Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt. På en vecka har höstvetet gått från DC 37-41 till DC 43-55 samtidigt som kväveupptaget i de gödslade delarna av fälten har ökat med drygt 20 kg per hektar. Ökat kväveupptag den senaste veckan Mätningarna den 12 och 15 juni visar att grödan i de gödslade delarna av fälten har tagit upp drygt 20 kg kväve per hektar sedan förra veckan. De senaste två veckorna har kväveupptaget ökat med drygt 7 kg i nollrutorna och 30 kg i de gödslade delarna av fälten. Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötland den 12 juni och i Södermanland och Örebro län den 15 juni 2015. När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 43-55. I snitt har höstvetet nu tagit upp 45 kg kväve per hektar i nollrutorna och 121 kg i de gödslade delarna av fälten. Variationen är fortfarande stor och skillnaderna har snarare ökat än minskat. I nollrutorna varierar upptaget mellan 19 och 92 kg och i de gödslade delarna av fälten mellan 77 och 148 kg per hektar, se diagram 1. Rödklöverfrövallen fortsätter leverera här har kväveupptaget i nollrutan den senaste veckan ökat med närmare 17 kg och är nu uppe i hela 92 kg per hektar.
Ofta ligger verkningsgraden på tillfört ammoniumnitratkväve från runt 75 %, så vi kan inte räkna med att allt tillfört kväve kommer att hamna i kärnan. Runt 60 % räknar vi med hamnar i kärnan och resten i rötter, halm och eventuella förluster. Tabell 1 visar mängden tillfört gödselkväve och hur mycket av det tillförda kvävet som hade tagits upp av grödan den 12 och 15 juni. Tabell 1. Mängden tillfört gödselkväve och hur mycket av det tillförda kvävet som hade tagits upp av grödan den 12 och 15 juni. Plats Helleberga Ullekalv Högby Broby Fält nr 1 2 3 4 5 6 7 8 Tillfört gödselkväve 174 209 175 175 141 147 172 144 Upptaget av tillfört kväve (%) 32 45 52 37 35 32 41 58 Plats Mörby Björkåkla St. Lövhulta Klahammar Hidinge Fält nr 9 10 11 12 13 14 15 16 Tillfört gödselkväve 190 194 181 181 200 178 155 155 Upptaget av tillfört kväve (%) 46 56 53 42 41 50 46 32 Bild 1. Axgång på gång. Bilden tagen på Björkåkla utanför Linköping den 12 juni 2015. Foto: Johan Malgeryd Bild 2. Nollruta i höstvete efter rödklöverfrövall på Helleberga, Klockrike den 12 juni 2015. Markens mineralisering var hela 92 kg kväve per hektar och upptaget i fältet 148 kg. När bilden togs var höstvetet i DC 45. Foto: Johan Malgeryd Sida 2
Till hemsidan Prenumerera Fortfarande möjligt att kompletteringsgödsla Det är fortfarande möjligt att komplettera med mer kväve. I förra årets försök i serie L3-2290 gav kompletteringsgödsling så sent som i DC 55 skördeökningar på upp till 1 ton i vissa fall. I försöket på Glyttinge 2014, där skörden blev hela 11,2 ton per hektar, var sen komplettering det enda sättet som fungerade för att höja proteinhalten. Flera uppgifter om gödslingar I tabell 2 på nästa sida finns en sammanställning av bakgrundsdata och uppgifter om gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag. De flesta gårdarna är färdiga med sina kompletteringsgödslingar, men någon planerar för ytterligare en gödsling i dagarna. Nästa mätning Detta är troligen den sista mätningen för säsongen. När grödan går i ax ändrar den färg och då blir mätresultaten inte lika tillförlitliga. Eventuellt blir det en mätning till i Östergötland i slutet av den här veckan. Tidigare brev finns på www.greppa.nu/säsongsnytt. Besök oss på Borgeby Greppa Näringen och Jordbruksverket finns på plats på Borgeby i nästa vecka. Besök oss på Borgeby Fältdagar och diskutera nollrutor, anpassad gödsling och det nya verktyget CropSAT. Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping
Till hemsidan Prenumerera Tabell 2. Bakgrundsdata och gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Kvävegödsling, kg N/ha Hösten 2014 Våren 2015 1 Helleberga Julius mmh ML Rödklöverfrö 13 MAP 174 NPK Nej 2 Helleberga Julius mmh ML Höstvete 13 MAP 175 NPK+34 KS Nej 3 Ullekalv Nobel mf l Sa Höstraps 12 MAP 64 NPK+111 N27 Nej 4 Ullekalv Brons mf l Mo Höstraps 64 NPK+111 N27 Nej Regelbunden stallgödseltillförsel nmh sa 60 (20 ton svin- 5 Högby Julius ML Höstraps flyt)+81 Axan Ja mmh sa 66 (22 ton svin- 6 Högby Julius ML Höstvete flyt)+81 Axan Ja 7 Broby Ellvis mr ML Åkerböna 8 Broby Mariboss mmh LL Höstvete 77 Axan+ 95 hönsflyt Ja 76 Axan+ 68 hönsflyt Ja 9 Mörby Mariboss ML Höstvete 190 NPK Nej 10 Björkåkla Julius SL Höstvete Rötslam 194 Axan Slam hösten 2014 11 Björkåkla Julius SL Höstraps 181 Axan 12 St Lövhulta Julius SL Höstraps 119 Axan+62 KS Nej 13 St Lövhulta Kranich SL Höstvete 4 ton kycklinggödsel/ha 119 Axan+81 KS Nej 14 Klahammar Julius mmh ML Vårkorn 10 MAP 140 NS+38 Axan Slam/djupströ ibland 15 Hidinge Julius ML Oljelin 16 Hidinge Julius ML Ärter 65 Axan+90 (35 ton svinflyt) Ja 65 Axan+90 (35 ton svinflyt) Ja På följande sidor visas kväveupptaget över tid.
Diagram 2. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält på Helleberga och Ullekalv, E län. Den 15 maj kunde ingen mätning göras pga. regn. Kurvorna har därför interpolerats mellan mättillfällena den 8 och 22 maj. I en av nollrutorna (markerad med*) förekommer gödselspill, vilket kan bidra till de ojämna mätvärdena där. Diagram 3. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält på St. Lövhulta och Klahammar, D län. Sida 5
Diagram 4. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält på Högby och Broby, E län. Den 15 maj kunde ingen mätning göras pga. regn. Kurvorna har därför interpolerats mellan mättillfällena den 8 och 22 maj. I en av nollrutorna (markerad med*) förekommer gödselspill, vilket kan bidra till de ojämna mätvärdena där. Diagram 5. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält på Mörby och Björkåkla, E län. Den 15 maj kunde ingen mätning göras pga. regn. Kurvorna har därför interpolerats mellan mättillfällena den 8 och 22 maj. I en av nollrutorna (markerad med*) förekommer gödselspill, vilket kan bidra till de ojämna Sida 6
mätvärdena där. Diagram 6. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält på Hidinge, T län. Vid första mättillfället var det kalibreringsfel på sensorn, vilket kan förklara de avvikande mätvärdena och vi har inte hunnit räkna om värdena än. Sida 7