Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Relevanta dokument
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

ARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Samhällskunskap. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Bilaga 7: OH-underlag

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

Kursplan: Samhällskunskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Statens skolverks författningssamling

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Oskuld är ingen skuld

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

samhällskunskap Syfte

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Religionskunskap. Ämnets syfte

Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm

SEXUELL HÄLSA HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET M ED SEXUELL HÄLSA

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MIK i skolans styrdokument

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

(14) Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

Transkript:

Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har även publicerat stödmaterialet Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan1 som beskriver hur gymnasielärare kan arbeta med sexualitet, jämställdhet och relationer i sina ämnen, läs gärna detta. Koppling till läroplan Läroplanen motiverar egentligen för vem som helst på skolan att genomföra detta metodmaterial. Kanske har skolan en gemensam temadag där metodmaterialet passar in? Nedan beskrivs de normer och värden som ska genomsyra skolan samt vilka riktlinjer alla som arbetar i skolan ska följa. Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. [...] Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.11-12, Skolverket) Koppling till ämnes- och kursplaner Nedan presenteras utdrag ur några ämnesplaner på gymnasiet för att underlätta för dig som lärare när och var materialet skulle kunna passa in. Gymnasiegemensamma ämnen Idrott och hälsa Naturvetenskap Samhällskunskap Programspecifika ämnen Pedagogik Socialt arbete Sociologi 1. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3012 2

Idrott och hälsa Metodmaterialet passar väl in i ämnet Idrott och hälsa. Nedan utdrag är taget från ämnets syfte och motiverar metodmaterialet. Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.83, Skolverket) Utöver syftesbeskrivningen så finns stöd att hämta i att: Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att utveckla förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.84, Skolverket) Naturvetenskap Metodmaterialet passar väl in i ämnet Naturvetenskap, särskilt i kurserna 1a1 och 1b där centralt innehåll beskrivs i nedan utdrag. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.127, Skolverket) Samhällskunskap Metodmaterialet passar väl att använda i ämnet samhällskunskap, bland annat finns nedan utdrag att läsa i beskrivningen av ämnets syfte. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.143, Skolverket) Nedan utdrag beskriver vad ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar för att utveckla. 1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.143, Skolverket) Ovan utdrag ur syfte och gällande vad elever ska ges förutsättningar för att utveckla gäller för kurserna Samhällskunskap 1a1, 1a2, 1b, 2 och 3. 3

Samhällskunskap 1a1 och 1b I samhällskunskap 1a1 och 1b återfinns nedan utdrag i beskrivningen av centralt innehåll. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.145 och s.150, Skolverket) Samhällskunskap 2 I samhällskunskap 2 återfinns nedan utdrag i beskrivningen av centralt innehåll. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Läroplan för gymnasieskola 2011 s.155, Skolverket) Pedagogik Ämnet pedagogik omfattar en rad olika kurser varav metodmaterialet passar inom flera utav dem. Undervisningen i ämnet pedagogik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människor lär, utvecklas och socialiseras i olika sammanhang samt kunskaper om olika teorier om det. Nedan är ett utdrag ur vad undervisning i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättning för att utveckla: Kunskaper om människors lärande, liv och växande och om olika villkor för det samt om sociala och pedagogiska sammanhang. (Ämnesplan för pedagogik 2011 s.1, Skolverket) Barns lärande och växande I kursen Barns lärande och växande återfinns nedan utdrag i beskrivningen av centralt innehåll. Hur till exempel genus, klass, etnicitet, funktionsnedsättningar och fritid påverkar barns levnadsvillkor. (Ämnesplan för pedagogik 2011 s.5, Skolverket) Lärande och utveckling I kursen Lärande och utveckling återfinns nedan utdrag i beskrivningen av centralt innehåll. Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor. Människors olika villkor för lärande och växande och hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta. (Ämnesplan för pedagogik 2011 s.10, Skolverket) Människors miljöer I kursen Lärande och utveckling återfinns nedan utdrag i beskrivningen av centralt innehåll. Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor. Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i. 4

Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang. Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktions nedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor. Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering. (Ämnesplan för pedagogik 2011 s.12, Skolverket) Socialt arbete Metodmaterialet passar väl in i ämnet Socialt arbete, särskilt i kursen med samma namn (Socialt arbete), där undervisningen i ämnet bland annat ska ge eleverna förutsättningar för att utveckla följande: Kunskaper om sociala frågor och problem på samhälls-, grupp- och individnivå. Förmåga att diskutera egna, andras och samhällets attityder till och värderingar av människors olika levnadsvillkor. (Ämnesplan för Socialt arbete 2011 s.1, Skolverket) Sociologi Metodmaterialet passar väl in i ämnet Sociologi där undervisningen i ämnet bland annat ska ge eleverna förutsättningar för att utveckla följande: Kunskaper om hur människor och samhället formar varandra, utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv. (Ämnesplan för Sociologi 2011 s.1, Skolverket) Sociologi I kursen Sociologi återfinns nedan utdrag i beskrivningen av centralt innehåll. Skapandet av samhällen, kulturer, identiteter, sociala processer och socialisation. Sociala strukturer utifrån klass, genus, etnicitet, kultur och religion. Sociala normer och kategoriseringar av människor. Innebörden av integritet, social kontroll, segregering och marginalisering. Diskriminering, jämställdhet och likabehandling. Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Aktuella sociala frågor. (Ämnesplan för Sociologi 2011 s.4, Skolverket) 5