Internationella utbyten och samarbeten inom. Förskola, Grundskola och Gymnasium

Internationella utbyten och samarbeten inom Förskola, Grundskola och Gymnasium

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete över nationsgränser. Vårt uppdrag är att stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning. Vi fördelar allt från bidrag till olika samarbets- och utvecklingsprojekt till individuella stipendier för utlandspraktik, lärarutbyte och fortbildning. Under 2006 fick exempelvis 350 lärare stipendium för att delta i fortbildning utomlands. Och över 30 000 svenska barn och ungdomar var engagerade i olika europeiska projekt. Allt genom de möjligheter som Internationella programkontoret erbjuder. I den här broschyren kan du läsa om vad några av landets för-, grund- och gymnasieskolor har gjort med stöd från våra program. Till exempel gymnasieelever från Vasaskolan i Gävle, som har varit i Nicaragua för att diskutera demokrati och jämställdhet. Eller Holmsjö skola i Blekinge som deltar i ett kulturellt projekt med europeiska danser som tema. Genom Internationella programkontoret får du in perspektiv, erfarenhet och kunskap från andra länder i undervisningen. Det är en mycket nyttig erfarenhet för alla lärare, elever och annan personal inom skolan. Internationella kontakter och kunskap om andra kulturer blir allt viktigare i en alltmer globaliserad värld. Vi hoppas att den här broschyren ska inspirera dig att också delta. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om något av våra program. Eller om du vill diskutera dina tankar och idéer kring internationalisering. Ulf Melin Generaldirektör

Jag känner mig stärkt som människa av den här erfarenheten. Jag har lärt mig mycket om både mig själv och andra. Om jag inte hade åkt till Tjeckien hade jag nog inte vågat ta jobbet jag har idag. Carolina Sundkvist, lärare vid Slagnässkolan i Slagnäs Praktik på tjeckisk skola blev lärorik upplevelse Carolina Sundkvist hade just avslutat sin lärarutbildning när hon reste till en liten stad i Tjeckien för att praktisera på en skola. Staden heter Uherské Hradišt och där stannade hon i tre månader för att hjälpa till med undervisningen i engelska. Hon valde Tjeckien, därför att det är ett okänt land, men också ett intressant land. Kunskaperna i tjeckiska var näst intill obefintliga, i alla fall i början av vistelsen, men i slutet kunde hon förstå ett samtal. I Zakladaniskolan höll hon konversationslektioner, alltid med en tjeckisk lärare närvarande. På så sätt fick både lärare och elever möjlighet att praktisera engelska på ett nytt sätt. Och Carolina Sundkvist lärde sig hur ett annat europeiskt lands skolsystem fungerar. Jag behärskade varken språket eller koderna och upplevde att bli tolkad inför lärare och elever. I mitt yrke kommer jag att möta barn och föräldrar från andra länder och kan förstå deras situation, säger hon. Personligen känner hon sig styrkt av sin vistelse. Hon har lärt både om sig själv och om andra. Nu arbetar hon som lärare i en liten inlandsby i Norrbotten med omkring 100 bofasta. Byn ligger mellan Arvidsjaur och Arjeplog, och här har hon 14 elever i blandade åldrar. Hit kom jag ensam och här har jag lärt känna lokalbefolkningen, precis som i Tjeckien. Hade jag inte åkt dit hade jag nog inte vågat ta jobbet här, säger hon. Nu planerar hon att starta ett samarbete med sin gamla värdskola. Comenius assistenter Genom denna programaktivitet inom Programmet för livslångt lärande (LLP) kan du som är blivande lärare söka praktikplats på en förskola, skola eller vuxenutbildningsinstitution i Europa. Praktiken är på 3 10 månader och är öppen för lärarstuderande inom alla ämnesinriktningar. Du ska dock ha minst två års högskolestudier bakom dig. Nyutexaminerade lärare som ännu inte har fast anställning kan också söka till programmet. Den som blir beviljad en plats får bidrag för resa och försäkring, samt ett månatligt stipendium.

Att ha henne här var ovärderligt, både för eleverna och för oss lärare. Hon hjälpte eleverna även de som har svårt för engelska att komma loss. De fick upp ögonen för engelskan och även för möjligheten att jobba utomlands längre fram i livet. Jag tror att de tyckte det var spännande med en utländsk lärare som var lite yngre. För oss lärare har hennes närvaro betytt mycket genom att vi fått en inblick i en annan kultur. Ann-Christin Rejnus, lärare på Hotell- och restaurangprogrammet på Östra gymnasieskolan i Umeå Comeniusassistent lyfte undervisningen i engelska Hur gör man ett ämne som engelska mer intressant för elever som läser på yrkesinriktade gymnasieprogram? För att ta lite nya grepp när det gäller engelskundervisningen beslöt Hotelloch restaurangprogrammet på Östra gymnasiet i Umeå att ansöka om att vara värdskola för en Comeniusassistent. Assistenten Emmy Durnez från Belgien fick undervisa och vara en stödresurs i kärnämnet engelska. Men hon fick också vara med på lektionerna i Hotell- och restaurangprogrammets karaktärsämneskurser, till exempel restaurangkök, servering och chark. Tanken var att Emmy skulle hjälpa till att integrera språket även i dessa ämnen, för att få engelskan som fackspråk att kännas mer användbart för eleverna. Som assistent fick hon bland annat ta fram kompendier på engelska för varje kursområde. Hon fick också berätta om sig och sitt land och blev inbjuden av skolans franskalärare att medverka under deras lektioner. Den utländska assistenten har haft många positiva effekter. För elevernas del blev engelskan roligare och mer levande. Emmys närvaro gjorde också att de svaga eleverna i större utsträckning tog chansen att prata engelska. För lärarna har assistenten bland annat inneburit en inblick i en annan kultur och ett annat lands utbildningssystem. En utländsk assistent innebär en variation i vardagen. Något nytt händer på skolan både för elever och lärare, säger Ann-Christin Rejnus som var Emmys handledare. Comenius värdskolor Förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningsinstitutioner har möjlighet att ta emot en utländsk praktikant under 3 10 månader. Praktikanterna är blivande lärare från andra europeiska länder, som har sökt praktikplats genom programmet Comenius assistenter. Meningen är att praktikanten ska vara en extra resurs i den ordinarie undervisningen på värdskolan, och samtidigt tillföra andra perspektiv från sitt hemland. Praktikantens vistelse i Sverige finansieras genom ett stipendium.

Ingrid Mattisson, lärare på Holmsjö skola Större intresse för andra länder tack vare Comeniusprojekt Projektet har skapat ett intresse för de länder som deltar hos både elever och lärare på Holmsjö skola. Det är roligt att få se hur man jobbar med barnkultur och med sång och dans i andra länder. Och att de utländska skolorna får se hur vi har det. Sådana här samarbeten gör också att man skärper till sig när det gäller engelskan. Hur kan sång och dans integreras i skolundervisningen? I projektet Dancing through Europe utbyter europeiska skolor erfarenheter på området och delar med sig av barnkultur från sina länder. Projektet har samordnats av en skola i Wroclaw i Polen, med Holmsjö skola i Sverige samt skolor i Spanien, Bulgarien och Rumänien som partners. Genom Dancing through Europe har lärargrupper fått möjlighet att besöka varandra, ta del av varandras undervisning och exempel på barnkultur. Mellan besöken har skolorna utväxlat CD-romskivor, där man framfört olika danser. I projektet har lärare och elever i åldrarna 6-12 år på Holmsjö skola bland annat satt upp en föreställning med dramatiseringar av Alice Tegnérs sånger. Föreställningen framfördes live när en utländsk lärargrupp var på besök hösten 2006. Och den förevigades digitalt, så att även annan skolpersonal och elever på de fyra samarbetsskolorna skulle få ta del av den. Nu planerar Holmsjö en liknande föreställning med Astrid Lindgren som tema. Dancing through Europe har bland annat ökat Holmsjöelevernas intresse för engelska och för andra länder. Dessutom har projektet uppenbarat en del kulturella skillnader när det gäller kultur i skolan. I de forna öststaterna handlar det mycket om traditionell folkdans. Vi är nog lite friare i Sverige, säger Ingrid Mattisson, lärare och projektansvarig på Holmsjö skola. Comenius partnerskap Du som är elev eller lärare i förskolan, grundskolan eller gymnasiet kan delta i ett Comenius partnerskap (hette tidigare skol-, språk- respektive skolutvecklingsprojekt). Det innebär att man driver ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan ett antal europeiska skolor, utifrån ett gemensamt tema. Det måste alltid vara en skola som står bakom ansökan. Du kan inte ansöka om ett projekt som enskild person.

Om man jobbar ute i skolan är det verkligen en kick att få göra en sådan här sak. Läroböckerna är ju ofta ganska tillrättalagda. Genom att åka till ett annat land får man en massa intryck som gör undervisningen mer levande. För mig som franskalärare gör det att det blir mer än bara ett språk och en struktur som man förmedlar till eleverna. Inga-Lill Bengtsson, lärare i franska på Fuxernaskolan i Lilla Edet Jag kände mig som en ung studentska på nytt Sommaren 2007 tillbringade Inga-Lill Bengtsson, lärare i franska på Fuxernaskolan i Lilla Edet, tio dagar i den franska staden Tours. Genom Comenius fortbildningsstipendier fick hon möjlighet att gå en kurs riktad mot just franskalärare på universitetet i Tours. Kursen anordnades av Uppsala universitet och handlade om hur franskundervisningen kan förnyas till form och innehåll. Kursen var uppbyggd med föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Men även fältstudier enskilda och i grupp och så blev det tid till flera studiebesök. Gruppen besökte franska skolor privata liksom offentliga och åkte på utflykter till slott och andra sevärdheter. Vi fick ett fantastiskt vänligt bemötande från alla håll och det var en väldigt positiv stämning i gruppen, säger Inga-Lill Bengtsson. Under kurstiden bodde Inga-Lill i en fransk värdfamilj, något hon tycker gav vistelsen en extra dimension. Överhuvudtaget fick hon mycket med sig i bagaget hem till Sverige. Nya impulser till sin undervisning i form av tips på användbar samtida fransk litteratur och musik. Och kontakter med lärarkollegor, som hon nu brukar mejla med för att dela med sig av bra undervisningsmaterial. Men framför allt har utlandsfortbildningen gett extra arbetsglädje och inspiration. Jag kände mig som en ung studentska på nytt när jag gick där till universitetet, säger hon med eftertryck. Comenius fortbildningsstipendier Comenius fortbildningsstipendier ger dig möjlighet att kompetensutveckla dig utomlands. Du som arbetar på en skola eller på annat sätt arbetar med utbildning (lärarutbildare, studievägledare, handledare och så vidare) kan söka stöd för att delta i kurser tillsammans med kolleger från andra europeiska länder. Kurserna pågår under 1 6 veckor. Det finns också möjlighet att praktisera på en skola eller annan partnerorganisation i ett annat europeiskt land. 11

Sven Persson, docent i pedagogik på lärarutbildningen vid Malmö högskola Lågstadiebarn får lära sig forskningsmetoder Det finns en oerhörd lust att lära hos barnen när de får utgå från sina egna frågor, och söka svaret på egen hand. Den viktigaste insikten är att barn faktiskt har förmåga att genomföra ett sådant projekt. Vi samarbetar med lärarna i de olika länderna och diskuterar vilket stöd man ska ge till barnen. Det finns en vilja hos alla inblandade att arbeta med de här metoderna, och det är roligt och mycket spännande. Utgå från barnens egna frågeställningar och låt dem själva söka svaren på ett forskningsinriktat, systematiskt undersökande sätt. Det är en grundidé i projektet CARIPSIE (Children as Researchers in Primary Schools in Europe), som Lärarutbildningen vid Malmö högskola deltar i. Projektet är ett samarbete mellan skolor och lärosäten i sju olika europeiska länder. Syftet är att undersöka på vilket sätt barn i lågstadieåldern kan lära sig med hjälp av forskningsmetoder, men också att undersöka hur barnens egna frågeställningar eventuellt skiljer sig åt i olika länder. Genom projektet hoppas vi kunna få barnen att använda en annan typ av verktyg för sitt lärande, och på så sätt förbättra undervisningen och barnens inlärningsförmåga. Vi hoppas också få en inblick i barns erfarenheter och omgivning i de olika länderna, säger Sven Persson, docent i pedagogik vid Malmö högskola. Barn ställer spontant många frågor som handlar om deras erfarenheter utanför skolan, exempelvis i stil med: Varför röker folk när det är så farligt?. Sådana frågor brukar inte platsa i den vanliga undervisningen. I det här projektet får barnen chansen att ställa dem. Barnen kan lära sig av själva processen. Om ni vill veta detta, hur ska ni då ta reda på svaret?, säger Sven Persson. Han ser metoden som ett sätt att öka barnens möjlighet att påverka. Och få de vuxna att, på ett annat sätt, se vad det är för kunskap och kompetens som barnen behöver. Projektet innehåller också ett studentutbyte, som gör det möjligt för lärarstuderande att praktisera på skolor och arbeta med de här frågorna. Comenius multilaterala projekt I ett multilateralt projekt kan institutioner, särskilt sådana som utbildar och fortbildar lärare, samarbeta för att förbättra utbildningen på olika sätt. Det kan handla om utveckling eller anpassning av kursplaner, utbildningsmaterial, undervisningsmetoder etc. Projekten pågår i två år och delfinansieras genom bidrag från EU-kommissionen. Inom projektet är det också möjligt att organisera praktikutbyten för lärarstuderande. Ansökningar görs direkt till EU-kommissionen. 12

Jag har fått jättemycket tips på lektionsövningar och upplägg på undervisningen. De är väldigt intresserade av demokratifrågor i Nicaragua. De diskuterar mycket politik och samhällsfrågor på gatan och på arbetsplatsen. Jag får otroligt mycket fortbildning på alla sätt och vis. Personliga kontakter. Kulturmötet ger mig mycket privat också, eftersom det är frågor som intresserar och engagerar mig. Hanna Wintje, lärare i samhällskunskap och historia på Vasaskolan i Gävle Utbyte med Nicaragua ger perspektiv på tillvaron Machokultur, demokrati och miljö. Dessa tre frågor har varit i fokus i ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Nicaragua, som Vasaskolan i Gävle deltar i. Elever i gymnasiets årskurs 3 har fått möjlighet att, tillsammans med två lärare, åka till Nicaragua i samband med sitt projektarbete. Där har de bott i familjer, besökt skolor och deltagit i seminarier för att diskutera olika samhällsfrågor. De har även gjort studiebesök på olika människorättsorganisationer och rättvisemärkta kaffeodlingar. Hanna Wintje är en av tre lärare på skolan som varit med och startat projektet. Det hela började med att hon åkte med på en så kallad global resa, genom Den Globala Skolan. Efter den resan kände vi att vi ville fortsätta arbeta med utvecklingsfrågor. Och vi ville få eleverna engagerade. Genom Programkontorets skolstipendier kunde lärarna åka till Nicaragua för att planera och inleda ett samarbete med skolor på plats. Det hela har lett till ett fördjupat samarbete, med elev- och lärarutbyte. Vi vill öka förståelsen mellan ungdomar i Sverige och i andra länder och kulturer. Eleverna kommenterar också mycket kring det, att de får ett annat perspektiv på sitt eget liv när de kommer hem igen, säger Hanna Wintje. Svenskarna har slagits av att nicaraguanerna trots många svårigheter som fattigdom, korrumperade politiker och ojämlika familjeförhållanden har en så positiv syn på tillvaron. Den värme och glädje man möts med är det starkaste intrycket för mig. I oktober 2007 tog Vasaskolan också emot en grupp på sex lärare och tre elever från Nicaragua. Och de långväga gästerna förvånades även över hur en del saker förhåller sig i Sverige. I deras värld kan man inte ha dreadlocks och hängande byxor och samtidigt vara toppelev. Så det fascinerades de av när de kom hit (skratt). Men de tycker att det är roligt att de svenska eleverna är så självständiga och motiverade, konstaterar Hanna Wintje. Programkontorets skolstipendier Programkontorets skolstipendier ska stimulera samarbete mellan skolor i Sverige och utomlands. Du som arbetar inom förskola, barnomsorg, grundskola eller gymnasium kan söka stöd för att etablera och utveckla internationella kontakter. Målet är att utveckla ett långsiktigt samarbete med projekt och utbyten. Förutom detta ger programmet dig också möjlighet att söka ett konferensstipendium för att åka på en internationell konferens. Kravet är att du deltar aktivt genom att exempelvis leda en workshop eller hålla ett föredrag på konferensen. 15

Frank Eriksson-Wingårdh, Ettårselev i Brioude i Frankrike, läsåret 2005/2006 Året utomlands gav nya insikter Genom året utomlands har jag fått en större förståelse för andra människor och kulturer. Det var spännande att komma in i en fransk familj och se sådant man missar som turist. När jag skulle åka hem till Sverige kändes Frankrike som mitt andra hemland. Bättre språkkunskaper, erfarenheter av en annan kultur och något att jämföra sin svenska vardag med. Det är några saker Frank Eriksson-Wingårdh från Gotland bär med sig från det läsår han tillbringade i Brioude i Auvergne i franska Centralmassivet. Genom Ettårsprogrammet fick han möjlighet att studera tre trimestrar motsvarande två svenska terminer på ett franskt lycée i Brioude. Till en början tyckte Frank Eriksson-Wingårdh att det var lite svårt att hänga med i undervisningen på grund av språket. Men efter ungefär tre månader kunde han prata och förstå ganska obehindrat. Att han ständigt var omgiven av franska genom att bo på internat med franska elever under veckorna och i en fransk värdfamilj på helgerna gjorde sitt till. Genom tiden i Frankrike har Frank fått god kännedom om en annan kultur, flera nära vänner och insikter om att tillvaron inte behöver se ut som i Sverige. Den franska han lärde sig är så bra att han kunnat sommarjobba som guide för utländska kryssningsturister i Visby. Och hans utlandserfarenheter har även kommit andra gotlänningar till del. På eget initiativ har Frank startat en förening för fransktalande på ön. Medlemmarna träffas för att fika, gå på bio och prata franska. På fastlandet finns ju Alliance Française som har en sådan verksamhet. De finns inte här på Gotland, så jag ville starta något liknande själv, förklarar han. Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland/Österrike Ettårsprogrammen ger gymnasieelever som går årskurs 1 eller 2 möjlighet att studera ett läsår i något av ovanstående länder. Eleverna får gå i en skola tillsammans med inhemska elever och bo i en värdfamilj. Undantaget är Frankrike där man bor på internat i veckorna och hos värdfamilj på helgerna. Förkunskap i något av språken är ett krav. 16 17

Vi ville dela med oss av våra erfarenheter av att arbeta med både invandrar- och flyktingbarn från många olika länder, kulturer och med olika modersmål. Vi var också nyfikna på islänningarnas mycket väl utvecklade IT-verktyg och hur de tillämpas i förskolan. Utbytet har varit ömsesidigt och gett många idéer till hur vi kan utveckla vår egen verksamhet. Leena Tollin, invandrarkonsulent, Centrum för tvåspråkighet, Västerås kommun Våra erfarenheter kom till nytta på Island Många invandrare har kommit till Västerås under årens lopp. Här finns därför en stor erfarenhet av att undervisa barn med annat modersmål. Den kunskapen ville förskolan Idavöllur i staden Akureyri på Island få ta del av, när de tog emot två specialister från Sverige genom ett lärarutbyte inom programmet Nordplus Junior. Dessa två var Leena Tollin och modersmålsläraren Nadia Becerra. Leena är pedagogisk ledare för modersmålsstödet på 25 språk för förskolebarn från fem års ålder. Varje vecka kommer barn från sina ordinarie förskolor till modersmålslokalen Knuten, där de båda arbetar. Med i bagaget till Island fanns bland annat bilderboken om Nalle, en docka av Nalle själv och ett litet möblemang, specialgjort av en snickare, som en present. Möblemanget och Nalle ser precis ut som i boken. Modersmålsläraren läser ur boken, som finns på flera språk, och barnen lär sig språkbegrepp och färger med hjälp av rekvisitan. De hade också med sig en presentation av Knutens verksamhet och en hel del egna erfarenheter att bjuda på. Som till exempel diskussioner om egna attityder gentemot andra kulturer och arbetet med att bli uppmärksam på fördomar. Modersmålsstöd existerar inte på Island, utan barnen ska först och främst lära sig isländska. Idavöllur var en vanlig förskola, men de var ambitiösa och jag fick en inblick i hur en medveten och positiv personal ändå kan stödja invandrarbarnens tvåspråkiga och tvåkulturella utveckling. Dessa erfarenheter har jag förmedlat vidare på våra pedagogiska träffar. Kontakterna fortsätter och Leena Tollin uppskattar den inblick hon får i ett annat land, kulturen och tankesättet. Nordplus Junior Nordplus är namnet på Nordiska ministerrådets samarbetsprogram inom utbildning. Från och med 2008 startar ett nytt Nordplusprogram. Det blir ett ramprogram, med underliggande delprogram, med en modell som liknar det europeiska Programmet för livslångt lärande. En nyhet från 2008 är att programmet inte bara inkluderar de nordiska länderna, utan numera också Baltikum. Inom delprogrammet Junior kan förskolor, grundskolor och gymnasieskolor söka bidrag för att starta ett samarbete. Det finns tre olika huvudområden: mobilitet, projekt och nätverk. Inom Junior är mobilitetsaktiviteter vanligast, till exempel klassutbyten, lärarutbyte och elevpraktik. 18 19

Resan var verkligen lyckad seriös och väldigt intensiv. Vi fick många lärdomar med oss hem som lärarna nu kommer att föra vidare i undervisningen. Inte minst när det gäller miljöaspekten vad vi konsumerar och vilka effekter det får på miljön. Både i lilla Eksjö och i ett större, globalt perspektiv. Helene Jonsson, utbildningssamordnare i Eksjö kommun Demokrati och mänskliga rättigheter på agendan under resa till Kina I Eksjö kommun ville skolorna fördjupa sitt arbete med utvecklingsfrågor. Därför ansökte man om att få delta i en global resa till Kina. I september 2007 reste en grupp om sex personer fyra lärare, en skolchef och kommunens utbildningssamordnare tillsammans med lärargrupper från andra kommuner till den tibetanska delen av landet. Den två veckor långa resan föregicks av föreläsningar och seminarier, där deltagarna fick lära sig mer om bland annat mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. På plats i Kina besökte gruppen skolor i flera mindre tibetanska byar. De fick närvara vid lektioner, delta i undervisning och ta del av lokala utvecklingsprojekt. Gruppen besökte också tempel och fick vandra med guide i naturskyddade områden i Himalaya. Under vistelsen bodde de på enkla vandrarhem och ett par nätter i tibetanska värdfamiljer. Frågor kring ekologi och hållbar utveckling var ett bärande tema under resan. Men med sig tillbaka till Sverige har deltagarna även fått erfarenheter kring arbetet med demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i en annan del av världen. Man får perspektiv på sitt eget liv det går knappt att tro att vi lever på samma planet, säger Helene Jonsson, utbildningssamordnare i Eksjö kommun. Skolpersonalen kommer nu att sprida erfarenheterna vidare i sina arbetslag och till eleverna. Dessutom planerar kommunen informationsträffar, där även skolledare och politiker i Eksjö ska få ta del av lärdomarna från Den globala resan. Den Globala Skolan Den Globala Skolan är ett program som ska stödja lärandet av globala frågor för hållbar utveckling. Programmet erbjuder bland annat seminarier, konferenser och utbildningar. Verksamheten riktar sig till dig som arbetar inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. En del seminarier genomförs i samband med vad som kallas Den globala resan. Det är studieresor som går till några av Sveriges samarbetsländer i Afrika, Asien och Latinamerika. 20 21

Besöket väckte tankar om vad vi gör och varför Lill Jansson, rektor på Ängboskolan i Alingsås Utan att överdriva kan jag säga att de fem dagarna i Grekland inte bara har förändrat min syn på den skola som jag själv representerar, utan även bidragit till förändringar i mitt arbete som rektor. Jag är med andra ord mycket nöjd med mitt studiebesök. Resan gick till Thessaloniki, Grekland. Lill Jansson är rektor för en grundsärskola, som är integrerad i en vanlig grundskola. Det är en så kallad träningsskola, för elever med omfattande funktionshinder. I Thessaloniki fick hon träffa rektorer och specialpedagoger från andra europeiska länder och göra en rad studiebesök. Diskussionerna handlade om värdegrund och syn på elever med särskilda behov och om hur undervisningen organiseras och läggs upp. Sverige var unikt i ett avseende: I andra länder anser man även att särskilt begåvade barn har särskilda behov. Det gör vi inte i Sverige, berättar Lill Jansson. Svensk värdegrund handlar om inkludering, alltså att barn med särskilda behov och barn i särskolan går i samma skola som andra barn. Så ser det inte ut överallt i Europa. En del anser att detta missgynnar barn i särskolan. De kommer i skymundan. Här har jag inte ändrat uppfattning utan hävdar att det svenska synsättet är rätt, och en hel del forskning tyder på det. Diskussionen väckte tankar om varför vi gör som vi gör och nya diskussioner med medarbetarna där hemma. Till exempel när enskilda elever slår andra barn. Var går gränsen för det tolerabla? Franska rektorer väckte Lill Janssons tankar om auktoritet: i vilket läge ska alla vara med och bestämma och när ska beslut fattas på rektorsnivå? Studiebesök Studiebesök är en del av Programmet för livslångt lärande (LLP), EU:s ramprogram för utbildningssamarbete. Du som är beslutsfattare eller expert inom utbildningsområdet kan söka stipendium för att delta i studiebesök på olika teman. Besöken varar i tre till fem dagar och arrangeras på olika platser i Europa. Studiebesöken ska underlätta för personer att utbyta idéer och yrkeserfarenheter. 22 23

Fler möjligheter: Träffa framtida projektpartner Comenius förberedande besök och kontaktseminarier Innan du skickar in skolans ansökan om ett Comenius partnerskap är det möjligt att söka pengar för ett så kallat förberedande besök. På det sättet kan du, tillsammans med dina partnerskolor planera det kommande projektet och sammanställa en ansökan. Kontaktseminarier anordnas för skolor som inte tidigare deltagit i Comenius partnerskap. Seminarierna arrangeras på olika platser runt om i Europa. Där kan du på plats knyta kontakter och hitta lämpliga samarbetspartner. För både förberedande besök och kontaktseminarier kan du söka bidrag till resa och uppehälle. Fortsätt samarbeta efter projektavslut Comenius nätverk Efter ett slutfört projekt inom Comenius vill ofta de deltagande skolorna fortsätta att samarbeta. Genom denna aktivitet kan du starta europeiska nätverk inom ämnen av gemensamt intresse, eller ett bestämt tema. Syftet är att skolorna då också kan sprida sina projektresultat och dela med sig av sina erfarenheter och idéer till andra, till exempel skolor som inte har deltagit i europeiskt samarbete. Utveckla yrkesutbildningen Leonardo da Vinci utvecklingsprojekt Leonardo da Vinci är delprogrammet för yrkesutbildning och kompetensutveckling inom Programmet för livslångt lärande (LLP), EU:s ramprogram för utbildningssamarbete. Ett utvecklingsprojekt ska bland annat bidra till att förbättra, utvärdera och utforma nyskapande verktyg och metoder inom yrkesutbildning. Samarbetet i ett utvecklingsprojekt kan involvera alla typer av organisationer inom yrkesutbildning: gymnasieskolor, folkhögskolor, KYutbildningar, högskolor, kommuner, företag och föreningar. Samarbetsprojekt inom yrkesutbildning Leonardo da Vinci partnerskap Ett partnerskap inom Leonardo da Vinci är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan olika europeiska aktörer inom yrkesutbildning. Projektmöten och lärar-, elev- eller personalutbyten är exempel på vanliga aktiviteter inom ett projekt. Samarbetet ska leda till ett konkret resultat. Det kan till exempel vara att anordna en konferens eller att ta fram en produkt som eleverna har bidragit till. Aktiviteterna och temat för samarbetet måste ha en klar koppling till yrkesutbildning och olika typer av aktörer ska vara med inte bara utbildningsanordnare. Utlandspraktik och utbyte inom yrkesutbildning Leonardo da Vinci praktik och utbyten Samarbetsprojekt inom denna aktivitet ger möjlighet till praktik och erfarenhetsutbyte mellan yrkesgymnasier och företag i Europa. Det främsta målet är att ge unga människor internationell arbetslivserfarenhet och kompetensutveckla lärare. Alla möjligheter till praktik och utbyten bygger på att din skola eller arbetsgivare startar ett samarbetsprojekt. Projektsamarbete och fortbildning inom vuxenutbildning Grundtvig Grundtvig är ett delområde inom Programmet för livslångt lärande. Det vänder sig till aktörer inom vuxnas lärande. Genom Grundtvigprogrammet finns möjlighet att bland annat driva tvååriga projektsamarbeten och gå fortbildningskurser. Stöd till studie- och yrkesvägledare Euroguidance Sweden Euroguidance är ett informationscenter för studie- och yrkesvägledare. Vi stöder vägledare i deras arbete med internationella frågor och informerar om vägledares egna möjligheter. Vare sig det handlar om att skaffa en kontakt med kollegor i Tallinn, diskutera möjligheten till att bli involverad i ett internationellt projekt eller svara på frågor från en vägledningssökande som gärna vill studera utomlands, är du som vägledare välkommen att kontakta oss: euroguidance.sweden@programkontoret.se. Läs mer på www.programkontoret.se/euroguidance. Dokumentera meriter på ett tydligt sätt Europass Europass hjälper till att göra meriter och kvalifikationer gångbara i hela Europa. De fem dokumenten bidrar till att göra det lättare för både utbildningsanordnare och arbetsgivare att förstå och översätta meriter från andra länder. Europass är därför en användbar kompetensportfölj för alla som vill studera eller arbeta i ett annat land i Europa. Läs mer om de olika delarna i Europass och hur du kan använda dem: www.programkontoret.se/europass Vill du veta mer? Mer utförlig information om de olika programmen, kontaktpersoner, ansökningsdatum, ansökningsblanketter och handledning inför ansökan finns på www.programkontoret.se 24 25

Internationella programkontoret 2007 Texter: Karin Andrén, Jöns Ahlén, Eva Ekelöf Grafisk form: Blomquist Annonsbyrå Foto: Emanuel Almborg, Scanpix, Denny Lorenzen, Folio, Jöns Ahlén, Vasaskolan Tryck: Wassberg + Skotte Tryckeri, Stockholm 2007

Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007, 104 22 Stockholm Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01 registrator@programkontoret.se www.programkontoret.se