Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Relevanta dokument
Låt oss hållas starka!

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kost för unga idrottare

Bra mat för seniorer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Årets Pt 2010 Tel

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat och dryck för dig som har diabetes

Tio steg till goda matvanor

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Allt du behöver veta om smart viktminskning

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Allt du behöver veta om smart viktminskning

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Maria Svensson Kost för prestation

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Varför ska man ha ett balanserat?

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Återhämtningsmål direkt efter träning

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Aktiv Föreläsning. Kost

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Yvonne Wengström Leg. Dietist

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Frukost och mellanmål

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre"

Inledning. Varför är det viktigt med mat

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Lilla. för årskurs 8 & 9

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Så minskar du risken att falla

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Älsklingsmat och spring i benen

Kostråd energirik kost

Råd för en god hälsa

Transkript:

Tuffa killar och mat

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre, men allt för få söker hjälp för sitt ätande eftersom det är så jobbigt och tråkigt. Men det stämmer inte. Att äta bra är inte alls så svårt som många tror och det är den rätta vägen till välmående för alla. De vanligaste hindren för ett bättre ätande bland finländarna är en upplevd brist på självdisciplin och en ovilja att ge upp favoritmaten. Och det är väl inte så konstigt, med tanke på alla strejker, kurer och olika dietregler som man ofta försöker följa. De har dock inget att göra med en form av bra ätande där man inte ger upp favoritmaten och där man inte går med på att göra ätandet till något så besvärligt att man behöver självdisciplin. Bra ätande är gott, passar in i vardagen, flexibelt och relativt problemfritt saker som man inte ska ge avkall på och samtidigt förbättras matvanorna. Det är möjligt, och det är lättare än man tror. Ett lämpligt förhållningssätt till ätandet Tankesättet är avgörande för ätandet. Om man inte är intresserad av att äta leder det till att få oavsiktligen äter bra. Om man är för strikt med ätandet orkar ingen med en och antagligen lider matlagningen också, eller i alla fall mångsidigheten och flexibiliteten i ätandet. Man måste alltså hitta en medelväg: ett sätt för att försöka äta bättre, men som inte kräver att man börjar göra något som inte känns bra eller som inte intresserar en. Nu handlar det inte bara om huruvida det är roligt att äta eller inte. Det är även frågan om att kontrollera ätandet. Vår hungerreglering blir förvirrad, vilket leder till överätande, om vi börjar fundera för mycket på saker och ting. Kontrollen över ätandet följer den U-formade kurvan nedan där man får de bästa resultaten om man förbättrar ätandet i det stora hela och inom ramarna för eget tycke och smak, men där man inte är för allvarlig och noggrann, eftersom vår hungerreglering då störs. Det är inte vettigt att göra mer, men med dåliga resultat. Kvalitet av ätande (stigande) Subjektiv noggrannhet och allvarsamhet av dietförbättring

Det viktigaste bildar ett mönster Hemligheten bakom att äta bra på ett lätt sätt är ett flexibelt förhållningssätt och en fokusering på det väsentliga. Oberoende av din målsättning är några av ätandets grundprinciper avgörande, och en hel hög med andra saker är mindre viktiga eller betydelselösa. I början ska du koncentrera dig på vad som är väsentligt för just din målsättning och senare fortsätta med de mindre viktiga principerna, om du fortfarande känner dig motiverad. Du når oftast redan ditt mål om du följer de övergripande linjerna. De viktigaste grundprinciperna för din målsättning kan indelas enligt följande: Kondition/ motion Viktkontroll Ork/ energi Hälsa Regelbundet ätande Protein till varje måltid Tillräckligt drickande och dryckernas typ Regelbundet ätande Mängden frukt, bär och grönsaker Typ av drickande Regelbundet ätande Tillräckligt drickande Mängden frukt, bär och grönsaker Protein till varje måltid och lämpligt med fett Mängden frukt, bär och grönsaker Oljor, vegetabiliska fetter och fisk Förnuftiga kolhydratsval

Regelbundet ätande lunch frukost Alla vet att det är viktigt att äta regelbundet. Allt för få märker dock när det inte längre fungerar som det ska. Syftet med regelbundet ätande är att se till att blodsockret inte sjunker för lågt, vilket leder till trötthet, irritation, våldsamt ätande och onödiga begär. Hur börjar man äta mer regelbundet? Huvudregeln för regelbundet ätande är att när eftermiddagen närmar sig ska hälften av dagens mat vara uppäten. Allmänt sett ska man alltså äta ordentligt under den första halvan av dagen. Pröva olika frukostar, rikligare frukostar, rikligare luncher, tidigare luncher eller mellanmål på eftermiddagen. Om du i något skede under dagen blir alldeles för hungrig lönar det sig att lära dig hur du ska förändra ditt ätande så att det sker mera sällan i fortsättningen. Det är även tillåtet att äta ordentligt på kvällen. Syftet med att äta ordentligt under dagen är att säkerställa att man på kvällen äter för att man känner av en normal hunger, och inte för att man ger efter för begär eller känner sig vrålhungrig.

mellanmål middag kvällsmål Regelbundet ätande kan bäst bedömas med följande frågor: Hur ofta blir din hunger till en kraftig störande faktor (du får bråttom att äta el. likn.)? Hur ofta småäter du om kvällarna, även om du inte känner dig hungrig? Svar: Mer sällan än 5 dagar i månaden = inget problem 5 10 dagar i månaden = inget stort problem, men beroende på din målsättning skulle en förbättring vara bra 10 20 dagar i månaden = det oregelbundna ätandet orsakar kännbara svårigheter med ditt ätande Över 20 dagar i månaden = oberoende av din målsättning är det oregelbundna ätandet det som du först och främst måste förbättra

Mjölk Hälften av tallriken grönsaker

Frukt och grönsaker Frukter, bär och grönsaker har två centrala egenskaper som inte på något sätt kan ersättas de lättar upp kosten och utgör en antioxidantbomb som man inte kan få med piller. Ett halvt kilo grönsaker per dag är en bra målsättning och man kan även äta mer än det. Låter det som ett helt ämbar? Som tur är det inte det. En bra tumregel för grönsaker är följande: Ät 1 2 frukter per dag ingen skillnad vilka frukter du äter. Ät två måltider per dag, varav minst en tredjedel består av grönsaker. Om du inte äter 1 2 frukter per dag ska du fundera på hur du skulle kunna få in dem i din kost. Kan du lägga till bär i din smoothie eller fil under frukosten? Kan du ta med en banan som mellanmål till arbetet? Lunchen och middagen är grönsakernas transportfartyg om du inte äter två måltider per dag bör du fundera på orsaken. Är det tidsbrist, brist på ork och kunnande eller känner du inget behov av det? Ofta finns det ett behov av att äta middag, men om den ändå förblir oäten bör du lära dig hur man snabbt gör bra måltider, även när man är hungrig. Grönsakernas smak upplevs ofta som ett problem. Om du tycker om grönsaker som de är kan du skatta dig lycklig, eftersom hemligheten bakom bra ätande för de flesta är att lära sig vad man kan tillsätta till grönsakerna så att de får mer smak. Allt är tillåtet och det är hög tid för dig att börja fundera över hur grönsakerna bäst slinker ner. Drycker Vatten, mjölk, surmjölk, kaffe och te är fritt villebråd. Alltså rekommenderade drycker. Några glas juice nu och då har definitivt sin plats i vardagen. Det finns skäl att se över dryckeskonsumtionen om du vet att du dricker mycket (över en halv liter per dag) saft, energidrycker eller läskedrycker. Vatten är bra som törstsläckare, mjölk eller surmjölk som måltids- eller mellanmålsdryck och kaffe/te kan du dricka när du känner för det. Mjölk och surmjölk är de enda dryckerna som näringsmässigt har ett värde i och med att de är goda proteinkällor och innehåller många essentiella näringsämnen. Samtidigt är de trots energiinnehållet viktneutrala eller möjligtvis till och med nyttiga, dvs. de ger en utmärkt mättnadskänsla i förhållande till sitt energiinnehåll. Att dricka tillräckligt är i sig viktigt för energin. För män är 1,5 liter per dag en bra utgångspunkt och sedan kan man öka konsumtionen i samband med motion och enligt omständigheterna. En viktig signal om att du har druckit för lite är om du under den första halvtimmen av motionspasset ofta känner dig törstig.

Inta protein även till frukost

Protein till varje måltid Ett något mindre välkänt kriterium för bra ätande är att inkludera ett proteinhaltigt näringsämne, dvs. mjölkprodukter, ägg, kött, fisk eller bönor, i de flesta av dagens måltider. Protein gör maten mättande, fungerar som uppbyggnadsämnen för musklerna och har positiva hormonella effekter på kroppen. De huvudsakliga måltiderna innehåller oftast proteiner, medan det varierar för frukosten och mellanmålen. Man orkar inte långt på bara havregrynsgröt till frukost och finländarnas vanligaste mellanmålslösning en smörgås med pålägg är inte riktigt tillräckligt för att fylla behovet av protein. En ordentlig mängd proteinhaltigt näringsämne borde också alltid finnas med. Gröt som görs på mjölk eller ett ägg eller en yoghurt vid sidan av gröten är en bra början, och det lönar sig att leta efter alternativ till smörgåsarna som snabba mellanmål. Olja i maskinen och gas med kolhydraterna Kroppen behöver fett, men med någon typ av kvalitativ balans. Det lättaste sättet att få koll på kvaliteten är att använda rikligt med vegetabiliska oljor, oljebaserade produkter (salladsdressing, majonnäs osv.) och fisk, nu och då ångkokt med en näve nötter. De här får kroppen i skick utan att man i övrigt behöver fundera så mycket på fettet. Mjölk- och köttprodukter med lägre fetthalt är bra alternativ, om man hittar lämpliga alternativ som passar den egna smaken. En kost som främjar välmående kan förverkligas med olika mängder kolhydrater. Spannmålsprodukter, potatis och andra kolhydratrika ämnen kan man äta om man själv vill och orkar ät dem om du tycker om dem, men om du inte tycker om dem kan du hoppa över dem. Och om du känner dig bättre av att minska på kolhydratrik mat så ska du fortsätta med det, men om det försämrar din ork så lönar det sig inte att dra ner på kolhydraterna. Lyssna alltså på dig själv och inte på andra. Oberoende av om du äter mer eller mindre så är kvaliteten det viktigaste: de flesta spannmålsprodukterna bör vara fullkornsprodukter och sockerhaltiga ämnen ska användas förnuftigt. Att välja lättsockrade produkter är vettigt om smaken inte lider. Text: Patrik Borg

www.maitojaterveys.fi www.kunto.fi www.miessakit.fi Materialet är delvis finansierat av jord- och skogsbruksministeriet