg eller att man har det inbokat så blir det liksom en stress för då har man inte möjligheten att känna efter om man är sugen på att göra det just då. Jag tror att egentligen är det nog mest det som är stressande... I motsats till detta beskriver en deltagare att man kan vända ett måste till vilja: Ja. Jag kan ju ta en sån enkel grej, förra våren så kände jag Jag måste putsa fönsterna! Gud de var så skitiga! Men så vände jag den här tanken Men jag vill ju putsa fönsterna! Gud var enkelt det gick då, när jag vände från måste till viljan. Balans som betydelsefullt för hälsa Det framkom i alla fokusgruppsdiskussioner att balans var väldigt betydelsefullt för hälsa. Flera deltagare under diskussionerna att de ansåg att obalans ledde till bland annat stress, missbruk och psykisk och fysisk ohälsa. Deltagarna beskrev även att balans ledde till lycka, lugn och ett harmoniskt liv. När deltagarna i en fokusgrupp fick frågan om vad obalans kunde leda till beskrev de: P4: Ohälsa P2: Fysisk ohälsa, psykisk ohälsa P3: Eller stress... P2: Mm... absolut. P1: Det finns ju bara en person som kan ta hand om sig själv, och det är ju en själv. Det är ju en själv man kommer att få leva med hela livet så man måste ta hand om sig själv. Det finns ingen annan som kommer att göra det hela livet. Jag tror balans, att får tid för sig själv är jätte viktigt. Det var också vanligare att deltagarna gav exempel på vad obalans kunde leda till än vad balans kunde leda till. Det fanns överlag en tendens till att deltagarna tog upp och fokuserade på negativa aspekter av de ämnen som diskuterades i fokusgrupperna tillexempel var det vanligare att samhällets negativa påverkan på balans diskuterades än de positiva aspekterna.

20 Att hänge sig åt medveten obalans en kort tid beskrev flera deltagare som möjligt men på lång sikt så ansåg deltagarna att obalans kunde leda till ohälsa: Jag tror att det blir viktigt på lång sikt för på kort sikt så kanske det känns att det är lite obalans just nu det är lugnt på nåt sätt. Men när det blir på en längre sikt då blir det att man tar mer skada av det på nåt sätt Flera deltagare beskrev att det kunde vara svårt att uppleva balans/obalans i nuet. Några deltagare menade att man behövde titta på sig själv utifrån och försöka kartlägga sitt liv för att förstå sin situation och upplevelse av balans/obalans. Andra deltagare tog upp att det var lättare att se tillbaka på tidigare situationer i livet för att se om de hade upplevt balans eller obalans vid den tiden. En deltagare sa: Ja, det kommer långt långt efteråt men kan ha varit ur balans ett halvår och sen är det bara stopp, när man nästan har gått in i väggen och känner sig helt slutkörd då är det bara att skala ut, vad är det som har gjort att man inte har, varför mår man inte bra nu, vad är det som har påverkat det, då är det ganska ofta man kan se alltså efteråt då vilka faktorer som har gjort det. Resultatsammanfattning Balans beskrevs som individuellt och relaterat till hälsa och välbefinnande. Flera aspekter av tid påverkade upplevelsen av balans, egen tid var något som identifierades som mycket viktigt och innebar att utföra olika aktiviteter. Att ha tid för aktiviteter tillsammans med nära relationer var betydelsefullt. Deltagarna delade upp livet i aktivitetsområden såsom arbete och fritid. Det framkom i studien att upplevelsen av balans och en individs aktivitetsval påverkades av att man lyssnade till sina behov och värderingar samt av förväntningar och krav från omgivningen. Det fanns ibland en konflikt mellan dessa inre och yttre förväntningar och vissa aktiviteter upplevdes som måsten. Deltagarna beskrev att det ibland var svårt att komma till insikt om sina egna värderingar. DISKUSSION Metoddiskussion Det största problemet under vår studie var att rekrytera deltagare till fokusgrupperna detta ledde att vi inte kunde vara lika selektiva vid urvalet av deltagare. Vi hade svårt att få deltagare från grupperna småbarnsföräldrar och yrkesverksamma personer över 50 år. Dessa två gruppers perspektiv hade varit intressanta att ta del av. Att rekrytera deltagare till

21 fokusgrupper är också något som Morgan (1998) tar upp som den största svårigheten i fokusgruppsprojekt. Svårigheten med att rekrytera deltagare ledde även till att en bekant till en av oss var ersättare vid ett återbud och att två deltagare var bekanta i en av grupperna. Detta kan ha påverkat diskussionerna dels genom att deltagarna inte vågade berätta om sina erfarenheter och reflektioner eller att deltagarna kunde ha tagit över diskussionen och berättat för mycket. I studien hade vi med fyra deltagare som var universitetsstudenter och läste på arbetsterapeutprogrammet detta kan ha påverkat studien då de kan ha förkunskap om ämnet eftersom balans är en viktig aspekt inom arbetsterapi. Vi försökte undvika detta genom att rekrytera från termin två där studenterna ännu inte haft kursen som tar upp begreppet aktivitetsbalans. Att vi genomförde en pilotstudie med fyra deltagare var bra, både för att prova på rollen som samtalsledare vid en fokusgruppsintervju och för att testa vår intervjuguide (Patel & Davidsson, 2003). Att prova på att leda en fokusgrupp var något som gjorde att vi kände oss tryggare både med rollen som samtalsledare och med vår intervjuguide. De artiklar som vi använde som stimulusmaterial (Bilaga 2) var bra och gjorde att diskussionerna ökade och fick deltagarna att dela med sig av erfarenheter och reflektioner som var tydligt relaterade till syftet. När det gäller fördelningen av deltagarna i fokusgrupperna beskriver Wibeck (2010) att homogena grupper med avseende på ålder och socioekonomiska bakgrundsfaktorer är att föredra då detta kan bidra till att deltagarna är mer villiga att dela med sig av sina åsikter då de kan känna en samhörighet. Det enda som alla deltagarna i studien hade gemensamt var att alla bodde i Stockholmsområdet och att vi använde samma intervjuguide i alla fokusgrupper. Våra fokusgrupper var heterogena grupper, då vi valde att försöka blanda fokusgrupperna när det gällde ålder, sysselsättning och livssituation för att vi ville att deltagarna skulle jämföra varandras erfarenheter och se ämnet ifrån olika perspektiv. Vi upplevde att det var bra diskussioner i alla grupper och att deltagarna i vår studie inte hade svårt att dela med sig av sina åsikter. Men det hade varit intressant och se om resultatet av de olika grupperna hade sett annorlunda ut om vi hade haft homogena grupper.

22 Att koda materialet var för sig och efter detta tillsammans gå igenom samma material och kodning för att jämföra likheter och skillnader som vi fått fram anser vi gjorde att vi fick med fler aspekter än om vi suttit tillsammans och kodat de transkriberade materialet. Att flera personer gått igenom samma material ökade också reliabiliteten. För att styrka materialet som vi fått fram tog vi med citat från deltagarna detta ökade trovärdigheten av resultatet (Wibeck, 2010). Det som framkommit i vår studie har visar stora likheter med tidigare forskning och litteratur vilket tyder på att dessa uppfattningar om balans är utbredd bland människor. Eftersom vi endast hade tolv deltagare så är det svårt att dra generella slutsatser. Att kunna dra generella slutsatser var inte heller syftet med studien utan fokus var att öka förståelsen för fenomenet, i liket med andra kvalitativa studier (Lantz, 2007). Man ska också vara medveten om att deltagarna lever i ett västerländskt samhälle och man kan inte dra slutsatser om annat än västerländska kulturer utifrån resultatet. Vi hade blandade grupper med avseende på livssituation, sysselsättning och ålder och fick därför en variation av erfarenheter. Detta gjorde att vi inte kunde generalisera slutsatserna om hur olika specifika grupper uppfattar aktivitetsbalans till exempel pensionärer utan fokus var om den gemensamma uppfattningen i gruppen. Resultatdiskussion Att balans beskrivs som relaterat till hälsa och välbefinnande är mycket vanligt inom arbetsterapi, till exempel så beskrivs antagandet att hälsa kräver balans mellan aktivitet och vila som ett grundantagande för arbetsterapins filosofi i den etiska koden för arbetsterapeuter (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004). Denna relation är inte fastställd även om det finns forskning som tyder på att det finns ett samband mellan balans och hälsa (Backman, 2010; Matuska & Christiansen, 2008; Wagman et al., 2012). I studien beskrev deltagarna balans som mycket betydelsefullt för hälsa och menade att obalans kunde leda till bland annat stress och fysisk och psykisk ohälsa. Att stress till stor del är en följd av obalans mellan krav och resurser är något som även diskuteras i boken Ur balans av Perski (2006). I vår studie var relationen mellan balans och hälsa till största delen underförstådd. Detta tror vi kan bero på att uppfattningen om denna relation är utbredd i samhälle. Detta visar sig också tydligt i en konceptanalys av Wagman et al. (2011) där uppfattningen om att balans leder till hälsa verkade ingå i definitionen i vissa studier.

23 Vi såg också en trend i resultatet där deltagarna fokuserade på negativa aspekter av fenomen och oftare tog exempel på vad obalans kunde leda till. Detta stämmer överens med det som Anaby et al. (2010) funnit att fokus för människor ligger på hur obalans påverkade välbefinnandet. Författaren skriver vidare att det finns en tendens hos människor att det som man inte kan göra har större inverkan på upplevelsen av välbefinnande än det man kan göra. Simonsson (2008) menar att människor omedvetet och automatiskt tänker negativt eftersom människan under evolutionen var tvungen att snabbt upptäcka faror för att överleva. Författaren menar att vi människor har en benägenhet att befara det värsta och detta påverkar våra liv, då vi reagerar starkare på något som är negativt än positivt. Något som framkom i resultatet var att flera aspekter av tid påverkade upplevelsen av balans. Enligt Matuska och Christiansen (2008) och Pierce (2003) finns det i det västerländska samhället idag en uppfattning om att tiden inte räcker till för att hinna med alla aktiviteter som man vill och måste göras. Man anser att tiden måste fördelas och planeras och planeringen av tid innebär även aktivitetsplanering eftersom man genom att planera sin tid gör ett val gällande vilka aktiviteter som ska utföras. Detta synsätt på tid var en vanlig uppfattning bland deltagarna. Inom arbetsterapi beskrivs människan som en aktiv varelse med behov att utvecklas (FSA, 2004; Wilcock, 2006) och även samhället värderar att vara aktiv och produktiv högt (Pierce, 2003). Dessa båda faktorer tror vi kan bidra till att människor kan ha svårt att inte ta på sig för mycket aktiviteter. Egen tid var något som identifierades som mycket viktigt för balans av deltagarna. Det viktigaste för upplevelsen av egen tid var att man själv hade möjlighet att välja vilka aktiviteter man ville utföra och även att man hade tid för dessa aktiviteter. Detta visar likheter med vad Anaby et al. (2010) och Matuska och Christiansen (2008) skriver om att en persons ideala tidsfördelning mellan aktiviteter och den faktiska tidsfördelning som personen har ska överensstämma för att man ska uppleva balans. Författarna beskriver att ju högre överensstämmelse desto högre uppfattning av hälsa och balans. Detta visar på att ha tid att utföra självvalda aktiviteter är mycket viktigt för balans. För en upplevelse av balans räcker det inte med att veta vilka aktiviteter man vill utföra om man inte har tid för dessa, det räcker inte heller att ha tid för aktiviteter om man inte har valt dem själv. Denna uppfattning var också något som var mycket vanlig i vår studie.

24 Backman (2010) kritiserar uppdelningen i aktivitetsområden och menar att detta kan leda till att man fokuserar på att det finns en rätt mängd tid att spendera på olika aktiviteter i livet. Detta var dock inget som framkom i studien. Även om deltagarna gjorde uppdelningen i aktivitetsområden så ansåg de ändå att det inte fanns någon optimal tidseller aktivitetsfördelning för alla människor. Deltagarna betonade, i likhet med Pentland och McColl (2008), att det var viktigt att lyssna till sig själv och ifrågasätta sina aktivitetsval och den tid man lägger på olika aktiviteter. Deltagarna tog även upp att det var viktigt att inte alla delar av livet var i obalans samtidigt. Detta kan kopplas till det som Wagman et al. (2010) beskriver att ett privatliv i balans kan vara ett skydd mot stress och obalans på jobbet och att man ska ta hänsyn till en klients privatliv även vid arbetsrehabilitering. Precis som i konceptanalysen av Wagman et al. (2010) var den vanligaste uppdelningen i studien den mellan arbete/studier och övrig tid. Deltagarna beskrev även att det fanns en konflikt mellan dessa två delar av livet i likhet med vad Backman (2010) beskriver att människor idag upplever att det är svårt att hinna med både krav från arbetsliv och privatliv. Det finns en uppfattning om att om man bara skyndar sig nu så skapar man tid längre fram då man inte behöver stressa. Författaren skriver att det finns en vanlig uppfattning om att det problematiska med balansen mellan arbete och övrig tid är tidsbrist, att man har för mycket att göra på för lite tid. Backman (2010) betonar, i likhet med deltagarna att man måste ifrågasätta om de aktiviteter man utför verkligen är nödvändiga. Av resultatet framkom även att deltagarna ansåg att ha tid för nära relationer var viktigt för balans. Att deltagarna betonade vikten av sociala relationer kan bero på att människan är en social varelse och att det är avgörande för utformningen av en persons aktivitetsmönster och liv och att ha eller inte ha nära relationer (Christiansen och Townsend, 2010; Pierce, 2003). Matuska och Christiansen (2008) beskriver att sociala nätverk och stöd från omgivningen ökar välbefinnande och minskar stress. Även i en studie Wagman et al. (2012) beskrivs goda relationer och att veta att de närmaste mår bra som den viktigaste aspekten för att uppleva balans. En av de viktigaste aspekterna för balans som framkom i studien var att man måste lyssna till sina behov och värderingar. Detta beskrivs som viktigt även av Wagman et al. (2010). De menar att känslan av balans delvis beror av i hur stor utsträckning en person kan låta bli att påverkas av till exempel sociala normer och reklam.