Mål & budget 2013-2015

Mål & budget 2013-2015 www.mjolby.se

Kommunstyrelsens ordförande... 1 Inledning Vision 2025 och kommunmål... 2 Utvecklingen i kommunen... 7 Ekonomiska förutsättningar... 11 Personal... 15 Kvalitet... 16 Mjölby kommuns organisation Budget- och planeringsprocess... 17 Organisation... 18 Kommunala bolag Bostadsbolaget i Mjölby AB... 19 FAMI (Fastighetsaktiebolag Mjölby Industribyggnader... 20 MSE (Mjölby Svartådalen Energi AB)... 21 Verksamhetsberättelser Bilagor Byggnads- och räddningsnämnd - Byggnadskontor... 23 Byggnads- och räddningsnämnd - Räddningstjänst... 26 KF - Politiska organ... 28 KS Kommunstyrelsens förvaltning (exkl Tekniskt kontor)... 30 KS - Tekniskt kontor... 33 Kultur- och fritidsnämnd... 42 Miljönämnd... 45 Omsorgs- och socialnämnd... 48 Service- och entreprenadstyrelsen... 51 Utbildningsnämnd... 54 Finansiering... 60 Resultatbudget... 1 Finansieringsbudget... 2 Balansbudget... 3 Driftbudget... 4 Investeringsbudget... 5

Kommunstyrelsens ordförande Vår resa mot en kommun där allt fler invånare lever ett än bättre liv fortsätter. Kommunen växer; 26 sep 2012 var vi 26 224 personer i Mjölby kommun. Vi har stor efterfrågan på tomter för både villor och företag. Antalet företag ökade under året mest i länet, sett till procent. Snart rullar pendeltågen också via Skänninge. Järnvägen tillsammans med Riksväg 50:s utbyggnad, ger än bättre möjligheter till kontakter med omvärlden för både invånare och näringsliv. Vi har goda och reella möjligheter för fortsatt tillväxt, i Skänninge såväl som i hela kommunen. Samverkan med företagarna och näringslivet fortsätter att utvecklas, något som på sikt också gynnar våra unga arbetslösa. Kontakterna med näringslivet, med andra kommuner och organisationer liksom bildandet av tillväxtkontoret, gör att vi på ett kraftfullt sett kan verka för att skapa bättre förutsättningar för företagen samtidigt som möjligheterna till egen försörjning för invånarna ökar. Årets budget tillåter inga utsvävningar. I tider av ekonomisk återhållsamhet är det viktigt att vi oavsett vilket uppdrag vi har, eller vilken förvaltning eller verksamhet vi tillhör, ser till kommunen som helhet. Vi ger varandra förutsättningarna för att Mjölby kommun fungerar och utvecklas. Vi har nu en samlad förvaltning för barnomsorg och utbildning, det skapar både administrativa och kompetensmässiga fördelar. En hög kvalitet på barnomsorg och utbildning är en grundbult för en positiv utveckling av kommunen. Omsorgs- och socialförvaltningen har skapat en ny organisation för att effektivisera sitt arbete och tydligare fokusera på invånarnas behov. Kultur- och fritidsförvaltningens arbete, vare sig det handlar om digital delaktighet, eller tillgängliga idrottsanläggningar ger det invånarna möjligheter till ett aktivt och meningsfullt liv. Byggnadskontorets och miljökontorets arbete ger oss förutsättningar för planera, bevara och utveckla samhället på ett hållbart sätt. Utan tekniska kontoret skulle vi varken ha rent vatten i kranen, funktionella vägar eller byggnader. Att räddningstjänstens arbete har stor betydelse för såg vi bland annat i samband med den otäcka branden på Prästgårdsliden. Alla våra verksamheter krokar i varandra. Nu drar jag mig tillbaka från politiken efter många år i frontlinjen. Min tid som kommunalråd är snart är över, men mitt engagemang för Mjölby kommun kvarstår. Och jag vet att mina kollegor i politiken, oavsett partifärg, liksom alla kompetenta medarbetare har kommunens bästa för ögonen. Vi äger framtiden gemensamt. Vår resa mot en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun fortsätter. Carina Jönsson Kommunalråd 1

Inledning Vision 2025 och kommunmål Vision 2025 Kommunens vision sammanfattas med ledorden Världsvan & hemkär. Världsvanan innebär att vi är öppna för förändring och utveckling. Det finns en nyfikenhet och en vilja att lära av omvärlden. Vi välkomnar alla människor. Hemkär står för stoltheten över vår bygd. Här är det enkelt att leva ett gott liv med tilltalande boendemiljöer, attraktiva skolor och utvecklande mötesplatser. Mjölby kommun ska vara hållbar över tid. Tillväxt ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Visionen är indelad i fem områden: En kommun med livskraft Invånarna är initiativrika och välutbildade En hållbar tillväxt och ett näringsliv i världsklass Utvecklande mötesplatser En miljö som håller i längden Visionen beskrivs utförligt i dokumentet Vision Mjölby kommun 2025, som är tillgängligt på www.mjolby.se. I syfte att nå visionen bryts den ner i kommunmål som följs upp årligen genom indikatorer. Utöver målarbetet finns riktlinjer för verksamheten i policys och program. Kommunmål och åtaganden I kommunallagen föreskrivs att kommuner ska ange finansiella mål samt verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Mjölby kommun har valt att benämna dessa detta för kommunmål. Kommunmålen är långsiktiga och fokuserar på utvecklingen över tid. Uppföljningen av dessa redovisas i delårsrapport och årsredovisning. Med utgångspunkt från vision och kommunmål har nämnderna fastställt åtaganden, som är ett urval av aktiviteter som bidrar till att uppnå kommunmålen. Åtaganden är inte underlag för bedömning av måluppfyllelse utan detta sker genom uppföljning av indikatorer som redovisas i sin helhet i årsredovisningen. För att samordna styrning och uppföljning finns de dock förtecknade under respektive kommunmål Förklaring till förkortningarna: BRN = Byggnads- och räddningsnämnd KS = Kommunstyrelse KOF = Kultur- och fritidsnämnd MN = Miljönämnd OSN = Omsorgs- och socialnämnd SES = Service- och entreprenadstyrelsen UAN = Utbildningsnämnd God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv 2

Inledning 1 Mjölby kommun ska erbjuda attraktiva boendemiljöer och stimulera till ökad inflyttning. 1.1 (2013) I samverkan med andra aktörer utveckla en mångfald av bostäder som möjliggör ett självständigt liv.(osn) 1.2 (2013) Varumärket Mjölby kommun ska stärkas genom olika marknadsföringsaktiviteter (KS) 1.3 (2013) Det finns planlagd mark för bostäder och verksamheter (planberedskap). Detaljplanerna aktualiseras kontinuerligt. (BRN) 2 Medborgarnas hälsa och levnadsvanor ska förbättras. 2.1 (2013) Delta i regionala och nationella livsmedelsprojekt i syfte att alla konsumenter ska ha tillgång till säkra och redliga livsmedel, som är korrekt märkta.(mn) 2.2 (2013) Alla verksamheter ska ha ett hälsobefrämjande synsätt där utgångspunkten är det friska hos individen.(osn) 2.3 (2013) Genomföra ett folkhälsoprojekt i samarbete med skol- och utbildningsförvaltningen (KS) 2.4 (2013) Tillsammans med Tekniska kontoret, under 2013 öka antalet förbättringsåtgärder/underhållsinsatser på kommunens motionsspår jämfört med 2011 och 12. (KOF) 2.5 (2013) Under 2013 jämfört med föregående år, öka antalet tillfällen och deltagare i den bildverksamhet som Kultur- och fritidsförvaltningen driver i egen regi och/eller i samverkan med andra parter (KOF) 3 Utbildningsnivån ska höjas 3.1 (2013) Miljökontoret ska arrangera naturguidningar (MN) 3.2 (2013) Medverka vid informationsträffar för allmänheten om icke förnyelsebar energi och energibesparingar.(mn) 3.3 (2013) Erbjuda rådgivning om energieffektivisering med inriktning mot livsmedelshandeln.(mn) 3.4 (2013) Miljökontoret ska arrangera temamånad om svamp september 2013 (MN) 3.5 (2013) Andel elever med grundläggande högskolebehörighet skall överstiga snittet för riket.(utb) 3.6 (2013) Andelen avgångselever från gymnasieskolan med slutbetyg skall öka årligen med minst 1 procentenhet jämfört med föregående år. (UTB) 3.7 (2013) Andelen grundskoleelever i åk 9 som minst når godkänt i samtliga ämnen skall öka med minst 3 procentenheter under perioden 2012-2014 jämfört med 2010. (UTB) 3.8 (2013) Andelen grundskoleelever som minst uppnår de nationella kunskapsmålen i svenska och matematik i årskurs 3 skall öka med minst 5 procentenheter under 2012-2014 jämfört med 2010. (UTB) 3.9 (2013) Andelen grundskoleelever som minst uppnår de nationella kunskapsmålen i svenska och matematik i årskurs 6 skall öka med minst 3 procentenheter under 2012-2014 jämfört med 2010. (UTB) 3

Inledning 3.10 (2013) Andelen vuxenstuderande som efter avslutad kurs erhåller betyget lägst godkänd respektive E skall öka med minst 1 procentenhet jämfört med föregående år (UTB) 3.11 (2013) Samtliga förskolor och skolor har plan mot diskriminering och kränkande behandling som uppdateras och revideras årligen. (UTB) 3.12 (2013) Öka flexibiliteten för vuxenstuderande samt öka resursutnyttjandet genom samverkan mellan vuxenutbildning och gymnasieutbildning i såväl skolförlagd form som lärlingsform. (UTB) 3.13 (2013) Under 2013 i större omfattning än tidigare marknadsföra Kulturskolans verksamhet på föräldramöten (KOF) 3.14 (2013) Biblioteken ska under 2013 erbjuda minst 500 kommuninvånare kostnadsfri IT-handledning på biblioteken.(kof) 3.15 (2013) I bibliotekets verksamhet öka utlåningen av barnmedier med 3000 lån/år under 2013-2015. (KOF) 4 Näringslivsklimatet i kommunen ska vara bland de 25% bästa kommunerna i landet. 4.1 (2013) Utveckla samspelet näringsliv kommun utifrån fastställd plan. (KS) 5 Andelen sysselsatta i arbetsför ålder ska öka och försörjningsstödskostnaderna ska minska. 5.1 (2013) Antalet personer som haft försörjningsstöd mer än 36 månader ska minska med 50 %. (OSN) 5.2 (2013) Vidareutveckla det gemensamma arbetet mellan Vägledningscentrum och social- och omsorgsförvaltningen för att flera ska erhålla sysselsättning och för att minska beroendet av försörjningsstöd. (KS) 6 Andelen sysselsatta ungdomar ska öka. 6.1 (2013) Antalet personer under 25 år med försörjningsstöd ska minska med 30 %. (OSN) 7 Invånarna ska känna sig alltmer trygga och säkra. 7.1 (2013) Minst 90 tillsyner ska genomföras årligen (BRN) 7.2 (2013) Samtliga 6-åringar ska erhålla brandskyddsinformation (BRN) 7.3 (2013) I årskurs 7 ska varje elev erhålla en 3-timmars teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning (BRN) 7.4 (2013) Fritidsledare på varje fritidsgård ska under 2013 i jämförelse med 2012 öka genomsnittet av timmar/månad där man är tillgänglig för ungdomar genom sociala medier.(kof) 4

Inledning 8 Medborgarnas möjligheter till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska öka. 8.1 (2013) Alla berörda inom nämndens verksamhet ska utifrån sitt perspektiv känna sig delaktiga i beslut, planering och utförande som rör dem.(osn) 8.2 (2013) Handläggningen av löpande ärenden sker snabbt, smidigt och enligt gällande regelverk. Byggnadskontoret erbjuder god tillgänglighet, service och kompetens gentemot allmänheten.(brn) 9 Energianvändningen och förbrukningen av icke förnybar energi ska minska. 9.1 (2013) Förvaltningen skall certifiera sig enligt ISO 9001 kvalitets/- samt ISO 14001 miljöledningssystem.(ses) 10 Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter ska öka. 10.1 (2013) Ta fram kvalitetsdeklaration för hantering av anmälningar om värmepumpar. (MN) 10.2 (2013) Kvalitet ska på individnivå regelbundet och systematiskt mätas, återkopplas och följas upp för förbättringar i verksamheterna.(osn) 10.3 (2013) Tekniska kontoret ska utveckla verktyg som stödjer externa kontakter med kontorets personal tillsammans med övriga kommunala förvaltningar. (TEK) 10.4 (2013) Tekniska kontoret ska utveckla fler kvalitetsdeklarationer inom avdelningarna Gata/Park och Avfall. (TEK) 10.5 (2013) Samordna processen med att ta fram och implementera en kommungemensam värdegrund (KS) 10.6 (2013) Förkorta tiden för handläggning av färdtjänst, skuldsanering och parkeringstillstånd till högst 30 dagar.(ks) 10.7 (2013) Ta fram en kommunövergripande IT-strategi inkluderande en strategi för e-förvaltning (KS) 10.8 (2013) Tekniska kontoret ska utarbeta en långsiktig plan för underhåll och upprustning för att avhjälpa brister i kommunens lokaler.(tek) 5

Inledning 11 Hälsokompetensen i organisationen ska öka. 11.1 (2013) Alla medarbetare har medarbetarsamtal och lönesamtal varje år där kopplingen mellan ledares/personals arbete och verksamhetens resultat tydliggörs i den individuella utvecklingsplanen. (UTB) 11.2 (2013) Andelen personal med förskollärarutbildning skall öka årligen inom förskolan, för att på sikt nå målbilden att 2 av 3 medarbetare skall vara utbildade förskollärare.(utb) 11.3 (2013) Pedagogisk personal ges möjlighet till pedagogiskt utbyte mellan och inom enheter. (UTB) 11.4 (2013) Samtliga förskolechefer och rektorer har genomgått den statliga rektorsutbildningen inom 4 år från tillträdesdagen. (UTB) 11.5 (2013) Senast från och med höstterminen 2015 skall samtliga lärare inneha lärarlegitimation och endast undervisa i de ämnen där man har full behörighet enligt behörighetsförordningen. (UTB) 11.6 (2013) Förvaltningen skall följa det av kommunen fastlagda personalpolitiska programmet och kvalitetssäkra att alla medarbetare har ett PU-samtal samt ett lönesamtal under året. (SES) 11.7 (2013) Att ta fram ett kommungemensamt ledarutvecklingsprogram. (KS) 11.8 (2013) Skapa goda förutsättningar för utveckling av hälsokompetensen för kommunens medarbetare genom förebyggande åtgärder. (KS) 11.9 (2013) Vara en hållbar arbetsplats genom att inom varje avdelning fastställa handlingsplaner (KS) 12 Årets resultat för skattefinansierad verksamhet, före extraordinära poster, ska genomsnittligt under perioden 2012-2017 uppgå till 2 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. 12.1 (2013) Ta fram nyckeltal för att mäta förädlingsvärdets förändring per arbetad timme och år. (SES) 12.2 (2013) Ta fram mätetal som beskriver hur pass väl avdelningens åtgärdstider ligger inom ramen för beställningen.(ses) 13 Låneskulden för skattefinansierad verksamhet bör uppgå till högst 285 mkr. 14 Investeringsnivån för all verksamhet utom VA-verksamhet, avfallshantering och markexploatering ska under perioden 2011-2014 högst uppgå till genomsnittligt 77 mkr per år, d v s maximalt 308 mkr under fyraårsperioden. 6

Inledning Utvecklingen i kommunen Befolkning Befolkningsutveckling totalt 2007-2011, prognos 2011-2015 Planeringsförutsättningarna 27000 för kommunen styrs till stora delar av hur befolkningens 26500 ålderssammansättning utvecklas. En positiv befolkningsutveckling är också en viktig del i 26000 kommunens framtidsbild. 25500 25000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagrammet visar en positiv utveckling de senaste fem åren och att prognosen anger en liknande utveckling. Kommunens invånarantal översteg i september 2012 26 200. Prognosen visar en fortsatt ökning till ca 26 700 år 2016. Den främsta orsaken till utvecklingen är en ökad inflyttning. Bostadsbyggandet har trots de senaste årens finansiella svängningar ändå fortsatt. Sedan 2000 har befolkningen i Mjölby, Mantorp och landsbygden ökat, medan Skänninges och Väderstads invånarantal har minskat något. Åldersgrupperna 1-18 år 2007-2011, prognos 2012-2016 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1-5 år 6-15 år 16-18 år Prognosen visar på en stabilisering av antalet barn 1-5 år de kommande åren. De gångna fem åren har inneburit fler födda barn och fler inflyttade vilket bl a har lett till en utökning av förskoleplatserna, främst i Mjölby och Mantorp. 7

Inledning Åldersgruppen 6-15 år har sjunkit den senaste femårsperioden men prognosen pekar på en svag årlig ökning fr o m 2012. Prognosen för åldersgruppen 16-18 år är en årlig minskning fram till 2015, vartefter det sker en stabilisering. Åldersgruppen 16-18 år nådde sin kulmen 2009 med 1254 och prognosen pekar på en nedgång till 831 år 2015. Det är en stor förändring över en kort period, vilket ställer krav på omställning. Åldersgrupperna 65 år och äldre 2007-2011, prognos 2012-2016 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 65-79 år 80-100 år Befolkningen i åldersgruppen 65-79-år ökar kraftigt under hela prognosperioden. Dessa åldersgrupper har främst behov av hemtjänst även om behoven ökar kraftigt främst i de äldre åldrarna. Åldersgrupperna 80 år och äldre är nästintill konstant under perioden. Andelen 80 år och äldre bedöms däremot att öka under 2020-talet. Det ökande antalet äldre ställer självklart krav på stöd och service från kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Det är av stor betydelse för kommunen att företagsklimatet är så bra som möjligt för att behålla befintliga företag och samtidigt attrahera nya. Mjölby kommun har som mål att tillhöra de 25 % bästa kommunerna i landet avseende näringslivsklimatet. Detta mål har uppnåtts de senaste åren. Under 2013 kommer Mjölby kommun att delta i mätningen Insikt i vilken företagare betygsätter kommunens myndighetsutövning. Efterfrågan på attraktiv verksamhetsmark i Mjölby tätort har varit stor under senare år varför kommunen arbetar med mark- och planberedskap för att kunna tillgodose efterfrågan. Satsningar görs också på att öka kommunikationen med näringslivet. Arbetslösheten är fortfarande hög, särskilt avseende ungdomarna. I augusti 2012 sammanfördes näringslivskontoret och arbetsmarknadsenheten till ett kontor. På så sätt ska samarbetet öka och samordningsvinster uppstå. 8

Inledning Särskilda satsningar genomförs för att implementera den nyligen antagna strategin för väglednings- och arbetsmarknadsåtgärder för ökad sysselsättning bland unga. Samarbete över myndighetsgränserna förväntas också bidra till att minska arbetslösheten. Marknadsföringen av kommunen inriktas i huvudsak på villatomtsförsäljning och Skänninge som boendeort. Kommunen deltar aktivt i flera arrangemang och utställningar både som samordnare, arrangör och utställare. Det är viktiga mötesplatser för att stärka bilden av Mjölby kommun. Samhällsbyggnad och infrastruktur Den positiva utvecklingen av kommunens näringslivsklimat och den ökande befolkningen innebär att det behövs fortsatta satsningar på investeringar i infrastruktur och nya tomtområden. Kommunens översiktsplan visar på möjliga utvecklingsområden i alla tätorter i kommunen. Pendeltågtrafiken till Skänninge som startar under våren 2013 kan medföra en ökad efterfrågan på framför allt villatomter. Därför förbereds ett utbud av tomter där. Den nya sträckningen av rv 50 mellan Mjölby och Motala som blir färdig under 2013 kommer också att betyda nya möjligheter för Skänninges utveckling. Det har för att ta vara på dessa t.ex. startat ett arbete på fördjupad översiktsplan för Skänninge. I Mjölby tätort har drygt hälften av Sörbyområdet exploaterats. Den fördjupade översiktsplanen för Svartå Strand kommer att färdigställas och antas under 2012. Det innebär att nästa steg, detaljplanering kan påbörjas för en möjlig byggstart 2013/14. I Mantorp finns tomter kvar inom östra Olofstorp och där har kommunen under 2012 köpt in mark för en fortsatt utbyggnad av området åt öster. Även i Väderstad och Hogstad pågår planarbete för villatomter. Parallellt med att kommunen växer behöver insatser för att minska den globala uppvärmningen prioriteras. Exempelvis måste delar av ledningsnätet, vatten och avloppsanläggningar, lekplatser samt gatu- och vägnät och broar underhållas eller förnyas och anpassas till ett förändrat klimat. Ett teknikskifte kommer att göra att framtidens telefoni och bredband blir mobila eller fiberbaserade. Utgångspunkten är att omställningen sker på marknadsmässiga grunde. Kommunen medverkar till att stödja kommande förändringar och medel har avsatts för landsbygdens omställning, där marknadens möjligheter är begränsade. Trygghets- och säkerhetsarbete Trygghets- och säkerhetsarbete år 2012 delårsrapport Att bo, besöka eller verka i Mjölby kommun ska alltid betyda att man har rätt att kräva en acceptabel säkerhet. Genom kommunens hantering av risker och hot ska ett tryggt samhälle skapas anpassat till människor och miljö. Trygghets- och säkerhetsfrågorna spänner över hela kommunen och är därför ett arbete som bedrivs i aktiv samverkan med både interna och externa verksamheter. Kommunen har en samordnande roll och kommer att fungera initierande, drivande, stöttande och rådgivande. Under mandatperioden ska en strategi för trygghets- och säkerhetsfrågor tas fram. 9

Inledning Säkerhetspolicyn och riktlinjer för säkerhetsarbetet är ute på remiss för beslut före årsskiftet. Kommunens brottsförebyggande råd, KomBrå, är kommunens övergripande organ för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Rådet är aktivt både som samordnarfunktion i kommunen och som initiativtagare till aktiviteter som främjar brottsförebyggande åtgärder. Trygghetsvandringar för ungdomar har genomförts under våren. ANDT-strategin (alkohol, narkotika, droger, tobak) hanteras av KomBrå genom KomBrå;s styrgrupp. Riktlinjer för klottersanering skall revideras. Under perioden kommer även utbildningar och övningar genomföras enligt fastställd utbildningsplan för krishantering. Kommunens plan för Extraordinära händelser kommer att beslutas av kommunfullmäktige under 2012. Hållbar utveckling Hållbar utveckling I styrdokumentet Vision 2025 löper begreppet hållbar utveckling som en röd tråd. Det framhåller att ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste värderas lika högt om kommunen ska vara ett hållbart samhälle. Arbetet är en process utan färdig lösning. Här krävs förmåga till helhetssyn, en öppen dialog och kritiskt tänkande. Ett strategiskt område inom hållbarhet är energi- och klimatfrågorna. Mjölby kommun har sedan 2011 en ny energiplan och klimatstrategi som nu skall nu förverkligas. Med planen följer ett handlingsprogram som innebär åtaganden för både kommunen och privata aktörer. Ett uppdrag för kommunens hållbarhetsarbete är att samordna och arrangera evenemang tillsammans olika aktörer i kommunen. Det ger uppmärksamhet och inspirerar till ett aktivt ställningstagande hos medborgarna. Exempel på arrangemang som planeras under året: Earth Hour, Europeiska trafikantveckan och en dag för seniorer och deras säkerhet. Inom folkhälsområdet planeras bland annat projekt kring barn och fetma. Kostfrågorna är högaktuella. Arbete med att ta fram en kostpolicy börjar gå mot sitt slut och förhoppningsvis kommer den antas av kommunfullmäktighet inom kort. ANDT-frågorna har även det fått ett större utrymme och en ANDT-strategi kommer även den antas innan årets slut om arbetet fortlöpper enligt planerna. 10

Inledning Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomisk utveckling Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskriver den samhällsekonomiska utvecklingen i Cirkulär 12:46 (2012-10-11): Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. I år beräknas svensk BNP växa med 1,0 procent. År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Läget på arbetsmarknaden beräknas försvagas en bit in i 2013. Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi blir rätt skral. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Fram till 2016 är vår bedömning att arbetslösheten kan röra sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. Skatteunderlaget växer under perioden fram till och med 2016 i god takt. I reala termer uppgår tillväxten till 1,5 1,8 procent årligen. Det är en bättre utveckling än normalt och hänger för åren 2014 2016 samman med den förbättring av arbetsmarknadsläget som då beräknas ske. För 2012 och 2013 beror den gynnsamma utvecklingen på en stark tillväxt av pensionerna. Kommunens ekonomiska utveckling Mjölby kommun beräknar enligt prognos per 2012-08-31 att få ett resultat 2012 på +39,5 mnkr. Det är avsevärt mycket bättre än det budgeterade resultatet på +10,5 mnkr och betydligt bättre än det långsiktiga tvåprocentmålet vilket 2012 motsvarar 24 mnkr. En orsak till detta är den återbetalning på 24,8 mnkr som avser AFA-försäkringspremier från åren 2007 och 2008. Prognostiserade obalanser 2012 finns främst inom Omsorgs- och socialnämnden, Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsens förvaltning. 11

Inledning För 2013 budgeteras ett resultat på +2,4 mnkr. För åren 2014 2015 krävs, enligt nuvarande bedömning, besparingsbeting för att nå en acceptabel budget. En alternativ lösning är att använda den s.k. resultatutjämningsreserven som regeringen nu har lagt som proposition (prop. 2011/12:172). Riksdagen förväntas fatta beslut om förändrad lagstiftning så att de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari 2013. Förslaget går ut på att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges en möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet bygga upp s.k. resultatutjämningsreserver. Dessa gör det möjligt att reservera en del av överskotten i goda tider för att sedan använda medlen för att täcka underskott som kan uppstå till följd av en lågkonjunktur. För Mjölbys del skulle ett sådant beslut innebära att ca 17 mnkr (2 mnkr för 2011 och 15 mnkr för 2012) kan avsättas i en resultatutjämningsreserv. Kommunalskatt Kommunens skattesats 2013 är 20,73 kronor, oförändrad jämfört med 2012. Resultat 2010 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kommunens resultat +13 +34 +39 +2 +1 +1 För 2013 budgeteras ett resultat på +2,4 mnkr, vilket är 22,6 mnkr lägre än det finansiella tvåprocentmålet. (2% av kommunalskatt och generella statsbidrag motsvarar +25 mnkr.). För åren 2014 2015 är utsikterna ännu sämre. Besparingar krävs enligt nuvarande beräkningar med 3,1 mnkr 2014 och 6,9 mnkr 2015 för att nå balanskravet. Jämfört med det finansiella tvåprocentmålet är underskottet 27,1 mnkr 2014 och 30,9 mnkr 2015. En resultatnivå på två procent över en sexårsperiod (2012-2017) bedöms nödvändigt för att skapa ett tillräckligt investeringsutrymme och ge förutsättning för värdesäkring av kommunens kapital. 12

Inledning Ramförändringar i budget 2013 och ekonomisk plan 2014 2015 Ramändringar på grund av ändrad demografi med mera Utbildningsnämnden Antalet inskrivna barn i förskoleverksamhet beräknas minska från budgeterade 1 433 barn 2012 till 1 428 barn 2013. För 2014 och 2015 budgeteras för 1 437 respektive 1433 barn. Elevantalet i grundskolan väntas öka från budgeterade 2790 elever 2012 och fr o m 2013 beräknas en successiv ökning av elevantalet. Prognosen visar 2 812 elever 2013, 2 864 elever 2014 och 2 932 elever 2015. För grundskola/ fritidshem ökades ramen 2012 som följd av ändrat elevantal. År 2013 beräknas elevantalet till 1 043 och för 2014 och 2015 till 1 077 respektive 1 107 elever. Antalet kommuninvånare i åldern 16-18 år beräknas minska från budgeterade 1 055 personer år 2013 till 867 år 2015, en kraftig minskning på kort tid. Omsorgs- och socialnämnden För ökade behov för funktionshindrade personer budgeteras ett årligt tillskott med 2 mkr varje år 2013-2015, d v s en nivåökning med 6 mkr under perioden. Resurstillskottet motsvarar en årlig volymökning med ca 1,5 %. För äldreomsorgens målgrupper beräknas 2013-2015 ramökning med 2 mkr årligen, d v s en nivåökning med 6 mkr det sista året under treårsperioden. Ramökningen beräknas motsvara den behovsökning som följer av ökat antal äldre. Höjda löner och priser Nämndernas ramar innehåller generell uppräkning 2013 med 2 % för löneökning och 1 % för lokalhyror och övriga kostnader. Uppräkning med 1,7 % sker för vissa typer av köpta tjänster nämligen lokalvård, kostservice, adm service, omsorgsentreprenad, hem för vård/boende samt köpta utbildningsplatser i gymnasieskolan. Uppräkning av nämndernas intäkter sker med samma procenttal som beräknad bruttokostnadsökning för respektive nämnd. Vidare avsätts 11,3 mkr 2013 för senare fördelning för löneökning och särskilt stora prisökningar. Avsättningen är dimensionerad för att klara en sammantagen lönekostnadsökning p g a löneavtal med 2,8 % 2013. Den del som avser särskilt stora prisökningar är 3 mkr. För 2013 beräknas löneökning med 2,8 % och för 2014 med 3,4 %. Prisökning beräknas med 1 % såväl 2013 som 2014. 13

Inledning Investeringar Nettoinvesteringar, mnkr 2010 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Skattefinansierad verksamhet 66 66 93 77 75 69 Exploateringsverksamhet (ej va) 9 7 8 4 14 8 Vatten och avlopp samt avfallshantering 14 22 52 23 26 21 Summa investeringar 89 95 153 104 115 98 Tekniska kontorets investeringar 2013 2015 finns förtecknade per projekt i avsnittet KS Tekniskt kontor i verksamhetsplanen. Större investeringar i budget 2013 är nybyggnad av förskola, nybyggnad gruppboende, tillbyggnad dagrum på Kungshögahemmet, förberedelse för Skänninge idrottshall, exploatering av två nya områden Olofstorp 2 i Mantorp samt Hattorp i Skänninge. På va-området är utrymmet för sanering av befintligt ledningsnät fördubblat jämfört med 2012. Vidare bidrar kommunen till Trafikverkets anläggning av en ny vägport/tunnel vid Idrottsvägen i Skänninge. Investeringar i inventarier uppgår till 19 mnkr 2013. Investeringsplanen ligger på en sådan nivå att det finansiella investeringsmålet kan nås (max 77 mnkr genomsnittligt för skattefinansierad verksamhet under perioden 2011 2014). Låneskuld Låneskuld, mnkr 2010 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 - för skattefinansierad verksamhet samt exploatering 187 225 215 219 241 255 - för vatten och avlopp samt avfallshantering 182 189 220 231 235 238 Summa låneskuld 369 414 435 450 476 493 Ett av kommunens finansiella mål är att låneskulden för skattefinansierad verksamhet och exploatering bör uppgå till högst 285 mnkr 2011 2014. Målet att begränsa låneskulden syftar till att kommunens finansiella ställning ska kunna bibehållas och helst stärkas. 14

Inledning Pensionskostnad och pensionsskuld Budgeterad pensionskostnad 2013 uppgår till 82 mnkr, vilket motsvarar ca 1,78 kr på kommunalskatten. Fram till 2015 beräknas den årliga pensionskostnaden öka till 87 mnkr, vilket då beräknas motsvara 1,89 kr på kommunalskatten. Totalt pensionsåtagande (skuld och ansvarsförbindelse) beräknas 2013 uppgå till 790 mnkr, varav 657 mnkr redovisas som ansvarsförbindelse. Personal Mjölby kommun har ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare, känd för sina goda arbetsplatser, karakteriseras av lärande och kompetensutveckling samt ett uthålligt arbete med kvalitetsutveckling. Arbetsgivarpolitiken och den strategiska kompetensförsörjningen syftar främst till att bidra till goda resultat i kommunens verksamhet. Ett gemensamt ledarutvecklingsprogram för kommunens chefer ska genomföras 2012 2014. Målet är att utveckla det gemensamma uppdraget till gagn för medborgarna. Programmet ska ge kommunens chefer redskap för att utveckla ledarskapet och medarbetarskapet på arbetsplatsen. Ledarutvecklingsprogrammet påbörjas tillsammans med sju andra kommuner i ett gemensamt ESF-projekt, Kompetensväxeln. Systemstödet för effektivare hantering av kommunens kompetensförsörjning, lönebildning, bemanning/schemaläggning, rehabilitering och lön implementeras och utvecklas. Stödet i form av ett modernt PA-lönesystem underlättar planering, utveckling och uppföljning av verksamhet. Hälsokompetensen ska öka i kommunen. Målet syftar till att fokusera på medarbetares förmåga att värna den egna hälsan genom att använda kunskapen om vilka friskfaktorer som påverkar kropp och själ. Målet syftar också till att underlätta för chefer och medarbetare att arbeta systematiskt och förebyggande med arbetsmiljön. Projektet Sveriges viktigaste jobb startade 2012. Syftet med projektet är att synliggöra kommunens medarbetare och deras arbete. Kommunen ska marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare. Målet är att medarbetare ska känna sig stolta över sitt viktiga jobb och därmed bli ambassadörer och kunna bidra till en positiv bild av kommunen. Planering för ett övertagande av hemsjukvården från landstinget 2014 pågår. Kommunens arbetsgivarpolitik är en viktig framgångsfaktor i genomförandet av förändringen. 15

Inledning Kvalitet Kommunens Vision 2025 och kommunmål anger inriktningen för kvalitetsarbetet. Till år 2013 behövs ett omtag av det kommungemensamma kvalitetsarbetet. Arbetet samordnas av kommunens ledningsgrupp. Kommunen deltar i en stor mängd undersökningar och mätningar avseende kvalitet i verksamheten. Förbättringsarbete utifrån resultatet av 2012 års medborgarundersökning (SCB) behöver fortsätta att genomföras. Resultatet används också för att följa upp kommunmålen. Kommunen deltar i jämförelsenätverket Dacke, tillsammans med åtta andra kommuner. Nätverket syftar till ett erfarenhetsutbyte kring jämförelsearbete. En årsplan för kundundersökningar och förbättringsarbete kopplat till resultat från undersökningarna finns upprättad. Årsplanen är viktig för överblicken av kvalitetsarbetet. Synpunktshanteringen i kommunen är en viktig del av det kontinuerliga förbättringsarbetet. Från och med 2013 kommer det att vara enklare för allmänheten att lämna synpunkter via kommunens hemsida. Om resultatet ska bli rättvisande, måste rutinen för hur synpunkter tas om hand följas. Kvalitetsdeklarationer beskriver vad kunden kan förvänta sig av kommunens tjänster. Ännu finns endast tio stycken. Under planperioden ska fler kvalitetsdeklarationer tas fram. Leanmetodiken har prövats inom ett pilotprojekt under två års tid vid de verksamheter som arbetar med kommunal arbetsmarknad och försörjningsstöd. Pilotprojektet kommer att avslutas under hösten 2012 och arbetssättet implementeras inom berörda verksamheter. Under år 2013 genomförs en stor satsning, att arbeta lean-inspirerat med ständiga förbättringar. Inom ramen för ESF-projektet Kompetensväxeln kommer ett stort antal utbildningar att genomföras där flertalet förvaltningar finns representerade. Kommunens internkontroll ska säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. Varje år beslutas om tre kommungemensamma kontrollmoment som omfattar alla kommunala verksamheter. 16

Årshjul för budget- och planeringsprocess Årsredovisning -uppföljning av mål, intern kontroll, kvalitet, personal och hållbar utveckling December Januari Prognos okt Medborgarundersökning Medarbetarundersökning Oktober September Delårsrapport inkl uppföljning av mål och åtaganden Prognos aug November Nämndernas förslag till driftbudget Augusti Driftbudget Beslut KF Driftbudget Beslut KS Budgetberedningens förslag till driftbudget Budgetberedning Investeringsbudget Beslut KF Tilläggsbudget Februari Mål- och resultatdag KF beslut om preliminära ramar Bokslutsberedning Nämndernas förslag till investeringsbudget Maj Mars April Prognos mars Juli Juni Prognos maj Budget- och planeringprocess 2012 Under årets första månader pågick bokslutsarbete samt redovisning av nämndernas internkontrollarbete. I februari fördes en dialog mellan ekonomiavdelning och förvaltningar om i vilken omfattning det gångna årets överskott eller underskott ska tas med över årsskiftet (tilläggsbudgeteras). I mars träffade kommunstyrelsen samtliga nämnder på Mål- och resultatdagen för genomgång av föregående års resultat samt kommande planering. I maj beslutade kommunfullmäktige om preliminära driftramar för kommande budgetår. I de preliminära ramarna ingår anpassning av budgeten efter befolkningsmässiga förändringar för verksamhetsområdena förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Efter budgetårets slut sker reglering efter faktiskt antal inskrivna barn i förskola och fritidshem samt faktiskt invånarantal i skolåldrarna. I ramarna ingår också uppräkning för löne- och prisökningar. Nämndernas förslag till investeringar för de tre kommande åren arbetades fram i april-maj och behandlades i KS i juni. Kommunfullmäktige fattade beslut om investeringsbudgeten i augusti. Nämndernas förslag till driftbudget bearbetades under hösten av budgetberedningen. Kommunstyrelsen träffade nämnderna i september för genomgångar av budgetläget, nämndernas mål och åtaganden samt genomförandet av besparingsåtgärder. Kommunfullmäktige fattar beslut om kommunmål, skattesats och driftbudget i november. En medborgarundersökning och en medarbetarundersökning genomförs vartannat år under hösten. Kostnadsjämförelser med andra kommuner görs årligen för alla verksamhetsområden. 17

Kommunorganisation Kommunfullmäktige ( s ) 18 ( m ) 11 ( fp ) 4 ( c ) 3 ( kd ) 2 ( v ) 2 ( mp ) 2 ( sd ) 2 ( spi ) 1 Revisorer Kommunstyrelse Kommunstyrelsens förvaltning Byggnads- och räddningsnämnd Byggnadskontoret Räddningstjänsten Kultur- och fritidsnämnd Miljönämnd Omsorgs- och socialnämnd Service- och entreprenadstyrelse Utbildningsnämnd Kultur- och fritidsförvaltningen Miljökontoret Omsorgs- och socialförvaltningen Service- och entreprenadkontoret Utbildningsförvaltningen Valnämnd Kommunala bolag Mjölby Svartådalen Energi AB (55 %) Mjölby Kraftnät AB (MSE 100 %) MWNet AB (MSE 100 %) Bostadsbolaget i Mjölby AB Fastighets AB Mjölby Industribyggnader (FAMI) 18

Bostadsbolaget i Mjölby AB Bostadsbolaget i Mjölby AB har som uppgift att inom Mjölby kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Vision: Affärsidé: Kommunala bolag Ditt hem - vår Drivkraft Bostadsbolaget ska erbjuda ett bekvämt och attraktivt boende i Mjölby kommun. Detta når vi bland annat genom att: - Varje hyresgäst ska känna trygghet och trivsel i boendet.- Nyproduktion och ombyggnad ska tillföra praktiska, vackra och sunda bostäder och bostadsmiljöer.- Verksamheten ska bedrivas så att sund och stabil ekonomisk utveckling främjas.- Organisation och personalpolitik ska kännetecknas av vår värdegrund: Kunden i fokus, ständiga förbättringar, Delaktighet, Öppenhet och Lojalitet. Styrelse: VD: Personal 2011: 5 ordinarie ledamöter och 3 suppleanter. Dessa är utsedda av kommunfullmäktige. Jan-Ove Hammarberg 49 personer Aktiekapital 2011: Taxeringsvärde 2011: 5 Mkr 863,4 Mkr Nyckeltal 2011: Fastighetsbestånd: Omsättning: 151,3 Mkr Balansomslutning: 605,6Mkr Låneskuld: 418 mkr Soliditet: 22,8 % 2011-12-31 fanns 2 549 bostadslägenheter, 242 lokaler, 948 garage och 87 parkeringsplatser. Totalyta är 196 719 kvm. Bostadsbolagets bostäder och lokaler finns i orterna Mjölby, Skänninge, Mantorp, Väderstad och Sya. Den genomsnittliga varmhyran för bostäderna är 815 kr per kvm och år, en hyresnivå som ligger lågt i förhållande till orterna runt kommunen och riksgenomsnittet. Bostadsbolaget har per 2011-12-31 en lägenhetsreserv (outhyrda lägenheter) på 26 lägenheter. Händelser tre år framåt: Det brandskadade huset på Prästgårdsliden beräknas vara inflyttningsbart under sommaren 2013. Ökad tillgänglighet/ombyggnad av fler fastigheter i Skänninge Underhållsåtgärder inom Kv Prästgårdsliden fortsätter 19

Kommunala bolag Fastighetsaktiebolaget Mjölby Industribyggnader (FAMI) FAMI är ett av Mjölby kommun helägt fastighetsbolag bildat 27 januari 1959. Under de drygt 50 år som bolaget verkat har ett 20-tal industrifastigheter varit i bolagets ägo. Ändamål: Styrelse: VD: Personal: Aktiekapital 2012: Taxeringsvärde 2012: Nyckeltal 2011: Fastighetsbestånd 2012: Att uppföra, förvärva, förvalta och försälja fastigheter för handel, hantverk och industri samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet enligt bolagsordningen. Vidare ska FAMI verka som kommunens näringslivsorgan. Bolaget leds av en av KF nominerad styrelse om 6 ledamöter och 6 suppleanter. Samtliga ledamöter är av tradition utsedda bland KS-ledamöterna. KS ordförande är tillika ordförande i FAMI:s styrelse. Dag Segrell Bolaget har ingen egen personal. Den löpande verksamheten sköts av VD, samt en näringslivsutvecklare. 3 Mkr 40,9 Mkr, varav markvärde 6,0 Mkr Omsättning 14,3 Mkr Balansomslutning 55,1 Mkr Låneskuld 27,0 Mkr Soliditet 41 % 3 fastigheter i Mjölby, tot yta 23 700 kvm 1 fastighet i Skänninge, tot yta 4 600 kvm 1 fastighet i Mantorp, tot yta 3 200 kvm 20

Kommunala bolag Mjölby - Svartådalen Energi AB (MSE) MSE är ett av Mjölby kommuns delägda energibolag bildat genom sammanslagning av Mjölby Energiverk och Svartådalens Kraftförening den 1 april 1981. Ägandet förändrades under hösten 2004 så att för närvarande äger Mjölby kommun 55 %, Tekniska Verken i Linköping AB 35 % och Motala kommun 10 %. Vision: Affärsidé: MSEs vision är att i Mjölbyregionen: skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning tillhandahålla infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. MSE skall utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt, socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. MSE skall vara kundernas naturliga partner genom att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter som baseras på effektiva energisystem och ledningsbunden infrastruktur. Kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög kundnytta. Den egna energiproduktionen skall vara långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet. Styrelse: Enligt konsortialavtal mellan ägarna ska styrelse utöver löntagarrepresentanter bestå av 8 ledamöter och 3 suppleanter. Av dessa utser Mjölby Kommun 5 ledamöter och 2 suppleanter. VD: Personal: Aktiekapital 2011: Nyckeltal 2011: Lena Svensk Bolaget har 64 anställda 4,3 Mkr Omsättning 249,5 Mkr Balansomslutning 691,3 Mkr Soliditet 31,4 % Resultat efter finansiella poster 53,4 Mkr Aktier i andra bolag: Mjölby Kraftnät AB 100 % MWNet AB 100 % Östgöta Gårdsgas AB 100 % Östgöta Gårdsgas Nät AB 100 % Bixia AB 6,61 % Bixia ProWin AB 7,64 % Utsikt Bredband AB 10,1 % Herrberga Vind AB 41,7 % Vävinge Vind AB 25,2 % Hackeryd Vind AB 12,5 % 21

Kommunala bolag Verksamhetsbeskrivning Bolaget producerar vattenkraft i fyra helägda och två delägda vattenkraftstationer i Svartån. De senaste åren har satsningar gjorts på ny vindkraftproduktion tillsammans med markägare och andra intressenter. I dotterbolaget Mjölby Kraftnät AB bedrivs elnätverksamhet inom nätkoncessionsområdet som omfattar en stor del av Mjölby kommun och mindre delar i Motala och Linköpings kommuner. All elförsäljning bedrivs i det delägda bolaget Bixia AB. MSE utför försäljning, debitering och kundservice inom Mjölbyområdet på uppdrag av Bixia AB. Distribution och försäljning av fjärrvärme bedrivs i Mjölby, Skänninge, Mantorp, Sya, Spångsholm och Väderstad tätorter. Produktion av värme sker huvudsakligen med träbränsle vid Sörbyverket i Mjölby och Östanå i Skänninge. MSE utför också energitjänster, dessa omfattar bl.a. energideklarationer och energiutredningar som hjälper kunderna att effektivisera sin energianvändning. Bredbandsverksamhet bedrivs i det delägda bolaget Utsikt Bredband AB. Här erbjuds förbindelse- och transmissionstjänster till företag, hushåll och offentlig förvaltning inom Mjölby kommun. Framtid MSE är inne i en investeringstung period. Bolaget gör ett antal nysatsningar i enlighet med bolagets vision, att ställa om till en långsiktigt hållbar energiförsörjning. För närvarande pågår projektering och upphandling av ett kraftvärmeverk. Detta är tänkt att placeras vid befintliga produktionsanläggningar på Sörby i Mjölby. Elnäten förstärks och byggs ut kontinuerligt för att vädersäkra näten i syfte att stärka leveranssäkerheten och för att möjliggöra nyanslutningar av vindkraftverk. Under åren 2011-2012 har Öjebro vattenkraftstation upprustats. Den byggdes för drygt 100 år sedan (1910). Åren 2013-2014 kommer en upprustning att ske av Mjölby vattenkraftstation. Det är viktigt för MSE att se till att dessa miljövänliga produktionsanläggningar hålls i ett bra skick. Bolaget planerar att starta biogasproduktion med gödsel och avloppsslam som råvara. Dessa satsningar görs i samverkan med lokala lantbruksföretag och Mjölby kommun vilket är ett exempel på bolagets strategi att verka som en katalysator för det lokala näringslivet. 22

Byggnadskontoret Byggnads- och räddningsnämnd Byggnadskontoret Ordförande: Kent Kärrlander Förvaltningschef: Magnus Petersson Ansvarsområde Byggnads- och räddningsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet och för kommunens byggnadskontor. Byggnadskontoret arbetar med kommunens fysiska planering, där nämnden är huvudman för detaljplaneringen och kommunstyrelsen för översiktsplaneringen. Kontoret hanterar kommunens bygglovverksamhet. Vidare svarar kontoret för kommunens mätnings- och kartverksamhet samt för det gemensamma geografiska informationssystemet (GIS). Budget i sammandrag (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 9 868 10 437 10 603 10 603 10 603 Intäkter 4 190 4 342 4 733 4 733 4 733 Nettokostnader 5 678 6 095 5 870 5 870 5 870 Nettoinvestering 672 627 380 560 110 Kostnadsfördelning i budget 2013 Lokaler 6% Personal 76% Övrigt 16% Kapital 2% 23

Byggnadskontoret Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Byggnads- och räddningsnämnd 430 0 430 Bygglov och inspektion 3261 2120 1 141 Kart- och mätverksamhet 3737 1833 1 904 Fysisk planering 2180 780 1 400 GIS 820 0 820 Arkeologiska undersökningar 175 0 175 Totalt 10 603 4 733 5 870 Gemensamt inriktningsmål byggnads- och räddningsnämnden Nämndens verksamhet leder till god och hållbar bebyggelseutveckling i tätort och på landsbygd. Bostads- och livsmiljöerna; är attraktiva, vackra och varierade, är trygga och säkra, är naturnära och bidrar till rekreation samt hushåller med energi. Mål - byggnadskontoret Det finns planlagd mark för bostäder och verksamheter (planberedskap). Detaljplanerna aktualiseras kontinuerligt. Handläggningen av löpande ärenden sker snabbt, smidigt och enligt gällande regelverk. Byggnadskontoret erbjuder god tillgänglighet, service och kompetens gentemot allmänheten. Förändringar 2013-2015 En ny plan- och bygglag trädde i kraft 2 maj 2011. Förändringarna i lagstiftningen innebär bland annat att arbetssätt, rutiner och praxis förändras och utvecklas. Detta kommer att påverka kontoret även de kommande åren. Då plan och bygglagen ökar tillsynen och sanktionsavgifterna höjts, bör information och rådgivningen prioriteras för att underlätta för sökanden. Kontoret kommer att uppgradera verksamhetssystemet för bygglov och även detta kan innebära förändringar i servicetänkande och rutiner. En e-tjänst för bygglov samt hemsidan skall utvecklas. På sikt bör all handläggning av bygglovärenden ske digitalt. Kommunen kommer också att få tillgång till alltmer digital information och inom kontorets samtliga verksamheter krävs att kontoret utvecklar arbetssätt för att ta tillvara möjligheterna som detta ger t ex tredimensionell visualisering i fysisk planering. 24

Byggnadskontoret Nyckeltal Redovisat 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Bygglov: Antal bygglov/anmälningar 338 250 300 Antal bygganmälningar * 113 0 0 Antal lov/bygganmälningar * 1 0 0 Tillsynsärenden 2 10 12 Förhandsförfrågningar 6 5 5 Planläggning: Detaljplaneuppdrag 5 8 6 Antagna detaljplaner 2 2 8 Kart- och mät: Nybyggnadskartor/ utdrag primärkarta 180 160 160 Husutstakningar 49 20 25 Fastighetsbildningsärenden 10 8 10 Handläggningstid: Antal bygglovärenden som handlagts inom 4 veckor. 43 % 58 % 70 % Antal nybyggnadskartor som levererats inom 2 veckor. 93 % 93 % 93 % GIS: Antal besök på kommunens webbplats karttjänster. Publika 11 900 12 000 13 000 Interna 13 400 14 000 15 000 * Plan och bygglagen ändrades den 2 maj 2011 vilket gör att begreppet bygganmälan inte längre tillämpas. 25

Räddningstjänsten Byggnads- och räddningsnämnd Räddningstjänsten Ordförande: Kent Kärrlander Förvaltningschef: Johan Forsgren Ansvarsområde Räddningstjänsten ska genom förebyggande arbete och operativa åtgärder skydda och rädda människor, egendom och miljö. I förebyggande syfte genomför förvaltningen tillsyn, utbildningar och informationsinsatser. I det operativa arbetet tjänar räddningstjänsten till att rädda, säkra och skydda alla de som vistas i kommunen vid eventuell brand, olycka, krissituationer eller extraordinära händelser i fred och under höjd beredskap. Räddningstjänsten ska genom sitt arbete bidra till att skapa en trygg och säker kommun. Budget i sammandrag (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 24 969 24 003 25 695 25 695 25 695 Intäkter 3 326 2 495 3 214 3 214 3 214 Nettokostnader 21 643 21 508 22 481 22 481 22 481 Nettoinvestering 625 481 350 450 300 Kostnadsfördelning i budget 2013 Lokaler 13% Personal 73% Övrigt 9% Kapital 5% Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Räddningstjänst/adm förvaltning 2313 488 1 825 Räddningstjänst/räddningstjänst 23382 2726 20 656 Totalt 25 695 3 214 22 481 26

Räddningstjänsten Gemensamma inriktningsmål - byggnads- och räddningsnämnden Nämndens verksamhet leder till god och hållbar bebyggelseutveckling i tätort och på landsbygd. Bostads- och livsmiljöerna; är attraktiva, vackra och varierade är trygga och säkra är naturnära och bidrar till rekreation samt hushåller med energi Mål-räddningstjänsten Ett av kommunens mål är att Invånarna ska känna sig alltmer trygga och säkra Kommunens handlingsprogram, enligt lagen om skydd mot olyckor, anger säkerhets- och prestationsmål för kommunens olycksförebyggande arbete samt för det operativa räddningstjänstarbetet. I handlingsprogrammet är det övergripande målet att Antalet bränder och andra olyckor ska minska i Mjölby kommun Förändringar 2013-2015 2012 års trafiksäkerhetsutbildning för framförande av tunga fordon under utryckning kommer att följas upp med löpande repetitionsutbildning där ca 1/3 av personalen utbildas årligen För att ytterligare kvalitetssäkra övning/utbildning kommer ny metod för uppföljning utarbetas. Grunden kommer fortsatt vara Målplan för räddningspersonal men antal övningstimmar av underordnad betydelse. Antal onödiga larm har ökat kraftigt de senaste åren. För att minska dessa påbörjades arbete under 2012 vilket kommer att fortsätta under perioden. Det innebär utöver informationsinsatser tydligare avtal mellan automatlarmsobjekt och räddningstjänsten Nyckeltal Redovisat 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Brand i byggnad 26 26 25 Trafikolyckor 61 61 60 Totalt antal insatser 595 565 550 Bostadstillsyner* 47 10 20 Tillsyn enl. LSO/LBE 84 100 100 *Antal flerfamiljshus 27

KF Politiska organ Kommunfullmäktige Politiska organ Kommunfullmäktiges ordförande: Jörgen Oskarsson (s) Revisionsordförande: Håkan Ericsson (m) Valnämndens ordförande: Svenne Ottemark (s) Överförmyndare: Leif Eriksson (s) Ansvarsområde Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fattar beslut i ärenden av principiell natur eller annars av större vikt för kommunen. Kommunen ger ekonomiskt stöd till politiska partier enligt riktlinjer beslutade i kommunfullmäktige. Revisorerna är fullmäktiges instrument för granskning av den kommunala verksamhet som finns i nämnderna. Valnämnden svarar för genomförande av allmänna val, val till europaparlamentet och folkomröstningar. Överförmyndaren utövar tillsyn av godmanskap, förvaltarskap och förmynderskap. Budget i sammandrag (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 5 307 5 802 5 564 6 464 6 464 Intäkter 0 0 0 0 0 Nettokostnader 5 307 5 802 5 564 6 464 6 464 Kostnadsfördelning i budget 2013 Övrigt 46% Kapital 0% Lokaler 0% Personal 54% 28

KF Politiska organ Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunfullmäktige 940 0 940 Kommunalt partistöd 1 507 0 1 507 Revision 1 160 0 1 160 Valnämnd 0 0 0 Överförmyndare 1 957 0 1 957 Totalt 5 564 0 5 564 Förändringar 2013-2015 Överförmyndarens anslag ökades 2011 på grund av fler och mer komplexa ärenden samt förändrad kansliorganisation. Ett överförmyndarkansli håller på att bildas tillsammans med Medborgarservice. Nyckeltal Statistiken avser juni månad Redovisat 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Antal godmanskap och förvaltarskap 270 294 294 - varav för ensamkommande flyktingbarn (20) (24) (24) Antal förmynderskap 5 4 4 29

KS Kommunstyrelsens förvaltning KS - Kommunstyrelsens förvaltning (exklusive Tekniskt kontor) Ordförande: Carina Jönsson Kommunchef: Dag Segrell Ansvarsområde Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning arbetar med både ett medborgar- och näringslivsperspektiv samt ett internt samordnande och serviceinriktat perspektiv. Förvaltningen har ett stödjande uppdrag gentemot förvaltningarna och ska fungera som interna konsulter inom många områden. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling är viktiga faktorer för förvaltningens verksamhet. Exempel på ansvarsområden är kanslifunktionen för kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd samt personal-, ekonomi- och ITverksamhet, näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor, utvecklingsarbete, information och marknadsföring, växel och medborgarservice. Budget i sammandrag (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 78 763 106 922 109 075 109 420 109 420 Intäkter 18 269 33 480 34 692 34 692 34 692 Nettokostnader 60 494 73 442 74 383 74 728 74 728 Nettoinvestering 7 142 5 207 8 025 7 025 3 400 Kostnadsfördelning i budget 2013 Övrigt 37% Kapital 4% Lokaler 6% Personal 53% 30

KS Kommunstyrelsens förvaltning Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelse 3 476 0 3 476 KSF gemensamt 10 025 787 9 238 Ekonomiavdelning 5 719 825 4 894 IT-avdelning 12 506 5 201 7 305 Tillväxtkontor 5 955 250 5 705 Arbetsmarknadsåtgärder 26 072 16 056 10 016 Personalavdelning 14 361 900 13 461 Utveckling och service 20 326 6 903 13 423 Färdtjänst 6 764 0 6 764 Leasingbilar 3 871 3 770 101 Totalt 109 075 34 692 74 383 Mål Bilden av Mjölby kommun attraherar allt fler invånare och företag till inflyttning och etablering, varumärket Mjölby kommun ska stärkas. Våra tjänster och service ska utvecklas i takt med de behov och förväntningar våra medborgare, företag och interna kunder har. Öka ungdomars möjligheter till inträde på arbetsmarknaden i god samverkan med övriga kommunala förvaltningar, arbetslivet och berörda myndigheter Förändringar 2013-2015 Från1 augusti 2012 återfinns kommunens enhet för arbetsmarknad och vägledning inom näringslivs- och marknadskontoret under det gemensamma namnet Tillväxtkontoret. Ett nytt politiskt utskott har tillskapats, det så kallade arbetsmarknads- och näringslivsutskottet. Den nyligen beslutade strategin för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten kommer under de närmaste åren resultera i en rad olika insatser. Likaså den avsiktsförklaring där samtliga kommuner i västra länsdelen tillsammans med Företagarna, Teknikföretagen, de fackliga organisationerna IF Metall, kommunal och Saco förbinder sig till ett aktivt samarbete och ansvarstagande för att få ner ungdomsarbetslösheten. Arbetet fortsätter med att förbättra kommunens tjänster till näringsliv och enskilda företag. Underlag för utvecklingsarbetet är bland annat resultatet av undersökningen INSIKT. Det är framförallt tillväxtkontoret som inom förvaltningen involveras i detta arbete. Marknadsföring och varumärkesbyggande kommer att fortsätta utvecklas. Mjölby kommun kommer under de närmaste åren tillsammans med lokala matproducenter marknadsföra sig som en matkommun, med särskilt riktade aktiviteter i Skänninge. Dessutom marknadsförs Svartå Strand och kommunens villatomter samt Sveriges viktigaste jobb vilken ska öka kunskapen om de intressanta och meningsfulla jobb som finns i kommunen. Det ska nyansera bilden av kommunen som arbetsgivare. 31

KS Kommunstyrelsens förvaltning Ett utvecklingsprogram för chefer är under framtagande och sammanförs med en rad olika aktiviteter som genomförs under år 2013 inom ramen för ESF-projektet Kompetensväxeln. En viktig byggsten är det kommungemensamma värdegrundsarbete som inleds vid årsskiftet och som ska implementeras och på olika sätt påverka arbetet med att uppfylla visionen för Mjölby kommun år 2025. Kommunstyrelsens förvaltning och dess olika resurser och kompetenser har uppdraget att driva detta arbete under de kommande åren. IT-verksamheten står inför stora förändringar genom att en ny IT-miljö successivt införs. Det gäller både organisering och arbetssätt. Till medborgarservice överförs kanslifunktionen för överförmyndaren och ett nytt administrativt system. Nyckeltal Redovisat 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Befolkningsstatistik 26 077 26 200 26 300 Nöjd medborgarindex 67 67 68 Antal nystartade företag per 1 000 invånare i kommunen 114 100 110 INSIKT NKI Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 66 -- 70 Arbetsförmedlingens statistik för december månad avs arbetslöshet inom åldersgruppen 18-24 år 27 27 22 32

KS Tekniskt kontor KS Tekniskt kontor Ordförande: Carina Jönsson T f teknisk chef: Sten-Åke Petersson Ansvarsområde Tekniska kontoret bidrar till att skapa en fungerande vardag för kommuninvånare, företag, presumtiva invånare, internkunder och för besökande i Mjölby kommun. Siktet är ställt på framtiden, på långsiktigt hållbara lösningar bland annat när det gäller funktion, miljö och ekonomi. Tekniska kontoret är underställt kommunstyrelsen och ansvarar för förvaltning och utveckling av kommunens vattenförsörjning och avloppssystem, avfallshantering, gator, gång- och cykelvägar, torg och parker, kommunala lokaler och fastigheter samt att organisera kommunens säkerhetsarbete. Kontoret informerar om miljöfrågor kring vatten, hushållsavfall och hantering av farligt avfall, samt svarar för det lokala trafiksäkerhetsarbetet. I uppdraget ingår också att förvalta och förädla kommunens markreserv genom köp och försäljning av fastigheter, genomföra exploateringsprojekt, upprätta exploateringsavtal och exploateringskalkyler. Kontoret svarar vidare för hyresavtal för kommunens omsorgsboenden samt handlägger bostadsanpassningsbidrag och upplåter kolonilotter. Finansiellt är tekniska kontorets ansvarsområde uppdelat i skattefinansierad, hyresfinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet Budget i sammandrag (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 323 734 297 025 303 853 306 453 309 053 Intäkter 251 961 231 773 234 211 234 211 234 211 Nettokostnader 71 773 65 252 69 642 72 242 74 842 Nettoinvestering 80 696 142 411 84 550 99 550 82 050 Investeringsbudget i sammandrag 2013 2014 2015 Skattefinansierat 57 800 59 000 53 300 Exploatering (exkl va-exploatering) 3 500 14 300 8 000 VA och avfall (inkl va-exploatering 23 250 26 250 20 750 Summa investeringar 84 550 99 550 82 050 33

KS Tekniskt kontor Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Skattefinansierad verksamhet Väghållning 41 169 362 40 807 Park, mark och skog 13 384 980 12 404 Kollektivtrafik 1 388 0 1 388 Internhyresfastigheter 142 936 141 553 1 383 Övriga fastigheter 6 726 3 914 2 812 Bostadspolitiska åtgärder 2 000 0 2 000 Säkerhet 3 433 1 260 2 173 Förvaltningsgemensamt 23 143 16 890 6 253 Pågående arbeten 422 0 422 S:a skattefinansierad verksamhet 234 601 164 959 69 642 Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten- och avloppshantering 51 157 51 157 0 Avfallshantering 18 095 18 095 0 S:a avgiftsfinansierad verksamhet 69 252 69 252 0 Totalt 303 853 234 211 69 642 Nämndmål Tekniska kontoret ska förvalta och utveckla kommunens anläggningstillgångar och tillse att värdet på dessa bibehålls över tiden. Kontoret ska genomföra ny- och ombyggnader samt de anpassningar som erfordras för att kommunens verksamheter ska kunna bedrivas på ett för kommunen optimalt och kostnadseffektivt sätt. Våra kunder och brukare ska vara i centrum och den service som kommunen svarar för ska vara lättillgänglig. Vi ska sträva efter långsiktiga och uthålliga lösningar vid underhåll och utveckling av kommunens anläggningar och tillse att uppsatta energi-, miljö- och kvalitetskrav uppfylls. Alla som bor, verkar i och besöker Mjölby kommun ska känna sig trygga och säkra. Verksamhetsmål - skatte- och hyresfinansierad verksamhet Väghållning Mjölby kommun ska verka för en god och trygg trafikmiljö för att minska olycksrisken. Kommunens mål följer Trafikverkets nollvision. Gator, gång- och cykelvägar ska hålla hög standard. Kommunens vinterväghållning ska ske på ett sätt som främjar säkerhet och framkomlighet. Tillgängligheten ska vara god. 34

KS Tekniskt kontor Park och mark Kommunens gemensamma grönytor ska uppfattas som välskötta och attraktiva. Lekplatser och idrottsanläggningar ska hålla god standard. Internhyresfastigheter, lokaler för kommunens verksamheter Fastigheterna ska upplevas som en trygg och säker arbets- och boendemiljö. Lokalnyttjarnas omdöme om tekniska kontoret som hyresvärd ska kraftigt förbättras. Tekniska kontoret ska vara aktivt och drivande i användning av lokaler för kommunens verksamheter. Tillgängligheten ska förbättras så att kraven på enkelt avhjälpta hinder uppfylls under planperioden. Energiförbrukningen ska fortsatt minskas under planperioden. Exploateringsverksamhet Kommunen skall kunna erbjuda byggklara tomer i de större orterna. Kommunen skall kunna erbjuda planlagd industrimark om minst 20 hektar fördelat på de större orterna. Säkerhet Genom kommunens hantering av risker och hot ska vi skapa ett tryggt samhälle som är anpassat till människor och miljö. Verksamhetsmål - avgiftsfinansierad verksamhet Vatten- och avloppshantering Kommunen ska på ett tillförlitligt sätt leverera gott dricksvatten av hög kvalitet. Mjölbys reningsverk ska ha tekniska och kompetensmässiga förutsättningar för att på ett tillfredsställande sätt kunna hantera avloppsvatten. Möjlighet ska finnas för medborgarna att fortlöpande ges möjlighet att ta del av verksamheten och lätt kunna få information kring energi- och miljöfrågor. Avfallshantering Mängden hushållsavfall räknat i kilo per invånare ska inte öka. Avfallet ska hanteras på ett effektivt och miljömässigt sätt där de resurser som finns i avfallet i form av energi tas tillvara på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik. Verksamheten ska präglas av hög kvalitet och god service mot kunderna. 35

KS Tekniskt kontor Åtaganden Tekniska kontoret ska utveckla verktyg som stödjer externa kontakter med kontorets personal tillsammans med övriga kommunala förvaltningar. Kontoret ska utveckla fler kvalitetsdeklarationer inom avdelningarna Gata/Park och Avfall. Kontoret ska utarbeta en långsiktig plan för underhåll och upprustning för att avhjälpa brister i kommunens lokaler. Förändringar 2013-2015 Ett växande intresse och engagemang från nyttjare av de tjänster som tekniska kontoret tillhandahåller ställer högre krav på information och delaktighet. För att möta detta kommer det att tas fram en kommunikationsstrategi. Strategin beskriver hur vi ska arbeta för att möta kunder och medborgares behov av information och dialog. Den positiva befolkningsutvecklingen medför fortsatta satsningar på investeringar i infrastruktur och nya tomter. En kommundel som upplever stora förändringar är Skänninge. Stationen och stationsområdet blev klart i juni 2012. Spårutbyggnaden mellan Motala och Mjölby beräknas klar till årsskiftet och pendeltågstrafiken planeras starta våren 2013. Hela nya väg 50 öppnas för trafik hösten 2013. Vid Skänninge byggs två helt nya trafikplatser ut med nya entréer till Skänninge som ökar tillgängligheten. Förhoppningen är att attraktiviteten i orten ökar och medför nya etableringar av boende och företag. Ett av våra viktigaste livsmedel är ett dricksvatten med hög kvalité. För att säkerställa detta på lång sikt krävs ytterligare åtgärder på Högbymon. En pågående utredning skall visa hur man kan anlägga ett ytterligare infiltrationsområde inom området för att skapa en reservvattenförsörjning om något skulle ske med den ordinarie. Insatser för att minska den globala uppvärmningen måste prioriteras. Målsättningarna i kommunens Energiplan och Klimatstrategi ska nu förverkligas. En satsning på att använda slam från avloppsreningsverket för att tillverka biogas som ersättning till fossila bränslen är en konkret åtgärd som ska utredas. Infrastrukturen i Mjölby är till stor del uppbyggd under 60- och 70-talet, varför delar av ledningsnätet, vatten och avloppsanläggningar, lekplatser samt gatu- och vägnät och broar måste underhållas eller förnyas. 36

KS Tekniskt kontor Samma gäller kommunens fastigheter. Mjölby har ett ackumulerat underhållsbehov som tillsammans med krav på god arbetsmiljö är en stor utmaning under de kommande åren. Underlag håller på att tas fram för att redovisa underhållsbehovet på kommunens fastigheter. Parallellt genomförs en innemiljöutredning av ett 25-tal förskolor och skolor. Sammantaget ger detta en bild av att omfattande åtgärder behöver genomföras de närmaste åren. Under kommande budgetperioder måste en diskussion föras om hur kommunen ska kunna finansiera underhåll och reinvesteringar. Det nya internhyressystemet har införts under 2012. Den nya hyresmodellen syftar i första hand till att förtydliga ansvarsfördelningen mellan hyresvärd (tekniska kontoret) och hyresgäst (verksamheterna). Verksamheterna kommer att själva kunna påverka hyran genom att förebygga inre skadegörelse och kunna vara med att påverka energiförbrukningen i fastigheterna. Under kommande år avser tekniska kontoret att arbeta för närmare och bättre relationer med sina hyresgäster. Tillgänglighet och trygghet för utsatta grupper i samhället ses över. Funktionshindrade barn och vuxna har rätt till åtkomst av vår utemiljö och offentliga lokaler och ännu återstår en del att göra för att klara de krav som riksdagen beslutat om tillgänglighet. En handlingsplan ligger till grund för nödvändiga åtgärder. Trygghets- och säkerhetsfrågorna spänner över hela kommunens geografiska område och är därför ett arbete som kommer att bedrivas i aktiv samverkan med både interna och externa verksamheter inom Mjölby kommun. Arbetet med att utreda den framtida markanvändningen för Svartå Strand fortsätter. En fördjupad översiktsplan har varit utställd under 2012. Planeringen inriktas på en möjlig byggstart för en första etapp under 2013/14. Det råder för närvarande brist på ledig industrimark i Mjölby tätort. Exploatering av ny industrimark är aktuell under perioden. Genomförandet av kommunens investeringsplan och behoven av förstärkt underhåll kommer under perioden att ställa höga krav på kontoret. Förutom att hantera den dagliga och långsiktiga driften skall investeringar omfattande drygt 250 mkr genomföras. Kontorets organisation är anpassad för dagens arbetsvolym men ytterligare förstärkning med någon eller några tjänster kan komma att krävas för att klara av arbetsbelastningen. 37

KS Tekniskt kontor Investeringsbudget per projekt Anslag Projekt Total utgift t o m 2012 2013 2014 2015 Förskolelokaler Ny fs 4 avd Mjölby östra stadsdelen 17 000 5 000 12 000 12 000 0 0 Skollokaler Blålintskolan lågdel, korridor, vent, rum 4 500 4 500 Sköterskeexp, ombyggnad 500 500 Ventilation AMV 3 500 2 000 500 500 500 1 000 5 000 500 Omsorgslokaler Mjölby centralt nyb, gruppb LSS funkt. hindr. 10 600 8 600 2 000 Berga gård, avlopp och värme 1 200 Kungshöga ÄB dagrum 3 våningar 3 000 3 000 ÄB lokalanpassning Änggården Dacke ÄB 3 000 1 500 1 500 Slomarp demensboende 1 200 1 200 8 900 1 500 0 Kultur- och fritidsanläggningar Skänninge idrottshall 30 000 5 000 5 000 20 000 Skogsjöbadets utveckling 3 300 2 000 1 300 Ishallen-Ny ishockeyplan under tak 7 000 7 000 Ishallen-Nya omklädningsrum 4 000 4 000 Mjölby Kulturscen sittgradäng i salongen 2 500 2 500 Bibliotek i Skänninge 7 000 7 000 5 000 28 300 13 500 Förvaltningslokaler Stadshuset lokalanpassning 1 500 500 500 1 500 500 500 Fastighetsförvärv Ospecificerade 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Ospec investeringsobjekt Åtgärder i fastigheter 800 800 800 Säkerhetsåtgärder 900 900 900 Lokalanpassningsåtgärder 4 000 4 000 4 000 Utvecklingsinsatser i mindre orter 250 250 250 Tillgänglighetsprogr. Lokaler 3 850 3 000 500 350 Lekplatser nya EU-regler 2 000 1 500 500 Återströmningsskydd enl VA-lag 1 400 800 500 100 Energioptimeringsåtgärder 9 200 5 800 1 400 1 000 1 000 Belysning utfasning kvicksilver 3 800 2 000 1 000 800 Färdigställande byggprojekt 500 500 500 10 850 9 400 7 750 Väghållning m m Parkering kv Manligheten 350 350 Parkeringsplats vid fd "Bebbes" 400 400 Kanikegatan, upprustning 1 200 600 600 Lilla Vallgatan/upprustning 1 000 1 000 Motalagatan GC-väg mm * 500 500 GC-väg Mjölbyg/Smålandstorget 1 500 750 750 Cirk.plats Svarvarg/Smålandsv 3 500 3 500 Vägport/tunnel Idrottsv Skänninge 36 700 15 000 10 000 11 700 GC-tunnel Lundby Backgård 5 000 5 000 GC-väg Mant-Mby delen förbi Grönlund* 1 000 38

KS Tekniskt kontor Investeringsbudget per projekt Anslag Projekt Total utgift t o m 2012 2013 2014 2015 Kungsvägen Mjölby ombyggnad 6 000 3 000 3 000 Trafiksäkerhetsfrämjande åtg. 500 1 000 1 000 Gatubelysning 1 000 1 000 1 000 Gatubel, utfasn. av kvicksilverarmaturer 500 500 500 Genomfartsleder, förstärkn 500 500 500 14 200 9 750 26 700 Park/mark/allmänna platser Svartåområdet upprustning 4 000 1 000 1 000 1 000 Förnyelse allmänna lekplatser 500 500 500 Ljussättning av stadsmiljöer 250 250 250 Gestaltning av infartsmiljöer 200 200 200 Skateramp/fun park 1 000 500 500 Parker och torg Mjölby kommun 500 500 500 Skänninge kulturreservat 1 000 300 500 200 2 950 3 150 2 950 Kollektivtrafik Utbyte väderskydd 200 200 200 Handikappanpassning busshpl 200 200 200 400 400 400 Bostads- och Industriområden (delvis taxefinansierat) Mjölby, Sörby 50 000 35 000 5 000 Mantorp, Olofstorp 2 14 000 2 000 7 000 5 000 Komplettering befintliga omr. 3 000 2 000 500 500 500 Mjölby Svartå strand 18 000 12 500 5 500 Måndalen/Sjunnings äng bebyggelseomr 6 500 6 500 Skänninge, Hattorp 2 000 2 000 Viringe industriområde 2 800 2 800 VA inom exploateringsområden -1 000-8 000-2 500 3 500 14 300 8 000 VA-verksamhet (taxefinansierat) Förbättringsarbeten VA-verk 5 000 3 000 3 000 Avloppspumpstn, ombygg 2 000 2 000 2 000 Förbättringsarb, ledningsnät 15 000 13 000 13 000 VA inom exploateringsområden 1 000 8 000 2 500 23 000 26 000 20 500 Avfallshantering (taxefinansierat) Förbättringsåtgärder avfall 250 250 250 250 250 250 Summa 84 550 99 550 82 050 * Nettoinvestering. Möjlighet att söka statsbidrag 39

KS Tekniskt kontor Nyckeltal Nyckeltal/målvärden och produktionsmått för respektive verksamhetsområde Internhyresfastigheter För måluppfyllelse mot god ekonomisk hushållning ska planerat underhåll uppgå till minst Redovisat 2011 Prognos 2012 53 49 50 90 kr/m 2 2012 Exploateringsverksamhet Antal byggklara tomter Mjölby 43 38 30 Antal byggklara tomter Mantorp 28 24 20 Antal byggklara tomter Skänninge 4 3 8 Antal byggklara tomter övriga orter 6 7 4 Budget 2013 Uppföljning av målvärden för verksamheterna Väghållning, Park mark och skog, Vatten och avlopp samt Avfallshantering sker genom SCB s medborgarundersökning. Senaste mätning skedde 2011. Ny uppföljning från SCB sker hösten 2013 vilket innebär att det saknas riktigt tillförlitligt underlag för prognos 2012 och budget 2013. Väghållning Nöjdindex avseende vinterväghållning på gång- och cykelvägar (1-10) Nöjdindex avseende underhåll och skötsel på gator och vägar (1-10) Redovisat 2011 (Index, SCB 2011) Prognos 2012 5,5 6,0 6,2 5,8 6,0 6,2 Budget 2013 Nöjdindex avseende belysning på gång- och cykelvägar (1-10) 6,2 6,3 6,4 Park, mark och skog Nöjdindex avseende tillgången till parker, grönområden och natur (1-10) Vatten och avlopp Nöjdindex avseende dricksvatten kvaliteten och vattenförsörjning (1-100) Avfallshantering Nöjdindex avseende sophantering (1-100) 7,7 7,8 7,9 82 83 85 71 73 75 40

KS Tekniskt kontor Produktions-/verksamhetsmått Redovisat 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Väghållning Asfaltsbelagd yta, m 2 1 649 000 1 656 000 1 707 000 Beläggningsunderhåll per m 2, kr 2,64 3,02 2,93 Totalt vintervägröjd yta, m 2 1 449 000 1 456 000 1 507 000 Vinterväghållning per m 2, kr 4,21 2,67 2,73 Antal ljuspunkter 6 983 7 019 7 093 Kostnad per ljuspunkt, kr 834 824 898 Enskilda vägar km 243 243 243 Internhyresfastigheter Förskolelokaler: A-temp i kvm 10 659 10 659 11 659 Skollokaler: A-temp i kvm 80 218 79 155 79 155 Omsorgslokaler: A-temp i kvm 52 405 52 405 53 075 Vatten- och avloppshantering Antal kunder 5 778 5 800 5 850 Såld mängd vatten, 1000-tal m 1 562 1 610 1 620 Renad mängd avloppsvatten 1000-tal m 3 211 3 200 3 300 Avfallshantering Antal kunder sophämtning 7 353 7 400 7 450 Hushållssopor, brännbart, kg/invånare 332 225 220 41

Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Ordförande: Göran Westerberg Förvaltningschef: Ulf Johansson Ansvarsområde Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att skapa förutsättningar för kommunens invånare att kunna delta i ett mångsidigt och kvalitativt fritidsoch kulturliv, dels genom olika verksamheter i egen regi men också genom att stödja det ideella föreningslivet och dess aktiviteter samt även uppmuntra och stödja andra aktörers initiativ inom verksamhetsområdet. Budget i sammandrag (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 78 279 79 885 81 881 86 449 89 253 Intäkter 12 733 12 421 15 107 18 107 18 107 Nettokostnader 65 546 67 464 66 774 68 342 71 146 Nettoinvestering 557 428 400 400 400 Kostnadsfördelning i budget 2013 Övrigt 12% Lokaler 54% Kapital 1% Personal 33% Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Nämnd och administration 4 618 214 4 404 Fritid 55 032 12 951 42 081 Kultur 22 231 1 942 20 289 Totalt 81 881 15 107 66 774 42

Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden har för mandatperioden 2011 2014 fastställt en kultur- och fritidspolitisk plan. Planen är precis som verksamhetsmålen redovisade nedan, kopplad till de strategiska områden och kommunmål som finns i kommunens Vision 2025. Verksamhetsmål I Kulturskolans verksamhet i högre grad än tidigare, nå grupper av barn/ungdomar med en annan etnisk och/eller social bakgrund än de som vanligen söker sig till Kulturskolan. Öka den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna för att främja demokrati och aktivt medborgarskap Att under en treårsperiod nå upp till riksgenomsnittet för utlåning av barnmedier Förbättra möjligheten för ungdomar att via sociala medier kommunicera med fritidsledare som arbetar på fritidsgård. Förbättra kvalitén på kommunens motionsspår Utveckla bildverksamheten Kultur- och fritidsnämndens åtaganden Under 2013 i större omfattning än tidigare marknadsföra Kulturskolans verksamhet på föräldramöten Biblioteken ska under 2013 erbjuda minst 500 kommuninvånare kostnadsfri IT-handledning på biblioteken. I bibliotekets verksamhet öka utlåningen av barnmedier med 3000 lån/år under 2013-2015. Fritidsledare på varje fritidsgård ska under 2013 i jämförelse med 2012 öka genomsnittet av timmar/månad där man är tillgänglig för ungdomar genom sociala medier. Tillsammans med Tekniska kontoret, under 2013 öka antalet förbättringsåtgärder/underhållsinsatser på kommunens motionsspår jämfört med 2011 och 12. Under 2013 jämfört med föregående år, öka antalet tillfällen och deltagare i den bildverksamhet som Kultur- och fritidsförvaltningen driver i egen regi och/eller i samverkan med andra parter. Förändringar 2013-2015 Utvecklingen av Skogssjöbaden fortsätter under 2013 2015 med bland annat upprustning av befintlig huvudbyggnad och utbyggnad av servicen för campingverksamheten. En ny idrottshall projekteras och byggs i Skänninge under 2013-2014. Beräknas kunna färdigställas till hösten 2014. Ombyggnad av gamla brandstationen i Skänninge till bibliotek planeras under 2014 för att stå klar till årsskiftet 2014/2015. Nya omklädningsrum till ishallen samt ny isyta under tak planeras till 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen övertar from 1 juli 2013 återigen ansvaret för verksamheten vid Lundbybadet. 43

Kultur- och fritidsnämnd Nyckeltal Bibliotek Redovisat 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Antal invånare som fått IThandledning 250 500 500 Antal medieutlån 0-14 år 71 900 71 900 74 900 Fritidsgårdar Fritidledartimmar/månad på sociala medier 0 5 10 Kulturskola Antal genomförda föräldramöten (Kulturskolan) 0 1 2 Antal tillfällen bildverksamhet 64+16* 64+34 64+50 Antal deltagare bildverksamhet 748+300 646+740 1430+1000 Anläggningar Antal förbättringsåtgärder/ underhållsinsatser på kommunens motionsspår 1 1 2 * Första siffran avser bild i Kulturskolans regi, den andra övrig bildverksamhet där Kulturoch fritidsförvaltningen är arrangör alt. medarrangör. 44

Miljönämnd Miljönämnd Ordförande: Jan-Olof Dahlström Tillförordnad förvaltningschef: Jenny Asp-Andersson Ansvarsområde Miljönämnden har det kommunala ansvaret för att tillämpa miljöbalken och livsmedelslagen i syfte att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö samt att alla konsumenter ska ha tillgång till säkra och redliga livsmedel. Nämnden har förutom myndighetsutövning även ansvar för naturvårdfrågor samt energi- och klimatrådgivning. Nämnden arbetar bland annat genom: Tillsyn och kontroll Handläggning av klagomål och anmälningar Deltagande i regionala och nationella projekt Samverkan med andra förvaltningar, företag och organisationer Rådgivning Övrig myndighetsutövning Nämndens arbete finansieras dels genom budgetanslag och dels genom intäkter. Intäkterna består till största delen av fasta årliga tillsyns- och kontrollavgifter, timavgifter samt ansöknings- eller anmälningsavgifter enligt taxor fastställda av kommunfullmäktige. Nämnden är sedan 2011 gemensam för Mjölby och Boxholms kommuner. Miljökontoret består av cirka 13 tjänster. Budget i sammandrag (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 7 889 7 157 7 197 7 197 7 197 Intäkter 4 530 3 174 3 210 3 210 3 210 Nettokostnader 3 359 3 983 3 987 3 987 3 987 Varav Mjölby kommun 3 254 3 250 3 250 3 250 Varav Boxholms kommun 729 737 737 737 Nettoinvestering 200 0 0 0 0 45

Miljönämnd Kostnadsfördelning i budget 2013 Lokaler 5% Övrigt 11% Personal 83% Kapital 1% Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Myndighetsutövning 6 197 2 650 3 547 Övrig verksamhet 1 000 560 440 Totalt 7 197 3 210 3 987 Varav Mjölby kommun 3 250 Varav Boxholms kommun 737 Intäkterna består till största delen av fasta årliga tillsyns- och kontrollavgifter, timavgifter samt ansöknings- eller anmälningsavgifter. Enligt taxor fastställda av kommunfullmäktige. Kostnaderna för arvoden och löner beräknas svara för drygt 80 % av utgifterna. Åtagande Miljönämnden berörs av såväl nationella, regionala som kommunala mål. I nämndens verksamhetsplan bryts detta ned i aktiviteter som tillsyn, kontroll och projekt. Kommunmål: Medborgarnas hälsa och levnadsvanor ska förbättras. Åtagande: Delta i regionala och nationella livsmedelsprojekt i syfte att alla konsumenter ska ha tillgång till säkra och redliga livsmedel, som är korrekt märkta. Kommunmål: Utbildningsnivån ska höjas Åtaganden: Arrangera naturguidningar. Arrangera temamånad om svamp september 2013 46

Miljönämnd Kommunmål: Energianvändningen och förbrukningen av icke förnybar energi ska minska. Åtaganden: Medverka vid informationsträffar för allmänheten om icke förnyelsebar energi och energibesparingar. Erbjuda rådgivning om energieffektivisering med inriktning mot livsmedelshandeln. Kommunmål: Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter ska öka. Åtaganden: Ta fram kvalitetsdeklaration för hantering av anmälningar om värmepumpar.. Övriga mål inom miljönämndens område finns redovisade i nämndens verksamhetsplan. Nyckeltal Redovisat 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Delta i regionala och nationella - 1 1 livsmedelsprojekt. Arrangera naturguidningar. 22 20 20 Antalet inventerade fastigheter med 220 100 100 inriktning mot enskilda avlopp. Ta fram kvalitetsdeklaration för - - 1 hantering av anmälningar om värmepumpar. 47

Omsorgs- och socialnämnd Omsorgs- och socialnämnden Ordförande: Anna Johansson Förvaltningschef: Pirjo Ohvo Ansvarsområde Omsorgs- och socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom äldreomsorg, Stöd och service till funktionshindrade samt Individ och familjeomsorg. Nämndens verksamhetsområden är organiserade inom fyra programområden enligt nedan; Programområde Utredning: Utredningar och så kallad myndighetsbeslut som rör individer inom hela socialtjänsten. Omfattar såväl Individ och familjeomsorg (IFO) som Stöd och service för personer med funktionsnedsättningar och äldreomsorg. Inom detta programområde ingår även försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Programområde Barn, unga och vuxna: Omfattar alla så kallade utförarenheter inom Individ och familjeomsorg (IFO) samt stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. Verksamhetsområdet omfattar råd-, stöd- och behandlingsverksamhet inom IFO, inkl uppsökande verksamhet. Stöd och service för personer med funktionsnedsättningar (LSS och SoL). Socialpsykiatri (LSS och SoL) samt daglig verksamhet. Programområde äldreomsorg: Omfattar alla så kallade utförarenheter inom äldreomsorgen, samt samordning av insatser inom HSL-området. Verksamhetsområden: Äldreboenden, Hemtjänst, Samordning HSL, demensvård, anhörigstöd m.m. Programområde Administration: Samordning av administrativa stödfunktioner, personalfrågor, systemstöd m.m. Till området hör ekonomer, utredningssekreterare, förvaltningssekreterare och några av förvaltningens administratörer Kommunens uppdrag rörande alkohollagen, tobakslagen och lagen om försäljning av vissa receptfria läkemedel hör också till nämndens ansvarsområde. Budgetöversikt (tkr) Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Ek plan 2014 Ek plan 2015 Kostnader 543 730 549 848 555 976 561 228 565 436 Intäkter 121 817 113 001 116 927 116 927 116 927 Nettokostnader 421 913 436 847 439 049 444 301 448 509 Nettoinvestering 891 1 482 600 600 600 48

Omsorgs- och socialnämnd Kostnadsfördelning Budget 2013 Lokaler 8% Personal 67% Övrigt 25% Kapital 0% Budgetspecifikation Budget 2013 - specifikation (tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnad Nämn, förvaltledn, adm stöd 12 301 640 11 661 Individ-och familjeomsorgen 84 144 5 775 78 369 Stöd och service funktionshindrade 198 569 69 422 129 147 Äldreomsorg 260 961 41 090 219 871 Totalt 555 976 116 927 439 049 Mål och åtaganden 2013 Omsorgs- och socialnämnden har utifrån kommunmålen formulerat följande åtagande för år 2013. I samverkan med andra aktörer utveckla en mångfald av bostäder som möjliggör ett självständigt liv. Alla verksamheter ska ha ett hälsobefrämjande synsätt där utgångspunkten är det friska hos individen. Antalet personer som haft försörjningsstöd mer än 36 månader ska minska med 50 %. Antalet personer under 25 år med försörjningsstöd ska minska med 30 %. Alla berörda inom nämndens verksamhet ska utifrån sitt perspektiv känna sig delaktiga i beslut, planering och utförande som rör dem. Kvalitet ska på individnivå regelbundet och systematiskt mätas, återkopplas och följas upp för förbättringar i verksamheterna. 49