Begrepp Definition Version Ändrad

Relevanta dokument
Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Objektorienterad Informationsmodell

Objektorienterad Informationsmodell

Workshop om BuildingSMART standarder

i praktiken? Hur tar man sig an ett BIMprojekt Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte.

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin

TRVK Anläggningsmodell

Workshop om BuildingSMART standarder

ProjectWise Grundutbildning anpassad för PDB Investera

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

Strategisk standardisering

Program och verktyg för digital projekthantering Väg

Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Modeller och objektorienterad data inom Trafikverket Underhåll. möjligheter och utmaningar. SamGIS Skåne TMALL 0141 Presentation v 1.

3D/BIM-samordning i uppdrag Tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden, TUB A

BIM i Trafikverket Distrikt Mitt David Sandegård, Gävle

Kraftindustrins betongdag 14 mars Resan mot en uppkopplad anläggning har börjat. Karin Anderson BIM specialist Stora projekt Förbifart Stockholm

BIM i projekt Förbifart Stockholm

Riktlinje BIM Samgranskning

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Cadcom Johan Stribeck VDC Ansvarig Tikab

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Riktlinje BIM Samgranskning

Riktlinje BIM Samordning

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Digitalebygg.no Johan Stribeck VDC-Ansvarig Tikab

ProjectWise PDB Investera. Beställare. Monika Wistedt, PRtd , Ver TMALL 0141 Presentation v 1.0

Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Oslo Johan Stribeck VDC-Ansvarig Tikab / ELU-Konsult

BIM leveranser i Förbifart Stockholm Thomas Vincent. BUS-dagarna bentleyuser.se

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Förord. Stockholm i april Urban Månsson Helena Dahlberg

SS (ritningsnummer, ändringsbeteckning, innehåll, skala, datum, ändringsdatum, senaste ändring)

Digital projekthantering

Visualisering och ritningsframställning

Standardisering nyckeln till effektivare processer Praktiskt fall - Från idé till förvaltning i ett standardiserat flöde

11: Massdisponering i Förbifart Stockholm

e x e m p e l BILAGA 1 till kontrakt Villkor för digitala leveranser i entreprenad 1. Allmänt

1(7) Kart- och Mätpolicy. Styrdokument

Digital projekthantering

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

MÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING

Karta 1:10 000, raster

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Program och verktyg för digital projekthantering Väg

ANVISNINGAR FÖR CAD- PROJEKTERING

Datum: Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Riktlinje CAD. Skapad: Senast ändrad:

Riktlinje BIM Samordning

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0

magazine Höstens tema: BIM Stunden alla har väntat på: Lanseringen av Topocad 16 BIM i fokus när järnväg projekteras HÖST 2015

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD. och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt:

Riktlinje BIM Objektsmodeller

TRVK Digital projekthantering Väg, TRV 2012:063, refererar till och ska användas tillsammans med följande dokument:

Stockholm. IT MANUAL Bilaga B. Ritningar. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Svar: Ja, detta är funktionalitet som är planerad. Vi jobbar nu med två lösningar, en gratis Viewer likt NP Bas och en webbaserad version.

Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

TRVK Digital projekthantering Väg, TRV 2012:063 Mall för upprättande av Objektspecifik handledning för digital projekthantering

Totalentreprenader med BIM - en entreprenörs syn

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

Byggnad ur olika perspektiv Från BIM via kommun till Lantmäteriet

Informationsmaterial BASkontrakt. Leverans och hantering av förvaltningsdata. Målgrupp: - Trafikverkets Entreprenörer

HUR UPPNÅS ETT OBRUTET INFORMATIONSFLÖDE FRÅN PROJEKT TILL FÖRVALTNINGEN?

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD

Stockholm. IT MANUAL Bilaga D. Samordning i 3D. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser /bj

KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML

Anvisning Teknisk Dokumentation

Organisation Teknisk specifikation Informationsutbyte Gränsdragning och teknisk samordning i projekt Arkivering

Version 2.0. Regler för CAD-hantering

Granskare Datum Projekt namn/projekt nummer Distr. Omr. Hus

3D-Stadsmodellering Gemensamma initiativ

Ingemar Lewén Trafikverket

Teknisk handbok. Relationshandlingar. Allmänna krav på relationshanlingar

VÄLKOMMEN TILL NOVAPOINT ANVÄNDARTRÄFF 2012

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. BIM-Alliance

Förvaltningsgemensamma specifikationer

Maskinguidning på webben - nästa steg. Tomas Sandström

CAD-manual. Bygg, El och VVS Sid. 1 (10) Reviderad: , mappstruktur

Digital projekthantering

Triangulering och bygge av sammansatt markmodell i Novapoint DCM

Presentationen genomfördes på konferensen UAS obemannade farkoster för effektiv datainsamling i Stockholm.

Riktlinje BIM-samordning

1 Innehållsförteckning

NVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte

< Digitala leveranser av väg och VA-modeller>

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Gör din vardag enklare

GIS-samverkan Södertörn. Specifikation av gemensamma geodataprodukter

BIM i Projekt Slussen, utmaningar och möjligheter Jesper Persson, datasamordnare

Uppdragskontrakt. Projekteringsuppdrag - exempel villkorsbilaga. Leveransspecifikation och leveransmeddelande. Villkorsbilaga för digitala leveranser

Anvisning Teknisk dokumentation

Distanskurs Informationsleveranser

NVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte

Upphandling av BIM. Så här upphandlar vi med BIM i projekten på ett effektivt sätt. Linus Malm, Tyréns AB

Bentley User Group Leif Malm

Förvaltningsdata väg och järnväg

Förbifart Stockholm. Digitaliserat storprojekt. Jesper Niland Teknikchef. Cementadagen

Transkript:

Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar de data Trafikverket behöver för att kunna planera, projektera, bygga, trafikera, underhålla och avveckla väg- och järnvägsanläggningen. Anläggningsmodell Begreppet Anläggningsmodell används normalt inte längre i Trafikverkets dokument. Om begreppet förekommer avses en eller flera ämnesområdesmodeller som oftast beskriver den projekterade anläggningen. 1.0 2017-02-14 Attribut Uppgift om egenskap hos objekt. Attribut kan beskriva typ, identitet, adminstriv tillhörighet, ekonomiska aspekter och så vidare. Attribut definerar objekt. Attribut lagras i attributbärare. Attributbärare För att lagra attribut krävs någon form av attributbärare. I syftet att uppnå en effektiv informationshantering eftersträvas att spara attributen så nära objekten som möjligt. Då de flesta programvaror för infrastrukturmarknaden inte är baserade på databaser saknas ofta stöd för att direkt spara attribut på objekten. Därför är nedanstående attributbärare definierade: Mappstruktur (med namnkonventioner) Filnamn (med namnkonventioner) Dokumentattribut CAD-lager Blockattribut Textflaggor (som på lagernivå är sammanbundna med objekten) Objektattribut Interna modeller (t.ex. i Microstation)

Befintliga förhållanden Sammanställning av information som beskriver landskapsinformation, befintlig anläggning och information från övriga informationsägare. BIM Se Bygghandling 90. Fil Dokument lagrat i datorläsbar form. Filformat Specifikation för hur data lagras i en fil. Landskapsinformation Lägesbestämd information om landskapets naturgivna innehåll och egenskaper på eller under markytan, konstgjorda företeelser, markanvändning, geodetiska data, geografiska namn och gränser, institutionella förhållanden m.m. Numerisk beskrivning av terrängen i tre dimensioner, oftast som en ytmodell. Markmodeller omfattar alla typer av digitala modeller som redovisar terräng, oavsett geometrisk uppbyggnad (punktobjekt, linjeobjekt eller ytobjekt). Markmodell Förutom den numeriska beskrivningen kan en markmodell innehålla information om ingående objekt: punkt- och linjetyper, markslag, jordmaterial, kvalitet, begränsningar m.m. Data kan ingå i modellen som attribut, CAD-lager eller annan egenskap, eller i kopplad databas.

Modell Förebild efter vilken en produkt utförs. Modell kan innehålla alla typer av objekt, liksom texter och annan icke-grafisk information. Redovisade objekt kan i sig innehålla ickegrafisk information, eller vara kopplade till databaser som innehåller sådan information. Enhet som representerar verkliga företeelse och som behandlas i konstruktions-, implementerings-, anvädnings- och kvittbildningsprocessen. Objektet har information associerad till sig. Objekt Objekt kan omftta såväl fysiska objekt (byggdelar) eller icke fysiska objekt (utrymmen, etappindelningar, buller, trafikflöden, fastighetsgränser m.m.), liksom relationer mellan dem. Objekt kan vara enkla eller sammansatta av en eller flera objekttyper. De objekt som representerar verkliga företeelser kategoriseras som fysiska objekt och kan exempelvis representera stolpar, beläggning mm De objekt som inte representerar verkliga företeelser kategoriseras som abstrakta objekt och kan exempelvis representera (utrymmen, kostnader, energibehov, etappindelning och förvaltningsbehov), liksom relationen mellan dem.

Objektorienterad informationsmodell Objektorienterad informationsmodell används som ett samlande begrepp för de modeller av anläggningsinformationen (ämnesområdesmodeller, samordningsmodeller och presentationsmodeller) som omfattas av kravdokumentet TDOK 2015:0181. En objektorienterad informationsmodell innehåller normalt anläggningsobjektens grafiska beskrivning i 3D och attribut men kan även innehålla information i 2D, till exempel fastighetsinformation eller en markmodell med enbart geometrisk information. Presentationsmodell Presentationsmodellen används i syfte att övergripande kommunicera med projektets intressenter, allmänheten och myndigheter. Presentationsmodellen baseras på Samordningsmodellen eller vissa ämnesområdesmodeller. Presentationsmodellen kan kompletteras med bland annat ytmaterial, ortofoto, vegetation, modeller av människor, fordon med mera, liksom simulering av sol, himmel och väder beroende på projektets behov.en presentationsmodell kan framställas genom både VR-teknik och CAD-baserade samordningsverktyg. Från presentationsmodellen kan bilder och animeringar genereras vilka kan vara mer eller mindre interaktiva. Presentationsmodellens utformning är projektspecifik och beskrivs i projektets uppdragsbeskrivning.

Recept Samband mellan de beståndsdelar som en produkt eller annan sammansatt artikel är uppbyggd av. För att kunna gå mellan olika betraktelsesätt behöver de olika BSABtabellerna kopplas samman, detta görs genom recept. Den vanligaste kopplingen är den mellan byggdelar/byggdelstyper och produktionsresultat. Här knyter man alltså samman material (och arbete) med funktionsobjekten i CAD-världen. RFM, Redogörelse för modell Beskriver den levererade modellens innehåll och egenskaper samt eventuella avvikelser från ställda krav. RFM upprättas av levererande part och bifogas vid leverans från konsult till Trafikverket och vid leverans från Trafikverket till entreprenör. RFM biläggs modellen och har följaktligen samma rangordning. Till RFM hör en eller flera RFÄ, Redogörelse för Ämnesområdesmodell, som beskriver de ingående ämnesområdesmodellerna. Samordningsmodell En samordningsmodell är modell sammansatt av en eller flera ämnesområdesmodeller. En samordningsmodell utgör en visualisering av projektet och ger förutsättningar för planering, styrning och uppföljning av projektering och byggande. Samordningsmodellen har en central roll avseende samordning av utformning och kommunikation mellan ämnesområden. Samordningsmodellen behöver inte återspegla materialegenskaper, färg och ljussättning på ett verklighetstroget sätt. SB11 Standard för klassificering av CAD-lager.

Strukturplatsen Strukturplatsen är en sida på Trafikverkets projektportal PPi som har som syfte att förmedla värdelistor för uppbyggnad av SB11 cad-lagerstandard samt en rutin för framtagande av saknade elementkoder. https://ppi.trafikverket.se/sites/struktur/sidor/simple.aspx Tillämpningar Användningen av en teori eller en metod för praktiska ändamål. Underlagsdata Data som ligger till grund för projektering. Exempel på data kan vara markdata, ledningar, träd, befintliga vägar/järnvägar. Data kan vara utgöra både ämnesområdesmodell och befintliga förhållanden. Data kan vara inordnat i både utbytesformat eller originalformat. Data kan vara strukturerat enligt BSAB-system, mäthandbok el. dyl.

Utbytesnivå Trafikverket har definierat tre nivåer för utbyte av objektorienterade informationsmodeller.utbytesnivå A är modeller i originalformat och kan innehålla programvaruberoende komplexa elementtyper som inte enkelt kan överföras mellan olika programplattformar, t ex parametriska objekt och objektattribut. Till modellen ska aktuella inställningsfiler alltid bifogas. Modeller som inte är lagrade i format för utbytesnivå B eller C klassas som utbytesnivå A.Utbytesnivå B består av Trafikverket betraktade verktygsneutrala format. CAD-filer: För utbytesnivå B används dwg- eller dgnformat. Modellerna ska endast innehålla enkla elementtyper med begränsad information kopplad till sig. Dwg- och dgn-filer som innehåller systemberoende elementtyper och objekt tillhör utbytesnivå A. Andra filtyper: För andra filtyper av digital anläggningsinformation finns ett antal format angivna i TDOK 2012:35 och 2015:0181.Utbytesnivå C består av publiceringsformat med information och låsta objekt som skapats utifrån underlag enligt utbytesnivå A och B. Dessa ska kunna läsas med en eller flera kostnadsfria programvaror som är godkända av Trafikverket. Innehållet i ett publiceringsformat är avsett att endast läsas, t ex en samordningsmodell eller presentationsmodell. Se också kap 9, TDOK 2015:0181 Objektorienterad informationsmodell. Begrepp Definition Version Ändrad Ämnesområdesmodell) Ämnesområdesmodellen är en 2D/3D-modell innehållande objekt från ett visst ämnesområde, t ex geoteknik, vägutformning, fastighetsindelning eller miljöinformation. Ämnesområdesmodellens struktur och innehåll beskrivs i TMALL 0403, Redogörelse för ämnesområdesmodell, RFÄ.