Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet Kursen är ackrediterad specialistkurs inom specialistordningen för psykologer (ackrediteringsbeslut RA3120). Ackrediterad som fördjupningskurs inom områdena: Arbets- och organisationspsykologi och Pedagogisk psykologi Med inriktningar inom Arbets- och organisationspsykologi: arbetsmiljöns psykologi, ledarskapets psykologi, organisationspsykologi, personalpsykologi Med inriktning inom Pedagogisk psykologi: personal/organisation Kursen kan också tjäna som breddkurs för andra specialistområden. Detta bedöms utifrån hur kursen förhåller sig övriga kurser den blivande specialisten gått. Kursens syfte I grundutbildningen för psykologer, liksom på många psykoterapeututbildningar, behandlas traumatiska kriser, krisreaktioner, organisatorisk krishantering och olika krisinterventioner, såväl akuta insatser som traumabehandling, ofta tämligen översiktligt. Samtidigt är kunskaper om kris och krishantering något som en psykolog inom offentlig eller privat vård, men även inom företagshälsovård och andra verksamheter som är direkt riktade mot arbetslivet, förväntas kunna arbeta med. Denna kurs har tillkommit för att fylla denna lucka. Kursen är en vidareutbildning för legitimerade psykologer och andra som önskar fördjupade och uppdaterade kunskaper i krispsykologi med fokus på krishantering i arbetslivet. Utbildningens upplägg och omfattning Undervisningen omfattar cirka 30 x 60 minuter, fördelat på fem dagar, föreläsningar och seminarier med bl.a. case-diskussioner och övningar. Deltagarna har under kursen möjlighet att delta i gemensam sluten grupp på facebook för diskussion och handledning från kursledarna kring framför allt uppsatsskrivande. Under denna period arbetar också deltagarna med vald examinationsuppgift. Under kursen varvas föreläsningar med fallgenomgångar och diskussioner kring begrepp, problem, frågeställningar, uppsatsrelaterade frågor, osv. utifrån deltagarnas behov. Kursen omfattar cirka 800 sidor litteratur i form av kursböcker. Till detta tillkommer artiklar och kompendier omfattande cirka 270 sidor som deltagarna bör ha god kännedom om men inte behöver läsa i sin helhet. Kursen hålls i lokaler i centrala Stockholm. Tid och kostnad Kurstid: 23 24 november, 8 december 2017 samt 24 25 januari, 2018. Kursavgift: 23 000:- + moms. Kursen ges i centrala Stockholm. Kaffe/förfriskningar fm och em ingår i avgiften.
Anmälan Senaste anmälningsdatum är 20 oktober 2017. Begränsat antal platser (se nedan). Anmälningar registreras i den ordning de kommer in. Anmälan, som är bindande, skickas till: per@brolinwestrell.se Målgrupp och förkunskaper Kursen vänder sig i första hand till legitimerade psykologer, men är även öppen för andra deltagare, t.ex. legitimerade psykoterapeuter, socionomer, beteendevetare och personalspecialister. Det är dock bara legitimerade psykologer som kan tillgodoräkna sig kursen som specialistkurs inom specialistordningen för psykologer, och för dessa ställs högre krav vid examinationen. För fullt utbyte av kursen bör deltagarna ha förkunskaper i krispsykologi, organisationspsykologi, utvecklingspsykologi och psykiatri som motsvarar den nuvarande psykologutbildningens nivå. Deltagare antas i den ordning de anmäler sig. Maximalt antal deltagare är 20 st per kurs. För att kursen ska genomföras krävs minst 9 deltagare. Innehåll och målsättning Kursen består av tre olika huvudspår: Krispsykologi: Krisreaktioner hos såväl individ som hos grupp. Interventioner i akut skede. Psykoedukation, socialt stöd, kamratstöd och andra stödinsatser. Barn och trauma. Kulturella aspekter. Bedömning av behandlingsbehov. Screening och diagnostik, terapeutiska insatser vid PTSD och det forskningsstöd som finns för olika behandlingar. Organisationens roll i krisstödet: Lagstiftning och författningar som reglerar krisstöd i arbetslivet. Krisberedskap och krisorganisation. Handlingsplaner, krisutbildning och krisövning. Psykologisk krisförberedelse. Ledarskap under kris: Chefers roll under olika faser i krishanteringen. Chefsstöd. Kriskommunikation och krisinformation. Deltagarna skall efter genomgången kurs: Kunna redogöra för akuta krisreaktioner och efterverkningar samt kunna differentiera mellan normala och patologiska reaktioner och efterverkningar. Känna till screeninginstrument som kan användas för preliminär diagnostik och bedömning av behandlingsbehov. Kunna bedöma behovet av, redogöra för, planera och genomföra lämpliga interventioner för grupper och individer efter en potentiellt traumatisk händelse. Kunna, med utgångspunkt i vetenskapliga data, föreslå lämpliga behandlingsinsatser för olika patologiska eller dysfunktionella tillstånd hos individer och grupper efter en traumatisk händelse samt redovisa evidensbasen för olika behandlingar. Ha förståelse för ledarskapets betydelse under krishantering i arbetslivet och utifrån detta kunna handleda krisledning och ansvariga chefer. Vara medveten om grunderna för en fungerande kriskommunikation/-information. Känna till lagar och författningar gällande krisstöd i arbetslivet. Kunna, med utgångspunkt i en given organisation, presentera förslag på krisorganisation och krisledning.
Kunna, med utgångspunkt i en given organisation, formulera en handlingsplan för krisstöd utifrån organisationens behov. Kunna motivera, planera och genomföra utbildning i grundläggande kriskunskap, liksom enklare krisövningar för arbetsplatser. Examinationsuppgifter Kursen examineras individuellt genom att deltagaren väljer någon av följande uppgifter: Krisorganisation och krisplan Uppgiften kan bestå i att (genom intervjuer eller textgranskning) analysera befintlig krisorganisation och handlingsplan för en organisation som deltagaren har kännedom om samt vid behov skissera förslag till förändringar. Alternativt kan uppgiften bestå i att jämföra krisorganisation och krisplan mellan två olika organisationer, diskutera för- och nackdelar med olika lösningar samt skissera förslag till förändringar. Uppgiften kan också bestå i att, mot bakgrund av verksamhet, organisation och riskinventering, föreslå utformning av krisorganisation och krisplan för en organisation som idag saknar detta. Klinisk analys Uppgiften består i att, med utgångspunkt i ett för deltagaren känt fall (verkligt, från litteratur, internet eller film), analysera en traumatisk händelse. Om ett verkligt fall väljs bör det inte vara ett fall som personligen berört deltagaren eller dennes/dennas närstående). Analysen bör omfatta akuta reaktioner, efterverkningar, interventioner och behandlingsinsatser samt i förekommande fall ledarskap och kriskommunikation. Ledarskap och kriskommunikation Uppgiften består i att, med utgångspunkt i ett för deltagaren känt fall, analysera ledarskap och kriskommunikation under och efter en kris- eller katastrofhändelse. Alternativt kan uppgiften bestå i att ur ledarskaps- och kommunikationsperspektiv jämföra hanteringen av två skilda händelser. Examinationsuppgiften ska genomföras på ett sådant sätt att deltagaren visar att han/hon har läst och förstått kurslitteraturen och kan tillämpa kunskaperna på ett meningsfullt sätt. Tidsmässigt bör deltagarna beräkna 30 40 arbetstimmar för examinationsuppgiften. För psykologer gäller att inte bara litteraturen enligt nedanstående litteraturlista, utan även relevant referenslitteratur (enligt nedanstående referenslitteraturlista och utifrån egen sökning) ska användas. För andra kategorier av deltagare är kurslitteraturen tillfyllest. Den skriftliga redovisningen, cirka 5 10 sidor (eller mer om det behövs med hänsyn till uppgiftens art), (1,5 radavstånd) exklusive försättsblad och litteraturförteckning, bör så långt som är möjligt och rimligt följa nedanstående struktur: Inledning Under denna rubrik beskrivs området, organisationen eller fallet som valts och i förekommande fall också teori eller den litteratur som är tillämplig. Inledningen bör avslutas med någon form av frågeställning, dvs de frågor som uppsatsen ska försöka besvara eller belysa. Metod Dvs hur ska frågeställningen besvaras eller belysas. Resultat Kort presentation av resultatet eller de svar som kommit fram.
Diskussion Diskussion och förklaring av resultatet, diskussion kring huruvida resultatet stämmer med litteratur eller teorier samt hur eventuella brister i överensstämmelsen kan förstås eller förklaras. Även diskussion kring svårigheter i utförandet av uppgiften, tänkbara felkällor eller bias samt hur relevanta eller användbara resultaten är. Litteratur Förteckning över använd litteratur, kurslitteratur och annan. Examinationsform Obligatorisk närvaro föreligger och kursdeltagarna förväntas vara aktiva i utbildningssituationen. Som omdöme används Godkänd eller Icke godkänd. Deltagare vars inlämnade arbete inte bedömts som godkänt bereds tillfälle att under en rimlig tidsperiod komplettera och omarbeta detsamma. Kursanordnare och kursansvariga Kursanordnare är BrolinWestrell AB, ett företag som i huvudsak arbetar med krisstöd, personalstöd och ledarskaps- och grupputveckling mot olika företag och organisationer i arbetslivet. Företagets medarbetare har sedan 2000-talets början arbetat med avancerad krishantering i svenskt näringsliv, till exempel i samband med 11 september-händelserna i New York 2001, tsunamin i Thailand 2004 och jordbävningen och tsunamin i Japan 2011, såväl som arbetsplatsolyckor, oväntade dödsfall, rån och våldsbrott, oegentligheter samt hot och allvarliga konflikter. Arbetet har handlat om såväl strategiskt ledarskap som bemötande av direkt drabbade och traumabehandling. Kursansvariga: Magnus Brolin, leg psykolog och leg psykoterapeut Per Calleberg, leg psykolog, certifierad EMDR-terapeut och fil kand i biologi Övriga föreläsare är bl.a. Kerstin Bergh Johannesson, Med dr, leg psykolog, spec i klin. psykologi, psykoterapihandledare. Anna Norlén, leg psykolog, leg psykoterapeut, rektor och verksamhetschef, Ericastiftelsen. Per-Olof Michel, leg läk., specialist i psykiatri. Sara Hedrenius, fil. kand. i psykologi, utbildare i psykologisk första hjälp, Röda Korset. Agnes Botond, leg psykolog, spec i klin. Psykologi, fil. dr. Examinator Kerstin Bergh Johannesson, Med dr, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, psykoterapihandledare Utvärdering Efter utbildningen kommer utbildningens omfattning och upplägg, kurslitteraturen samt kursledarna att utvärderas med en skriftlig utvärdering.
Kontaktuppgifter BrolinWestrell AB Tel. 08-33 01 21 Skeppsbron 32 E-post: info@brolinwestrell.se 111 30 Stockholm Hemsida: www.brolinwestrell.se www.facebook.com/brolinwestrell www.linkedin.com/company/brolinwestrell-ab Litteratur Noteringen (Skickas innebär att dokumentet kan tillhandahållas som PDF av kursarrangören. Obligatorisk litteratur Arbetsmiljöverket (1993). Våld och hot i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets författningssamling 1993:2. (19 sidor) (Skickas Arbetsmiljöverket (1999). Första hjälpen och krisstöd. Arbetsmiljöverkets författningssamling 1999:7. (29 sidor) (Skickas Brolin M, Calleberg P & Westrell M (2016). Krishantering i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Ca 280 sidor. Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (2006). Psykologisk första hjälp Användarinstruktion. Andra utgåvan. (87 sidor) (Skickas Larsson G (2010). Ledarskap under stress. Malmö: Liber. Ca 220 sidor. Michel P-O (red.), Bergh Johannesson K, Lundin O, Nilsson D & Otto U (2010). Psykotraumatologi. Lund: Studentlitteratur. Ca 220 sidor. Michel, P.-O. (2017). Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. http://michelmentor.se/files/trauma-och-stress-28-januari-2017.pdf (59 sidor). (Skickas Socialstyrelsen (2008). Krisstöd vid allvarlig händelse. Stockholm: Socialstyrelsen. (73 sidor). (Skickas Referenslitteratur -markering innebär att det är litteratur som är central utan att vara obligatorisk. Allmänt Bonanno GA (2004). Loss, Trauma, and Human Resilience: Have We Underestimated the Human Capacity to Thrive After Extremely Aversive Events? American Psychologist, 59 (1), pp. 20 28. (Skickas Bonanno, G.A. (2005). Resilience in the Face of Potential Trauma. Current Directions in Psychological Science, 14, pp. 135 138. (Skickas Bonanno, G.A., Galea, S., Bucciarelli, A. & Vlahov, D. (2006). Psychological resilience after disaster: New York City in the aftermath of the September 11th terrorist attack. Psychological Science. 17 (3), pp. 181-186. (Skickas
Bonanno, G.A. & Mancini, A.D. (2008). The Human Capacity to Thrive in the Face of Potential Trauma. Pediatrics, 121 (2), pp. 369 375. (Skickas Huges, R., Kinder, A. & Cooper, C.L. (red.) (2012). International Handbook of Workplace Trauma Support. Chichester: John Wiley & Sons, Ltd. Ripley A (2009). När det otänkbara händer: Vem som överlever en katastrof och varför. Stockholm: Forum. Socialstyrelsens KAMEDO-rapporter. TENTS The European Network for Traumatic Stress (2009). Interventions in the Aftermath of Disaster. Amsterdam: Academic Medical Center University of Amsterdam. (Skickas Ursano RJ & Norwood AE (2003). Trauma and Disaster: Responses and Management. Arlington: American Psychiatric Publishing. Tidiga interventioner Bisson J, Brayne M, Ochberg FM, Everly GS. (2007) Early psychosocial intervention following traumatic events. Am J Psychiatry. 16, pp.1016-19. (Skickas Brymer M, Jacobs A, Layne C, Pynoos R, RuzekJ, Steinberg A, Vernberg E, Watson P. Psychological First Aid Field Operations Guide, 2nd ed, National Child Traumatic Stress Network & National Center for PTSD, USA. 2006. (Skickas Hedrenius S. & Johansson S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur och Kultur. Hobfoll SE, Watson P, Bell CC, Bryant RA, Brymer MJ, Friedman MJ, Friedman M, Gersons BP, de Jong JTVM, Layne CM, Maguen S, Neria Y, Norwood AE, Pynoos RS, Reissman D, Ruzek JI, Shalev AY, Solomon Z, Steinberg AM, Ursano RJ. Five Essential Elements of Immediate and Mid-Term Mass Trauma Intervention: Emperical Evidence. Psychiatry. Winter 2007;70(4):283 314. (Skickas Litz BT, Gray MJ. Early interventions for mass violence: What is the evidence? What should be done? Cognitive and Behavioural Practice. 2002;9:266-272. (Skickas Litz, B (ed) (2004). Early intervention for trauma and traumatic loss. New York: The Guilford Press. National Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide 2nd Edition. July, 2006. www.nctsn.org; www.ncptsd.va.gov. (Skickas VandePol B, Labardee L & Gist R (2006). The Evolution of Psychological First Aid. Journal of Employee Assistance, 36 (2), pp. 18 20. (Skickas Psykotraumatologi och traumabehandling American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press. Ballenger-Browning, K., MPH & Johnson, D. C. (2010). Key Facts on Resilience. Naval Centre for Combat & Operational Stress Control. (Skickas Bichescu, D., Schauer, M., Saleptsi, E., Neculau, A., Elbert, T., & Neuner, F. (2005). Long-term consequences of traumatic experiences: an assessment of former political detainees in Romania.
Clinical practice and epidemiology in mental health, 1(17). DOI: 10.1186/1745-0179-1-17. (Skickas Bisson JI, Ehlers A, Matthews R, Pilling S, Richards D, Turner S. Psychological treatments for chronic post-traumatic stress disorder. Systematic review and meta-analysis. Br J Psychiatry. 2007 Feb;190:97-104. (Skickas Boon S, Steele K, van der Hart O (2011). Coping with trauma-related dissociation. New York: W.W. Norton & Co. Bourne, C., Mackay, C.E. & Holmes, E.A. (2013). The neural basis of flashback formation: the impact of viewing trauma. Psychological Medicine, 43, pp. 1521 1532. (Skickas Bragesjö, M. (2014). Prolonged exposure en effektiv metod vid PTSD och samsjuklighet. Psykologtidningen nr 9 2014, pp. 26 29. (Skickas Brandes, D., Ben-Schachar, G., Gilboa, A., Bonne, O., Freedman, S., & Shalev, A. Y. (2002). PTSD symptoms and cognitive performance in recent trauma survivors. Psychiatry research, 110(3), pp. 231-238. (Skickas Brewin, C. R., Rose, S., Andrews, B., Green, J., Tata, P., McEvedy, C., Turner, S. & Foa, E. B. (2002). Brief screening instrument for post-traumatic stress disorder. The British Journal of Psychiatry, 181(2), pp. 158-162. (Skickas Brewin, C. R. (2005). Systematic review of screening instruments for adults at risk of PTSD. Journal of traumatic stress, 18(1), pp. 53-62. (Skickas Brunello, N., Davidson, J. R., Deahl, M., Kessler, R. C., Mendlewicz, J., Racagni, G., Shalev, A. Y. & Zohar, J. (2001). Posttraumatic stress disorder: diagnosis and epidemiology, comorbidity and social consequences, biology and treatment. Neuropsychobiology, 43(3), pp. 150-162. (Skickas Courtois CA, Ford JD (Eds.) (2009). Treating Complex Traumatic Stress Disorders: An Evidence-Based Guide. New York: The Guilford Press. Cukor, J., Olden, M., Lee, F., & Difede, J. (2010). Evidence based treatments for PTSD, new directions, and special challenges. Annals of the New York Academy of Sciences, 1208(1), pp. 82-89. (Skickas Foa, E. B., Cashman, L., Jaycox, L., & Perry, K. (1997). The validation of a self-report measure of posttraumatic stress disorder: the Posttraumatic Diagnostic Scale. Psychological assessment, 9(4), 445. (Skickas Foa EB, Keane TM, Friedman MJ & Cohen AC (2009). Effective Treatments for PTSD: Practice Guidelines from the International Society for Traumatic Stress Studies. New York: Guilford Press. Friedman, M.J., Keane, T.M. & Resick, P.A. (2007). Handbook of PTSD. Science and Practice. New York: Guilford Press. Herman J. (2007) Trauma och tillfrisknande. Göteborgs Psykoterapi Institut. Holmes, E.A., Brewin, C.R. & Hennessy, R.G. (2004). Trauma Films, Information Processing, and Intrusive Memory Development. Journal of Experimental Psychology, 133 (1), pp. 3 22. (Skickas
Holmes, E.A., Sandberg, A. & Iyadurai, L. (2010). Erasing Trauma Memories. The British Journal of Psychiatry, 197, pp. 414 415. (Skickas Iyadurai, L., Blackwell, S.E., Meiser-Stedman, R., Watson, P.C., Bonsall, M.B., Geddes, J.R., Nobre, A.C. & Holmes, E.A. (2017). Preventing Intrusive Memories after Trauma via a Brief Intervention Involving Tetris Computer Game Play in the Emergency Department - A Proof of Concept Randomized Controlled Trial. Molecular Psychiatry, doi:10.1038/mp.2017.23 (Skickas Krans, J., Näring, G. & Becker, E.S. (2009). Count Out Your Intrusions: Effects of Verbal Encoding on Intrusive Memories. Memory, 17 (8), pp. 809-815. (Skickas Lilley, S.A., Andrade, J., Turpin, G., Sabin-Farrell, R. & Holmes, E.A. (2009). Visuospatial working memory interference with recollections of trauma. British Journal of Clinical Psychology, 48, pp. 309 321. (Skickas Priebe, S., Matanov, A., Janković Gavrilović, J., McCrone, P., Ljubotina, D., Knežević, G., Kučukalić, A., Frančišković, T. & Schützwohl, M. (2009). Consequences of untreated posttraumatic stress disorder following war in former Yugoslavia: morbidity, subjective quality of life, and care costs. Croatian medical journal, 50(5), pp. 465-475. (Skickas Rose SC, Bisson J, Churchill R & Wessely S (2009). Psychological Debriefing for Preventing Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). The Cochrane Library, Issue 1. (63 sidor) (Skickas Schnyder, U., Ehler, A., Elbert, T., Foa, E.B., Gersons, B.P.R., Resick, P.A., Shapiro, F. & Cloitre, M. (2015). Psychotherapies for PTSD: What do they have in common? European Journal of Psychotraumatology, 6: 28186 - http://dx.doi.org/10.3402/ejpt.v6.28186. (Skickas Steil, R., & Ehlers, A. (2000). Dysfunctional meaning of posttraumatic intrusions in chronic PTSD. Behaviour research and therapy, 38(6), pp. 537-558. (Skickas Sundin, E. C., & Horowitz, M. J. (2002). Impact of Event Scale: psychometric properties. The British Journal of Psychiatry, 180(3), pp. 205-209. (Skickas Van der Hart O, Nijenhuis ERS, Steele K (2006). The Haunted Self: Structural Dissociation and the Treatment of Chronic Traumatization. New York: WW Norton & Company Inc. Van der Kolk B, McFarlane A & Weiseath L (1996). Traumatic Stress. New York: The Guilford Press. Vasterling, J. J., Brailey, K., Constans, J. I., & Sutker, P. B. (1998). Attention and memory dysfunction in posttraumatic stress disorder. Neuropsychology, 12(1), 125. (Skickas Weiss, D. S. (2007). The impact of event scale: revised. In Cross-cultural assessment of psychological trauma and PTSD (pp. 219-238). New York: Springer. World Health Organization (2013). Guidelines for the management of conditions specifically related to stress. Genève: WHO. (Skickas Krisorganisation och kamratstöd Norris, F.H. & Stevens, S.P. (2007). Community resilience and the principles of mass trauma intervention. Psychiatry, 70, pp. 320-328. (Skickas Jacobson, N., Trojanowski, L. & Dewa, C.S. (2012). What do peer support workers do? A job description. BMC Health Services, 12:205. (Skickas
Creamer, M.C., Varker, T., Bisson, J., Darte, K., Greenberg, N., Lau, W., Moreton, G., O'Donnell, M., Richardson, D., Ruzek, J., Watson, P. & Forbes, D. (2012). Guidelines for Peer Support in High-Risk Organizations: An International Consensus Study Using the Delphi Method. Journal of Traumatic Stress. 25, pp. 134-141. (Skickas Grauwiler, P., Barocas, B. & Mills, L.G. (2008). Police peer support programs: current knowledge and practice. International Journal of Emergency Mental Health. Winter; 10(1), pp. 27-38. Varker, T. & Creamer, M. (2011). Development of guidelines on peer support using the Delphi methodology. Australian Centre for Posttraumatic Mental Health, opublicerad rapport: ACPMH (www.acpmh.unimelb.edu.au). (Skickas Ledarskap Kjeserud R & Weisaeth L (2005). Ledarskap i kriser. Stockholm: Försvarsdepartementet. (Skickas som PDF) Kriskommunikation Englund L (2008). Katastrofens öga journalisters arbete på olycksplats. Om medierapportering vid allvarliga händelser. Göteborg: Englunds Förlag. (Skickas Falkheimer J, Heide M & Hamrefors S (2006). Kriskommunikation att improvisera under kaos. En tolfte reflektion från forskningsprojektet Verksamhetsnyttig information och kommunikation. Sveriges Informationsförening 4/06. Stockholm: Sveriges Informationsförening. Falkheimer J, Heide M & Larsson L (2009). Kriskommunikation. Malmö: Liber. Krisberedskapsmyndigheten (2006). Grunder i kriskommunikation. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. (Skickas Ulmer R R, Sellnow T L & Seeger M W (2007). Effective Crisis Communication. Moving from Crisis to Opportunity. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. Lagstiftning Ericson B & Gustafsson K (2012). Arbetsmiljölagen med kommentar. Trettonde upplagan. Stockholm: Norstedts. Särskilda grupper Botond, A. (2017). Kulturell psykologi. Lund: Studentlitteratur. BUP Stockholm. (2015). Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling. Traumarelaterade tillstånd. Stockholm: Barn och ungdomspsykiatrin, Stockholms Läns Landsting; 265-297. http://www.bup.se/sv/om-bup/publicerat/riktlinjer-till-stod-for-bedomning-och-behandling/ Dyregrov., A. (2010). Barn och Trauma (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Gerge, A., Bergendahl-Odby, E., Bringstål, U., Dreijer, M., Eckhardt, A., Eneqvist, S., Eriksson-Block, E., Friberg, M., Hallberg, L., Lindqvist, M., Macke Alström, R., Nilsson, D., Ranch, M., Samec, J., Sandqvist Edoff, A., Skalin-Sahlin, S., Stahlheuer, M., Strand, S., Torell, H. & Widén, L. (2013). Vad har du varit med om? : PTSD och dissociation hos barn och unga : förekomst, diagnostik och behandling. Vaxholm: Insidan Förlag. Nordanger, D., Braarud, H. (2014). Regulering som nøkkelbegrepp og toleransevinduet som modell i en ny traumepsykologi. Tidskrift for Norsk Psykologforening. 51(531 536).
Norlén, A. (2014). Små barn och trauma. Mellanrummet; 31: 67 72. (Skickas Trickey, D., Siddaway, A., Meiser-Stedman, R., Serpell, L. & Field, A. (2012) A meta-analysis of riskfactors for post-traumatic stress disorder in children and adolescents. Clinical Psychology Review, 32: 122-138. (Skickas Yrkesrelaterad posttraumatisk stress Alexander, D.A. & Klein, S. (2001). Ambulance personnel and critical incidents: Impact of accident and emergency work on mental health and emotional well-being. The British Journal of Psychiatry, 178, pp. 76-81. (Skickas Beaton, R., Murphy, S., Johnson, C., Pike, K., & Corneil, W. (1998). Exposure to duty-related incident stressors in urban firefighters and paramedics. Journal of Traumatic Stress, 11(4), pp. 821-828. Eriksson C.B., Foy D.W. & Larson L.C. (2004). When helpers need help: Early intervention for Emergency and Relief Services personnel. Early intervention for Trauma and Traumatic Loss. I Litz BT. (red.). New York: Guilford Press, pp. 241-262. Halpern, J., Gurevich, M., Schwartz, B. & Brazeau, P. (2009). What Makes an Incident Critical for Ambulance Workers? Emotional Outcomes and Implications for Intervention. Work & Stress, 23 (2), pp. 173 189. (Skickas Halpern J, Gurevich M, Schwartz B, Brazeau P. Interventions for critical incident stress in emergency medical services: a qualitative study. Stress and Health 2009;25:139-149. (Skickas som PDF) Halpern, J., Maunder, R.G., Schwartz, B. & Gurevich, M. (2010). Identifying Risk of Emotional Sequelae after Critical Incidents. Emergency Medicine Journal, 28, pp. 51 56. (Skickas Walker, A., McKune, A., Ferguson, S., Pyne, D.B. & Rattray, B. (2016). Chronic occupational exposures can influence the rate of PTSD and depressive disorders in first responders and military personnel. Extreme Physiology & Medicine. 5(8). DOI 10.1186/s13728-016-0049-x. (Skickas Varker, T. & Creamer, M. (2011). Development of guidelines on peer support using the Delphi methodology. Final Report. Australian Centre for Posttraumatic Mental Health. www.acpmh.unimelb.edu.au (Skickas Socialt stöd Andrews, B., Brewin, C.R. & Rose, S. (2003). Gender, Social Support, and PTSD in Victims of Violent Crime. Journal of Traumatic Stress, Vol. 16 (4), pp. 421 427. (Skickas Arnberg, F.K., Hultman, C.M., Michel, P.O. & Lundin, T. (2012). Social Support Moderates Posttraumatic Stress and General Distress after Disaster. Journal of Traumatic Stress, 25, pp. 721-727. (Skickas Bisson, J.I., Brayne, M., Ochberg, F.M. & Everly, G.S. (2007). Early Psychosocial Intervention Following Traumatic Events. American Journal of Psychiatry, 164 (7), pp. 1016-1019. (Skickas DiMauro,J., Renshaw, K.D., Smith, B.N. & Vogt, D. (2016). Perceived Support from Multiple Sources: Associations With PTSD Symptoms. Journal of Traumatic Stress, 29, pp. 332 339 (Skickas som PDF)
Haber. M.G., Cohen, J.L., Lucas, T. & Baltes, B.B. (2007). The relationship between self-reported received and perceived social support: A meta-analytic review. American Journal of Community Psychology 39, pp. 133 144 (Skickas Lakey, B., & Orehek, E. (2011). Relational Regulation Theory: A New Approach to Explain the Link Between Perceived Social Support and Mental Health. Psychological Review. Doi: 10.1037/a0023477 (Skickas Platt, J., Keyes, K.M. & Koenen, K.C. (2013). Is quantity or quality more important? Social support within post-traumatic stress disorder etiology. Comprehensive Psychiatry, 54. Doi: 10.1016/j.comppsych.2013.07.055 (Skickas Platt, J., Keyes, K.M. & Koenen, K.C. (2014). Size of the social network versus quality of social support: which is more protective against PTSD? Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 49, pp. 1279 1286. Doi: 10.1007/s00127-013-0798-4 (Skickas Reinhardt, J.P., Boerner, K. & Horowitz, A. (2006). Good to have but not to use: Differential impact of perceived and received support on well-being. Journal of Social and Personal Relationships, 23(1), pp. 117 129. Doi: 10.1177/0265407506060182 (Skickas Thoits, P.A. (1995). Stress, Coping, and Social Support Processes: Where Are We? What Next? Journal of Health and Social Behavior, (extra issue), pp. 53-79. (Skickas Uchino, B.N. (2009). Understanding the Links Between Social Support and Physical Health A Life- Span Perspective with Emphasis on the Separability of Perceived and Received Support. Perspectives on Psychological Science, 4 (3), pp. 236 255. (Skickas Ullman, S.E. & Relyea, M. (2016). Social Support, Coping, and Posttraumatic Stress Symptoms in Female Sexual Assault Survivors: A Longitudinal Analysis. Journal of Traumatic Stress, 29, pp. 500-506. (Skickas van Emmerick, I.J.H., Euwema, M.C. & Bakker, A.B. (2007). Threats of Workplace Violence and the Buffering Effect of Social Support. Group & Organization Management, 32 (2), pp. 152-175. (Skickas Wethington, E. & Kessler, R.C. (1986). Perceived Support, Received Support, and Adjustment to Stressful Life Events. Journal of Health and Social Behavior, 27, pp. 78 89. (Skickas Även annan för uppgiften relevant litteratur (egen litteratursökning) kan användas.