Kvalitetsbokslut Stockholms läns sjukvdsområde Hälso- och sjukvd i landstingets regi
Färgnyckel till va verksamhetsområden Vdcentraler, barn- och mödrahälsovd samt ungdomsmottagningar Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri ( BUP ) Beroendecentrum Handikapp och Habilitering Avancerad sjukvd i hemmet ( ASIH ) Primärvdsrehabilitering Geriatrik Hela SLSO
Kvalitetsbokslut Stockholms läns sjukvdsområde (SLSO) driver landstingets psykiatri för barn- och ungdomar, vuxna och äldre och har även specialiserad beroendevd och rättspsykiatri. Primärvden omfattar husläkare, barn- och mödravdscentraler och rehabiliteringsenheter. Därutöver bedriver SLSO hjälpmedelsverksamhet, habilitering, geriatrik och avancerad hemsjukvd. Tillsammans är vi omkring 12 500 medarbetare med visionen att erbjuda rätt vd när och där du behöver den. Alla medarbetare har bidragit till de resultat som vi redovisar här.
Innehåll En vanlig dag besöker... 3 000 personer va vuxenpsykiatriska mottagningar. 300 personer kurator eller psykolog i primärvden. 1 000 personer va mottagningar inom beroendevden. 300 personer Handikapp & Habilitering. 2 800 personer barnmorske och BVC mottagningarna. 2 000 personer primärvdsrehabiliteringen. 600 personer va barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. 8 000 personer läkare och distriktssköterskor på vdcentralerna. En vanlig dag... görs dessutom 2 500 sjukvdsbesök hemma hos patienter. har vi läkaransvar för 6 000 personer i särskilda boenden. vdas 800 personer i olika former av vuxenpsykiatrisk heldygnsvd. vdas 300 personer i geriatrisk slutenvd. vdas 300 personer inom den avancerade hemsjukvden. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvd 4 11 Diagnosregistreringsgrad 4 Kvalitetsregister 5 Skattningsskalor 7 Hälsofrämjande insatser 9 Medicinska kvalitetsmått 10 Riksby vdcentral tilldelas Gyllene spirometern 11 2. Säker hälso- och sjukvd 12 17 Avvikelserapportering 12 Risker vid informationsöverföring 12 Patientsäkerhetskultur 13 Händelseanalys 14 Läkemedelsgenomgång 15 Vdrelaterade infektioner 15 Förhindra fallskador 15 Goda hygienrutiner 16 Anmälningsärenden 16 Systematiskt patientsäkerhetsarbete 17 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvd 18 21 Synpunkter från patienterna 18 Patientenkät 19 Kontinuitet i mödrahälsovden 20 Hembesök hos förstfödda 20 Informerande samtal till patienter och närstående inom ASIH (avancerad sjukvd i hemmet) 20 Händelseriken vinner Bemötandepris 21 4. Effektiv hälso- och sjukvd 22 27 Vdplan 22 Kloka listan 24 Antibiotikaförskrivning 24 Inskrivning direkt på geriatrisk klinik 25 Förbättringsprojekt med Lean-metodik inom Psykiatri Sydväst 26 Kvalitetscertifiering av Beroendecentrum Stockholm 27 internetpsykiatri.se 27 5. Jämlik hälso- och sjukvd 28 31 Läkarbesök på vdcentraler 28 Kvalitet ur ett ålders- och könsperspektiv 29 Insatser inom vuxenpsykiatrin ur ett könsperspektiv 30 Jämlik tillgänglighet 31 HBT-certifiering gav Regnbågspriset 31 6. Hälso- och sjukvd i rimlig tid 32 37 Telefontillgänglighet enligt mätning 32 Telefontillgänglighet enligt patientenkät 33 Besökstillgänglighet 34 Besökstillgänglighet enligt patientenkät 35 Tillgänglighet till mottagning enligt patientenkät 35 Tillgänglighet till rehabilitering i primärvd 36 Tillgänglighet till hjälpmedel 36 Tillgänglighet till vd inom ASIH 36 Tillgänglighet till internetpsykiatri 37 Tillgänglighet till neuropsykiatrisk utredning inom beroendevden 37 7. Bilagor 38 55
Öppna redovisningar och ständiga förbättringar. Vi möter nära sex miljoner patienter i öppenvden och har nära 600 000 vddygn i slutenvden under ett. Omfattningen av den landstingsdrivna vden inom Stockholms läns sjukvdsområde ger en snabb uppfattning om vad den betyder för stockholmarna. Vt ansvar är stort. Därför arbetar vi ständigt med att förbättra vden. Patienter och brukare ska känna sig trygga och nöjda med både mottagandet och resultatet av de vdinsatser vi erbjuder. Därför är det viktigt att vi ständigt följer upp och drar lärdom av va resultat och tar till oss ny kunskap. I ets kvalitetsbokslut, som är det femte i ordningen, har vi valt att visa upp fler exempel på gott utvecklingsarbete. Vi redovisar fler medicinska resultat, resultat från fler verksamhetsområden samt nya aspekter på jämlik vd och tillgänglighet. Patienters olika hälsolägen, ofullständiga data och uppgifter som tas ur sitt sammanhang kan försva vissa jämförelser, men det hindrar oss inte från att fortsätta utveckla va öppna redovisningar och att visa va medicinska resultat. Öppna kvalitetsredovisningar är ett sätt att systematiskt stimulera till lärande i en organisation, att öka motivationen i förbättringsarbetet och stärka den demokratiska processen. En öppenhet och insyn kring vdens resultat är efterfrågad av både patienter, medborgare, beställare och beslutsfattare och av oss som arbetar i vden. Vi vill vara ett föredöme i detta arbete! Mikael Ohrling, Sjukvdsdirektör
4 SLSO Kvalitetsbokslut 1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvd innebär att den vd vi ger bygger på kunskap om vad som är god vd. Varje patient ska få sakkunnig och omsorgsfull vd utifrån sina individuella behov. Att regelbundet mäta och följa upp kvaliteten i vden är viktigt för att öka v kunskap och kontinuerligt kunna förbättra och utveckla den vd vi erbjuder. Kvalitet har många dimensioner, därför använder vi olika mätmetoder och uppföljningsinstrument. Vi har valt att lyfta fram några kvalitetsmått som är gemensamma för flera verksamhetsområden. Vi redovisar även några medicinska kvalitetsmått för uppföljning av specifika patientgrupper. Diagnosregistreringsgrad Det är viktigt att ställa rätt diagnos för att kunna ge kunskapsbaserad vd och behandling. För att resultatet av olika behandlingar ska kunna utvärderas är det också viktigt att diagnosen registreras. Vi följer därför upp andelen patienter eller besök som har en registrerad diagnos. Målet är att öka andelen registrerade diagnoser varje (se figur 1 4). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vuxenpsykiatri Beroendevd Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Vdcentral 84% 89% 95% 75% 91% 71% 83% 95% 80% 90% 93% 2007 2007 2007 För redovisning per enhet se bilaga 1 och 2. Figur 1 Vuxenpsykiatri Andel av aktuella patienter som har registrerad diagnos. Figur 2 Beroendevd Andel av aktuella patienter som har registrerad diagnos. Figur 3 Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Andel av aktuella patienter som efter 4 besök har registrerad diagnos. Figur 4 Vdcentral Andel läkarbesök som har registrerad diagnos. Kvalitetsregister SLSO:s MÅL Alla enheter ska registrera i de kvalitetsregister som är relevanta för verksamheten. 95 % (: 90%) av enheterna uppnådde målet.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvd 5 Kvalitetsregister De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att följa upp den nytta vden skapar för patienterna. I kvalitetsregistren registreras bland annat uppgifter om symtom, undersökningsresultat, insatta åtgärder och behandlingsresultat. Det innebär att man kan sammanställa, analysera och jämföra data både på verksamhetsnivå och på nationell nivå. För att få ett bra underlag för behandlingsuppföljning, är det angeläget att verksamheterna registrerar så många av sina patienter som möjligt i relevanta kvalitetsregister. BipoläR I BipoläR registreras uppgifter om behandlingen vid bipolär affektiv sjukdom (manodepressiv sjukdom). Målet vid behandlingen är att patienten genom förebyggande insatser ska slippa sjukdomsepisoder. Data från kvalitetsregistret kan visa hur stor andel av patienterna som inte har haft några sjukdomsepisoder de senaste 12 månaderna. Detta mått har av kvalitetsregistret även föreslagits som en nationell kvalitetsindikator. I figur 5 visas behandlingsresultat för patienter med bipolärt syndrom typ 1. RIKSÄT I RIKSÄT kan man följa upp resultatet av ätstörningsbehandling. Ett mått som används är andel av patienterna som inom ett efter behandlingsstart inte längre uppfyller kriterier för ätstörningsdiagnos (Figur 7). För att detta mått ska kunna beräknas, behöver både ny- och uppföljningsregistrering göras i RIKSÄT (Figur 6). Figur 5 BipoläR, behandlingsresultat: Patienter med bipolärt syndrom typ 1. Andel patienter med bipolärt syndrom typ 1 ( klassisk manodepressiv sjukdom ) som inte har haft någon sjukdomsepisod de senaste 12 månaderna. Jämförelse mellan SLSO och övriga landet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: BipoläR 51% 50% 56% 55% (n=734) (n=152) (n=792) (n=432) Andel utan sjukdomsepisod SLSO Andel utan sjukdomsepisod övriga landet n = Antal patienter med suppföljning Figur 6 Nyregistreringar och uppföljningsregistreringar i RIKSÄT vid SCÄ (Stockholms centrum för ätstörningar). Avser behandlingar (totalt 564) som påbörjades under perioden 1 oktober 2007 30 september. Källa: RIKSÄT Figur 7 RIKSÄT, behandlingsresultat: patienter med ätstörning. Andel patienter som inte längre hade ätstörning vid uppföljning efter 1. Nyregistrerade, men ej uppföljningsregistrerade 41% Ej registrerade 29% n=168 Nyregistrerade, och uppföljningsregistrerade 30% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (n=133) Källa: RIKSÄT 44% 29% 43% 32% (n=859) (n=168) (n=960) SCÄ (Stockholms centrum för ätstörningar) Övriga n = Antal ettsuppföljda Antalet uppföljningsregistreringar i RIKSÄT är ännu relativt lågt, varför inga mer långtgående slutsatser kan dras.
6 SLSO Kvalitetsbokslut Uppföljningsprogram för barn med cerebral pares, CPUP används inom Handikapp & Habilitering för att säkerställa att barn med cerebral pares (CP) f behandling i tid. Regelbundet kontrolleras barnens ledrörlighet och eventuella muskelförkortningar. CPUP har hittills bl.a. medverkat till att kraftigt minska antalet höftluxationer. Innan programmet infördes fick ligen cirka 120 barn med CP höftluxation i Sverige. var motsvarande antal 3 barn. 65% Täckningsgrad* barn födda 2001 och senare. Nationella Diabetesregistret, NDR används av vdcentralerna för att följa upp patienter med diabetes. Syftet är att förbättra diabetesvden och göra goda exempel tillgängliga för fler vdgivare. 89% Täckningsgrad* (: 50%) För redovisning per enhet se bilaga 2. Mödrahälsovdsregistret används för att följa upp att vden av gravida kvinnor är likvärdig i hela landet och för att få underlag för att utvärdera mödrahälsovden. 63% Täckningsgrad* (2007: 62%) Källa: Mödrahälsovdsregistret 2007 och. Palliativa registret används inom ASIH (avancerad sjukvd i hemmet) för att följa upp och förbättra vden i livets slutskede. 97% Täckningsgrad* För redovisning per enhet se bilaga 3. Svenska Demensregistret, SweDem används av minnesmottagningar inom geriatriken för att följa förekomsten av demens och utvärdera behandlingseffekter. Målet är en god och likvärdig behandling av patienter med demenssjukdomar. 98% Täckningsgrad* För redovisning per enhet se bilaga 3. *Täckningsgrad anger hur stor andel av patienterna i målgruppen som har registrerats i registret.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvd 7 Skattningsskalor Ett sätt att följa upp vden är att använda olika skattningsskalor för att identifiera problem, formulera mål och utvärdera vd och behandling. Bedömning av barn och ungdomars funktionsnivå CGAS CGAS (Children s Global Assessment Scale) är en skattningsskala för att bedöma den allmänna funktionsnivån hos barn och ungdomar. Den används inom BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) som en komplettering till den psykiatriska diagnosen. 85% Andel patienter som efter tre besök bedömts med CGAS. (: 79%) Utvärdering av behandlingresultat Inom BUP utvärderas behandlingsresultatet med hjälp av skattning på en femgradig skala. 75% Andel patienter som uppgav att problemen blivit lättare att leva med, minskat eller försvunnit. (: 77%)
8 SLSO Kvalitetsbokslut Figur 8A EQ-5D index före och efter behandling. 1,0 1,0 0,9 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0 0,1 0 0,53 0,60 0,55 0,68 73% 0,53 0,60 0,55 0,68 73% Rehab (n=2076) Strokeenheter (n=367) EQ-5D Rehab (n=2076) index: före behandling Strokeenheter (n=367) EQ-5D EQ-5D index: index: före efter behandling behandling EQ-5D index: efter behandling Figur 8B EQ-5D 100 VAS före och efter behandling. 90 100 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 30 58 62 57 66 73% 40 20 58 62 57 66 73% 30 20 10 0 10 Rehab (n=2076) Strokeenheter (n=367) 0 EQ-5D Rehab (n=2076) VAS: före behandling Strokeenheter (n=367) EQ-5D EQ-5D VAS: VAS: före efter behandling behandling EQ-5D VAS: efter behandling Hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D är en skattningsskala som bl.a. rehabiliterings- och strokeenheter inom primärvden använder. Det är en väl etablerad metod för att mäta patientupplevd hälsorelaterad livskvalitet. Genom att mätningen görs före och efter behandlingen, kan EQ-5D användas för att utvärdera behandlingsresultatet. Patienten svarar på 5 frågor om sitt hälsotillstånd vilka vägs samman i ett index, EQ-5D index, se figur 8A. Dessutom f patienten på en VAS-skala (visuell analog skala) markera hur bra eller dåligt hälsotillståndet är, EQ-5D VAS, se figur 8B. Smärtskattning VAS är ett väl utprövat hjälpmedel för smärtskattning, som används bland annat inom ASIH (avancerad sjukvd i hemmet). Patienten f hjälp att definiera hur intensivt han eller hon upplever sin smärta. På så sätt kan man utvärdera resultatet av insatt behandling genom en ny skattning. 92% Riskbedömning för trycks Andel vdtillfällen där smärta skattats med VAS vid inskrivning i ASIH. För redovisning per enhet se bilaga 3. Uppkomst av trycks är en risk för patienter som är långvarigt sängliggande. För att kunna förebygga trycks gör man inom geriatriken och ASIH en riskbedömning av patienterna enligt Modifierad Nortonskala. Geriatrik 96% Andel vdtillfällen där man utfört riskbedömning för trycks enligt Modifierad Nortonskala. För redovisning per enhet se bilaga 3. ASIH 94% Geriatrik 0,6% Förekomst av trycks. Andel vdtillfällen där det uppstått trycks av de som befunnit sig i riskzonen. För redovisning per enhet se bilaga 3.
Hälsofrämjande insatser Alkoholscreening av blivande mödrar Alkoholscreening är ett stöd i mödrahälsovdens förebyggande arbete för att minska alkoholkonsumtion som riskerar att ge medicinska och sociala biverkningar. Att ge enkla råd till gravida kvinnor med förhöjd alkoholkonsumtion har visat sig minska antalet mödrar med riskbruk. 91% Andel blivande mödrar som screenats för alkoholbruk. Källa: Mödrahälsovdsregistret. Hälsosamtal med 75-ingar Syftet med hälsosamtal med 75-ingar är att etablera kontakt med distriktssköterskan, värdera hälsoresurser och identifiera behov, ge sakkunnig information om tillgång till stöd och aktiviteter samt påverka riskfaktorer i den äldres omgivning. 17% Andel av listade 75-ingar som fått hälsosamtal.
10 SLSO Kvalitetsbokslut Medicinska kvalitetsmått Till vdcentralernas uppdrag hör bland annat att ta hand om de stora folksjukdomarna som exempelvis diabetes, hypertoni (högt blodtryck), astma och KOL (Kronisk obstruktiv lungsjukdom). Diabetes Patienter med välbehandlad diabetes har goda förutsättningar att inte få komplikationer och att leva ett normalt liv. Vdcentralerna följer upp behandlingen av diabetespatienter med HbA1c, som är ett mått på medelblodsockret de senaste 6 8 veckorna. Det är ett viktigt mått på behandlingseffekten. 92% Andel diabetespatienter där man tagit prov på HbA1c. (: 87%) För redovisning per enhet se bilaga 2. Övervikt bidrar till minskad insulinkänslighet. En god viktkontroll är därför av stor betydelse för behandlingen av diabetes. BMI (Body Mass Index) används som mått för övervikt. 64% Andel patienter med diabetes där BMI har registrerats i journalen. (: 54%) Med förändring av kost och andra levnadsvanor kan diabetespatienter i många fall kontrollera sina blodsockernivåer utan medicinering. HbA1c under 6% är en indikation på att kostbehandlingen har tillräcklig effekt. 29% Andel patienter med diabetes som enbart har kostbehandling och senaste HbA1c värde under 6%. Hypertoni Patienter med välbehandlad hypertoni (högt blodtryck) har stora möjligheter att undvika komplikationer som stroke, hjärtinfarkt, och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Ett välbehandlat blodtryck bör vara lägre än 140/90 mmhg. 37% Andel patienter med hypertoni och blodtryck lägre än 140/90 mmhg vid senaste mätning. För redovisning per enhet se bilaga 2. Övervikt kan vara en av flera orsaker till att man utvecklar hypertoni. En god viktkontroll är därför viktig vid behandlingen. BMI (Body Mass Index) används som mått för övervikt. 31% Andel patienter med hypertoni där BMI har registrerats i journalen. (: 25%) Astma och KOL Astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) är stora folksjukdomar som till största delen behandlas på vdcentralerna. Förväntad andel patienter med astma är ca 10% och med KOL omkring 4 7%. 2,0% Andel* patienter som besökt vdcentralerna och fått diagnosen astma. 0,7% Andel* patienter som besökt vdcentralerna och fått diagnosen KOL. Spirometriundersökning är mycket viktig för att kunna ställa diagnosen och för att kunna följa upp sjukdomens utveckling och insatt behandling. Ett mått på en god astma/kol-vd är att andelen spirometriundersökningar i förhållande till listade patienter är omkring 10%. * per listade patienter 1,0% Andel* utförda spirometrier på vdcentralerna. För redovisning per enhet se bilaga 2.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvd 11 Riksby vdcentral tilldelas Gyllene spirometern Flera svenska studier har visat att det finns underdiagnostik och underbehandling av både astma och KOL samt att strukturerat omhändertagande av KOLoch astmapatienter förbättrar patienternas hälsa och livskvalitet. År 2007 startade Riksby vdcentral ett projekt med syfte att förbättra omhändertagandet av sina patienter med astma och KOL. Alla patienter med astma- och KOL-diagnos kallas en gång om et för spirometri och klinisk kontroll. Astma/KOL-sjuksköterskan har gjort hembesök hos alla hemsjukvdspatienter som har astma eller KOL, en uppskattad åtgärd som visade att patienterna inte fick i sig sina inhalationsmediciner. Personalen försöker upptäcka KOL i ett tidigt skede och har som mål att alltid dokumentera nikotinanvändning oavsett vad patienten söker för. Patienter som röker erbjuds ett planerat besök till astma/kol-sjuksköterskan som har särskild utbildning i rökavvänjning och vid behov utförs spirometri. Sedan projektet startade har man ökat antal diagnostiserade astmapatienter med 76% och antal diagnostiserade KOL patienter med 35%. Juryns motivering: Riksby Vdcentral har visat att det är möjligt att satsa på kroniskt sjuka patienter även i en Vdvalsmodell där volymen av besök är viktig. De har genom sitt strukturerade arbetssätt säkerställt hög kvalitet i omhändertagandet av astma och KOL-patienter, genom att höja kompetensen och medvetenheten för dessa patientgrupper hos hela sin personal. De är noggranna med att sätta tydliga mål och arbetar aktivt för att hitta sätt att mäta och följa upp hur det g. Detta ligger sedan till grund för ytterligare verksamhetsutveckling. FAKTA Gyllene Spirometern har inrättats av Astra Zeneca i samarbete med ASTA (Astma- och Allergisjuksköterskeföreningen), NAAKA, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och Astma- och Allergiförbundet. Stipendiet syftar till att premiera och lyfta fram exempel på välfungerande astma/kol-mottagningar i primärvden. Ett gott exempel på utvecklingsarbete.
12 SLSO Kvalitetsbokslut 2 Säker hälso- och sjukvd förutsätter att vi systematiskt arbetar med att uppmärksamma och åtgärda risker. Därmed kan vi förhindra vdskador och öka patientens säkerhet. Risk 1 409 Grunden för säker vd är ett kunskapsbaserat arbetssätt som utg från vdprogram och riktlinjer. En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att rapportera alla risker och avvikelser som inträffar. Dessa måste vi analysera och följa upp för att kunna genomföra förbättringar. Avvikelserapportering Under rapporterades sammanlagt ca 5500 risker och avvikelser i vt system för avvikelserapportering, HändelseVis. Det är en ökning med 36% jämfört med. Storleksförhållandena mellan risk, tillbud och negativ händelse har förändrats kraftigt (Figur 9). Målet är att de flesta rapporter ska gälla risker, betydligt färre tillbud och helst inga negativa händelser. Rapportering av risker och tillbud har ökat. Rapporterade negativa händelser har i det närmaste halverats. Figur 9 Fördelning mellan rapporterade risker, tillbud och negativa händelser och. Negativa händelser 1 497 Tillbud 1 238 Risk 1 409 Risker vid informationsöverföring En tredjedel av rapporterna i HändelseVis avser Brister i vddokumentation och informationsöverföring. För att minska risken för brister vid informationsöverföring t.ex. vid överrapportering av patienter har Beroendecentrum Stockholm, Akutslutenvdssektionen, avdelning 54, infört en tillämpning av metoden SBAR. Det är ett strukturerat sätt att muntligt kommunicera information om patienter. Figur 10 Rapporteringsmall enligt SBAR. Negativa händelser 823 Risk 2 379 Negativa händelser 823 Risk 2 379 Tillbud 2 382 SITUATION Presentation av situationen som föranlett kontakten Inläggningsorsak LPT inkl. datum och klockslag LVM inkl. datum B AKGRUND Saklig bakgrundsinformation som är relevant Diagnos Anamnes Överkänslighet AKTUELL SITUATION Sammanfattning av de viktigaste fakta Puls/blodtryck/temp CIWA ADL Fallrisk Psykiskt/mentalt tillstånd REKOMMENDATION/PLANERING Rekommendation till mottagaren om vilka åtgärder som bör göras och vilken planering som finns Åtgärder som bör vidtas Kontroller, behandling Tillbud 2 382 Ett gott exempel på utvecklingsarbete.
Säker hälso- och sjukvd 13 Patientsäkerhetskultur I den liga medarbetarenkäten ing 10 frågeställningar om patientsäkerhet. s medarbetarenkät visar en viss förbättring av patientsäkerhetskulturen jämfört med. Störst förbättring f Närmaste chef återkopplar avvikelserapport, ökning från 74% till 80%. Högst värde f påståendet Jag inser vikten av att skriva avvikelserapport, 91% (Figur 11). Figur 11 Patientsäkerhet. Resultat från medarbetarenkät (%). 10. Vi lär oss av va misstag 9. Vi bemöter avvikelserapportering positivt 8. Vi prioriterar patientsäkerhet 1. Jag har kunskap om avvikelserapportering 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 2. Jag inser vikten av att skriva avvikelserapport 3. Jag rapporterar avvikelser 4. Närmaste chef uppmuntrar avvikelserapportering Vad är risk, tillbud och negativ händelse? Risk: Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa. Tillbud: Händelse som hade kunnat medföra vdskada. Negativ händelse: Händelse som medfört vdskada. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2005:12 Vad är en vdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvden och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2005:12 Vad är patientsäkerhetskultur? Patientsäkerhetskultur: förhållningssätt och attityder, hos individer och grupper inom en vdenhet, som har betydelse för patientsäkerheten. Socialstyrelsen artikelnummer: -126-12 ISBN: 978-91-85999-94-1 7. Närmaste chef lyssnar på mig 5. Närmaste chef återkopplar avvikelserapport 6. Närmaste chef sätter patientsäkerhet i första hand
14 SLSO Kvalitetsbokslut Händelseanalys När något har inträffat, som medfört att en patient kommit till allvarlig skada, eller kunde ha skadats allvarligt, bör en händelseanalys utföras. Analysen ger kunskap om hur och varför händelsen inträffade. Den ger även information om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas. Händelseanalysen ger svar på följande frågor: Vad har hänt? Varför har det hänt? Hur förhindras en upprepning av händelsen? Syftet är att upptäcka brister som kan finnas i organisationen till exempel inom kommunikation, samarbete, utrustning och rutiner. Avsikten är inte att besvara frågor om vem, eller vilka som varit inblandade i händelsen. Det innebär dock inte att medarbetare som handlat oförsvarligt kan undandra sig ansvar. I de flesta ärenden där händelseanalys genomförs är Brister i vddokumentation och informationsöverföring en av flera huvudorsaker till att händelsen inträffat. Nedan redovisas en händelseanalys som utmynnat i riktlinjer för remisshantering för samtliga verksamheter inom SLSO. Vad har hänt? 1 augusti Patient söker husläkare, oklara buksmärtor. Remitteras till akutsjukhus. 8 augusti Remissen registreras på akutsjukhuset. 12 augusti Remissen vidarremitteras till specialistenhet och remissvar dikteras. Datum saknas Patient efterfrågar remissvar. Samtalet inte dokumenterat. 25 november Remitterande läkare öppnar personligt adresserat remissvar. Försenad diagnos. Varför? Varför? Varför? Varför? Alla telefonsamtal dokumenteras inte. Läkare efterlyste inte remissvar. Varför? Bristfälliga rutiner vid remissbevakning. Ingen rutin för att öppna personligt adresserade brev. Bevakningslista för remisser äldre än tre månader upprättades en gång/månad för uppföljning. Allmän uppfattning inom verksamheten att enskild läkare bevakar sina remisser. Fullmakt att öppna personligt adresserade brev saknades. Remisser yngre än tre månader bevakades av enskild läkare. Åtgärder Fortsatt utredning av dokumentationsrutiner. Patient görs delaktig i remissbevakningen med hjälp av infoblad. Ny, tydlig, av alla känd rutin för bevakning av remisser. Alla medarbetare ska underteckna fullmakt om postöppning, så att samtliga inkommande skrivelser kan handläggas. SLSO:s INTERNKONTROLLPLAN Alla enheter ska ha skriftliga rutiner för remisshantering kända av alla medarbetare. 94% av enheterna efterlevde kravet.
Säker hälso- och sjukvd 15 Läkemedelsgenomgång Ett sätt att minska riskerna och förbättra kvaliteten i vden för äldre och multisjuka är att göra regelbundna läkemedelsgenomgångar. Målet är att en lig läkemedelsgenomgång ska genomföras för varje patient som är inskriven i hemsjukvden. SLSO:s INTERNKONTROLLPLAN Alla enheter ska ha skriftliga lokala rutiner för läkemedelshantering. 93% av enheterna efterlevde kravet. Läkemedelsgenomgång syftar till att: minska antalet olämpliga läkemedel/läkemedelskombinationer och läkemedel med tveksam nytta. upptäcka eventuella läkemedelsbiverkningar som orsak till patientens besvär. förbättra patientens livskvalitet. 39% Andel hemsjukvdspatienter där läkemedelsgenomgång gjorts under et. (: 44%) För redovisning per enhet se bilaga 2. Vdrelaterade infektioner Vdrelaterade infektioner är vanligt förekommande vdskador. Förutom ett stort lidande för patienten innebär detta också stora kostnader för sjukvden. De vanligast förekommande infektionerna, nationellt såväl som inom SLSO, är lunginflammationer, urinvägsinfektioner samt hud- och sinfektioner. Mätning av vdrelaterade infektioner är en del av den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. De sker två gånger per och visar tillståndet just den dag när mätningen genomförs. 9% Andel patienter som vdades inom geriatrisk heldygnsvd i SLSO och som hade någon form av vdrelaterad infektion. Källa SKL (Sveriges kommuner och landsting). Förhindra fallskador Vid alla geriatriska verksamheter i SLSO görs en fallriskbedömning för alla inskrivna patienter med Down Fall Risk Index. Det är ett verktyg för att bedöma om patienten löper risk att ramla. Medicinering, smärta eller olika funktionsnedsättningar kan öka risken för fall. Inom ett dygn efter inskrivningen ska man ha gjort en bedömning av fallrisken och ha vidtagit lämpliga åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara ökad tillsyn, gånghjälpmedel, larmmatta eller justering av patientens läkemedel. Vad är en händelseanalys? Systematisk utredning av tillbud och negativa händelser. Utredningen omfattar rekonstruktion av händelseförlopp och orsaksanalys. Vad är en läkemedelsgenomgång? Metod för strukturerad analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning. 94% 9% Andel vdtillfällen då man utfört riskbedömning för fall enligt regionalt vdprogram. För redovisning per enhet se bilaga 3. Andel vdtillfällen då patienten fallit av de som befunnit sig i riskzonen för fall. För redovisning per enhet se bilaga 3.
16 SLSO Kvalitetsbokslut SLSO:s INTERNKONTROLLPLAN Alla enheter ska ha skriftliga lokala hygienrutiner. 91% av enheterna efterlevde kravet. Goda hygienrutiner Den viktigaste förutsättningen för att minska förekomsten av vdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning inom vden är goda hygienrutiner. Dessa rutiner ska all personal tillämpa vid alla vd- och undersökningssituationer. Enkla och effektiva rutiner som att inte bära klocka, ringar och andra smycken, att använda handsprit och att möta patienten rätt klädd gör vden säkrare för patienten. I tabellen nedan redovisas resultatet av en självskattningsstudie* om följsamheten till dessa hygienrutiner. Hygienmätning Psykiatri Primärvd/ ASIH Geriatrik Totalt SLSO Antal svar 538 1 050 249 1 837 Bar kortärmad arbetsdräkt 66% 93% 99% 86% Utan ring, klocka eller armband 64% 82% 94% 78% Använde handsprit före patientnära vdarbete Använde handsprit efter patientnära vdarbete 82% 91% 90% 88% 93% 97% 100% 96% * Personalen registrerade via webben (vid ett tillfälle under vecka 46 47) sin följsamhet till hygienrutinerna vid dagens första patientmöte. Till Patientnämnden (PaN) kan patienter vända sig med klagomål, synpunkter eller frågor när det gäller vden. Hälso- och sjukvdens ansvarsnämnd (HSAN) är en statlig myndighet till vilken enskilda personer och myndigheter som t ex Socialstyrelsen, kan göra anmälan för att pröva om yrkesutövare inom hälso- och sjukvd har begått något fel. Anmälningsärenden Tabellen nedan visar antalet patientärenden inom SLSO som anmälts till SLL:s Patientnämnd (PaN), Hälso- och sjukvdens ansvarsnämnd (HSAN) och Socialstyrelsen (SoS) under och. Antalet ärenden till Patientnämnden (PaN) från psykiatrin ökade under. I första hand gäller det synpunkter på behandling men också bemötande och tillgänglighet. Inom primärvden avser klagomålen samma områden men andelen ärenden som rör brister i bemötande är större. 60% av Lex Maria-anmälningarna görs inom psykiatrin och gäller främst självmord, självmordsförsök och oklara dödsfall. SLL = Stockholms läns landsting H&H = Handikapp och Habilitering SynC = Syncentralen Tolk = Tolkcentralen SoS = Socialstyrelsen Lex Maria kallas den lag som innebär att vdgivare har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvd drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Psykiatri Primärvd Geriatrik H&H, SynC, Tolk Totalt SLSO PaN 782 731 446 453 18 30 4 5 1 250 1 219 HSAN 91 75 57 83 3 8 2 2 153 168 Lex Maria, SoS 118 102 27 23 1 4 1 2 147 131 Källa: PaN, HSAN och SLSO:s egen statistik.
Säker hälso- och sjukvd 17 Systematiskt patientsäkerhetsarbete! Systematiskt patientsäkerhetsarbete kräver ledningens engagemang, allas delaktighet, god kunskap i säkerhet hos medarbetarna och en kultur där medarbetarna uppmuntras till att se risker som möjligheter till förbättringar. Så här arbetar ASIH-Långbro Park med patientsäkerhet: Patientsäkerhetssamordnare Varje team/enhet har en patientsäkerhetssamordnare med tydligt uppdrag. Introduktion/fortbildning Patientsäkerhetsarbetet presenteras för nyanställda både enskilt och vid gemensam introduktionsdag. Samtliga anställda fortbildas i patientsäkerhetsfrågor tre gånger per. Riskvecka För att stimulera till ökad medvetenhet om risker i vden uppmanas alla att under en specifik vecka rapportera alla upptäckta risker. Uppföljning Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet sker genom enkäter till patienter, anhöriga och personal regelbunden återföring av rapporter om risker och avvikelser registrering och uppföljning i Palliativa registret. Säkerhetsgenomgång (Safety Briefings) Varje dag inleds med en säkerhetsgenomgång där två frågor ställs: har vi något som är riskfyllt på detta arbetspass? hur kan vi göra det säkert? Riskfyllt kan t.ex. vara patienter med liknande namn, en ovanlig/komplicerad behandling eller omläggning, spädning av läkemedel samt läkemedel med liknande namn. Månadens rutin Varje månad uppmärksammas en rutin. Medarbetarna informeras via e-post och intranät och rutinen diskuteras på alla möten under månaden. Ett gott exempel på utvecklingsarbete.
18 SLSO Kvalitetsbokslut 3 Patientfokuserad hälso- och sjukvd innebär att vi alltid har patientens bästa för va ögon. Respekt och lyhördhet för individens specifika behov har högsta prioritet. En väsentlig förutsättning för att kunna erbjuda en patientfokuserad hälso- och sjukvd är att ta reda på vad patienten tycker. Vi har valt att lyfta fram några synpunkter från patienterna och några exempel på god dialog och gott bemötande utifrån individens specifika behov. Synpunkter från patienterna För att ta reda på i vilken utsträckning vden i SLSO motsvarar patienternas behov och önskemål görs liga enkätundersökningar inom i stort sett alla verksamhetsområden. Drygt 65 000 patienter fick enkäter under och svarsfrekvensen var ca 60%. Antalet besvarade enkäter och svarsfrekvenser varierar mellan olika verksamhetsområden enligt figur 12. Figur 12 Svarsfrekvens 1) Antal skickade enkäter Svarsfrekvens Vdcentral 22 683 60% Primärvdsrehab 6 089 72% Barnavdscentral 11 188 60% Barnmorskemottagning 6 936 58% Ungdomsmottagning 2) 2 740 79% Hjälpmedel 750 63% Logopedmottagning 582 79% Geriatrik 1 142 55% Vuxenpsykiatri, öppenvd 7 938 47% BUP öppenvd, målsman 3 032 49% Beroendevd, öppenvd 2 471 39% 1) De patienter som har angivit att de av olika skäl inte har kunnat svara på enkäten, har tagits bort vid beräkning av svarsfrekvensen. 2) Enkäterna delades ut på mottagningen. Övriga enkäter postades hem till patienterna.
Patientfokuserad hälso- och sjukvd 19 Patientenkät Frågorna i patientenkäten är formulerade så att de enheter som deltar i undersökningen ska få konkreta svar på vad de behöver utveckla och förbättra. Här redovisas resultatet från tre olika enkätfrågor om bemötande och delaktighet samt andel av patienterna som kan rekommendera mottagningen de besökt. Resultatet varierar mellan respektive verksamhetsområde enligt figur 13 15. Dessutom finns stora variationer mellan enheterna inom respektive område. För redovisning per enhet se bilaga 4. Figur 14 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Kände du dig delaktig i beslut om din vd och behandling, så mycket som du önskade? Vdcentral Primärvdsrehab Barnavdscentral Barnmorskemottagning Logopedmottagning Geriatrik Vuxenpsykiatri, öppenvd BUP öppenvd, målsman Beroendevd, öppenvd 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Figur 13 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Figur 15 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Vdcentral Primärvdsrehab Barnavdscentral Barnmorskemottagning Ungdomsmottagning Hjälpmedel Vdcentral Primärvdsrehab Barnavdscentral Barnmorskemottagning Ungdomsmottagning Hjälpmedel Logopedmottagning Geriatrik Vuxenpsykiatri, öppenvd BUP öppenvd, målsman Beroendevd, öppenvd Logopedmottagning Geriatrik Vuxenpsykiatri, öppenvd BUP öppenvd, målsman Beroendevd, öppenvd 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%
20 SLSO Kvalitetsbokslut Kontinuitet i mödrahälsovden För blivande mödrar som besöker mödrahälsovden för kontroller ett flertal gånger under graviditeten är det viktigt att få träffa samma barnmorska. 81% Andel blivande mödrar som fick träffa högst två olika barnmorskor. (2007: 83%) Källa: Mödrahälsovdsregistret och 2007. Hembesök hos förstfödda Till barnhälsovdens uppdrag hör bland annat att göra hembesök hos nyfödda. Syftet med hembesöken är att lära känna familjen och få en bild av barnets och hela familjens situation. Därmed ökar förutsättningen för en god kontakt och dialog med föräldrarna. 69% Andel förstfödda som har fått hembesök. (: 77%) Informerande samtal till patienter och närstående inom ASIH (avancerad sjukvd i hemmet) Vden i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Det innebär bl.a. att patientens psykiska, sociala och andliga behov har hög prioritet. Att vara informerad om sitt hälsotillstånd är väsentligt för att skapa möjlighet för patienter och närstående att ta ställning till hur de vill leva den sista tiden. I huvudbetänkandet Döden ang oss alla värdig vd vid livets slut (SOU 2001:6) betonas patientens rätt till information, samt att rutiner ska upprättas för hur relevant information ska lämnas och dokumenteras. 73% 90% Andel patienter som fått informerande samtal under sista tiden i livet.* * av läkare och/eller sjuksköterska. Källa: Palliativa registret. Andel närstående som fått informerande samtal.* * av läkare och/eller sjuksköterska. Källa: Palliativa registret.
Patientfokuserad hälso- och sjukvd 21 Händelseriken vinner Bemötandepris Händelserikena Korallen och Lagunen, som tillhör Handikapp & Habilitering, riktar sig till personer med omfattande och ofta flera funktionsnedsättningar. Händelserikena erbjuder lustfyllda sinnesupplevelser i en miljö, som stimulerar till utveckling och ger tillfälle till kommunikation och samspel utan krav på prestation. De har för sitt arbete tilldelats SLL:s Bemötandepris. Juryns motivering: Händelserikena Korallen och Lagunen f Stockholms läns landstings Bemötandepris för sitt stora engagemang och arbete med att ge varje person möjlighet till utveckling på dennes villkor. Personalen arbetar ständigt med att finna medel, som skall väcka lusten att använda kroppen och sinnena så att personen känner att hon/han kan påverka sin omgivning i sin egen takt. All tillgänglig och möjlig teknik används och sökandet efter nya möjligheter påg ständigt. Personalens utgångspunkt är att varje person är unik, viktig och värdefull. Ett gott exempel på utvecklingsarbete.
22 SLSO Kvalitetsbokslut 4 Effektiv hälso- och sjukvd innebär att vi använder va resurser så att de på ett kostnadseffektivt sätt tillgodoser kraven på hög säkerhet och god vdkvalitet. Det finns många sätt att belysa olika aspekter av hälsooch sjukvdens effektivitet. Vi har bland annat valt att lyfta fram vdplanen, val av läkemedel och systematiskt förbättringsarbete. Vdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vden, planerade insatser, tidpunkt för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för vad i behandlingen. Vdplanen ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare tillsammans. I figur 16 19 visas andel patienter som har en vdplan inom olika verksamhetsområden. Figur 16 Vuxenpsykiatri Andel patienter i öppenvd som efter tre besök har en vdplan (%). För redovisning per enhet se bilaga 1. 100 90 80 70 60 50 40 50% 55% 73% 66% 30 20 10 0 2006 2007 Figur 17 Barn- och ungdomspsykiatri Andel patienter som har en vdplan vid fjärde besöket (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 50% 26% 55% 77% 92% 2006 2007 Figur 18 Beroendevd Andel patienter som efter tre besök har en vdplan (%). Figur 19 Handikapp och Habilitering Andel brukare som efter tre besök har en habiliteringsplan (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 45% 50% 55% 73% 2006 2007 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 68% 74% 72% 80% 2006 2007 71% Andel uppföljda vdplaner inom beslutad tid. (Beroendevd) 64% Andel habiliteringsplaner med utvärdering av mål.
Effektiv hälso- och sjukvd 23 95% Geriatrik Andel vdtillfällen där vdplan upprättats inom fyra vardagar efter inskrivning. För redovisning per enhet se bilaga 3. 99% (ASIH) Avancerad sjukvd i hemmet Andel vdepisoder där vdplan upprättats inom fyra vardagar vid nyinskrivning. För redovisning per enhet se bilaga 3. 96% Andel av vdplaner med utvärdering av mål. För redovisning per enhet se bilaga 3. 98% Andel vdplaner med utvärdering av mål. För redovisning per enhet se bilaga 3.
24 SLSO Kvalitetsbokslut Kloka listan är en lista över rekommenderade läkemedel, som fastställs varje av en expertgrupp inom Stockholms läns landsting, SLL. Den innehåller noggrant utvalda läkemedel för behandling av vanliga sjukdomar. Läkemedlen är effektiva, säkra och prisvärda. Hänsyn har också tagits till läkemedlets miljöpåverkan. Följsamhet till Kloka listan mäts med DU90 (Drug Utilization 90%) som innebär att man granskar om 90% av läkemedelsförskrivningen görs enligt Kloka listan. Figur 20 Följsamhet till Kloka listan Vdcentraler Vdcentraler 82% 85% 0 20 40 60 80 100 För redovisning per enhet se bilaga 2. Antibiotikaförskrivning För att inte resistensutveckling ska leda till att antibiotika blir verkningslösa måste användningen begränsas. Det är också viktigt att man inte använder antibiotika med en bredare verkan än vad som verkligen behövs. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har skrivit rekommendationer för hur antibiotika ska användas för att minimera resistensutveckling. 75% Andel av SLSO:s vdcentraler som nått målet (minst 90% icke-kinoloner ) Urinvägsinfektion hos kvinnor Vid nedre urinvägsinfektion hos kvinnor 18 64 rekommenderar Strama att läkemedelsgruppen kinoloner ska utgöra högst 10% av den totala antibiotikaförskrivningen, icke-kinoloner ska alltså utgöra minst 90%. 92% Andel kvinnor behandlade med antibiotika för urinvägsinfektion som behandlats med icke-kinoloner (avser SLSO:s vdcentraler). Källa: Apoteket försäljning Nedan visas motsvarande andel för hela landet och SLL som helhet. Vad är kinoloner? Antibiotika för svare infektioner med stor risk för resistensutveckling. * Riket 84% SLL 82% *Mätperiod juli -juni Källa: SKL
Effektiv hälso- och sjukvd 25 Övre luftvägsinfektion hos barn Strama rekommenderar att användningen av antibiotika vid övre luftvägsinfektioner ska minska. I SLL var andelen barn 0 6 som behandlats med antibiotika vid övre luftvägsinfektion 32%. Motsvarande siffra för hela landet var knappt 30%. Bland de antibiotika som förskrivs ska andelen penicillin V öka. 66% Andel barn 0 6 som behandlats med antibiotika för övre luftvägsinfektion som vid första förskrivning fick penicillin V (avser SLSO:s vdcentraler). Källa: Apoteket försäljning Nedan visas motsvarande andel för hela landet och SLL som helhet. * Riket 73% SLL 66% *Mätperiod juli juni Källa: SKL Vad är penicillin V? Vanligt penicillin, rekommenderat 1:a-handsantibiotika vid övre luftvägsinfektion. Inskrivning direkt på geriatrisk klinik För äldre, svaga och multisjuka patienter, som ofta besöker sjukhus, är det extra viktigt att snabbt få rätt vd. Det innebär att man i allt högre grad ska kunna erbjudas en vdplats på geriatrisk klinik direkt från hemmet, eller direkt från länets akutmottagningar. 100% Andel vdtillfällen där patienter erbjudits en vdplats i geriatrisk slutenvd från hemmet, närakut eller akutmottagning inom 6 timmar. För redovisning per enhet se bilaga 3.
26 SLSO Kvalitetsbokslut Förbättringsprojekt med Lean-metodik inom Psykiatri Sydväst I syfte att förbättra vdkvalitet, tillgänglighet för patienterna och arbetsmiljö har Psykiatri Sydväst under drivit flera förbättringsprojekt inspirerade av Lean-healthcare. Lean är en metod och filosofi om hur man hanterar resurser på bästa sätt. Genom att personalen gemensamt ser över sina arbetsprocesser kan de identifiera och eliminera sysslor som inte är värdeskapande för patienten och därigenom frigöra tid. Ägnar man sig exempelvis dagligen åt att rätta till fel som uppst, kan man tjäna mycket tid på att istället göra en kraftinsats för att hitta och åtgärda källan till felen. Exempel på pågående projekt: Effektiv och säker medicinutdelning Kvalitetssäkrad utredning av nyinsjuknade i psykos sjukdom Ökad patientkontinuitet och standardisering av nybesöksutredning på jourmottagningen Snabb åtgärd av patienters telefonärenden Förbättrad prioritering och vdplanering för inneliggande patienter. Citat från sjuksköterska på öppenvdsmottagning Genom att planera och organisera arbetet med att dela ut mediciner på mottagningen har jag nu fått den lilla extra stunden för patienten då vi kan samtala om dagliga händelser och på det viset göra mötet mer personligt. Exempel på projektresultat från en avdelning Genom att visualisera inneliggande patienters vdbehov på en whiteboardtavla har prioritering och planering av arbetet effektiviserats. Personalen har kunnat frigöra tid motsvarande en halvtidstjänst, som nu i stället kan användas för patientsamtal. Effektiviseringen motsvarar en produktivitetsökning på drygt 6%. Ett gott exempel på utvecklingsarbete.
Effektiv hälso- och sjukvd 27 Kvalitetscertifiering av Beroendecentrum Stockholm Att ha en metod för att kontinuerligt identifiera förbättringsbehov, sätta in åtgärder och utvärdera dess effekter, är en viktig förutsättning för att kunna bedriva en effektiv hälso- och sjukvd. Verksamheten på Beroendecentrum Stockholm har genomgått kvalitetscertifiering enl. SS-EN ISO 9001:. Det innebär att man har ett ändamålsenligt ledningssystem med rutiner och kontrollsystem som garanterar att man ger en högkvalitativ vd i enlighet med avtal, myndighetskrav och interna mål. Den största vinsten med ledningssystemet är att detta ständigt pekar på fel eller brister som behöver rättas till och på områden där man inte n fram till målet. Genom certifieringen har man bland annat uppnått följande: Det finns en enhetlig och tydlig struktur för styrdokument (rutiner, riktlinjer m.m.) Verksamheten har fått verifierat att man uppfyller kraven i SOSFS 2005:12 (Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvden) Det finns etablerade rutiner för att sätta och följa upp mål för verksamheten Man använder systematiskt förbättringsarbete utifrån uppföljning av avvikelser, synpunkter från revisioner och förbättringsförslag. internetpsykiatri.se För många patienter med psykisk ohälsa kan hela eller delar av behandlingen ske via Internet. Denna behandlingsform gör att varje behandlare hinner hjälpa fler patienter och att patienten kan tillgodogöra sig behandlingen på valfri plats och tidpunkt. Vid Psykiatri Sydväst erbjuds Internetförmedlad KBT, (kognitiv beteendeterapi). För att utvärdera behandlingens effekter skattar patienterna sin depressionsgrad före och efter behandling enligt en skattningsskala (MADRS). Medelvärde för självskattad depressionsgrad före och efter internetförmedlad KBT (271 patienter ). MADRS poäng före behandling MADRS poäng efter behandling 21,7 12,6 20,8 12,7 MADRS-poäng över 20 anses indikera medelsva depressiva symtom medan 12 poäng anses ligga på gränsen mellan inga eller milda depressiva symtom. Samverkan SLSO:s MÅL Samverkan med andra vdgivare är viktigt för att kunna erbjuda patienterna en god och effektiv vd. Alla enheter ska ha dokumenterade samarbetsöverenskommelser med sina viktigaste vdgrannar. 94 % av enheterna uppnådde målet.
28 SLSO Kvalitetsbokslut 5 Jämlik hälso- och sjukvd innebär att vi har respekt för den enskilda människans värdighet och alla människors lika värde samt tillhandahåller vd på lika villkor för alla. Om vden ska tillhandahållas på lika villkor för alla ska rätten till sjukvd vara oberoende av exempelvis kön, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Läkarbesök på vdcentraler Behovet av vd varierar mellan olika individer och i olika perioder i livet. Nedan visas köns- och åldersfördelning för de personer som gjort läkarbesök på SLSO:s vdcentraler. Figur 21A Läkarbesök på vdcentraler. Fördelning av individer (totalt 544 396). Individer kvinnor (%) Individer män (%) >75 >75 65 74 65 74 45 45 64 64 17 44 17 44 8 16 8 16 0 7 0 7 >75 >75 65 74 65 74 45 45 64 64 17 44 17 44 8 16 8 16 0 7 0 7 40 40 35 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 0 5 10 10 15 15 20 20 25 25 30 30 35 35 40 40 Figur 21B Läkarbesök på vdcentraler. Fördelning av besök (totalt 1 494 760). Besök kvinnor (%) Besök män (%) >75 >75 65 74 65 74 45 45 64 64 17 44 17 44 8 16 8 16 0 7 0 7 >75 >75 65 74 65 74 45 45 64 64 17 44 17 44 8 16 8 16 0 7 0 7 40 40 35 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 0 5 10 10 15 15 20 20 25 25 30 30 35 35 40 40 Könsperspektiv SLSO:s MÅL Alla enheter ska analysera omhändertagande och medicinering avseende en diagnosgrupp utifrån ett könsperspektiv. Många har valt att analysera vden av patienter med diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. 38% (: 36%) av enheterna uppnådde målet.
Jämlik hälso- och sjukvd 29 Kvalitet ur ett ålders- och könsperspektiv Vd och behandling ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen. Hur patienterna värderar vden är vägledande i vt förbättringsarbete för en mer jämlik vd. Här har vi valt att redovisa resultat på en fråga ur patientenkäten som ett övergripande mått på kvalitet. Svaren skiljer sig mellan olika åldrar (Figur 22) och kön (Figur 23). Figur 22 Enkätsvar fördelat på ålder. Hur värderar du som helhet den vd/behandling du fick? Vdcentraler. 0 16 17 44 45 64 65 74 >75 23 21 31 36 33 34 88% 31 82% 31 87% 33 90% 32 90% 31 30 24 21 25 Utmärkt Mycket bra Bra 12% 18% Antal svar 1 738 2 910 3 770 2 336 2 469 13% 10% 10% Någorlunda Dålig Ej ifylld Vuxenpsykiatri. 18 24 25 44 45 64 65 74 >75 18 20 24 31 27 33 77% 33 78% 30 81% 33 86% 31 90% Utmärkt 26 26 27 22 32 Mycket bra Bra Antal svar 23% 22% 19% 14% 358 1 689 1 482 197 81 10% Någorlunda Dålig Ej ifylld
30 SLSO Kvalitetsbokslut Figur 23 Enkätsvar fördelat på kön. Hur värderar du som helhet den vd/behandling du fick? Vdcentraler Vuxenpsykiatri Män Kvinnor Män Kvinnor 30 29 22 22 33 89% 31 86% 30 78% 32 81% Utmärkt 26 26 26 27 Mycket bra Bra Antal svar 11% 14% 22% 5 055 7 696 1 229 2 643 19% Någorlunda Dålig Ej ifylld Insatser inom vuxenpsykiatrin ur ett könsperspektiv Det finns tydliga skillnader mellan vilka insatser manliga respektive kvinnliga patienter f. Detta kan till viss del förklaras av skillnader i förekomsten av olika sjukdomstillstånd mellan könen. Figur 24 visar skillnader mellan andelen av män respektive kvinnor inom vuxenpsykiatrin* som fått hembesök, gruppbesök, dagsjukvd i grupp, nätverksmöte och neuropsykiatrisk utredning. Om skillnaderna kan förklaras av medicinska faktorer eller speglar ojämlikhet i vden behöver analyseras. Figur 24 Jämförelse av andelar av manliga respektive kvinnliga patienter som oavsett diagnos har fått olika insatser. 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Hembesök Gruppbesök Dagsjukvd i grupp Neuropsykiatrisk utredning Totalt antal män 13 904, totalt antal kvinnor: 20 615. *Avser 54% av vuxenpsykiatrins patienter. Män Nätverksmöte Kvinnor