Träning efter fraktur Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Kommungemensamt LSG Dokumentet framtaget av: Lena Eriksson, Elisabeth Ekenvi För revidering ansvarar: Delegeringsgrupp med MAS/MAR Reviderat: 2017-03-01 Dokumentet gäller till och med: 1
DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter Delegering är alltid personlig Beslut om delegering kan gälla för enstaka tillfälle eller begränsad tid, högst ett år. Delegeringsbeslut kan inte utfärdas att gälla tills vidare Delegering av arbetsuppgift får inte ske mot någons vilja Undantag: Akut nödsituation då det kan bli nödvändigt att beordra någon att utföra viss arbetsuppgift. Betraktas inte som delegering. Den som delegerar (Arbetsterapeut/ Fysioterapeut) -har formell kompetens genom utbildning och/eller legitimation -måste förvissa sig om att den som delegeras kan utföra arbetsuppgiften/uppgifterna -ansvarar för sitt beslut om delegering -kan när som helst återkalla sitt beslut om delegering -omfattas av Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Den som tar emot delegering (omvårdnadspersonal) -har reell kompetens via praktisk yrkeserfarenhet -måste innan delegering meddela den som delegerar om man anser sig sakna kunskap för att utföra arbetsuppgiften -ansvarar för sitt sätt att utföra arbetsuppgifterna -får inte vidaredelegera en arbetsuppgift -omfattas av Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Uppföljning av delegering med samtal och kunskapstest bör utföras fortlöpande. Delegering upphör att gälla när den som mottagit delegering eller den som delegerat lämnar sin befattning 2
Patientsäkerhetslagen 2010:659 Lagen omfattar i princip alla som arbetar i offentlig och privat hälso- och sjukvård och som medverkar i vård av patienter. Lagen anger samhällets krav på hälso- och sjukvårdspersonal. Man är skyldig att: Utföra arbetet enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Visa patienten omtanke och respekt. Avliden patient ska behandlas med respekt och de anhöriga med hänsyn och omtanke. Ge patienten individuellt anpassad information om hälsotillstånd och olika behandlingsmetoder. Följa Offentlighets- och sekretesslagen SFS 2009:400 bestämmelser. Uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden är sekretessbelagda. Rapportera om patienten drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Särskilda blanketter för avvikelserapportering finns på varje enhet. Man ansvarar själv för hur man sköter sina arbetsuppgifter. För alla personalkategorier gäller: Om man som hälso-och sjukvårdspersonal gör ett allvarligt fel kan detta anmälas enligt bestämmelserna i Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659. 3
Fraktur En fraktur är ett brott på en skelettdel. Benvävnad har små blodkärl som brister vid en fraktur. Detta medför att det blir svullnad, blödningar och stora blåmärken. Blåmärket kan rinna iväg från frakturstället och hamnar då längre ner på armen eller benet. Generellt sett läker en fraktur på cirka åtta veckor, men detta varierar från fall till fall. Det tar längre tid än åtta veckor innan det är helt läkt och tål tung belastning. Oftast medför en fraktur smärta vid rörelse och belastning. Beroende på var frakturen sitter och hur den ser ut väljer läkaren behandlingsmetod. Antingen operation, gips, eller mjukt bandage. Vanliga frakturer vid fall är höftfraktur, bäckenfraktur, överarmsfraktur, handledsfraktur och kotkompression. Höftfrakturer Risken att få en höftfraktur ökar med stigande ålder. Riskfaktorer för att få höftfraktur är benskörhet (osteoporos) och ökad fallrisk. Typiska symtom vid en höftfraktur är belastningssmärta samt förkortat och utåtroterat ben. Det är inte alltid smärtan är så stark, det beror på hur frakturen ser ut. Ibland kan bendelarna kila in sig i varandra och personen kan till och med gå på benet, trots att det är en fraktur. Smärtan vid en höftfraktur kan ibland förlägga sig nere vid knäleden och inte kring höften. Vid misstanke om fraktur ska patienten helst inte flyttas innan ambulansen kommit. Patienten behöver komma till sjukhus för att röntgas. Det finns tre huvudtyper av höftfrakturer: Cervikala (collumfraktur,), Pertrokantära (PTFF) och Subtrokantära (STFF). Cervikal fraktur: opereras oftast med spik, eller med halvprotes (en konstgjord ledkula). I båda fallen brukar läkaren tillåta full belastning på benet direkt efter operationen. 4
Pertrokantär fraktur: opereras oftast med skruv och platta. Får oftast belasta fullt direkt efter operationen. En pertrokantär fraktur ger ofta en större brottyta än en cervikal, och kräver större operation. Detta kan medföra att patienten har mer ont vid en pertrokantär fraktur. Subtrokantär fraktur: opereras oftast med skruv och märgspik. Om patienten har kraftig smärta vid belastning tre månader efter höftfrakturen bör en kontrollröntgen göras. Det händer att fakturen inte läker stabilt. Bäckenfraktur En bäckenfraktur som uppstått vid fall är ofta stabil, vilket innebär att patienten får belasta fullt vid gång. Detta avgör läkaren via röntgenundersökning. Patienten har ofta kraftig och långvarig smärta. Överarmsfraktur Frakturer i övre delen av överarmen är vanliga skador vid fall. De benämns efter var de sitter, men ett samlingsnamn är proximal humerusfraktur. En fraktur på överarmen ger smärta kring axeln och svårighet att lyfta armen. De flesta höga överarmsfrakturer behandlas med axelbandage utan operation. Ofta får patienten lov att ta bort bandaget vid påklädning och övre hygien. Patienten ska ha fått med sig en skriftlig instruktion hur man tar av/på bandaget. Ibland ska patienten ta bort bandaget för att kunna träna armbåge och hand. Handledsfraktur Fall på utsträckt hand är den vanligaste orsaken till handledsfraktur. I underarmen finns två ben: radius och ulna. Det är mest vanligt att radius fraktureras. Handledsfraktur ger smärta, svullnad och svårighet att använda handen. Läkaren avgör behandlingsmetod via röntgenundersökning. Vid en fraktur utan felställning får patienten oftast en gipsskena. Vid mer komplicerad fraktur används ett 5
stabiliserande gipsförband. Kotkompression Kotkompression innebär att man fått en spricka i en ryggkota. Diagnosticeras med röntgen. En kotkompression är oftast stabil och patienten får röra sig så mycket som smärtan tillåter. Patienten får ofta kraftig och långvarig smärta. Varför ska man träna? Målet med rehabilitering är att återgå till sin tidigare aktivitetsförmåga i det dagliga livet. Det är av stor betydelse att i tidigt skede komma igång med aktiva rörelser i lederna runt omkring skadan. En anledning är att öka blodcirkulationen. En ökad cirkulation gör att svullnaden minskar och att syresättningen ökar vilket är positivt för läkningen. En annan anledning till att börja med aktiva rörelser snabbt efter en skada är att hitta alla muskler runt leden. Kroppen har en skyddsmekanism vid stark smärta, vilket kan leda till att man inte använder sina muskler runt smärtområdet. Därför ska man börja med lätta, kontrollerade rörelseövningar så snart som möjligt. Ibland ska man också börja med andra övningar direkt, även om man har förbandet/gipset kvar. Träningsprogram får patienten av fysioterapeut eller arbetsterapeut, eller av läkaren i samband med besöket på Ortopedakuten. Efter en överarmsfraktur eller handledsfraktur är det viktigt att börja med pumpövningar för handen. Det är risk att handen svullnar och blir stel eftersom man inte använder den till vardagsaktiviteter. Träning ökar cirkulationen och pumpar bort svullnad. Det gör också fingrarna mjukare och motverkar stelhet. Högläge för att undvika svullnad är också viktigt. Träningen syftar alltså till att öka cirkulationen, förbättra rörligheten och återfå/öka muskelstyrkan. Träningen fyller också en viktig funktion när det gäller att minska rädsla för rörelse och aktivitet. 6
Typer av träning Det finns några olika principer vid led- och muskelträning efter fraktur: - 1. Cirkulationsträning Många upprepningar, ingen belastning, syftar till att öka blodcirkulationen för att förebygga eller minska svullnad - 2. Styrketräning 8-15 upprepningar, med belastning, t ex hantel eller gummiband - 3. Uthållighetsträning 15-30 upprepningar, med lätt belastning - Passiv rörlighetsträning Tränar rörligheten i en led genom att hjälpa till med den icke skadade handen/armen - Aktiv rörlighetsträning Tränar rörligheten utan att hjälpa till med den icke skadade handen/armen. Ingen belastning Hur ont får det göra Det är viktigt med smärtlindring för att öka förutsättningar att komma igång med aktivitet och träning. Vid rehabilitering efter frakturer är det inte farligt att känna lite smärta under träningen. Det är dock viktigt att smärtan avtar efter att träningspasset avslutats. Lite ont = inga grimaser, klarar stort rörelseomfång Jätteont = grimaserar, rör bara lite grann Det händer att patienten får restriktioner (begränsningar) kring sin rörelse och aktivitet efter en fraktur. Det är läkaren som bestämmer eventuella restriktioner. När ska man återkoppla Hör av dig till ansvarig arbetsterapeut eller fysioterapeut om patienten inte vill träna, har svårighet att utföra träningen eller känner obehag eller ökad smärta vid träning. Återkoppla också om övningarna är för enkla för patienten. Det är viktigt med snabb återkoppling. 7
Varningstecken Var uppmärksam på: - Ökad svullnad - Ökad rodnad - Feber (kan vara tecken på infektion i operationssåret) - Läckage av sårvätska - Ökad smärta - Känselbortfall Träningsprogram Oftast är det arbetsterapeut som ansvarar för träningsprogram för hand- och handledsfrakturer. Fysioterapeuten ansvarar för träningsprogram för övriga frakturer. Programmet ska följas exakt som det står. Om du eller patienten har synpunkter hör av dig till arbets- eller fysioterapeuten. Det händer att arbets- eller fysioterapeuten inte får reda på att en patient har fått en fraktur. Det är därför bra om ni hör av er till oss om ni fått reda på att en patient fått en fraktur. Instruktioner, signeringslistor Det ska alltid finnas ett skriftligt träningsprogram, signeringslista och rehabplan. Eftersom det är beställd HSL-insats ska signeringslista alltid fyllas i efter utförd behandling. Man ska även fylla i om patienten inte har tränat och orsak till detta. Om träningen inte utförts ska avvikelse skrivas av den omvårdnadspersonal som upptäcker det. Samma rutin som vid missade läkemedel. Om skriftlig instruktion eller signeringslista saknas ska du säga till ansvarig arbetsterapeut/fysioterapeut. Hur länge ska man träna efter en fraktur? Då patientens mål i hemrehabplanen/rehabplanen uppnåtts avslutas HSL-insatsen. Det är dock viktigt att patienten fortsätter att träna i vardagen. Patienten behöver hitta sina egna träningsformer och fortsätta rehabiliteringen. Målet med rehabilitering är att återgå till sin tidigare aktivitetsnivå i det dagliga livet. Specifik rehabilitering görs via HSL-insats. Vardagsrehabilitering ska motivera till egen aktivitet. Det innebär att patienten ges möjlighet att klara sina dagliga aktiviteter själv i den mån det går. Därför är det viktigt att all personal runt patienten uppmuntrar och motiverar patienten. Till exempel är matlagning och diskning bra vardagsrehabilitering. Patienten kan vara delaktig i de moment han/hon klarar av och får ståträning, balansträning och finmotorisk träning för arm och hand. Det tar lång tid att återfå rörlighet och styrka efter fraktur. Även om patienten har uppnått sina aktivitetsmål, är det bra om han/hon fortsätter träna sin rörlighet på egen hand efter att den beställda HSL-insatsen avslutats. Fysisk aktivitet i vardagen 8
Förutom vardagsrehabilitering används uttrycket Fysisk aktivitet i vardagen. Det innebär att patienten tränar själv med viss stöttning. Det behövs alltså ingen delegering. Patienten och arbets- eller fysioterapeuten bestämmer tillsammans om det behövs en HSL-beställning. Om det inte finns en HSL-beställning behöver patienten ansöka om tid för personalen hos biståndshandläggaren. 9