NY RESERVKRAFTANLÄGGNING FÖR SUS I LUND MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Lund 2015-01- 29 MKB upprättad av Anders Lundgren
Innehåll 1. Icke teknisk sammanfattning... 4 2. Administrativa uppgifter... 5 3. Inledning... 6 3.1. Bakgrund... 6 3.2. Syfte... 7 3.3. Lokalisering... 7 3.4. Alternativ lokalisering... 9 3.5. Alternativ 1... 9 3.6. Alternativ 2... 9 3.7. Alternativ 3... 10 4. Tidplan... 10 5. Lagstiftning... 10 6. Samråd... 10 6.1. Skriftligt samrådsunderlag... 10 6.2. Samrådmöte... 10 6.3. Annonsering... 11 7. Avgränsningar... 11 7.1. Verksamhetsavgränsningar och geografiska avgränsningar... 11 7.2. Miljöaspektsavgränsningar... 11 8. Sammanfattande teknisk beskrivning... 11 8.1. Övergripande funktionskrav... 11 8.2. Byggnad... 12 8.3. Förrådstankar och invallning... 13 8.4. Bränslepåfyllning... 13 8.5. Vatten och avlopp... 14 8.6. Brand... 14 8.7. Larmsystem... 14 8.8. Tekniska krav... 14 8.9. Dieselgeneratoraggregat... 15 8.10. Dieselmotor... 15 8.11. Kyla och ventilation... 15 8.12. Avgassystem... 15 8.13. Dataloggning... 15 8.14. Miljökrav... 15 8.15. Driftförhållanden... 16 9. Omgivningsförutsättningar... 16 9.1. Omgivande byggnader... 18 10. Planförhållanden... 18 10.1. Översiktsplan... 18 10.2. Detaljplan... 18 11. Områdesskydd... 19 11.1. Bevarandeplan för kulturmiljö... 19 252 21 Helsingborg Sida 2 av 34
12. Bedömningsgrunder... 19 12.1. Nationella miljömål... 19 12.2. Preciserade miljömål... 20 13. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft... 21 14. Riktvärden för buller... 22 15. Nollalternativ... 23 15.1. Alternativa bränslen... 24 16. Miljökonsekvenser av verksamheten... 24 16.1. Utsläpp till luft... 24 16.2. Buller... 29 16.3. Utsläpp till mark och vatten... 30 16.4. Kemiska produkter och avfall... 31 16.5. Resurs- och råvaruförbrukning... 31 17. Risk och säkerhet... 31 18. Bilagor... 33 19. Referenser... 34 252 21 Helsingborg Sida 3 av 34
1. Icke teknisk sammanfattning Regionservice söker för Region Skånes räkning tillstånd till att bygga och driva en ny anläggning för att producera reservkraft till SUS i Lund. Anläggningen skall försörja sjukhuset med elkraft vid strömavbrott. För att säkerställa driften av anläggningen vid ett strömavbrott skall den provköras regelbundet. Provkörningar kommer att utföras under dagtid och beräknas ske 38 timmar per år. För reservkraftanläggningen planeras en ny byggnad att uppföras på fastigheten Vårdbiträdet 1 inom nuvarande område för infrastruktur. Elproduktionen planeras att ske genom 6 st. dieseldrivna aggregat som kommer att dimensioneras för en effekt av 12 MW el vilket motsvarar ca 37 MW tillförd effekt dieselbränsle. Miljöpåverkan av verksamheten utgörs främst av buller och utsläpp till luft. Diesel kommer att lagras i cisterner i byggnadens källarplan med påfyllning från tankbil ca tre gånger per år. Detta minimerar risken för utsläpp i sam- band med tankning. Byggnaden placeras på redan exploaterad mark vilket ger en påverkan på landskapsbilden som bedöms som mycket liten. Användning av reservkraftanläggningen kommer att ge upphov till utsläpp av framförallt koldioxid, kväveoxider och partiklar samt mindre del svaveldioxid och flyktiga organiska föreningar. För luftmiljön i Lund bedöms inget av utsläppen utgöra kritiska nivåer. Omgivningspåverkan på luftkvalitet bedöms bli ringa och ingen risk bedöms föreligga för att miljökvalitetsnormer ska överstigas till följd av verksamheten. Anläggningen planeras för att kunna innehålla Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller vid omgivande bostäder, vårdlokaler och andra verksamheter. Denna målsättning har varit en del i planeringen för var byggnaden skulle placeras. Med denna målsättning bedöms inte buller från verksamheten kunna medföra olägenhet för människors hälsa. 252 21 Helsingborg Sida 4 av 34
2. Administrativa uppgifter Sökande Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnummer Kontaktperson, Region Skåne Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Prövningsgrund Kommun Län Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet Kontakt samråd Region Skåne genom Regionservice Fastighetsdivisionen Lund. Kioskgatan 17 A 221 85 Lund Kioskgatan 17, Lund 070-512 73 60 Regionservice 23210000-0255 Staffan Sjöberg 070-512 73 60 staffan.l.sjoberg@skane.se Vårdbiträdet 1a Region Skåne Miljöprövningsförordningen SFS 2013:251 21 kap 7 Verksamhetskod 40.51 Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verk- samheten inte är tillståndspliktig enligt 5 eller 6. Lunds kommun Skåne län Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län Miljöförvaltningen i Lund Anders Lundgren 032-333 666 3 anders.lundgren@reine.com 252 21 Helsingborg Sida 5 av 34
3. Inledning 3.1. Bakgrund Region Skåne ansvarar för SUS i Lund med Regionservice som förvaltare av byggnadsbeståndet. På ett akutsjukhus måste verksamheten fungera dygnet runt utan avbrott. För att säkerställa att verksamheten kan bedrivas utan störning har en rad krav formulerats. I den internationella standarden SS 437 10 02, elinstallationer i byggnader - medicinska utrymmen, finns krav gällande reservkraft och hur den ska kopplas in. I standarden anges ocksa vilka funktionsprover som ska utföras. Som komplement till dessa krav har Krisberedskapsmyndigheten utfärdat rekommendationer sammanställda i skriften Det Robusta Sjukhuset (DRS). Dessa rekommendationer innebär bl.a. att akutsjukhusen skall ha en reservkraftsförsörjning som motsvarar 100 % av det totala elbehovet inklusive allmän kraft till sjukhusen. Kapaciteten i befintligt reservkraftverk, på ca 7,2 MW installerad effekt, uppfyller inte rekommendationerna i DRS. För att sjukhuset ska kunna leva upp till DRS planeras ett nytt reservkraftverk. Den befintliga anläggningen planeras att avvecklas och rivas efter det att den nya reservkraftanläggningen har tagits i drift. I samband med fastighetsutvecklingen inom Lunds sjukhusområde kommer den tekniska infrastrukturen att påverkas. Befintliga tekniska system behöver anpassas till nya byggnader men också för att den tekniska infrastrukturen till nya byggnader ska uppfylla rekommendationerna enligt Det robusta sjukhuset vilket är en kunskapsöversikt från Krisberedskapsmyndigheten, utgåva 2008. På uppdrag av koncernkontoret inom Region Skåne har Regionservice genomfört en förstudie avseende den tekniska infrastrukturen vid en framtida utveckling av Lunds sjukhusområde. Syftet med förstudien är att belysa svagheter och identifiera komplicerade tekniska frågeställningar i samband den planerade utvecklingen av Lunds sjukhusområde. I denna utredning ingår att beskriva förutsättningar för en framtida teknisk infra- struktur inom sjukhusområdet som bl. a omfattar: Vatten och avlopp, fjärrvärme och fjärrkyla samt medicinska gaser, elförsörjning, reservkraft, telekommunikation, data samt framtida teknikkulvert. Nuvarande reservkraft klarar inte av den utökade effektbelastningen p.g.a. den planerade fastighetsutvecklingen och uppfyller inte rekommen- dationerna enligt Robusta sjukhuset. Med en ny teknikbyggnad och en ny reservkraftsanläggning kommer dessa rekommendationer att kunna tillgodoses. 252 21 Helsingborg Sida 6 av 34
3.2. Syfte Region Skåne planerar därför att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en ny reservkraftanläggning som dimensioneras för en levererad ca 12 MVA elektricitet vilket motsvarar ca 37 MW i tillförd effekt bränsle. Den nya anläggningen kommer att ersätta befintlig reservkraft- anläggningen vilken kommer att avvecklas och rivas. Vid dimensioneringen av den nya anläggningen har tagits hänsyn till sjukhusets framtida utbyggnadsplaner. 3.3. Lokalisering En reservkraftanläggning måste av säkerhets- och driftsmässiga skäl lokaliseras inom sjukhusområdet. Den nya reservkraftanläggningen planeras att byggas på fastigheten Vårdbiträdet 1 inom befintligt infrastrukturområde till sjukhuset. Bild 1. Planerad placering av reservkraftanläggningen inom Vårdbiträdet 1 252 21 Helsingborg Sida 7 av 34
Den planerade placeringen av byggnaden ligger väster om Tornavägen med parkeringsyta åt norr. Närmaste byggnad åt söder är byggnad 52 som används för Regionservice verksamhet. Åt väster ligger ångkraftverket byggnad 51. Den närmast liggande bostaden andra sidan Tornavägen ligger på ett avstånd på ca 45 meter från den planerade reservkraftanläggningen. Bild 2. Byggnadens placering på fastigheten Vårdbiträdet 1 252 21 Helsingborg Sida 8 av 34
3.4. Alternativ lokalisering Tre olika alternativ har utretts. Bild 3. Alternativa lägen för en ny byggnad för reservkraftverk 3.5. Alternativ 1 På ett tidigt stadium av planeringen undersöktes en plats på nuvarande parkeringsyta och i anslutning till, och delvis över, byggnader som inrymmer ställverk och annan teknik. Denna placering avfärdades med hänsyn till behovet av parkeringsplatser och att det kunde förhindra framtida utbyggnad av sjukhuset. 3.6. Alternativ 2 I den fördjupade utredning om teknisk infrastruktur för norra sjukhus- området har en alternativ placering mellan byggnad 55 och 52 utretts. Denna placering förkastades i ett tidigt skede med hänsyn till att möjligheten att uppföra en framtida servicecentral skulle försvåras samt att placeringen skulle komma i konflikt med befintlig huvudkulvert. 252 21 Helsingborg Sida 9 av 34
3.7. Alternativ 3 Nuvarande föreslagen placering av teknikbyggnaden inom infrastruktur- området anses vara den enda realistiska placeringen vilken inte hindrar framtida utbyggnader av sjukhuset samt att denna placering blir samloka- liserad med andra försörjningsfunktioner. 4. Tidplan Entreprenaden för byggnad och maskininstallationer planeras till oktober 2015. 5. Lagstiftning Den aktuella anläggningen är tillståndspliktig enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) 21 kap 7 med verksamhetskod 40.51: Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 eller 6. Verksamheten utgör B- verksamhet vilket innebär att tillstånd skall sökas hos Länsstyrelsen där prövningen utförs av miljöprövningsdelegationen. 6. Samråd 6.1. Skriftligt samrådsunderlag Ett skriftligt underlag för samråd har tagits fram i vilket övergripande beskrivs bakgrunden till projektet, den planerade anläggningen, vissa områdesförutsättningar, miljöpåverkan samt hur samråd och MKB kommer att utformas. Samrådsunderlaget insändes till Länsstyrelsen den 26 augusti 2014 och till miljöförvaltningen den 6 september 2014. En mindre korri- gering gällande byggnadens placering och om drifttider samt utsläpp till luft översändes den 15 och 29 september 2014. Samrådsunderlaget har även översänts till stadsbyggnadskontoret den 6 september med revideringar den 15 och 29 september 2014. Den 29 september sändes samrådshandlingen till Räddningstjänsten i Lunds kommun. 6.2. Samrådmöte Den 24 september hölls samrådsmöte med Länsstyrelsen i Skåne län och med miljöförvaltningen i Lunds kommun. Minnesanteckningar har upprättats från samrådsmötet. Vid samrådsmötet redovisades bakgrunden till projektet, den fortsatta tillståndsprocessen, samrådets omfattning och miljökonsekvens- beskrivningens avgränsning etc. 252 21 Helsingborg Sida 10 av 34
6.3. Annonsering Annonser har varit införda i Sydsvenskan och i Skånska Dagbladet tisdagen den 30 september 2014. 7. Avgränsningar 7.1. Verksamhetsavgränsningar och geografiska avgränsningar Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver effekterna av uppförandet av ett nytt reservkraftverk för SUS i Lund samt effekterna av planerad provdrift av anläggningen. Bedömning görs endast för planerad provdrift och inte för drift i nödfall. Planerad drift innefattar funktionsprovning enligt Krisberedskapsmyn- dighetens rekommendationer Det robusta sjukhuset. Till nödfallsdrift hänförs drift för att försörja sjukhuset då extern strömförsörjning faller ur samt drift för att säkerställa funktion efter eventuellt haveri eller tillbud. Dessa driftsituationer bedöms ske endast i undantagsfall. Planområdet är beläget inom Fastigheten Vårdbiträdet 1. 7.2. Miljöaspektsavgränsningar De miljöaspekter som beskrivs och bedöms är: Utsläpp till luft Klimatpåverkan Buller Utsläpp till mark och vatten Kemiska produkter och avfall 8. Sammanfattande teknisk beskrivning 8.1. Övergripande funktionskrav Reservkraftaggregat skall vara utförda för infasning mot yttre nät och för parallelldrift med de övriga reservkraftaggregaten i anläggningen med full redunans mellan dem och med nät. Återgång till nät efter strömavbrott skall ske utan avbrott. Reservkraftanläggningen skall kunna fjärrövervakas från driftcentral. Händelser, larm och mätstorheter från respektive aggregat skall överföras till överordnat övervakningssystem. Även larm och mätvärden från de för aggregaten gemensamma utrustningarna skall överföras. Reservkraftanläggningen skall dimensioneras för 7 dygns kontinuerlig drift vid full last utan tillsyn. Selektivplanen ska samordnas med sjukhusets övriga 11 kv-nät och med elnätägaren Kraftringen Nät AB. 252 21 Helsingborg Sida 11 av 34
8.2. Byggnad En anpassning av reservkraftsystemet kräver en ny byggnad för reservkraft och för övriga tekniska system. Förslag till utformning har tagits fram men något beslut om slutlig utformning har ännu inte tagits. För att inrymma alla nödvändiga delar krävs en relativt stor byggnad som upptar ca 1000 m2 yta. Byggnaden planeras för 6 plan och kommer att innehålla förrådstankar på plan 08, kabelrum på plan 09, aggregatrum, kontrollrum, omformare och personalrum på plan 10, disponibla utrymmen samt kabelutrymmen på plan 11, batterier och fläktrum på plan 12 och inluft, utluft och ljudbaffelutrymme på plan 13. Respektive reservkraftrum skall inredas och anordnas för upp- ställning av ett aggregat i egen brandcell och innehålla utrymme för aggregattypen tillämpbar kringutrustning som spjäll, in- och avluftkanaler, avgassystem mm. Golv skall utgöras av dammbunden betong och får inte innehålla avlopps- brunn. Reservkraftrummen skall förses med ljudabsorbenter av sträckmetalltyp i ljus kulör med invändig ljudisolering monterade på tak och väggar. Fönster och dörrar till gemensamt kontrollrum skall vara av ljuddämpande utförande. 252 21 Helsingborg Sida 12 av 34
Bild 4. Sektion av planerad byggnad Bild 5. Ett collage med infälld planerad byggnad från Tornavägen söderut 8.3. Förrådstankar och invallning Förrådstankar skall dimensioneras för 7 dygns drift med full last. Bränslet delas upp på två förrådscisterner i vardera förvaringsrum och en, alternativt två, dagtankar per aggregat och utförs som kommunicerande kärl med avstängningsventiler för service och kontroll. I framledningen skall finnas avstängningsventil och i returledningen backventil. På tilloppsledningen till dieselmotor monteras bränslefilter och magnetventil. Cisterner skall vara dubbelmantlade och rymma vardera 45 m3. Totalt planeras för 12 cisterner som då rymmer 540 m3. I normalfallet kommer endast cirka hälften av den totala volymen att vara uppfylld. Invallning skall rymma hela volymen. Tankar skall utföras som helsvetsad lådformig cistern och tillverkas enligt med Räddningsverkets författningssamling SÄIFS 1997:9 samt Tryckkärlstandardiseringens cisternanvisningar VIII- 99. Tankar skall förses med bränslenivåmätare och nivåvakt för hög- och låg bränslenivå samt läckagevakt. 8.4. Bränslepåfyllning Tankbilsanslutning mot förrådstankar skall ske utanför byggnaden och skall skyddas mot yttre påverkan. Tankbil skall vara uppställd på tät yta som har beläggning som inte löses upp vid eventuellt spill. Oljeavskiljare skall anord- nas efter dagvattenbrunn. Överfyllnadsskydd anordnas samt uttag för jord- ning av tankbil. Om ett plötsligt spill skulle uppkomma och för att minimera risk för spridning via dagvattensystemet tillhandahålls en SK tätting i anslutning till påfyllningen av dieselolja. 252 21 Helsingborg Sida 13 av 34
Bild 6. Leverans av diesel via Getingevägen, Baravägen och Lasarettsgatan till tre påfyllnadsställen på reservkraftsbyggnaden 8.5. Vatten och avlopp Vatten och avlopp från byggnaden kopplas till Lunds kommuns anläggningar. 8.6. Brand Med utgångspunkt från krav enligt BBR och föreskrifter till denna kommer där ställda krav på brandteknisk avskiljning mellan verksamheter inom byggnaden att uppfyllas för reservkraftverket som att: Tankrummen avskiljs som egna brandceller Aggregatrummen med dieselmotorer avskiljs som egna brandceller Personalutrymmen och kontor avskiljs som grupp av lokaler i en brandcell 8.7. Larmsystem Reservkraftanläggningens samtliga utrymmen kommer att förses med heltäckande brandlarm för aktivering av brandsläcksystem och övriga funktioner vid brand som brandspjäll och driftstopp mm. Larm skall dels presenteras i operatörspanelen och överföras till driftcentral via ordinarie driftövervakningssystem. Övriga larm som skall presenteras är de som är viktiga för reservkraft- aggregaten samt tillhörande brytare i reservkraftställverk. Bränsleläckage är en parameter av många som utlöser larm. 8.8. Tekniska krav Reservkraftanläggningen skall dimensioneras för 12 MW. Ett aggregat skall kunna göras tillgängligt för service med tillräcklig sammanlagd behövd effekt på de övriga. 252 21 Helsingborg Sida 14 av 34
8.9. Dieselgeneratoraggregat För produktion av reservkraft kommer dieseldrivna elaggregat att användas. Dieselaggregaten kommer att drivas med miljödiesel MK1 med tillsatser för effektivare förbränning och lägre avgasemmisioner. 6 aggregat kommer att installeras av storlek 2 MW per aggregat. Generatorbrytare och nätbrytare placeras i ställverk inom reservkraftbyggnaden. 8.10. Dieselmotor Dieselmotorn skall vara vätskekyld och försedd med termostatstyrd motor- värmare som bortkopplas vid motordrift, larm för låg motortemperatur. Dieselmotorn skall vara försedd med elektronisk varvtalsreglering och vara uppställd på vibrationsdämpande underlag. I balkramen placeras ett permanent rostfritt spilltråg under dieselmotorn för uppsamling av vätskor samt läckagevakt. Motorn skall vara försedd med vakter för skydd av motorn som övervarv, lågt smörjoljetryck, hög motortemperatur, låg kylvattentemperatur etc. 8.11. Kyla och ventilation Aggregatets kylare dockas till avluftsöppningen via luftkanal. Inluftsöppningen ska vara 25 % större än avluftsöppningen. Motormanövrerade in- och avluftspjäll anordnas. Inluftspjället skall öppna direkt vid startorder och vara fjäderöppnande. Stilleståndsventilation anordnas. 8.12. Avgassystem Avgassystem skall vara av rostfritt utförande och innehålla avgasrör, oxidationskatalysator, partikelfilter, ljuddämpare, etc. Ljuddämpare ska ha bredbandsljuddämpare så nära motorn som möjligt och högfrekvensljuddämpare i närheten av avgassystemets avslutning. 8.13. Dataloggning Reservkraftanläggningens operatörspanel ska innehålla en funktion för att logga händelser och mätvärden till ett externt USB- minne som är anslutet till panelen. Larm, brytarindikeringar, oljetryck drifttid mm loggas i en egen fil kallad Händelser. 8.14. Miljökrav Motorn skall uppfylla minst miljökrav enligt steg 1 Euro, EPA/CARB samt TA luft 4000. Bränsle skall vara av typ miljödiesel MK1. Inslag av rapsolja eller dylikt som försämrar lagringshållbarhet tillåts inte, det skall vara ren fordonsdiesel MK1 utan inblandning av RME. 252 21 Helsingborg Sida 15 av 34
8.15. Driftförhållanden Den drift som omfattas av tillståndsansökan är provdrift som kommer att genomföras enligt Krisberedskapsmyndighetens rekommendationer. Kortfattat bedöms provdriften bli enligt följande: Provkörning av aggregaten ca 10 gånger per år med 70 % av märkeffekten under 1 timma. Belastningsprov utförs 2 gånger per år för simulering av helt bortfall från stadsnätet med samtliga aggregat samtidigt i ca 2 timmar. Till detta kommer service och underhåll av maskinerna med provkörning ca 4 timmar per år. Ovan nämnda provkörningar beräknas vid full utbyggnad medföra sammanlagd drifttid för funktionalitetsprovning om maximalt 38 timmar per år. Provkörningar kommer endast att ske dagtid vardagar någon gång mellan kl. 07:00 och kl. 18:00. Förutom ovanstående provdrift kommer prov- körningar genomföras inför driftsättningen. Detta sker under en begränsad period innan reservkraftverket tas i bruk. Övrig drift kan förekomma i nödfall då: extern strömförsörjning faller bort tillbud (brand eller dylikt) har förekommit och anläggningens funktiona- litet måste säkerställas. Dessa två nödfall sker vid oförutsedda händelser och de bör därför inte begränsas i miljötillstånd. Antalet drifttimmar under nödfall bedöms bli mycket begränsad. 9. Omgivningsförutsättningar Den nya reservkraftanläggningen planeras inom nuvarande område för infra- struktur till sjukhuset. Ingen naturmark tas i anspråk. Byggnaden planeras att uppföras på del av det som idag används som parkering och delvis på mark som enligt nuvarande detaljplan inte får bebyggas. Ansökan om ny detaljplan är inlämnad och kommer att behandlas enligt ett samordnat planförfarande. 252 21 Helsingborg Sida 16 av 34
Bild Detaljplan för del av Eskil 11 med planerad reservkraftbyggnad svartmarkerad 252 21 Helsingborg Sida 17 av 34
Bild Collage söderifrån med planerad reservkraftbyggnad i tegel och plåt 9.1. Omgivande byggnader Västerut över Tornavägen ligger ett bostadsområde där närmsta hus ligger 43 meter från den planerade reservkraftanläggningen. 60 meter söder om ligger Regionservice byggnad som inrymmer arbetslokaler för servicepersonalen. 70 meter norr om ligger regionens egna fastigheter som används för tillfälliga bostäder åt studenter. 25 meter öster om planerad anläggning ligger värmeverket. 10. Planförhållanden Den nya reservkraftanläggningen planeras att bygga på fastigheten Vårdbiträdet 1 i anslutning till område för teknisk infrastruktur. 10.1. Översiktsplan Gällande översiktsplan är fastställd den 28 oktober 2010. Planerad placering av reservkraftanläggningen bedöms att inte strida mot avsikter för området. 10.2. Detaljplan Gällande detaljplaner för området är daterade den 18 september 1997 och en tidigare plan benämnd stadsplan är fastställd den 23 oktober 1981. Region Skåne och Lund universitet/akademiska Hus har båda insänt ansökan om plan. Båda verksamheterna arbetar med långsiktiga planer. Region Skåne har tagit fram en långsiktig fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdet i Lund och en fördjupad utredning benämnd Teknisk infrastruktur Norra sjukhus- området i Lund har framtagits av Region Skåne daterad 2012-09- 12. Stadsbyggnadskontoret i Lund har utarbetat ett ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010 daterad 2013-05- 15. Ramprogrammet utgör underlag för detaljplanering för kommande byggetapper och säkerställer därmed sjukhusets utvecklingsbehov enligt Regionens Fastighetsutvecklingsplan. Ett delområde benämnt M i ramprogrammet anges som utredningsområde vilket omfattar kvarteren Sjuksystern och Vårdbiträdet, parkeringshuset Kompassen, Systervägen samt Baravägen. Delområdet ska primärt utvecklas som försörjningskvarter till sjukhuset. Vårdbiträdet 1 ingår i utredningsområdet som i första hand ska tillgodose sjukhusområdets behov av teknisk service. Den planerade reservkraftbyggnaden avses att placeras inom fastigheten Vårdbiträdet 1 delvis på del som saknar byggrätt enligt gällande detaljplan. 252 21 Helsingborg Sida 18 av 34
Ansökan om ny detaljplan är inlämnad och kommer att behandlas enligt ett samordnat planförfarande. 11. Områdesskydd Området utgör inte något riksintresse eller någon annan form av skydds- eller bevarandestatus som påverkar anläggandet och driften av en ny reservkraftanläggning. Området ligger inte i något vattenskyddsområde. Det finns en brunn inom fastigheten som är 48 m djup, med okänd användning (SGU, 2012). Troligen är det en brunn för uttag av vatten till kraftverket. Vid Kemicentrum ca 400 m öster om aktuell fastighet finns flera energibrunnar och ca 600 m söderut finns ytterligare flera energibrunnar. Det finns en brunn med okänt användningsområde ca 600 m sydväst om fastigheten (SGU, 2012). Om det finns fler brunnar i områdets närhet är okänt. Det finns ingen grundvattentäkt för dricksvatten i närområdet. 11.1. Bevarandeplan för kulturmiljö Byggnad 51 (Ångkraftverk) 1953-57 med fint utformade personalutrymmen ligger inom Vårdbiträdet 1 och är kulturhistoriskt intressanta av miljöskap- ande värde. De bör inte rivas, men om de ska rivas bör de dokumenteras innan detta utförs. Ångkraftverkets skorsten är den enda kvarvarande större tegelskorsten som finns centralt i staden. Den utgör en referenspunkt för trafikanter i olika delar av staden och är ett teknikhistoriskt vittnesbörd. Miljön kommer att behandlas i det kunskapsunderlag som tas fram som en del i kommunens kulturmiljöprogram. 12. Bedömningsgrunder 12.1. Nationella miljömål Sverige har 16 nationella miljömål med tillhörande delmål som beskriver hur Sveriges miljö och våra natur- och kulturresurser bör beaktas för att vara hållbara på lång sikt. Följande miljömål bedöms vara relevanta för det aktuella projektet: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö God bebyggd miljö 252 21 Helsingborg Sida 19 av 34
12.2. Preciserade miljömål Begränsad klimatpåverkan: Riksdagen har fastställt två preciseringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan vilka båda kan bedömas beröra verksamheten. Temperatur: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internatio- nellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Växthusgaser: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Frisk luft Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft varav två bedöms vara aktuella i projektet. Kvävedioxid: Att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98- percentil). Partiklar: Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Bara naturlig försurning Regeringen har fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning varav ett av dessa bedöms beröra aktuellt projekt. Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och interna- tionella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Giftfri miljö Regeringen har fastställt sex preciseringar av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö varav två av dessa bedöms beröra projektet. 252 21 Helsingborg Sida 20 av 34
Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. God bebyggd miljö Regeringen har fastställt 10 preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö varav fyra av dessa bedöms beröra projektet Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalise- ring av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kultur- miljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. 13. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Bestämmelser om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999. Enligt miljöbalken 5:2 skall en miljökvalitetsnorm ange föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss given tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder. 252 21 Helsingborg Sida 21 av 34
Enligt Fo (2010:477) luftkvalitetsförordningen anges de högsta tillåtna halterna i utomhusluft av kvävedioxid och kväveoxider svaveldioxid kolmonoxid bly, arsenik, kadmium och nickel bensen och benspyren partiklar (PM10 och PM2,5) ozon I tabeller nedan redovisas de miljökvalitetsnormer som bedöms vara relevanta för det aktuella projektet. Tabell 1 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Ämne Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Kvävedioxid 90 μg/m 3 luft 60 μg/m3 luft 40 μg/m 3 luft Partiklar PM10 50 μg/m 3 luft 40 μg/m 3 luft Timmedelvärdet för kvävedioxid får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 gånger per kalenderår. Dygnsmedelvärdet för PM10 får överskridas 35 gånger per kalenderår. 14. Riktvärden för buller En övergångsvägledning (NFS 2013:13) har meddelats av Naturvårdsverket som bygger på de upphävda Allmänna Råden RR78:5. Denna övergångsväg- ledning gäller i avvaktan på vägledning som planeras till 2015. Vägledningen är uppdaterad till aktuell lagstiftning. Därutöver har riktvärden för arbets- lokaler och särskilda kväll-, natt- och helgvärden för utbildningslokaler tagits bort. Även riktvärdena för befintlig industri har tagits bort eftersom målet sedan införandet av riktvärden 1978 var att nå ner till värdena för nyetablering. Det motsvarar vår nuvarande syn på hur riktvärdena ska tillämpas. 252 21 Helsingborg Sida 22 av 34
Tabell 2 Utomhusriktvärden för industribuller Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå i db(a) Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i db(a) Högsta ljudnivå i db(a) Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt vårdbyggnader Dag kl. 07-08 Kväll kl. 18-22 samt lör- sön- och helgdag kl. 07-18 Natt kl. 22-07 Momentana ljud nattetid kl. 22-07 50 45 40 55 Utbildningslokaler 50 50 50 Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor 40 35 35 50 För vårdlokaler bör riktvärdet tillämpas då verksamhet pågår. Med utbild- ningslokaler avses även lokaler för förskoleverksamhet och liknande in- klusive skol- och förskolegårdar. Riktvärdet bör tillämpas då verksamhet pågår. Angående fritidsbebyggelse avses områden som planlagts för fritidsbe- byggelse och rörligt friluftsliv. Tillämpningsanvisningar Riktlinjerna för externt industribuller är tillämpliga både på ny och befintlig industriell verksamhet. Riktvärdena är således inte tillämpliga på till exempel buller från flygtrafik, vägar, järnvägar, vindkraft, skjutbanor, motorsport- och bilprovningsbanor, byggplatser med mera. Riktvärdena avser verksamhet för hela dag-, kvälls- respektive nattperioder. I de fall verksamhet pågår endast del av en period bör den ekvivalenta ljud- nivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår. Till verksamhet räknas även utrustning som alstrar buller då annan verksamhet inte bedrivs, exempelvis fläktar. 15. Nollalternativ Nollalternativet innebär att den sökta verksamheten inte kommer till stånd utan reservkraftförsörjningen erhålls från dagens anläggning. 252 21 Helsingborg Sida 23 av 34
Reservkraft till SUS försörjs från en anläggning placerad i byggnad 55, se karta. Bild Nuvarande reservkraftanläggning vid svart pil I denna byggnad finns aggregat med en installerad effekt av 7,2 MW. Varken effekt eller tankkapacitet motsvarar Krisberedskapsmyndighetens rekommendationer i DRS. Nollalternativet bedöms inte vara ett realistiskt alternativ eftersom det skulle innebära att dagens otillräckliga reservkraft- försörjning behålls och att sjukhuset då inte kan följa Krisberedskapsmyndig- hetens rekommendationer. 15.1. Alternativa bränslen Gällande val av bränsle har beaktats alternativet att använda biodiesel i stället för vanlig miljödiesel (MK 1). Detta alternativ har valts bort på grund av biodieselns sämre hållbarhet vid lång lagring. 16. Miljökonsekvenser av verksamheten 16.1. Utsläpp till luft Användning av reservkraftanläggningen kommer att generera utsläpp av framförallt koldioxid (CO2), kvävedioxid (NO2), kolväten (HC) och partiklar (PM). Normal drift av anläggningen innebär provkörning enligt Det robusta sjukhusets normer, se avsnitt 8.15. Det innebär en bedömd drifttid på 38 timmar per år för att testa anläggningens funktion med fullt utbyggd kapa- citet. Detta kräver ca 125 m3 bränsle per år. För rening av avgaserna kommer såväl oxidationskatalysator som partikel- filter att installeras. Exakt vilken typ av dieselaggregat, katalysator, och partikelfilter som kommer att installeras avgörs senare under projekteringen men en uppskattning av luftutsläpp kan ändå göras. En oxidationskatalysator omvandlar CO och HC till CO2 och H2O. Den påverkar också den andel av partiklarna som utgörs av tunga kolväten som vid lägre 252 21 Helsingborg Sida 24 av 34
temperatur finns adsorberade på partiklarna. Del del som utgörs av sot påverkas inte. Katalysatorn påverkar inte heller utsläpp av kväveoxider. En oxidationskatalysator kan uppskattas ha reningsgrad motsvarande: CO 99 %, HC 96 % och partiklar 40 %. Partikelfilter kan uppnå en avskiljning på 99 %. Värden för luftutsläpp av CO, CO2, HC, och stoft har beräknats från ett emissionsdatablad från ett aggregat av fabrikat MTU, applikation Genset modell 20V4000G23-6ATL med effekt 2,2 MW. Det är ett något större aggregat än de som avses installeras i den planerade anläggningen. Beräkningarna bör därför ge en något överskattad utsläppsnivå. Tabell 3 Uppskattade emissioner från anläggningen Ämne Utsläppsmängd per år, med rening 6 aggregat 38 timmars drift NO x kg per år CO kg per år CO 2 ton per år HC kg per år Partiklar kg per år 2258 4,1 320 0,53 0,35 Påverkan och konsekvenser Miljöförvaltningen i Lund har mätt kvävedioxid i taknivå sedan 1990. Halterna var högre under 1990- talet men har sedan successivt sjunkit och ligger numera under både miljökvalitetsnormens- och miljömålets årsmedel- värde (40 respektive 20 μg/m 3 ). Lunds årsmedelvärde ligger på 12,19 μg/m 3. Miljöförvaltningen har även mätt PM10 i utomhusluft sedan 2002. Halterna varierar men ligger både under Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde (40 μg/m 3 ) och under Miljömålets årsmedelvärde (15 μg/m 3 ). Årsmedelvärdet för Lund år 2013 är 11,37 μg/m 3. Halterna av kolmonoxid och kolväte är så låga att normerna klaras med mycket god marginal. Eftersom verksamheten i den planerade reservkraftanläggningen i normal- fallet är mycket begränsad är det högst osannolikt att den kommer att bidra till att någon av miljökvalitetsnormerna överskrids. Nedan beskrivs närmare konsekvensen av utsläpp av partiklar och kvävedioxid vilket senare ämne utgör en väsentlig del av utsläpp från dieselaggregaten. Med PM10 avses partiklar med en diameter på mindre än 10 μm (s.k. inandningsbara partiklar). Emissionerna av dessa partiklar är starkt 252 21 Helsingborg Sida 25 av 34
säsongsbunden och har störst betydelse under våren. Vad gäller utsläppen från vägtrafik dominerar slitagegenererade partiklar PM10 halterna. Ökande halter ökar dödligheten i hjärt- och lungsjukdomar, främst hos äldre. Med ökande halter stiger också risken för besvär hos personer med känsliga luftvägar. Bakgrundshalten av partikelutsläpp i andra länder har stor inverkan på PM10- halterna. Reservkraftanläggningen kommer att utrustas med katalysator och med rökgasfilter med 99 % reningsgrad för partiklar. Anläggningen kommer då att i samband med provdriften att bidra med ytterligare 0,35 kg partiklar utöver dagens belastning. Miljöförvaltningen har mätt PM10 i utomhusluft sedan 2002. Halterna varierar men ligger både under Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde (40 μg/m 3 ) och under Miljömålets årsmedelvärde (15 μg/m 3 ). Årsmedelvärdet för Lund år 2013 är 11,37 μg/m 3. Vid uppstart av anläggningen, innan förbränningen har kommit upp i full effekt, förbränns bränslet ofullständigt i aggregaten. En kort puff av svart rök kan då iakttas från avgasrören. Omgivningspåverkan bedöms vara mycket begränsad eftersom rökpuffen kvarstår under mycket kort tid. Kvävedioxid uppkommer då kvävemonoxid och syre reagerar med varandra. Kvävemonoxid uppkommer i sin tur vid förbränningsprocesser då kvävet och syret reagerar med varandra. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna och personer med astma är särskilt utsatta. Kväveoxider bidrar också till försurning. Trafiken är den främsta källan till utsläppen men ibland kan även luftmassor med höga halter transporteras in från kontinenten. Halterna tenderar att stiga under vinterhalvåret då bildningen av ozon minskar på grund av färre soltimmar (solljuset reagerar med kväveoxider och bildar ozon). Miljöförvaltningen har mätt kvävedioxid i taknivå sedan 1990. Halterna var högre under 1990- talet men har sedan successivt sjunkit och ligger numera under både miljökvalitetsnormens- och miljömålets årsmedelvärde (40 respektive 20 μg/m 3 ). Lunds årsmedelvärde ligger på 12,19 μg/m 3. Då anläggningen vid sökt verksamhet endast kommer att funktionstestas med samtliga aggregat samtidigt cirka 38 timmar per år och under ett och samma dygn samtliga aggregat funktionstestas under 2 timmar vid 2 tillfällen per år bedöms det helt osannolikt att den sökta verksamheten kan komma att medföra att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid avseende timmedelvärde, dygnsmedelvärde eller årsmedelvärde överskrids. 252 21 Helsingborg Sida 26 av 34
Luftkvalitetsutredning Denna utredning har genomförts av Miljöförvaltningen i Malmö för NOx och partiklar (PM10), som är de mest intressanta luftföroreningarna. För båda föroreningarna finns det nationella gränsvärden som kallas miljökvalitetsnormer (MKN). Utredningen görs för ett årsmedelvärde för både NO2 och PM10. Dessutom görs beräkningar för dygnshalter PM10, samt dygns- och timhalter för NO2. Notera att utgångsberäkningarna är NOx, d.v.s. summan av NO och NO2 men att genom empirisk formel omvandlas beräknade NOx- halter till NO2- halter. Beräkningsår som använts är år 2003, som antas vara ett normalår ur meteorologiskt hänseende. Beräkningarna görs areellt som täcker hela sjukhusområdet och bostäderna närmast sjukhusområdet. Ytan för haltberäkningar som redovisas är ca 1x1 km stor. Notera att även utsläppen utanför detta 1x1 km stora område tas hänsyn till i beräkningarna. Dessutom beräknas halter särskilt för det hus som ligger närmast reservkraftsanläggningen, se figur 1. Tre grundläggande scenario har det utgåtts från: 1. En nulägesberäkning, utan anläggning i drift. Beräkningen tar hänsyn till alla emissionskällor, så som trafik, sjöfart, industri och andra utsläpp i övriga Skåne bidrar med för halter, se även kapitel 7. 2. En framtida situation där provdriften av reservkraftsanläggningen fördelas jämt under året. 3. En framtida situation där anläggningen fiktivt går hela tiden under året. Detta för fånga maximala halter som kan uppstå vid de mest ogynnsamma meteorologiska situationer. Utredningens diskussion och slutsats I de beräkningar som gjorts kan det konstateras att halterna i grunden är låga och inga miljökvalitetsnormer överskrids. Beräknade halterna av kvävedioxid och partiklar är mellan 30 och 50 % av miljökvalitetsnormerna i området kring sjukhuset. Halterna ökar något om reservkraftanläggningens utsläpp fördelas jämn under året. När beräkningar görs för maximal situation där anläggningen är i drift året runt, erhålls högre halter. Framförallt för de 98- percentil tim- värdena, då beräkningarna tar hänsyn till de värsta meteorologiska situationerna. Vi dessa värsta situationer kan det vid enstaka timmar uppstå halter som är 5-10 ggr högre än medelvärdet. I utredningen antogs att det största problemet skulle bli för den närmast belägna fastigheten (Albogatan 3), men de högsta halterna kommer att uppträda längre in i bostadsområdet, strax nordost om den planerade reservkraftanläggning. Återigen måste det poängteras att denna maxberäkning är högst teoretisk, då det måste till att reservkraftanläggningen är i drift vid de sämsta meteorologiska situationerna. De sämsta meteorologiska situationerna är dels när det är 252 21 Helsingborg Sida 27 av 34
vindsvagt och en kraftig utstrålning eller även kallad inversion. En annan situation som ger höga beräknade halter är när det blåser väldigt mycket, där avgasplymen slår ner mot marken. Ur miljökvalitetsnorms hänseende finns det inga hinder enligt denna utredning att anlägga reservkraftverket på föreslagen plats. Det som skall vara observant på är att inte provköra anläggning vid situationer där finns förutsättningar för dålig luftomblandning och kraftig vind, för minska den lokala påverkan. Försiktighetsåtgärder Såväl partikelfilter som oxidationskatalysator planeras för att minimera utsläpp till luft från anläggningen. Utsläpp av partiklar bedöms minska med 99 %, kolväten med 96 % och kolmonoxid med 99 %. Med hänsyn till planerade reningsåtgärder och den spridningsutredning, vars slutsatser redovisas ovan, bedöms påverkan på luftkvalitet bli ringa och inte utgöra hinder att uppföra och genomföra provdrift av reservkraft- anläggningen. Det kan poängteras att ansökan om tillstånd gäller för provdrift om 38 timmar/år varför utredningens scenario 3 är helt hypotetiskt. Klimat I vilken utsträckning som reservkraftanläggningen kommer att påverka klimatet beror huvudsakligen på vilken typ av bränsle som används i anläggningen. Bränslet kommer att vara diesel miljöklass 1. Förbränning av 125 m3 dieselolja, miljöklass 1 ger upphov till 320 ton CO2 enligt beräkningar enligt Naturvårdsverkets författningssamling (2007:5) Föreskrifter om utsläppsrätter för koldioxid. Även val av teknik för kylning har betydelse för klimatet. I denna anläggning ska luft användas som kylning. Påverkan och konsekvenser Koldioxid av fossilt ursprung bidrar till att förstärka växthuseffekten. Anläggningens bidrag till de totala utsläppen är relativt litet men ska därför inte betraktas som obetydligt. Möjliga försiktighetsåtgärder Det mest effektiva sättet att minska anläggningens klimatpåverkan är att ersätta diesel med bränsle av biogent ursprung. Detta kan först aktualiseras när sådant bränsle framställts som är likvärdigt med diesel och dessutom har sådana egenskaper att det klarar lång lagringstid. När anläggningen är klar omfattas den av lagen(2004:1199) om handel med utsläppsrätter. 252 21 Helsingborg Sida 28 av 34
16.2. Buller Bullerbidraget till omgivningen är i form av dieseldriften och fläktaggregatet för kylning av motorerna vilka sammantaget alstrar mycket hög ljudnivå. Bullerspridningen sker främst via luftintag, luftutblås och avgasutblås. Påverkan och konsekvenser Buller är allt icke önskvärd ljud. Höga bullernivåer kan ge upphov till negativa effekter som svårigheter att uppfatta tal och även sömnsvårigheter. Vidare ka buller orsaka stress, minskad koncentrationsförmåga och försämrad inlärning. Personer med hörselnedsättning kan påverkas mer än normalhörande i bullrande miljöer. Den fasad som kommer att utsättas för högst bullernivåer under drift är Kraftringens ångkraftverk vars närmsta del ligger ca 25 meter ifrån reservkraftanläggningen. Bullerutredning Kravet är att ljudnivån vid närmaste bostad inte får överskrida 50 dba när reservkraften körs för fullt, d.v.s. med alla 6 generatorerna i drift. Avståndet mellan reservkraftanläggningen och närmaste fastighet Syret 5:13 är 43 m. Fläktöppningarna (fläktutlopp) som är placerade på den nordöstra fasaden får vardera en öppningsarea på 4*4.5 m och kommer att ligga på mellan 45 och 63 m avstånd. Detta medför att var och en av öppningarna högst får ge en ljudeffekt (LwA) på 79 dba. Detta motsvarar från ett aggregat en ljudnivå (LpA) vid 10 m avstånd på 54 dba. Om man vill kontrollmäta ljudet från enskilda aggregat är alltså 54 dba det högsta värde som ska tillåtas. Mätningen utförs på 1.5 m höjd över marken, mitt framför det aktuella aggregatet. Mättiden ska vara minst 1 min och bakgrundsnivån minst 10 dba lägre, d v s högst 44 dba. Luftintagen för reservkraftaggregaten kommer att vara placerade på byggnadens sydvästra sida och således vara skärmade av reservkraft- byggnaden. För att inte bidra till den resulterande ljudnivån vid intilliggande fastigheter måste även ljudet från intagen begränsas. Ljudnivåbidraget från luftintagen ska vara minst 10 db lägre än det direktstrålade ljudet från fläktutloppen vilket medför att samma värde för luftintag och utlopp ska gälla, LwA <= 79 dba från vardera luftintag. Om man vill kontrollmäta ljudet från enskilda aggregat är 54 dba det högsta värde som ska tillåtas. Mätningen utförs på 1,5 m höjd över marken, mitt framför det aktuella aggregatet. Mättiden ska vara minst 1 min och bakgrundsnivån minst 10 dba lägre, d v s högst 44 dba. 252 21 Helsingborg Sida 29 av 34
Försiktighetsåtgärder Viktigast för att minska olägenhet gällande buller från sökt verksamhet bedöms vara att begränsa drifttider och att planerad provdrift endast sker dagtid 8-17 samt att isolera mot bullerspridning. Omfattande bullerdämpande åtgärder i reservkraftanläggningen, med utgångspunkt att underskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, kommer att utföras. Den sammanlagda bullertiden för funktionstest utgör ca 0,3 % av årets timmar och kommer att ske vardagar under dagtid 07-18. Åtgärder kommer att utföras enligt nedan: Ljuddämpare monteras på avgassystemet som dimensioneras enligt gällande regler. Delar av byggnadens invändiga väggar och tak täcks med ljudabsorbenter enligt bullerutredning. Under anläggningstiden kommer bullrande aktiviteter huvudsakligen utföras dagtid. Naturvårdsverkets riktlinjer för extern industribuller skall följas. På grund av den sökta verksamhetens mycket begränsade tidsmässiga omfattning samt mycket omfattande bullerdämpande åtgärder på aggregat och byggnad bedöms bullernivåerna inte medföra olägenhet för människors hälsa eller för miljön. 16.3. Utsläpp till mark och vatten Förutsättningar I reservkraftanläggningen kommer, förutom drivmedel till motorerna, även att finnas motoroljor och glykol samt rengöringsmedel för lokalvård. Diskbänk, utslagsback, tvättställ och wc kommer att finnas i byggnaden Påverkan och konsekvenser Avlopp från byggnadens sanitära installationer kommer att kopplas till Lunds kommuns allmänna avloppsnät. Utsläpp till mark och vatten skulle kunna uppkomma i form av spill eller läckage av diesel, smörjolja, glykol eller rengöringsmedel. Konsekvensen vid sådant spill till avloppsnätet skulle få mycket negativa konsekvenser. Försiktighetsåtgärder Samtliga tankar och kemikaliebehållare kommer att vara invallade. Invallningar rymmer tankvolymer och kemikalievolymer till 100 %. Inom invallningar installeras nivålarm. Ytan för uppställning av tankbil skall utgöras av tät beläggning som t.ex. betong eller asfalt. Oljeavskiljare skall installeras efter dagvattenbrunn. Överfyllnadsskydd anordnas samt uttag för 252 21 Helsingborg Sida 30 av 34
jordning av tankbil. Om ett plötsligt spill skulle uppkomma och för att minimera risk för spridning via dagvattensystemet tillhandahålls en SK tätting i anslutning till påfyllningen av dieselolja. 16.4. Kemiska produkter och avfall Förutsättningar Diesel, motorolja och glykol är de huvudsakliga kemikalier som kommer att förbrukas i reservkraftverket. Mängden diesel beräknas till ca 120 m3 per år medan mängden motorolja och glykol som förbrukas är beroende av resultat efter provtagning. För drift av anläggningen behövs även mindre mängder av kemiska produkter för rengöring, avfettning och smörjning. Generellt kan sägas att förbrukningen av dessa ämnen är relativt liten. Försiktighetsåtgärder Allt kemikalieavfall omhändertas som farligt avfall. Övrigt avfall källsorteras och hanteras inom SUS avfallssystem. 16.5. Resurs- och råvaruförbrukning Förutsättningar Reservkraftanläggningen kommer att kopplas till Lund kommuns vatten- och avloppssystem. Byggnaden kommer att värmas med fjärrvärme. Kylning sker genom luftkylare. Mängden diesel som förbrukas är ca 120 m3 per år. Påverkan och konsekvenser Förutom bränsle och el är anläggningens förbrukning liten och bedöms inte påverka miljön i nämnvärd omfattning. Försiktighetsåtgärder Inga särskilda försiktighetsåtgärder utöver vad som framförs i avsnitten 16.4 och 16.5 bedöms behöva genomföras. 17. Risk och säkerhet Ingen riskinventering har genomförts för den planerade anläggningen. En riskinventering torde behandla risk vid transport, påfyllning och förvaring av diesel. Åtgärder vid transport och tankning av diesel behandlas i avsnitten 8.4 och 16.4. 252 21 Helsingborg Sida 31 av 34