ÅRSREDOVISNING 2014 Högskolan Dalarna



Relevanta dokument
Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

HÖGSKOLAN DALARNA

Vision och övergripande mål

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna

ÅRSREDOVISNING 2015 Högskolan Dalarna

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

System för säkring och utveckling av kvalitet

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Regler för inrättande av forskarutbildningsämne vid Högskolan Dalarna och manual för ansökan

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora

Naturvetenskapliga fakulteten

Årsredovisning Innehålls PM

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Institutionen för språk och litteraturer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Institutionen för kulturvetenskaper

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Forsknings- och utbildningsnämndens kvalitetsprogram Fastställt av forsknings- och utbildningsnämnden , dnr L 2014/159.

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Arbetsordning Högskolan Dalarna

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten

Psykologiska institutionen

Kallelse till ledningsråd

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kulturvetenskaper

Plattform för Strategi 2020

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå Fastställd av rektor Dnr: L 2018/154

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap

Marita Hilliges och Jonas Tosteby

Psykologiska Institutionen

Naturvetenskapliga fakulteten

Psykologiska institutionen

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera

Universitetsledningen

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

Fakulteten för teknik. Strategi

Arbetsordning för inrättade och avveckling av huvudområde

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

Rektors delegationsordning

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Högskolan Dalarna Rektor

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Anvisning om regelbunden granskning av utbildning vid KTH

Arbetsordning Högskolan Dalarna

Diarienummer STYR 2014/973

Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Projektplan: Utveckling av kvalitetssäkringssystem för utbildning

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Högskolan Dalarna Rektor

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Bedömning av arbetsprestationer

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning

ÅRSREDOVISNING 2013 Högskolan Dalarna

VISION & LÅNGSIKTIG PLAN

Institutionen för språk och litteraturer

Kvalitetssystem för utbildning

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Plan för utvärdering och uppföljning av utbildning vid Södertörns högskola , inför pilotomgång

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Sammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor

Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad Ändring av Beslut av rektor , Dnr

Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN Dnr V 2016/526 DATUM: BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Arbetsordning för inrättande och avveckling av huvudområde

Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN DATUM: Dnr V 2017/703. BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Policy för kvalitetsarbetet

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box Trollhättan. Maud Quist BESLUT Reg.nr

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Program för samverkan

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Transkript:

HDa dnr DUC 2015/285/20 ÅRSREDOVISNING 2014 Högskolan Dalarna Fastställd av högskolestyrelsen 2015 02 18

INNEHÅLL Högskolan Dalarna i siffror 5 Rektors förord 7 Högskolans uppdrag 8 Högskolans vision 2010 2015 och övergripande mål 9 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 16 Forskning och utbildning på forskarnivå 26 Samverkan och samproduktion 31 Personal 35 Ekonomi 39 Styrelse och ledning 63 Högskolan Dalarnas organisation 64

Tabeller och diagram Tabell 1 Antal helårsstudenter 2012 2014 18 Tabell 2 Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde 2012 2014 18 Tabell 3 Antal helårsstudenter och helårsprestationer 2012 2014 fördelade på utbildningsprogram och fristående kurser 19 Tabell 4 Antal nybörjare på utbildningsprogram 2012-2014 19 Tabell 5 Antal avlagda examina 2012 2014 21 Tabell 6 Studenter som inte tar poäng 23 Tabell 7 Antal förstagångsregistrerade studenter på internationella utbildningsprogram 2012 2014 24 Tabell 8 Tredjeland-studenter som deltagit inom utbytesprogram 2012 2014 24 Tabell 9 Inresande studenter i utbytesprogram 2012 2014 25 Tabell 10 Utresande studenter i utbytesprogram 2012 2014 25 Tabell 11 Antal publikationer 2012 2014 26 Tabell 12 Antal i forskarutbildning fördelat på forskningsämnesområden och kön 2012 2014 30 Tabell 13 Antal anställda 2014-12-31 (kategori, ålder, kön) 35 Tabell 14 Antal anställda (personår) lärare respektive teknisk och administrativ personal 2012-2014 36 Tabell 15 Antal anställda (personår, kategori) 2012 2014 36 Tabell 16 Sjukfrånvaron i förhållande till personår under 2012 2014 37 Tabell 17 Volym samt kostnad för prestationer 2012 2014 40 Tabell 18 Resultaträkning 2012 2014, tkr 41 Tabell 19 Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras 2012-2014, tkr 44 Tabell 20 Intäkter och kostnader per verksamhetsgren 2014-12-31, tkr 46 Tabell 21 Kapitalförändring på område 2014-12-31, tkr 46 Diagram 1 Antal helårsstudenter, campus respektive nätbaserad utbildning, 2010 2014 21 Diagram 2 Totala intäkter forskning 2010-2014 (mnkr) 27 Diagram 3 Intäkter 2014 samt procentuell andel 42 Diagram 4 Bidragsfinansiärer 2014 42 Diagram 5 Högskolan Dalarnas verksamheter 2014 43 Diagram 6 Verksamhetens kostnader 2014 45

Högskolan Dalarna i siffror 2014 2013 Organisationen 779 anställda omfattande 636,7 personår 795 anställda omfattande 641,1 personår 41 professorer 42 professorer dessutom 32 docenter dessutom 30 docenter 55 % forskarutbildade lärare: inkl. meriteringsanst o forskningsledare (avser antal individer) 50 % forskarutbildade lärare: inkl. meriteringsanst o forskningsledare (avser antal individer) 260 adjunkter 266 adjunkter 81 forskarstuderande (samt 5 företagsdoktorander och 10 kommundoktorander) 598 mnkr i omslutning varav 108 mnkr (18 %) inom forskningsverksamhet 48 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (52 mnkr) 89 forskarstuderande (samt 5 företagsdoktorander och 16 kommundoktorander) 597 mnkr i omslutning varav 106 mnkr (18 %) inom forskningsverksamhet 49 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (52 mnkr) Utbildningsutbud 71 utbildningsprogram varav 22 på avancerad nivå 1 054 kurser 1 153 kurser Studentstatistik 16 558 studenter 16 172 studenter 69 utbildningsprogram varav 20 på avancerad nivå 12 089 studenter inom nätbaserad utbildning 11 692 studenter inom nätbaserad utbildning 872 internationella studenter 866 internationella studenter Källa: SCB/UKÄ, siffrorna avser läsår Källa: SCB/UKÄ, siffrorna avser läsår 6 085 helårsstudenter 5 950 helårsstudenter 4 594 helårsprestationer (prestationsgrad 75,5 %) 1 227 examina 1 370 examina 4 572 helårsprestationer (prestationsgrad 76,8 %) Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 5

6 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

REKTORS FÖRORD År 2014 har präglats av skapandet av vår nya vision som beslutades på styrelsens decembermöte. Precis som vi uttrycker vårt uppdrag: Vi samskapar bildning, utbildning och forskning i Dalarna och Världen, så är visionen i sig samskapad. Den bygger på det vi kommer ifrån, varför vi skapades. Därför har vår historia och tidigare vägval varit viktiga när vi diskuterat vart vi vill i framtiden. Den bygger också på de människor som utgör Högskolan Dalarna idag, på vårt engagemang och våra drömmar. Vi har därför försökt fånga Högskolan Dalarnas själ i de många samtal som vi haft under visionsarbetet. Genom dessa samtal har vi också kunnat formulera värden som vi vill stå för och leva: Öppenhet, mod och ansvar. I visionen vill vi ge en bild av den framtid som vi alla, medarbetare och studenter, skapar genom vårt dagliga arbete. Huvudtexten Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle handlar alltså både om oss idag och om framtiden för högskolan. Visionen sätter sammantaget Högskolan i ett större sammanhang och formulerar hur vi ser vårt uppdrag, den roll vi vill spela i samhället. Den kommer att utgöra grunden för våra strategier och handlingsplaner där vi tillsammans ska formulera tidsatta mål för högskolans utveckling. Under året fortsatte det långsiktiga arbetet med att utveckla Högskolan mot ett profilerat lärosäte med fullständiga akademiska rättigheter. Under hösten skickades ytterligare en ansökan in om tillstånd att ge examen på forskarnivå. Området benämns Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete. Vi har även ansökt om examinationstillstånd för masterexamen inom området Interkulturella studier. Till sist vill jag lyfta fram att vi äntligen och med stor glädje har tagit vårt nya huvudbibliotek i drift. Det är en ynnest för oss alla: studenter, personal och allmänhet att få ha en sådan inspirerande miljö för att utforska och vidga vetandet genom litteratur, samtal och möten. Marita Hilliges Rektor Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 7

HÖGSKOLANS UPPDRAG Högskolans uppdrag regleras genom lagar och förordningar och för högskolor och universitet är högskolelagen och högskoleförordningen särskilt framträdande. Högskolorna kan med utgångspunkt från detta regelverk välja att lägga större fokus på vissa delar av uppdraget och också välja hur uppdraget ska utföras. För Högskolan Dalarna är utbildning på grundnivå och avancerad nivå i fokus och en stor del av undervisningen sker nätbaserat. Detta påverkar vilka strategier Högskolan tar fram och vilka interna mål som sätts upp. Utöver högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrevet har Högskolan tagit fram en vision och övergripande mål som tillsammans med internt framtagna verksamhetsplaner utgör grund för de verksamhetsuppdrag som rektor ger till akademier, stödfunktioner och nämnder. I uppdraget ingår att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet. Kvalitetsarbete är det arbete som sker inom samtliga verksamhetsområden med syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Detta arbete vilar på medarbetare och studenters drivkraft till utveckling samt övriga intressenters behov, förväntningar och krav på verksamheten. I Högskolans policy för systematiskt kvalitetsarbete tydliggörs kvalitetsarbetets syfte genom att kopplas till Högskolans vision och strategiska mål. Policyn ger en översiktlig beskrivning av Högskolans idé om systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetskultur och kvalitetsansvar. Kvaliteten i kärnverksamheten bygger på att förbättringsarbetet utgör en integrerad del i de verksamhetsprocesser som omfattar utbildning, forskning och samverkan med omgivande samhälle. Med utgångspunkt i Högskolans vision och strategiska mål formulerar respektive enhet operationella mål i en verksamhetsplan. I verksamhetsplaneringen genomförs dialoger mellan ledningen och företrädare för respektive resultatenhet om verksamhetens resultat från föregående år samt planering och budget för nästkommande år. Efter styrelsens beslut om verksamhetsplan och budget beslutar rektor om ett verksamhetsuppdrag för respektive enhet 8 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Högskolans vision och övergripande mål Högskolan Dalarnas vision beslutades 2010 och gäller fram till och med 2015. Styrelsen beslutade i december 2014 om en ny vision för Högskolan och under 2015 kommer en successiv övergång till den nya visionen att ske. Högskolan Dalarnas vision för 2010 2015 sammanfattas i följande tre meningar: År 2015 är Högskolan Dalarna ledande i nästa generations lärande. Vår utbildning och forskning är ansedd för sin höga kvalitet, som stärks ytterligare av att vi har egen forskarutbildning inom några starka områden. Vår samproduktion av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling tillsammans med företag och organisationer är väl utbyggd regionalt, nationellt och internationellt. När visionen från 2010 beslutades av styrelsen fastställdes samtidigt nio övergripande mål för att konkretisera visionen. Högskolans verksamhet under 2014 redovisas här i förhållande till dessa nio mål. Uppföljning av Vision för 2010 2015 och övergripande mål Mål 1. Högskolan Dalarna ska bedriva undervisning av hög kvalitet på grundnivå och avancerad nivå. En viktig utgångspunkt för hög kvalitet i utbildningar vid Högskolan Dalarna är att den genomförs av lärare med god pedagogisk och vetenskaplig kompetens, att studenterna medverkar och visar engagemang i utbildningen, att det finns en nära koppling till forskningen. Vidare krävs ett system för kvalitetsarbete och ett välorganiserat uppföljningsarbete, som i huvudsak ombesörjs av nämndorganisationen. Arbetet med att både vara med och påverka utformningen av ett nytt lokalt system samt att förbereda verksamheten på den nya nationella utvärderingsstrukturen har involverat ledning, nämndstruktur och stabsfunktioner. Bland annat har ett förslag tagits fram för hur extern granskning ska inkluderas i områdesnämndernas uppföljningscykler. Den aviserade förändringen av UKÄs utvärderingsmodell har föranlett ett arbete med att utveckla ett eget system för kvalitetssäkring som ska svara mot de krav som kommer att ställas i ett kommande nationellt system och kraven i European Standards and Guidelines (ESG). Målet är att Högskolans eget system för utbildningsutvärderingar kan ackrediteras enligt den kravbild som UKÄ väntas formalisera under 2015. Detta har inneburit att formerna för nämndernas egen granskning och kvalitetssäkring av utbildning har utvecklats. Detta utvecklingsarbete har initierats under slutet av 2014 och ambitionen är att systemet både ska ha ett granskande fokus och vara utvecklingsorienterat. I syfte att stimulera och stärka lärarnas pedagogiska kompetensutveckling beslutade rektor 2013 om att införa en pedagogisk karriärstege som har utvecklats under året. Högskolans pedagogiska karriärstege ska ytterligare befrämja det pedagogiska arbetet vid hela högskolan så att undervisningen genomförs på ett sätt som lämpar sig för dagens och morgondagens studenter och arbetsliv. Utöver den sedvanliga utbildningen i högskolepedagogik för Högskolans lärare har en ny handledarutbildning utvecklats för lärare som handleder studenter som gör sitt examensarbete. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 9

Ett nytt webbaserat kursutvärderingsverktyg har upphandlats i syfte att förenkla rutinerna för både lärare och studenter i samband med kursvärderingar. Målet är att kunna öka svarsfrekvensen och att studenternas synpunkter därmed bättre ska kunna tas till vara. Ett antal generella frågor har utvecklats och fastställts av UFN för att kunna följa utvecklingen över tid. Under 2014 genomfördes en övergripande enkät till studenter på samtliga program och kurser vilken kommer att analyseras vidare för att under 2015 kunna stödja akademier och stödfunktioner i arbetet med att utveckla verksamheten. Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) ansvarar för granskning av förutsättningar och processer inom varje huvudområde och prövar därmed också att kvalitetskraven för att ge examen på grundnivå och avancerad nivå är uppfyllda. Under året genomfördes en extern utvärdering av den nämndorganisation som infördes 2011. Av utredningen framkom flera förslag på utveckling av verksamheten ifråga om bland annat relationen mellan linje och nämnd och om kommunikationen av nämndernas arbete inom Högskolan. Vidare konstaterade utredarna att flera styrdokument behöver en översyn och föreslår bland annat att det upprättas ett samlat dokument som tydliggör nämndernas ansvar, roller och inte minst att förtydliga valprocessen till nämnderna. Nämnderna har tagit fram ett förslag till åtgärder och prioriteringar med anledning av utredningen och arbetet med att följa upp utvärderingen har påbörjats. Under 2014 har UFN efter kollegial prövning inrättat huvudområden på avancerad nivå i svenska som andraspråk, afrikanska studier samt energiteknik. Områdesnämnderna har genomfört uppföljande granskning av examenstillstånd inom huvudområdena arabiska, arbetsvetenskap, spanska samt av socionomutbildningen inklusive huvudområdet socialt arbete. Vidare har uppföljande granskningar påbörjats av bland annat den laborativa verksamheten inom teknikutbildningarna och av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarutbildningarna. Områdesnämnderna har vidare bistått i arbetet i samband med UKÄ:s utbildningsutvärderingar. Nämnderna har i sitt löpande arbete granskat och fastställt ett betydande antal utbildningsplaner och styrdokument. Inom Högskolans interna kvalitetssäkringssystem behandlade UFN under våren en ansökan om examenstillstånd på avancerad nivå i utbildningsvetenskap. Högskolan anlitade då externa granskare och i den granskningen avstyrktes ansökan. Ansökan kommer att revideras i enlighet med synpunkterna från de externa granskarna. Inom ramen för det nationella kvalitetssäkringssystemet har UKÄ under 2014 bedömt 11 utbildningar; nio fick omdömet hög kvalitet och två fick omdömet bristande kvalitet. För huvudområden som fått omdömet bristande kvalitet har under året har ett program tagits fram för åtgärda kvalitetsbristerna. Dessa kommer att redovisas för UKÄ under 2015. För tre huvudområden som av UKÄ bedömdes ha bristande kvalitet i omgång 3 har Högskolan vidtagit åtgärder och redovisat dessa. UKÄ har under 2014 bedömt att de redovisade åtgärderna gör att utbildningarna uppfyller kriterierna för hög kvalitet. För en utbildning i omgång 4 som fick omdömet bristande kvalitet har åtgärder vidtagit under året och besked från UKÄ väntas under 2015. Mål 2. Högskolan Dalarna ska vara ledande i nästa generations lärande. Högskolan Dalarnas syn på nästa generations lärande är att det ska vara framåtsyftande och innebära pedagogisk utveckling och förnyelse med hjälp och stöd av tekniska hjälpmedel. Som rådgivare och bollplank i frågor om nästa generations lärande har det funnits ett Advisory Board kopplat till NGL-programmet, bestående av nationellt och internationellt framstående forskare inom området lärande och ny informationsteknik. Verksamheten kommer att utvärderas under 2015. Begreppet nästa generations lärande handlar dels om den kommande generationens lärande, dels om de nya sätt att lära som växer fram med hjälp av en accelererande teknikutveckling. Högskolans pedagogiska karriärstege ska också utgöra en sporre för lärare att ge sig i kast med det utvecklingsarbete som krävs för att Högskolan ska vara ledande i nästa generations lärande. Till detta pedagogiska utvecklingsarbete kan tekniken kan bidra, både på campus och på nätet. En av de faktorer som lärare har att reflektera över när de utvecklar undervisningen och sin lärarroll är hur tekniken kan utvecklas. 10 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Högskolestyrelsen fattade i september 2014 beslut om att starta ett projekt med syfte att utveckla Högskolans webb- och lärmiljö, edu, genom att integrera webb, lärmiljön och en social miljö för att skapa en plats som möjliggör lärandet och från början är anpassad för nästa generations lärande, med den flexibilitet som krävs för framtida pedagogisk utveckling. Webbplatsen ska vara Högskolans lärmiljö och det första en besökare möts av. En komplett digital lärmiljö ska vara klar 2017. Högskolan har arrangerat internationella konferenser relaterade till NGL. Den 19-20 mars 2014 arrangerades för andra gången den internationella konferensen Next Generation Learning Conference med ca 200 deltagare. Konferensen behandlade frågor om den digitala revolutionens konsekvenser för utbildning och lärande. I syfte att utveckla formerna, pedagogiken och tekniken för att öka kvaliteten i utbildningen har ett stort antal lärardrivna utvecklingsprojekt genomförts. Projekten har avslutats i och med utgången av 2014 och under 2015 kommer en utvärdering att genomföras. Forskning och forskarutbildning inom NGL utgör en viktig del i måluppfyllelsen. Doktorandernas studier framskrider i huvudsak planenligt, räknat i nettostudietid. Under året har doktorander inom NGLforskarskolan publicerad fyra artiklar i refereebedömda tidskrifter, och fått två accepterade. Därutöver har två bokkapitel och 23 konferensbidrag producerats. En del av publikationerna hänför sig till doktorander inom NGL-forskarskolan med annan affiliering än HDa. Högskolan har påbörjat arbetet för att certifiera den nätbaserade utbildningen enligt ett internationellt erkänt ackrediteringssystem. Mål 3. Högskolan Dalarna ska fördjupa internationalisering av utbildningen. Utbildnings- och Forskningsnämnden har under 2014 tillsatt en arbetsgrupp för att gå igenom högskolans utbildningar ur ett internationaliseringsperspektiv. Sedan tidigare finns direktiv om att utbildningsprogram både ska innehålla mobilitetsfönster och beakta ett globalt perspektiv. Arbetsgruppens uppgift ska vara att definiera generella och specifika aspekter av internationalisering i utbildningarna, inte bara i form av internationella utbyten. Syftet är att ta fram kriterier för att kunna granska utbildningsplaner och utvärdera dem i förhållande till europeiska förhållanden, men också att i ett vidare perspektiv kunna utvärdera internationella perspektiv utanför utbildningsplaner och på olika nivåer i organisationen. En särskild satsning har gjorts på att använda nätbaserade metoder för att stärka de internationella inslagen i utbildningen, så att studenter på Högskolans läser kurser, eller moment i kurser, tillsammans med studenter på andra internationella lärososäten online. Det har även avsatts resurser för att under 2015 förstärka internationaliseringen av lärarutbildningen. Internationella rådet vid Högskolan har under 2014 tagit en aktivare roll i högskolans internationaliseringsarbete och har under året tagit fram en handlingsplan för internationalisering, och en projektplan för att utveckla internationaliseringen i enlighet med Högskolans nya vision. Dessutom har principer fastlagts för hur Internationella Rådet kan anslå medel ur sin budget för att stimulera internationalisering. Högskolan har i sin internationaliseringsverksamhet för närvarande ett särskilt fokus på Afrika. Mångårig samverkan med Somaliland inom barnmorskeutbildarutbildning är ett framgångsrikt projekt med SIDAfinansiering, där diskussioner initierats 2014 om en breddning till att även inkludera lärarutbildarutbildning. Även med Sydafrika och Rwanda finns pågående samarbeten, som fått en nystart i Rwanda i och med ett nytt Linnaeus-Palme-samarbete med University of Rwanda. Utbyten har även med ägt rum Elfenbenskusten under 2014, med planering för framtida samverkan. Högskolan är också huvudman för ett utbildningsprogram på avancerad nivå i Afrikanska studier, som bedrivs gemensamt av lärare från ett antal lärosäten i Europa. Under året har Högskolan haft pågående utbyten med Linnaues-Palme-finansiering med tre lärosäten och sex nya ansökningar om Linnaeus-Palme-samarbeten skickades in. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 11

Mål 4. Högskolan Dalarna ska bedriva egen forskarutbildning i några starka områden. Högskolan har under flera år arbetat för att bygga starka och hållbara forskningsmiljöer. Forskningen har, i enlighet med forskningsstrategin, koncentrerats till sex forskningsprofiler med potential att utvecklas till spetsmiljöer. Högskolans nuvarande forskningsstrategi löper till och med utgången av 2015, och under hösten 2015 ska styrelsen besluta om en ny strategi som ska gälla från och med början av 2016. En ansökan om examensrätt på forskarnivå inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete lämnades i oktober in till UKÄ. Utöver detta lämnades även en ansökan in om examensrätt på masternivå inom området Interkulturella studier. Högskolan har sedan 2013 rätt att bedriva egen forskarutbildning inom mikrodataanalys. Under 2014 har den första doktoranden inskriven vid Högskolan disputerat i mikrodataanalys. Högskolan har under 2014 haft nio egna forskarstuderande. Högskolan samarbetar med 15 forskarskolor, varav 9 utgörs av nationella forskarskolor. Den högskoleövergripande docentskolan avslutades under 2014 och doktorer från samtliga forskningsprofiler har deltagit. Forskningsutbildningsnämnden, FUN, ansvarar för antagning och fastställer allmän och individuell studieplan för forskarutbildningen, beslutar om handledare samt gör årliga uppföljningar av studieplanerna. Förutom löpande beslut i dessa ärenden har FUN under året också inrättat rutiner och fastställt styrdokument för att säkerställa kvaliteten i forskarutbildningen, samtidigt har en översyn av styrdokumenten har påbörjats. En utvärdering av forskningsprofilerna Dalarna University Research Evaluation 2015 (DURE 15) har påbörjats under året, med bistånd av externa sakkunniga. En egeninitierad granskning av forskningsprofilerna ger Högskolan möjlighet att utveckla kvalitetssystemet för att säkra och löpande följa upp kvaliteten på forskning och forskarutbildning, och identifiera eventuella behov och förbättringsåtgärder som kan komma att påverka resultatet av kommande granskningar av Högskolans forskning. Varje forskningsprofil granskas av en särskild panel bestående av tre externa forskare, varav någon av bedömarna är från ett utländskt lärosäte. En bibliometrisk analys har gjorts med bistånd från biblioteket. Mål 5. Högskolan Dalarna ska vidareutveckla samverkan kring utbildning, forskning och verksamhetsutveckling i riktning mot samproduktion. Samverkansarbetet kanaliseras till stor del genom Högskolans samverkansorgan, Dalacampus. Dalacampus ansvarar för samordning av Högskolans strategiska samverkan med regionens kommuner, landsting och näringsliv och har en viktig roll i att kartlägga det omgivande samhälles behov av utbildning. Samverkansarbetet omfattar bland annat uppdragsutbildningar, följeforskningsprojekt, alumnverksamhet samt branschråd. Genom Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) ska Högskolan Dalarna och yrkeslivet gemensamt främja utbildning, forskning och en evidensbaserad verksamhetsutveckling inom det sociala välfärdsområdet. Det kan handla om kompetensutveckling till personalen eller hjälp med att genomföra ett utvärderingsuppdrag eller ett forskningsprojekt. Den verksamhetsförlagda utbildningen är central i utbildningar med tydlig yrkesanknytning. I områdesnämndernas uppgift ingår därför att genomföra tematiska granskningarna som bland annat innebär granskning av verksamhetsförlagd utbildning. Under 2014 har Högskolan erhållit särskilda utvecklingsmedel från Universitets- och högskolerådet i syfte att utveckla en 5-årig försöksverksamhet med s.k. övningsskolor. Syftet med projektet är att stärka samarbetet med de medverkande partnerskolorna/förskolorna för att skapa bättre förutsättningar för studenterna att uppnå de VFU-relaterade examensmålen. Högskolan Dalarnas försöksverksamhet med övningsskolor bygger vidare på partnerskapstanken och devisen lärarutbildning som skolutveckling vilken kännetecknat Högskolans regionala samverkan sedan starten av Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) för ett antal år sedan. Genom att samtliga förskollärar- och grundlärarstudenter nu kommer att genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning, VFU, inom PUD-regionen stärker Högskolan det regionala samarbetet ytterligare. Öv- 12 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

ningsskolorna får ta ett tydligare utbildningsansvar som innebär att utbildning av lärare och förskollärare blir en integrerad del i hela skolans/förskolans verksamhet. Forskningssamverkan inom energi, skog och byggd miljö har stärkts i regionen och nationellt under året, dels genom företagsforskarskolan Reesbe och dels som ett resultat av Energi och miljökompetenscentrum Dalarna (EMC) - Mål 2-projekt som avslutats under 2014. Profilering av forskningen och samverkan inom hälsa och välfärd har stärkts i regionen genom bildandet av två forskningscentra, för Kunskapsimplementering och patientsäkerhet (KIPS) och forskning om äldre och åldrande, Research Center for Ageing and Later Life, (ReCALL). Stålindustrins forskarskola, som startade år 2011, med medel från Region Dalarna, Region Gävleborg, Länsstyrelsen i Gävleborg, Högskolan Dalarna, Sandvikens kommun, Jernkontoret och samverkande företag, fick under året sin slutliga sammansättning. Doktoranderna, sammanlagt 15 doktorander verksamma, har som placeringsort antingen Borlänge eller Sandviken. Mål 6. Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande arbetsmiljö för personal. Uppföljning av handlingsplaner med anledning av medarbetarundersökningen, Personalbarometern, har skett under 2014. Årligen genomförs medarbetarsamtal som en viktig del i kartläggningen av hur individuella förutsättningar och behov påverkar trivseln på arbetsplatsen. Högskolan genomför två introduktionsdagar, en på våren och en på hösten varje år, för nyanställd personal. Vidare får varje nyanställd chef ett personligt introduktionsprogram. Högskolan har ett chefsutvecklingsprogram, där samtliga chefer erbjuds ett professionellt individuellt stöd samt kompetensutveckling. Under 2014 har 13 chefer genomgått ledarskapsutbildning vid Dalarnas Akademi och tre chefer i SUHF:s regi. Under året har en chefsdag och fyra lunchföreläsningar bland annat på temat ledarskap genomförts. Högskolans pedagogiska karriärstege som infördes 2014 ska ytterligare befrämja det pedagogiska arbetet och genom att fokusera lärarnas arbete och ge stöd i den pedagogiska utvecklingen bidrar karriärstegen även till en god arbetsmiljö. Som en del i friskvårdsarbetet genomför Högskolan årligen ett antal ergonomiska undersökningar av arbetsplatsen. Under 2014 har 71 sådana genomgångar genomförts motsvarande drygt 9 % av de anställda. Anställda vid Högskolan har möjlighet att få ett friskvårdsbidrag för genomförande av olika motionsaktiviteter. Under 2014 har 29 % av de anställda erhållit friskvårdsbidrag. Högskolan har påbörjat ett aktivt arbetsmiljöarbete, bland annat har en ny arbetsmiljödelegation tagits fram och arbetsuppgifter inom arbetsmiljö har delegerats till avdelningschefer m.fl. i organisationen. Arbetet under 2014 för att stärka den långsiktigt hållbara utvecklingen när det gäller den fysiska miljön har inriktats på att fullfölja de miljömål som gäller för Högskolan Dalarna 2013 till 2015. Bland de aktiviteter som genomförts under året är att underlätta kollektivåkande och cykling för studenter och personal samt att en energikartläggning av huvudbyggnaden för medieutbildningen genomförts. Mål 7. Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande studiemiljö för studenter. Högskolan har vid två tillfällen genomfört en studentenkät i syfte att kartlägga studenternas synpunkter på utbildningen och studiemiljön. Studenterna är över lag nöjda med sin utbildning och studiemiljö. Detta gäller i något högre grad för studenterna som studerar på nätet. Baserat på 2012 och 2014 års studentenkäter visar den faktoranalys som gjorts på materialet att det är fyra faktorer som främst driver nöjdhet hos studenterna: lärarnas pedagogiska förmåga, bra planering och administration under pågående kurs/program, lärarnas ämneskompetens och bra campusmiljö. I 2014 års enkät framgår det att av dessa är det framför allt är planering och administration som studenterna är minst nöjda med. 2014 års studentenkät visar även att det nya biblioteket starkt bidragit till en förbättrad studiemiljö för studenterna. Av de miljöfaktorer som mäts i enkäten är detta den utan jämförelse största förbättringen jämfört med 2012 års enkät. Det är också den miljöfaktor som ges högst betyg, även av nätstudenterna. För övriga miljöfaktorer som redovisas i enkäten såsom tekniska plattformar/hjälpmedel och stödet till dessa, campus- Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 13

miljön och mötesforum varierar nöjdheten. Studenterna bjuds in att medverka i Högskolans beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Studentmedverkan i samtliga nämnder och råd, inklusive de arbetsgrupper som i flera fall utgör underorganisation till dessa utgör en avgörande del i studentinflytandet. En kartläggning av studenternas deltagande i nämnder och råd har genomförts. För 2014 visar kartläggningen att studenterna har haft minst en ledamot närvarande vid varje möte i högskolestyrelsen, disciplinnämnden, mångfaldrådet samt i vissa områdesnämnder. Jämfört med tidigare kartläggning har närvaron i flera nämnder och råd försämrats. En viktig del av kvalitetsarbetet, där studenternas medverkan är en förutsättning, är arbetet med kursutveckling som bland annat sker genom studenternas kursvärdering och en mer omfattande kursutvärdering. En uppföljning av efterlevnaden av rutinerna för kursutvärdering har genomförts sedan 2011 och resultaten visar att inom stora delar av Högskolan fungerar rutinerna. Det finns dock fortfarande brister i hur sammanställningarna görs tillgängliga för de studenter som läst eller kommer att läsa kursen. Upphandlingen av ett nytt nätbaserat system för kursutvärderingar har gjorts i syfte att kunna öka svarsfrekvensen och att studenternas synpunkter därmed bättre ska kunna tas till vara. Under 2014 genomfördes ett särskilt utbildningstillfälle tillsammans med Dalarnas studentkår för samtliga nuvarande och presumtiva studentrepresentanter i olika nämnder och råd, där ca tio studenter deltog. Utbildningen omfattades av en diskussion om Högskolans kvalitetssystem och studenternas roll som medaktörer i Högskolans verksamhet samt den pågående kvalitetsutvärderingen i UKÄ:s regi. Utbildningstillfället är en viktig del i arbetet med att öka intresset för utbildningsbevakning och studenternas medverkan i kvalitetsutvecklingen av Högskolans utbildningar. Högskolans styrelse fattade i juni 2013 beslut om att Dalarnas studentkår under de kommande tre åren ska vara studentkår vid Högskolan. Ett avtal finns upprättat mellan Högskolan och Dalarnas studentkår om samarbete inom Högskolans verksamhetsområde och gäller fram till och med juni 2016. I avtalet regleras respektive parts åtagande avseende bl.a. studentinflytande, utbildningsbevakning, studiesociala och hälsobefrämjande åtgärder samt internationella åtgärder. Mål 8. Högskolan Dalarna ska optimera användningen av tillgängliga resurser. En översyn av Högskolans stödorganisation inleddes under året med syfte att göra en genomlysning av organisationen av det administrativa och tekniska stödet i organisationen. Översynen ska bland annat titta på gränssnittet mot akademierna och resultera i en analys av nuvarande stödorganisations styrkor och svagheter och vid behov ge förslag till revidering av stödverksamhetens organisation. Vidare ska utredningen ge förslag till fortsatt kvalitetsutveckling och effektivisering samt underlag inför eventuella framtida behov av anpassning till minskande eller ökade statliga anslag och ambitioner att öka andra intäkter. Med Högskolans stödorganisation avses Högskoleförvaltningen, Utbildnings- och forskningskansliet, Biblioteket och Dalacampus. Högskolan har beslutat att införa en processbaserad verksamhetsutveckling vilket omfattar all verksamhet - kärnverksamhet, stödverksamhet och ledning kartläggs och kategoriseras i huvudprocesser, dvs. processer som utgör verksamhetens huvuduppgift och förverkligar verksamhetsidén; i ledningsprocesser med syfte att samordna och styra verksamheten samt i stödprocesser som ska ge stöd åt övriga processer. Kartläggningen av Högskolans huvudprocesser och stödprocesser har inneburit ett omfattande arbete som pågått under hela 2014 och fortsätter under 2015, bland annat med syftet att identifiera och eliminera dubbelarbete och irrationellt arbete. Ledningssystemet Linnea vid Högskolan har utvecklats kontinuerligt, bland annat i syfte att förbättra den ekonomiska uppföljningen. En översyn av lokalbehovet görs kontinuerligt och under 2014 har Högskolan genom ombyggnader i befintliga lokaler ökat antalet arbetsplatser och gjort det möjligt att frånträda vissa lokaler och därmed säga upp hyresavtal. 14 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Mål 9. Högskolan Dalarna ska ha hög kvalitet på den vetenskapliga informationsförsörjningen. Våren 2014 flyttade Högskolan in i det nybyggda biblioteket i Falun. I det nya biblioteket finns gott om studieplatser, såväl enskilda som i grupprum, och goda möjligheter till publika evenemang. Besökssiffrorna i det nya biblioteket visar en tredubbling jämfört med motsvarande tid förra året, samtidigt har även biblioteket i Borlänge under höstterminen fått en stor ökning av besöksantalet. Under hösten har de bibliografiska posterna i högskolans elektroniska publikationsdatabas DiVA genomgått en rad kvalitetsförbättrande åtgärder. Kravet på bättre kvalitet i posterna har kommit av två anledningar. Dels för att kunna göra en bibliometrisk analys till utvärderingen av högskolans forskningsprofiler. Dels för de kommande kraven när den nationella forskningsdatabasen Swepub utvecklas. Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet skapar nya Swepub Analys, som är tänkt att användas för statistisk analys och fungera som underlag för den nya modellen för medelsfördelning (Fokus). Forskare vid Högskolan ska registrera bibliografiska uppgifter om alla sina vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer i det elektroniska arkivet DiVA, registreringen gäller alla publikationer med anknytning till forskarens anställning vid Högskolan. För att säkerställa registrering av forskningspublikationer har biblioteket under 2014 uppdaterat publiceringspolicy för DiVA. Biblioteket har tagit fram riktlinjer för Open Access publicering för att uppmuntra forskare vid Högskolan Dalarna att även publicera sina artiklar i fritt tillgängliga Open Access-tidskrifter. Under hösten bidrog bibliotekets personal genom sitt arbete med den bibliometriska analysen till utvärderingen av högskolans forskningsprofiler. Det sker en snabb kunskapsutveckling inom bibliometri och arbetet med DURE är en viktig del i bibliotekets framtida verksamhetsutveckling. Ny vision för Högskolan Dalarna bortom 2015 Under 2014 har arbete pågått med att ta fram en ny vision efter 2015. Att ta fram det nya förslaget till visionstext med vision, uppdrag och värden har varit en lång och omfattande process. Sedan frågan om en ny vision först väcktes och de första inledande diskussionerna kom igång har det gått omkring två år fram till ett styrelsebeslut i december. Hela processen har engagerat åtskilliga hundratals av den egna personalen, studenter och externa parter, företrädesvis representanter för regionens företag och organisationer. Under processen har flera studibesök genomförts, både inom regionen men även internationellt. Personalen har bjudits in till information om det pågående arbetet och fått möjlighet att delta i diskussioner och ge synpunkter. Styrelsen beslutade i december 2014 Högskolans vision från 2015 och framåt: Våra värden: Öppenhet, mod, ansvar. Vårt uppdrag: Vi samskapar bildning, utbildning och forskning i Dalarna och i världen. Vår vision: Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 15

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Iett globaliserat samhälle är Högskolans ambition att den betydande förmågan som finns hos ca 800 anställda och ca 16 000 studenter på olika sätt ska kunna bidra till den regionala, nationella och den internationella utvecklingen. Högskolan kan vara en kunskapsport mellan Dalarna och världen, med plats och engagemang för att finna och utveckla nya vägar mot välstånd och välfärd och aktivt bidra till att omsätta dem i handling, genom våra studenter, lärare och forskare i samproduktion med vår omvärld. Högskolans ledande erfarenhet inom digitala kommunikationer kan göra en sådan kunskapsport både bredare och mera tillgänglig för en allt större del av befolkningen. Enligt regleringsbrevet ska all individbaserad statistik redovisas för det totala antalet samt uppdelat på kön om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta. Detta har tillämpats för all individbaserad statistik i resultatredovisningen med undantag av bibliometriska uppgifter och även för antalet helårsprestationer. Retroaktiv information avseende nettostudietid har inte heller varit möjlig att ta fram. Utbildningsbehov Behovet av utbildning kommer dels från samhällets behov av kompetenta välutbildade individer, och dels från individernas efterfrågan på för dem relevant utbildning. Samhällets och individernas behov är inte identiska, och högskolan planerar sitt utbud för att på bästa sätt balansera de två. Vad gäller samhällets behov behöver högskolan dessutom väga regionala mot nationella och globala behov. Den tyngsta komponenten i högskolans utbud tar sikte på regionens behov, men inom några avgränsade områden där Högskolan Dalarna har särskilt goda förutsättningar tas ett bredare nationellt ansvar. Dalarna står inför framtiden med ett tydligt och starkt näringsliv med fokus på besöksnäring och industri. Det kommer framöver att finnas stora rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov, både för att klara ett betydande generationsskifte och för att täcka de nya arbetstillfällen som beräknas skapas i Dalarna under perioden. Regionen svarar för en stor del av Sveriges exportintäkter, och för att kunna växa och frodas i en krympande värld, där betydligt folkrikare nationer snabbt tar andelar i världsproduktionen av den svenska processindustrins huvudprodukter, måste alla medarbetare kunna initiera förnyelseprocesser och bidra till innovationsprocesser. Här är de förmågor som den högre utbildningen utvecklar, tillsammans med den verksamhetsbaserade och verksamhetsfrämjande forskningen, kritiska för framgång. Högskolans möjlighet att möta regionens och, inom ett antal väldefinierade områden, hela landets kompetensbehov utgör en viktig faktor för framtidens arbetsmarknad och välfärd. Regionen har ett behov av att grundläggande utbildning och vidareutbildning ska finnas för ett flertal olika branscher och yrkeskategorier. Samtidigt är det önskvärt att kunna få tillräckliga volymer inom de områden som Högskolan erbjuder utbildningar inom för att uppfylla högt ställda kvalitetskrav. Utbildningsanslaget för Högskolan Dalarna har under en följd av år minskat stadigt, och minskningen fortsätter enligt budgetpropositionen åtminstone fram till 2018. Från 2010 till 2014 minskade anslaget med ungefär 40 mnkr (10 %), och den förutskickade minskningen fram till 2018 rör sig om ytterligare 20 mnkr (5 %). Just 2014 är ett mellanår utan minskning, men den långsiktiga utvecklingen måste ändå beaktas. Detta har lett till en omfattande neddragningsprocess för såväl de akademiska yrkesutbildningarna som fristående kurser, vilket har försämrat möjligheterna för människor i länet och landet att förkovra sig och kompetensutveckla för arbetslivet. Minskningen av utbildningsutrymmet 2010 2018 med ca 15 % innebär att omkring 1 000 färre individer varje år kan erbjudas högskoleutbildning. Minskningen drabbar de flesta av Högskolans utbildningsområden, om än i olika grad. Den huvudsakliga neddragningen i första fasen har skett bland de fristående kurserna där språken drabbats hårt liksom många andra kompetenshöjande kurser som riktas mot arbetslivets behov, t. ex. 16 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

inom tekniska yrken och inom vårdyrken. Även om betydande nedskärningar också påverkat bland annat lärarprogrammen, beräknas andelen studenter som läser program fortsätta öka. Under perioden beräknas en ökande andel av utbildningarna ske inom program och uppgå till ca två tredjedelar av utbildningsvolymen. Högskolan prioriterar därför ett antal utbildningsprogram som förbereder för specifika yrken som anses särskilt angelägna för ett välfungerande samhälle: sjuksköterskeprogrammet med påbyggnader, lärarprogrammen, socionomprogrammet samt ingenjörsprogrammen. Dessa program har en särskild betydelse inom regionen för att förse viktiga samhällsfunktioner med välutbildade medarbetare. Det bör vidare finnas en underbyggnad i form av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå i Högskolans starka forskningsmiljöer. Beslut om utbildningsutbud bygger på en avvägning mellan följande prioriteringskriterier i sammanfattning: Utbildningar som idag har, eller har förutsättningar att uppnå hög kvalitet Utbildningar där studentefterfrågan är stor Utbildningar som tydligt bidrar till att främja Högskolans vision och strategier Utbildningar som bidrar till att främja regionala och nationella kompetensbehov Utbildningar som idag har, eller har förutsättningar att uppnå, god ekonomi Översyn av utbildningsutbudet Antalet nybörjare på utbildningsprogram minskas gradvis, som ett led i nödvändig anpassning till takbeloppen som beräknas gälla under åren 2015-2018. Under 2014 har därför antagningen ställts in till Produktionstekniker (120 hp) på halvfart, och nätbaserat Tekniskt/naturvetenskapligt basår. Beslut har fattats att fr.o.m. 2015 ställa in antagningen för två utbildningsprogram på grundnivå: Produktionsteknikerprogrammet (120 hp) på helfart, och Materialteknik-högskoleingenjör (180 hp). Materialteknik har under en följd av år haft för få sökande för att vara bärkraftigt. På avancerad nivå ställs antagning till Specialistsjuksköterska psykiatri och Metallformning & ytteknik in från 2015. Under 2014 har en översyn av ämnesutbudet inom ämneslärarprogrammet genomförts utifrån såväl interna förutsättningar som lärarkompetens och ämnesmiljö som externa aspekter som avnämarnas efterfrågan och studenternas söktryck. En ny reformerad och mer integrerad ämneslärarutbildning som innebär att samma ämnen och kombinationer kan erbjudas inom både 7-9- och gymnasieinriktningen beräknas starta till hösten 2015. Översynen har dessutom resulterat i att en ansökan om utökat examenstillstånd inom ramen för ämneslärarexamen har lämnats in till UKÄ under 2014, i vilken Högskolan ansöker om nytt examenstillstånd för undervisningsämnena kinesiska och idrott och hälsa (årskurs 7-9 och gymnasiet) samt för utökat examenstillstånd för matematik (gymnasiet). Ansökan om masterexamensrätt inom området interkulturella studier har under året lämnats in till UKÄ. Utbildningen bärs vetenskapligt upp av Högskolans starka utbildnings- och forskningsmiljö inom forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning. En utredning har påbörjats för att se om Högskolan ska ansöka om civilekonomexamen och en arbetsgrupp har påbörjat arbetet med att se över utbud av och innehåll i ingenjörsutbildningarna. Studenterna Helårsstudenter och prestationsgrad Omfattningen på utbildningsvolymen har ökat med 2 % (135 hst) och utgör 6 085 helårsstudenter (hst) för 2014, enligt tabell 1. Antalet individer som studerade vid Högskolan under 2014 var 16 558, vilket motsvarar en ökning med 2 % jämfört med 2013. Ökningen har varit planerad för att bl.a. säkerställa att Högskolan skulle nå upp till takbeloppet, och bygga upp sparade prestationer. Den får dock ses som ett tillfälligt uppehåll i en långsiktig neddragningsprocess. Antalet hst på avancerad nivå uppgår till 339, en minskning med 9 hst (2,6 %) vid en jämförelse med 2013. Detta utgör 5,6 % av totalen, ner från 5,8 % 2013. Andelen kvinnor som studerar på avancerad nivå är högre än på grundnivå, nämligen 71 % jämfört med 63 % på grundnivå. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 17

Tabell 1: Antal helårsstudenter 2012-2014 2012 2013 2014 varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) Grundnivå 5 724 63 / 37 5 602 63 / 37 5 746 63 / 37 Avancerad nivå 477 76 / 24 348 75 / 25 339 71 / 29 Summa 6 201 64 / 36 5 950 64 / 36 6 085 63 / 37 Ej anslagsgrundande 400 69 / 31 512 72 / 28 416 72 / 28 Antalet ej anslagsgrundande hst motsvaras under 2014 av 416 hst, en minskning med 19 % (-96 hst) jämfört med 2013. Minskningen återfinns huvudsakligen inom den poänggivande uppdragsutbildningen där volymen är 26 % (-99 hst) lägre än under 2013. De största minskningarna avser minskad volym av kurser inom Lärarlyftet främst inom kemi, matematikdidaktik och engelska. Skolverkets projekt för Lärarlyftet närmar sig slutet och efterfrågan har minskat drastiskt bland annat på grund av att många lärare nu har fått lärarlegitimation. Även rektorsprogrammet har minskad volym under 2014 eftersom de första omgångarna med antagna, som var mycket stora, nu är klara med sin utbildning och de kullar som antagits därefter inte alls har samma volym. Andelen kvinnor som studerar på poänggivande uppdragsutbildning är 72 %, samma som under 2013. Fördelningen mellan utbildningsområden är i huvudsak stabil, men en viss förskjutning har skett från samhällsvetenskap/juridik till humaniora och vård/medicin. Jämfört med 2013 har ökningen varit störst inom utbildningsområdet humaniora med 8 % (150 hst), som huvudsakligen avser huvudområdena religionsvetenskap och litteraturvetenskap men även svenska språket och franska. Även utbildningsområdena vård och medicin har ökat med totalt 77 hst (11 %) som främst beror på det utökade antalet studenter inom sjuksköterskeutbildningen. Ytterligare en specialistsjuksköterskeutbildning har också startat under hösten 2014. De största minskningarna återfinns inom utbildningsområdena samhällsvetenskap med 5 % (-61 hst) och juridik med 16 % (-16 hst). Inom samhällsvetenskap är minskningen störst inom medie- och kommunikationsvetenskap, som avvecklat tre utbildningsprogram under året, men även inom pedagogik och psykologi. Juridik avser rättsvetenskap och beror på färre antal studenter inom några utbildningsprogram. Tabell 2: Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde 2012-2014 2012 2013 2014 varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) Humaniora 1 701 67 / 33 1 761 66 / 34 1 910 67 / 33 Idrott 7 34 / 66 1 31 / 69 Juridik 100 61 / 39 134 64 / 36 112 57 / 43 LU-undervisning 583 82 / 18 440 86 / 14 436 85 / 15 Media 20 28 / 72 20 28 / 72 20 6 / 94 Medicin 266 80 / 20 255 77 / 23 290 78 / 22 Naturvetenskap 546 52 / 48 429 60 / 40 429 59 / 41 Samhällsvetenskap 1 327 68 / 32 1 209 69 / 31 1 148 66 / 34 Teknik 1 214 32 / 68 1 195 34 / 66 1 180 33 / 67 Verksamhetsförlagd utbildning 80 88 / 12 95 86 / 14 Vård 380 93 / 7 374 92 / 8 416 90 / 10 Övrigt 56 89 / 11 53 87 / 13 50 85 / 15 Totalt 6 201 64 / 36 5 951 64 / 36 6 085 63 / 37 18 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Målet att könsfördelningen ska ligga inom intervallet 40-60 % har inte uppfyllts inom samtliga utbildningsområden, se tabell 2. Inom vård, övrigt, lärarutbildning (LU-undervisning och verksamhetsförlagd utbildning) är övervägande andelen kvinnor (80 % eller högre) medan kvinnodominansen inte är lika hög inom medicin, samhällsvetenskap, humaniora och juridik. Det är bara inom media och teknik som kvinnor är underrepresenterade. Andelen kvinnor totalt sett är 63 %, jämfört med 64 % under tidigare år. Inom campusutbildningar är 59 % kvinnor medan andelen kvinnor inom nätbaserade utbildningar är 65 %, samma som under 2013. Medelåldern för registrerade studenter under 2014 är 30 år vilket är oförändrat jämfört med 2013. Drygt 37 % av antalet studenter återfinns inom åldersintervallet 25-34 år, vilket är en ökning med 2,5 procentenheter vid en jämförelse med 2013. Andelen studenter upp till 24 år är 28,5 % jämfört med 30,2 % under 2012. Medelåldern för registrerade studenter vid nätbaserade fristående kurser är 34 år medan den är 26 år för campusbaserade programkurser. Andelen studenter på utbildningsprogram av den totala utbildningsvolymen utgör 59 % under 2014, vilket är en procentenhet högre (42 hst) än under 2013 (tabell 3). Antalet hst inom fristående kurser har ökat med 93 hst (4 %) vid en jämförelse med 2013. Andelen kvinnor inom både utbildningsprogram och fristående kurser är 64 % respektive 63 %. Tabell 3. Antal helårsstudenter och helårsprestationer 2012-2014 fördelade på utbildningsprogram och fristående kurser 2012 2013 2014 HST varav kvinnor/män (%) HPR HST varav kvinnor/män (%) HPR HST varav kvinnor/män (%) Utbildningsprogram 3 791 64 / 36 3 266 3 561 65 / 35 3 128 3 603 64 / 36 3 056 Fristående kurser 2 410 63 / 37 1 524 2 389 62 / 38 1 444 2 482 63 / 37 1 537 Summa 6 201 64 / 36 4 791 5 950 64 / 36 4 572 6 085 63 / 37 4 594 HPR Under 2014 påbörjade totalt 2 049 nybörjare i årskurs 1 studier på Högskolans anslagsgrundande utbildningsprogram, en ökning med 1 % jämfört med 2013. Av dessa var 194 nybörjare på sjuksköterskeutbildningen, 79 var nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna och 56 nybörjare på specialistsjuksköterskeutbildningarna (tabell 4). Vid en jämförelse med 2013 ökade antalet nybörjare på sjuksköterskeutbildningen med 12 % medan antalet nybörjare på specialistsjuksköterskeutbildningarna var desamma under både 2014 och 2013. Antalet nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna minskade med 6 % jämfört med 2013. Andelen kvinnor bland totala antalet programnybörjare var 56 % 2014 jämfört med 58 % under 2013. Inom sjuksköterskeutbildningen var andelen kvinnor 87 %, oförändrat jämfört med 2013. Andelen kvinnor inom specialistsjuksköterskeutbildningarna var 93 % under 2014 (2013: 89 %) medan andelen kvinnor inom högskoleingenjörsutbildningarna endast var 23 % (2013: 35 %). Tabell 4: Antal nybörjare på utbildningsprogram 2012-2014 2012 2013 2014 varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) Högskoleingenjörsutbildning 180 hp 56 26 / 74 84 35 / 65 79 23 / 77 Sjuksköterskeutbildning 180 hp 161 87 / 13 173 87 / 13 194 87 / 13 Specialistsjuksköterskeutbildning 60/75 hp 5 91 / 9 56 89 / 11 56 93 / 7 Prestationsgraden 2014 är totalt sett 75,5 %, jämfört med 76,8 % under 2013. För både nätbaserad utbildning som helhet samt även för fristående kurser totalt, har prestationsgraden ökat något vid en jämförelse med Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 19

2013. För fristående kurser har prestationsgraden totalt sett ökat till 62 % (2013: 60 %) som fördelar sig på campuskurser 76 % (81 %) och nätbaserade kurser 60 % (56 %). Andelen fristående kurser har ökat med en procentenhet (94 hst) jämfört med 2013, programmen har högre prestationsgrad än kurser. Att den genomsnittliga prestationsgraden vid lärosätet är låg beror på den stora andelen nätbaserade fristående kurser, som nationellt har lägre prestationsgrad än andra utbildningsformer. Jämförs prestationsgraden per undervisningsform separat är lärosätets nivå inte anmärkningsvärd, och prestationsgraden för nätbaserade kurser har förbättrats under året. Till viss del beror den totalt minskade prestationsgraden på att den totala utbildningsvolymen har ökat med 2 %. Den naturliga eftersläpningen med antal hst som rapporteras vid kursstart och helårsprestationer (hpr) vid kursslut gör att hpr/hst per kalenderår sjunker i en tillväxtfas. Förutom den utökade utbildningsvolymen totalt sett kan förändringen 2013-2014 kan förklaras av en något ökad andel nätbaserad utbildning (inklusive ett par nätbaserade utbildningsprogram som är under inrullning), ett antal kurser som startade sent under 2014 vars prestationer faller ut under 2015, samt skärpta kvalitetskrav på examensarbeten som resulterar i att fler resultat försenas över årsskiftet. Utveckling av anslagsintäkter och helårsstudenter Den totala utbildningsvolymen för 2014 medför att anslagsintäkterna uppgår till 397 002 tkr, inklusive ersättning för helårsprestationer från december föregående budgetår. Gällande takbelopp för året utgör 395 688 tkr. Högskolan har således haft en överproduktion med 0,3 % av takbeloppet vilket motsvarar 1 314 tkr. Det medför att det utgående värdet av överproduktionen utgör 2,2 mnkr. Utbildning på campus respektive nät Uppdelningen mellan utbildning på campus respektive nätutbildning äger allt mindre relevans för Högskolans verksamhet och kan i många fall vara direkt vilseledande. I allt högre utsträckning använder sig s.k. campusutbildningar av resurser och möjligheter på nätet. Där finns redan all studieadministration och lärresurser samlade i kursrum. Distinktionen blir allt mindre tydlig och statistiken därmed mindre rättvisande. I flera utbildningar finns möjlighet för studenten att välja att förlägga sitt deltagande i realtidsseminarier och - föreläsningar till campus eller nätet. Det gäller såväl utbildningsprogram som fristående kurser. Högskolan verkar för att samtliga studenter ska ha samma möjlighet att välja. Volymen hst inom s.k. nätcampus utgör 717 hst (12 %) medan campus står för 2 342 hst (38 %). Antalet hst inom nätcampus har ökat med 103 hst (17 %) jämfört med 2013 samtidigt som campus minskar med 116 hst (5 %). Undervisningsformen nätcampus bedrivs bl.a. för Sjuksköterskeprogrammet, Digitalbrott och esäkerhet samt Grundlärarprogrammen. Andelen nätbaserad utbildning totalt sett har successivt ökat sedan 2003 och 2014 har 62 % av antalet helårsstudenter helt valt att förlägga sina studier i realtid till nätet, enligt diagram 1. Räknat i antal individer som studerar vid Högskolan läser drygt två av tre studenter minst en nätbaserad kurs. Bland utbildningsprogrammen utgör andelen nätbaserad utbildning 44 % (1 593 hst), en viss ökning jämfört med 2013 (43 %). Andelen nätbaserad utbildning bland fristående kurser är väsentligt högre, nämligen 86 % (2 138 hst) vilket utgör en ökning vid en jämförelse med 2013 (83 %). 20 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Diagram 1. Antal helårsstudenter, campus respektive nätbaserad utbildning, 2010-2014 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 HST campus HST nätcampus HST nätbaserat 1 000-2010 2011 2012 2013 2014 Antal avlagda examina Antalet avlagda examina under var 1 227 under 2014, vilket är en minskning med 10 % (-143 st.) jämfört med 2013 (tabell 5). Detta är en naturlig följd av att den neddragningsprocess som Högskolan genomgått sedan flera år, med minskade programantagningar, nu börjar slå igenom i examensantalen från dessa program. Antalet examina på grundnivå har minskat med 7 % (-74 st.) och antalet examina på avancerad nivå har minskat med 20 % (-69 st.) vid en jämförelse med föregående år. Generella examina minskar med 11 % (-86 st.) och yrkesexamina med 9 % (-57 st.). Vissa ökningar finns bland annat för antalet examina för högskoleingenjör (8 st.), social omsorgsexamen (3 st.) och sjuksköterskeexamina (2 st.). Tabell 5: Antal avlagda examina 2012-2014 Examenskategori Yrkesexamina 2012 2013 2014 varav kvinnor/män % varav kvinnor/män % varav kvinnor/män % Barnmorskeexamen 23 100 / 0 16 100 / 0 17 100 / 0 Specialistsjuksköterskeexamen 49 94 / 6 48 96 / 4 23 96 / 4 Lärarexamen 299 82 / 18 364 85 / 15 321 81 / 19 Högskoleingenjörsexamen 20 20 / 80 38 34 / 66 46 41 / 59 Sjuksköterskeexamen 125 92 / 8 101 92 / 8 103 95 / 5 Social omsorgsexamen 1 100 / 0 3 100 / 0 Socionomexamen 90 93 / 7 44 86 / 14 44 93 / 7 Tandhygienistexamen 19 Summa 626 611 557 Generella examina Masterexamen 2 0 / 100 10 50 / 50 6 17 / 83 Magisterexamen 165 65 / 35 110 65 / 35 90 64 / 36 Magisterexamen med ämnesbredd 4 50 / 50 2 50 / 50 Kandidatexamen 508 65 / 35 565 67 / 33 505 67 / 33 Högskoleexamen 45 36 / 64 72 34 / 66 68 38 / 62 Yrkeshögskoleexamen 1 0 / 100 1 0 / 100 Summa 725 759 670 Samtliga examina 1 351 71 / 29 1 370 71 / 29 1 227 70 / 30 Not: Antalet examina för 2013 har ändrats med retroaktiv verkan Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 21

Antalet kandidatexamina minskade under 2014 med 12 % (-60 st.) jämfört med 2013. Minskningarna återfinns huvudsakligen inom huvudområdena företagsekonomi (-48 st.), sociologi (-19 st.) samt berg- och mineralteknik (-12 st.). Vad gäller företagsekonomi är detta hänförligt till en stoppad programantagning avseende ett program som riktade sig till internationella sökande. Det minskade antalet examina inom sociologi kan delvis förklaras med ett i stället utökat antal inom statsvetenskap. Inom ett av utbildningsprogrammen väljer studenter själv inriktning mellan dessa båda huvudområden och där minskade antalet val till sociologi under fjolåret. Fler och fler studenter blir även erbjudna arbete innan de avslutat sina studier och väljer därmed att hoppa av innan de är klara med sin utbildning. Berg- och mineralteknik hänför sig till Bergsskolans verksamhet, som inte längre finns inom Högskolan. Antalet lärarexamina har minskat med 12 % (- 43 st.) vid en jämförelse med 2013. Huvudsakligen återfinns minskningarna inom förskollärarutbildningen och inom grundskolans tidigare år. Antagningen var låg under 2011 och Högskolan hade dessutom tillfälligt under det året ingen rättighet att utfärda förskollärarexamina; därför förväntas den minskningen vara tillfällig. Medelåldern vid uttag av examina är 33 år (2013: 32 år) och andelen män är 30 % (2013: 29 %), vilket endast utgör smärre förändringar vid en jämförelse med föregående år. Antalet dubbla examina är 153 st., 15 % lägre än 2013, något som huvudsakligen avser inriktning mot hälso- och sjukvård. Breddad rekrytering Högskolan bidrar till breddad rekrytering genom ett attraktivt och arbetsmarknadsanpassat utbud av högskoleutbildning och genom aktiva rekryteringsinsatser hos grupper som annars inte skulle ha sökt högskoleutbildning. Ett av UKÄ:s utvalda nyckeltal för breddad rekrytering är andel studenter med minst en förälder som har minst en treårig utbildning på högskolenivå. Under 2013, det sist uppmätta året, hade Högskolan Dalarna en andel om 28 %, oförändrat jämfört med 2012, vilket är betydligt bättre än motsvarande genomsnitt för rikets lärosäten 2013 som var 37 %. Under 2013 hade Högskolan en andel om 17 % studenter med utländsk bakgrund. Motsvarande genomsnitt för rikets lärosäten är 19 %. Andelen har ökat med 2 procentenheter den senaste treårsperioden, både i riket och för Högskolan Dalarna. Skillnaderna mot riket både vad gäller föräldrars utbildningsnivå och andel med utländsk bakgrund kan till viss del förklaras av demografiska faktorer. Regionen kring Högskolan har både lägre utbildningsnivå och lägre andel utlandsfödda än riket. Högskolan erbjuder tvååriga utbildningar inom teknik som endast kräver grundläggande behörighet. Dessa utbildningar bidrar tillsammans med basårsutbildningen till att öka rekrytering från grupper som inte annars hade kunnat påbörja en högskoleutbildning inom teknik. En viktig del i Högskolans arbete för breddad rekrytering är den stora mängd program och kurser som är tillgängliga via nätet. En övervägande majoritet av dessa utgörs av kollaborativ realtidsutbildning, d.v.s. att lärare och studenter träffas och arbetar tillsammans i föreläsningar, seminarier, grupparbeten m.m. på nätet. Högskolans satsning på NGL innebär att rekryteringen av studenter till utbildningarna breddas. De nätbaserade kurserna tillåter studenter från vitt skilda bakgrunder (sociala, etniska, funktionshindrade m.fl.) att i stor utsträckning delta på egna villkor i undervisningen. Det breda utbudet av nätbaserade kurser främjar även möjligheten för människor som bor i glesbygden att utbilda sig, inte minst i Dalaregionen. Högskolan har vidareutvecklat det regionala samarbetet gällande redan högskoleutbildade flyktingars och invandrares introduktion och integration i syfte att kunna erbjuda lämpliga kompletteringskurser och därigenom öka deras anställningsbarhet på den svenska arbetsmarknaden. Studie- och karriärvägledning Högskolan har en centraliserad studieadministration. Studie- och karriärvägledare ansvarar för både generella studie- och karriärvägledningsfrågor såsom studievägar, utbildnings- och examenskrav samt specifika frågor relaterade till högskolans utbildningar. De ger även stöd till studenten att kunna reflektera över sin egen kompetens och fortsatta yrkesliv. En ökad omfattning av nätbaserade studier har inneburit att möten för studie- och karriärvägledning via Internet är vanligt förekommande. 22 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Uppföljning av studenter och deras studieresultat är en prioriterad uppgift med syftet att minska antalet studieavbrott. Arbetet genomförs i samverkan med studieadministratörer och programansvariga. Insatser för information och vägledning inom lärarutbildningen Vid Högskolan finns resurser för information och vägledning om lärarutbildning både inom avdelningen för studentservice och akademin Utbildning, hälsa och samhälle. Inom Avdelningen för studentservice arbetar en studievägledare på heltid med frågor om lärarutbildning och lärarfortbildning. Dessutom har en av utbildningsledarna inom akademin Utbildning, hälsa och samhälle ett särskilt ansvar för information och vägledning inom lärarutbildningsområdet. Utöver nämnda resurser för information och vägledning finns programansvariga anställda på (25-50 %) för respektive förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammen, ämneslärarprogrammen och yrkeslärarprogrammet. Informations- och vägledningsinsatserna sker i första hand via fysiska möten, telefon, e-post och internet. Det förekommer också riktade insatser i form av Öppet hus för gymnasieelever och deltagande på utbildningsmässor. För detta arbete skapas olika former av marknadsföringsmaterial som exempelvis programblad och foldrar. Inom lärarutbildningskansliet finns också ett ansvar för att informera om lärarutbildningen via Högskolans externa webbsidor, lärplattformen Fronter och utbildningskatalogen. Införandet av lärar- och förskollärarlegitimation har gjort att behovet av information och vägledning för verksamma lärare ökat markant. Studenter som inte tar poäng I tabell 6 redovisas antalet helårsstudenter som varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under angiven termin eller efterföljande, d.v.s. vårterminen 2014. Det finns två modeller för redovisning av studenter som inte tar poäng, Ladok-konsortiets modell ser studenter som aktiva även om de inte har lyckats prestera något poäng på proven eller om studenten trots försök har bedömts underkänd resultatmässigt, något som inte är fallet för departementets modell. De som har gjort avbrott återfinns i departementets modell. De har aktivt talat om att de inte fortsätter studierna och borde därmed inte räknas in som nollpoängare. Ingen av modellerna tar hänsyn till de som endast läser för att fortbilda sig. Många av dessa har aldrig haft intentionen att examineras. Tabell 6. Studenter som inte tar poäng hösten 2013 Departementets modell HST, totalt varav 0 högskolepoäng (%) Ladoks modell HST, totalt varav 0 högskolepoäng (%) Kvinnor 1 718 19% 1 718 10% Män 1 022 25% 1 022 14% Totalt 2 740 21% 2 740 12% Andelen studenter som inte tar poäng är totalt 21 % av helårsstudenter utan resultat, där redovisningen följer departementets modell. Ladok-konsortiets modell visar andelen studenter som överhuvudtaget inte deltagit i prov på kurs, d.v.s. att de har registrerats och därefter uteblivit från aktiv medverkan i kurs. Totalt är andelen 12 % av antalet helårsstudenter utan resultat. Internationell mobilitet Stora insatser har gjorts under året för att öka rekryteringen av internationella studenter samt att välkomna dem på ett bra sätt. Antalet inresande avtalsstudenter minskar något men är fortfarande på en hög nivå jämfört med de utresande som fortsätter att minska vad det gäller teoretiska studier. Högskolepersonalens mobilitet ökar något. Högskolan tar också emot många internationella gäster, både gästlärare och administrativ personal. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 23

Studieavgifter för tredjelandsstudenter Högskolan har 2014 haft 1,5 heltidstjänster som arbetet med rekrytering och administrativt stöd för avgiftskyldiga studenter som studerar vid Högskolan. Höstterminen 2014 registrerades 38 nytillkomna avgiftsskyldiga studenter, 30 män och 8 kvinnor. Av dessa är 34 förstagångsregistrerade studenter, en ökning med 55 % jämfört med 2013 då antalet var 22. Andelen kvinnor är 21 %. Högskolan administrerar stipendier för 26 studenter, varav 21 % kvinnor. Antalet inresande kvinnor som registreras på program är totalt något färre än männen, i kategorin studieavgiftsskyldiga registreras däremot många fler män. Antalet inresande tredjelandstudenter inom utbytesprogram minskar kraftigt på grund av utbytesobalans, 14 under 2014 jämfört med 27 under 2013. Av dessa 14 studenter är 79 % kvinnor; samtliga studerar på grundnivå. Den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på Högskolans övriga verksamhet. Studieavgiftsreformen har sedan införandet 2011 haft både positiva och negativa effekter på Högskolans verksamhet. Liksom tidigare år medför arbetet med studieavgifter merarbete i form av extra administration och manuellt arbete. Positiva effekter är att högskolan avsevärt förbättrat sin kommunikation med samtliga internationella sökande under ansökningsprocessen. Detta har i sin tur lett till att fler internationella studenter (både avgiftstudenter och avgiftsbefriade) har fått ett positivt intryck av högskolan redan innan de påbörjat sina studier. Vidare har behovet att engagera avgiftskyldiga studenter innan de söker till högskolan lett till att Högskolan startat en engelskspråkig Facebook-sida under 2014. Dessutom har efterfrågan från tredjelandsstudenter på en förberedande akademisk kurs i engelska lett till att Högskolan tagit fram ett kurspaket för det ändamålet som kommer att erbjudas under läsåret 2015/16. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten är en förhållandevis liten del av Högskolans totala verksamhet, med blygsam påverkan på annan verksamhet. Samarbetet med Migrationsverket Färre studenter har haft problem med utdragen handläggning hos Migrationsverket jämfört med 2013. Under 2014 har Högskolan Dalarna förstärkt sitt samarbete med Migrationsverket genom regelbundna telefon- och e-postkontakter samt besök vid Migrationsverkets kontor i Umeå. Tabell 7: Antal förstagångsregistrerade studenter på internationella utbildningsprogram 2012 2014 Antal registrerade direktinresta varav studieavgifts-skyldiga varav stipendiater internationella studenter totalt Program 2012 2013 2014 varav kvinnor/män (%) 2012 2013 2014 varav kvinnor/män (%) Grundnivå 7 9 10 40 / 60 2 0 / 100 201 2 2013 2014 varav kvinnor/män (%) Avancerad nivå 51 49 59 48 / 52 20 22 32 22 / 78 9 18 26 21 / 79 Summa 58 58 69 47 / 53 20 22 34 21 / 79 9 18 26 21 / 79 Antalet inresande kvinnor som registreras på program är totalt något färre än männen, skillnaden blir märkbar för studieavgiftsskyldiga där många fler män registreras, vilket också blir märkbart då det gäller stipendietilldelningen. Tabell 8 Tredjeland-studenter som deltagit i utbildning inom utbytesprogram 2012 2014 Tredjeland-studenter inom utbytesprogram varav Program 2012 2013 2014 kvinnor/män (%) Grundnivå 14 14 79 / 21 Avancerad nivå 2 13 Summa 2 27 14 79 / 21 24 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Utbytesavtal Högskolan har under 2014 förnyat sin Erasmus Charter och deltar i Erasmus+ från 1 juli 2014. Erasmusavtalen har i många fall förnyats. I nuläget har Högskolan 160 avtal inom Erasmus+ (jämfört med 180 under tidigare år) och 13 bilaterala samarbetsavtal utanför Europa, varav fyra tecknats under 2014 (två med Kina, ett i Taiwan och ett i USA). Högskolan bedriver även internationell samverkan i andra former än genom utbytesavtal, bland annat i Rwanda, Nepal och Somaliland. Högskolans engagemang i de nordiska nätverken, Nordplus, är marginellt. Inresande studenter Under 2014 kom 439 nya inresande studenter, 370 genom utbytesavtal och 69 till utbildningsprogram. Bland de inresande studenterna i utbytesprogram utgör andelen kvinnor 59 % jämfört med 64 % under 2013.Till det kommer internationella studenter som studerar nätbaserat och fristående kurser på campus. Det ackumulerade antalet inresande studenter, ca 860, ligger 2013/2014 kvar på samma nivå som året innan. Högskolan har den största andelen inresande nybörjarstudenter som läser enbart på distans enligt UKÄ/SCB (UF 20 SM 1402, sid 17), 16 %. Tabell 9: Inresande studenter i utbytesprogram 2012 2014 Utbytesprogram 2012 2013 2014 Inresande antal studenter varav kvinnor/män % Inresande antal studenter varav kvinnor/män % Inresande antal studenter varav kvinnor/män % Erasmus 410 61 / 39 402 64 / 36 342 58 / 42 Nordplus 3 33 / 67 20 50 / 50 Bilaterala avtal 9 89 / 11 37 62 / 38 23 78 / 22 Utlandspraktik 7 86 / 14 7 71 / 29 5 40 / 60 Summa 429 62 / 38 448 64 / 36 370 59 / 41 Utresande studenter och personal Enligt Högskolans strategiska mål ska den internationella rörligheten bland studenter och personal öka. Antalet utresande avtalsstudenter på teoretiska studier fortsätter att minska från 30 studenter 2013 till 22 studenter 2014. Studenter som gör en utlandspraktikperiod ökar däremot kraftigt, från 8 studenter 2013 till 16 studenter 2014, (tabell 3). Könsfördelningen är helt jämn för de inresande studenterna, 50 % jämfört med 68 % kvinnoer under 2013. Sammanlagt har 215 medarbetare medverkat i internationella sammanhang, varav 29 inom stipendieprogram (jämfört med 181 personer varav 42 i stipendieprogram 2013). Tabell 10: Utresande studenter i utbytesprogram 2012 2014 Utbytesprogram Utresande antal studenter 2012 2013 2014 varav kvinnor/män % Utresande antal studenter varav kvinnor/män % Utresande antal studenter varav kvinnor/män % Erasmus 41 73 / 27 11 73 / 27 5 20 / 80 Nordplus 2 0 / 100 - Minor Field Studies 2 50 / 50 3 67 / 33 Bilaterala avtal 9 67 / 33 17 65 / 35 14 46 / 64 Utlandspraktik 7 43 / 57 8 75 / 25 16 69 / 31 Summa 59 66 / 34 38 68 / 32 38 50 / 50 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 25

Forskning och utbildning på forskarnivå Forskningen vid högskolan Dalarna koncentreras, i enlighet med forskningsstrategin, i sex profilområden. Centralt för utvecklingen är förankring i våra grundutbildningar, externa kontakter och samverkan med viktiga samhällsaktörer och med andra lärosäten och forskningsmiljöer. Forskningsprofilerna har sammantaget haft en positiv utveckling under 2014,och forskningen utvecklas i linje med Högskolans vision. Ett viktigt utvecklingsarbete som bedrivits under året är framtagandet av en kommunikationsplan som konkretiserar hur spridningen av forskningsresultat till intressenter och allmänhet kan förbättras. En extern utvärdering av högskolans forskningsprofiler (DURE) har påbörjats under 2014. Ansökan om examenstillstånd på forskarnivå inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete har lämnats in till UKÄ. Forskning Det publicerades 181 refereegranskade vetenskapliga artiklar under 2014 vilket utgör en minskning med 3 % vid en jämförelse med 2013 (tabell 11). Antalet refereegranskade konferensbidrag ökar med 3 % medan minskningar återfinns för böcker (-20 %), bokkapitel/del av antologi (- 4 %) samt övriga rapporter och artiklar (-32 %). Erfarenhetsmässigt sker alltid viss inrapportering av publikationer retroaktivt varför minskningarna med stor sannolikhet inte kommer att bli så stora som nu redovisas. Tabell 11: Antal publikationer 2012 2014 2012* 2013* 2014 Artiklar (refereegranskade) 148 187 181 Böcker 8 10 8 Kapitel i bok, del av antologi 63 52 50 Konferensbidrag (refereegranskade) 140 115 119 Övriga rapporter och artiklar 62 76 52 Totalt 421 440 410 Källa: Diva, Högskolan Dalarna * Uppgifterna för 2012 2013 har justerats retroaktivt på grund av att ytterligare publikationer för perioden har inrapporterats i efterhand. De totala intäkterna för forskning omfattar cirka 108 mnkr vilket är en ökning på 1,5 % (1,6 mnkr) jämfört med 2013. Andelen extern finansiering var 48 % (52,2 mnkr) jämfört med 49 % (52,2 mnkr) under föregående år, med viss variation mellan profilerna. Bidragsintäkterna utgör 79 % av de totala externa intäkterna. De externa bidragen kommer från såväl nationella som regionala finansiärer. Uppdragsforskningen har en volym på 6,6 mnkr vilket är en ökning med 1 mnkr (18 %) jämfört med 2013. Diagram 2 visar de totala intäkterna, fördelade på anslag respektive externa medel under perioden 2010-2014. 26 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Diagram 2. Totala intäkter forskning 2010-2014 (mnkr) 120 100 80 60 40 Externt Anslag 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 I syfte att förbättra spridningen av forskningsresultat till intressenter och allmänhet har ett flertal utvecklingsinsatser genomförts under 2014. Under året har en kommunikationsplan tagits fram som konkretiserar hur Högskolan ska förbättra spridningen av kunskapen om den forskning som bedrivs enligt mål i forskningsstrategin. Aktiviteter inom ramen för arbetet var den årliga doktorand- och handledardagen där 28 doktorander och 9 handledare deltog. Forskningsprofilen Energi, skog och byggd miljö Forskningen omfattar hållbara energisystem, hållbart utnyttjande av skogliga resurser samt hållbart byggande. Forskarskolan Reesbe har stabiliserat antalet doktorander på cirka 12-14 totalt inom profilen. Antalet seniora handledare har ökat med en gästprofessor och en docent under 2014. Resurser har lagts på att stärka profilens forskningslabb; särskilt kan nämnas en klimatkammare för test av byggkomponenter samt inomhustest med konstsolar av solfångar- eller solcellsmoduler. Högskolans medverkan i Testbädd solenergi (som leds av SP med medel från Vinnova) är en viktig nationell samarbetsplattform för solenergiforskning tillsammans med medverkan i det nationella Renoveringscentrum vid LTH. Omslutningen för forskningsprofilen under 2014 var 13,3 mnkr varav 56 % extern finansiering. Det innebär en minskning på 4 % (0,6 mnkr) jämfört med 2013. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är fem. Övriga rapporter och artiklar är 24 medan antalet refereegranskade konferensbidrag är fyra. Även en licentiatuppsats har producerats. Den vetenskapliga publiceringen ligger på en konstant nivå från föregående år. Forskningsprofilen Hälsa och välfärd Forskningen berör individens och samhällets insatser för att främja hälsa och välbefinnande, samt förbättring av vård och socialt arbete för att stödja ett evidensbaserat arbetssätt. Den strategiska satsningen på meritering för flera av de juniora forskarna har resulterat i ett ökat antal docenter. Dessutom har den ökande forskningsaktiviteten bidragit till rekrytering av flera seniora medarbetare. Profilering av forskningen och samverkan i regionen har stärkts strategiskt genom bildandet av två forskningscentra, för Kunskapsimplementering och patientsäkerhet (KIPS) och Forskning om äldre och åldrande (Research Center for Ageing and Later Life, ReCALL). Forskningsprofilen har som medsökande med flera lärosäten startat en nationell forskarskola inriktad mot äldres hälsa. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 27

Omslutningen för forskningsprofilen 2014 var 24,3 mnkr varav 56 % extern finansiering. Vid en jämförelse med 2013 är detta en ökning med 37 % (6,6 mnkr) som huvudsakligen avser externa intäkter. Antal refereegranskade vetenskapliga artiklar är 92, en ökning med 15 jämfört med 2013. Övriga rapporter och artiklar är 11 och refereegranskade konferensbidrag 32. Åtta bokkapitel/del av antologi har publicerats. Även tre doktorsavhandlingar har producerats. Forskningsprofilen Komplexa system - Mikrodataanalys Forskningen gäller främst studier av komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande. Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg med syftet att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Forskningsprofilen Komplexa system - Mikrodataanalys består av 16 seniora handledare, 23 doktorander varav 9 i den egna forskarutbildningen samt 19 övriga disputerade forskare. En doktor har befordrats till docent under året. Hälften av doktoranderna är inskrivna i vid Högskolan Dalarna. Personalen har deltagit vid ett 60-tal internationella konferenser/workshops under året. De tre seminarieserierna i Mikrodataanalys, Turism och Arbetslivsvetenskap har fått en tydligare uppdelning och totalt har det hållits ett 50-tal seminarier. Omslutningen för forskningsprofilen under 2014 var 21,2 mnkr varav 39 % extern finansiering. Vid en jämförelse med 2013 är detta en minskning med 10 % och avser minskade externa intäkter. Antal refereegranskade vetenskapliga artiklar är 37 medan övriga rapporter och artiklar är 17 och refereegranskade konferensbidrag sju. Tre böcker och fem bokkapitel/del av antologi har likaså publicerats. Även sex doktorsavhandlingar har producerats. Forskningsprofilen Kultur, identitet och gestaltning (KIG) Inom forskningsprofilen studeras kommunikation och gestaltning i olika typer av medier, med fokus på hur sociala och kulturella identiteter konstrueras och medieras i spänningsfälten mellan individ och kollektiv, minoritet och majoritet, lokalt och globalt, sekulärt och religiöst, samtid och historisk tid. Antalet medverkande inom KIG 2014 var 60 disputerade lärare, varav nio docenter och tio professorer fördelade över Högskolans humanistiska och språkvetenskapliga samt samhälls- och medievetenskapliga ämnen. Inom KIG fanns vid utgången av 2014 11 doktorander Inom KIG finns två vetenskapliga centrumbildningar: Dalarna University Centre for African Studies (DUCAS) och Dalarna University Centre for Irish Studies (DUCIS). Under 2014 anordnades två internationella konferenser. Omslutningen för forskningsprofilen var under 2014 11,8 mnkr varav 27 % extern finansiering. Detta utgör en minskning med 19 % och avser lägre externa intäkter. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är 23 medan övriga rapporter och artiklar är 10 samt refereegranskade konferensbidrag 48. Fem böcker har publicerats liksom 27 bokkapitel/del av antologi. Forskningsprofilen Stålformning och ytteknik Inom forskningsprofilen utvecklas materialvetenskaplig forskning inom främst bearbetningsteknik och ytteknik i samverkan. Tyngdpunkten ligger på studier av stålets beteende vid plastisk formning, där matematisk simulering och studiet av växelverkan mellan arbetsmaterial och verktygsmaterial är viktiga komponenter. Under året fortsatte studier inom yttekniken av mekanismer vid bergborrning med metallkronor. Vidare har flera typer av korroderade ytor detaljstuderats, liksom mekanismer vid skärande bearbetning av metaller. Inom bearbetningstekniken har uppstarten av flera nya doktorandarbeten som berör bland annat martensitbildning, rullformning, samt varm- och stegvalsning varit i fokus. Omslutningen för forskningsprofilen under 2014 var 16,9 mnkr varav 59 % extern finansiering. Det utgör en minskning på 7 % (1,4 mnkr) jämfört med 2013 och avser främst externa intäkter. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är tre medan övriga rapporter och refereegranskade konferensbidrag är två. Även två 28 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

refereegranskade konferensbidrag finns och ett bokkapitel/delar av antologi har publicerats. Två licentiatuppsatser har också producerats. Forskningsprofilen Utbildning och lärande Forskningsprofilen bedriver forskning om undervisning, fostran och omsorg både i en pedagogisk praktik men även i historisk belysning. Forskning sker inom särskilda fokusområden som ledarskap i den pedagogiska praktiken, miljön i vilken denna praktik bedrivs och användarperspektiv på texter och andra medier samt forskning om hur olika utbildningsuppdrag möter undervisningspraktikens realitet. Under året har forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser inlemmats i profilen och bidrar till kunskapsutvecklingen inom fokusområdet medier i undervisningen och till att stärka Nästa genarations lärande. Under verksamhetsåret 2014 är antalet seniora forskare 13, varav sju professorer och sex docenter. De flesta av profilens aktiva forskare har handledarutbildning. Vid ingången av 2014 fanns det 33 doktorander, varav 29 hade handledare vid Högskolan. Under året avlade tio av dessa en examen på forskarnivå, varav åtta utgjordes av licentiatexamen. Samarbetet med regionala finansiärer har fortsatt att fördjupas och satsningen på fortlöpande finansiering av ett flertal doktorander kvarstår med sikte på stöd till en utökad grupp doktorander inom den startade forskarskolan Skolnära. Omslutningen för forskningsprofilen under 2014 var 11,1 mnkr varav 39 % extern finansiering. Jämfört med 2013 innebär detta en ökning med 30 % (2,6 mnkr) och avser externa intäkter. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är 21 och sex övriga rapporter/artiklar samt 25 refereegranskade konferensbidrag. Nio bokkapitel/del av antologi har likaså publicerats. Två doktorsavhandlingar har också producerats. Utbildning på forskarnivå Högskolan Dalarna har sedan 2012 examenstillstånd på forskarnivå inom området Mikrodataanalys och har därmed tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamina inom området, där forskarutbildningsämnet Mikrodataanalys inrättats. Den 15 oktober 2014 inlämnades ansökningar om examenstillstånd för master-, licentiat- och doktorsexamen inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete samt för masterexamen inom området Interkulturella studier. Arbetet med en ansökan om examenstillstånd på forskarnivå inom området Pedagogiskt arbete har inletts under 2014. Högskolan har inlett en översyn av kvalitetssäkringen av forskarutbildningen som bland annat innebär en revidering av regelverk och rutiner för forskarutbildningen Särskilt fokus kommer att ges uppföljning av individuella studieplaner. Dessa uppdateras årligen samt efter licentiatexamen och avsikten är att fortsättningsvis göra den årliga översynen och uppdateringen av de individuella studieplanerna synkront. Forskarutbildningen i mikrodataanalys kan nu sägas vara etablerad. Under 2014 utfärdades den första doktorsexamen, vilket gör att såväl akademiska som administrativa rutiner nu finns på plats. Den tredje årskullen av doktorander har rekryterats. De doktorander som övergick till mikrodataanalys från forskarutbildningar vid andra lärosäten har samtliga genomfört sina licentiatseminarier och två kommer att disputera under våren 2015. Under 2014 har sammanlagt 13 forskarstuderanden (varav åtta kvinnor) avlagt doktorsexamen och tre (varav två kvinnor) licentiatexamen. Den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen har minskat och motsvarar 3,8 år (jämfört med 4,7 år för 2013) medan den genomsnittliga nettostudietiden för licentiatexamen uppgår till 2,4 år (2,5 år under 2013). Den genomsnittliga studietiden för doktorexamen är för kvinnor 4,2 år och för män 3,3 år. Den kortare studietiden kan sannolikt förklaras med olika former av tillgodoräknanden. För licentiatexamen är den genomsnittliga studietiden för kvinnor 2,6 år och för män 2,0 år. Det totala antalet examinerade är relativt litet varför enstaka avvikande värden påverkar de årliga medeltalen. Förutom de 13 redovisade doktorsexamina enligt ovan finns även en kvinna som avlagt examen vid ett utländskt lärosäte. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 29

Vid utgången av 2014 deltog totalt 81 anställda i forskarutbildning, varav 57 % kvinnor (2013: 61 %). Jämfört med 2013 innebär det minskning med åtta personer (-9 %), se tabell 12. Nio forskarstuderande är antagna till Högskolans egen forskarutbildning. En majoritet av de forskarstuderande återfinns inom det humanistiska/samhällsvetenskapliga forskningsämnesområdet, nämligen 47 %. Därefter kommer teknik/ naturvetenskap med 37 % och resterande inom medicin och hälsovetenskap förutom en inom lantbruksvetenskap. Totalt antal nyantagna doktorander under 2014 är 12 jämfört med 10 under föregående år, vilket innebär en ökning med 20 %. Andelen kvinnor är 50 % och oförändrat jämfört med 2013. Förutom Högskolans egna anställda i forskarutbildning finns även fem företagsdoktorander (inom forskningsprofilen Energi, skog och byggd miljö) och 10 kommundoktorander (inom forskningsprofilen Utbildning och lärande). Tabell 12: Antal i forskarutbildning fördelat på forskningsämnesområden och kön 2012 2014 2012 2013 2014 Hum-Sam Medicin Teknik- Lantbruksvet. Summa Hälsovet. Naturvet. Kategori Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Doktorand 81 76 15 9 10 2 11 15 1 37 26 Adjunkter 8 12 7 5 3 7 8 Övrigt 1 1 2 1 2 1 Totalt 90 89 24 14 10 2 11 19 1 46 35 Summa 90 89 38 12 30 1 81 Anm. Uppgifterna avser läget per 31 december. Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser och dess forskningsmiljö Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser vid Högskolan Dalarna, i samverkan med Örebro universitet, har 14 doktorander; av dessa är nio placerade vid Högskolan, varav sju kvinnor. En forskningsledare och 18 juniora och seniora forskare från båda lärosätena är engagerade som handledare. Forskarskolan är tvärvetenskaplig där doktoranderna är antagna inom ämnena informatik, pedagogik och statsvetenskap vid Örebro universitet. Under 2014 har doktorandernas arbete fortskridit på ett tillfredsställande och planenligt sätt, samtidigt som arbetet med att formera en forskningsmiljö kring forskarskolan fortsatt. Strategin i detta arbete har varit dels att bygga upp formella och informella mötesplatser för forskare och doktorander vid Högskolan, dels att knyta och odla kontakter med andra forskningsgrupper och nätverk med liknande intressen nationellt och internationellt. Det högre seminariet som inrättades 2011 och som numer anordnas två gånger per månad, utgör en viktig mötesplats där doktorander och forskare får möjlighet att presentera och diskutera sina arbeten. Forskarskolan har också anordnat ett symposium på temat, Unintentional learning in digital spaces, med såväl svenska som internationella forskare inbjudna. Därutöver har samtliga engagerade i forskningsmiljön vid Högskolan Dalarna (doktorander, forskningsledare och forskare) under 2014 deltagit i både andra forskningsgrupper (inte minst vid Örebro universitet) och nätverk, såväl nationella som internationella. 30 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Samverkan och samproduktion Samordningsansvaret för Högskolans strategiska samverkan med regionens offentliga aktörer och näringsliv ligger hos Dalacampus. Dalacampus organiseras med en liten kärna av fasta tjänster samt tillfälliga projektkopplade befattningar. På akademierna finns organisation för olika samverkansfrågor. Uppdragsutbildning Högskolans enhet för samordning av alla typer av uppdrag är Dalacampus uppdrag (DCU) och omfattar till exempel uppdragsutbildningar, utredningar och utvärderingar. DCU samverkar nära med akademierna, speciellt vad gäller uppdragsutbildningar, och avtalar om uppdrag med offentlig part och näringsliv. Verksamheten har under 2014 omfattat bland annat projektet Dalarnas Akademi. År 2014 var ett uppbyggnadsår för verksamheten men den förväntade utvecklingen av antalet deltagare på kompetenskurserna har inte uppfyllts. Fyra ledarskapsutbildningar genomfördes med totalt 42 deltagare, två omgångar av Personligt ledarskap, en omgång Ledarskap för effektivt samarbete och en omgång Ledarskap för ökat resultat. Mot bakgrund av det konkreta resultatet för Dalarnas Akademi 2014, kommer en översyn att göras för hur den fortsatta utvecklingen och koppling till Högskolan Dalarnas övriga uppdragsutbildningar. Uppdragsinkubatorn med syfte att stimulera och möjliggöra för lärare att utveckla goda idéer till lönsam uppdragsutbildning, projektet avslutades under 2014. Uppdragsutbildningen Korta vägen är en pågående större uppdragsutbildning för utländska akademiker som ges i samverkan med arbetsförmedlingen. Regional samverkan med näringslivet Alumniverksamheten har övergått från projekt till ordinarie verksamhet och har implementerats genom ett antal olika aktiviteter; ny webbportal har arbetats fram och satts i bruk, utveckling av olika kommunikationskanaler har skett, nyhetsbrev har skapats med plan för utgivning, enkäter har arbetats fram för utskick, alumniporträtt har skapats och årets alumn har utsetts. Projektet Studentmedarbetare Dalarna erbjuder studenter på teoretiska utbildningsprogram att arbeta extra hos en arbetsgivare vars verksamhet är relevant för studentens utbildning. Studenten får arbetslivserfarenhet och kontaktnät inom regionens näringsliv. Arbetsgivaren får förstärkning vad gäller kompetens, uppdaterade kunskaper och nya perspektiv. Verksamheten inom Dalacampus Näringsliv har under året dominerats av två stora samverkansprojekt, Fokus InnoWent respektive KTP Knowledge Transfer Partnerships, båda med betydande extern finansiering i form av bidrag från EU, Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna och Tillväxtverket. Fokus InnoWent har pågått i tre år och avslutades under våren, medan KTP pågått i två år för att avslutas vid årsskiftet 2014-2015. Positiva utvärderingar har resulterat i implementeringar samt planer för nya projektansökningar under 2015. Fokus InnoWent Fokus InnoWent har utgjort en kompetens- och förändringsmiljö för konkurrenskraftiga företag och näringslivets aktörer. Denna miljö har varit en mötesplats för företag, entreprenörer, forskare, lärare och studenter. De flesta av projektets operativa mål har uppnåtts, vilket bland annat har inneburit en expansion av alumninätverket till 2 432 deltagare; sex genomförda förstudier; åtta övergripande branschrådsaktiviteter; genomförande av eller deltagande i 97 seminarier, workshops och konferenser; förmedling av 260 konkreta samverkansinsatser i företag, exempelvis examensarbeten, mentorskap och projektarbeten; 5 500 personer i kunskapsväxlingsaktiviteter såsom uppdragsutbildning, konferenser, seminarier och workshops. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 31

KTP Knowledge Transfer Partnerships Projektet innebär i korthet att en nyligen examinerad student från Högskolan arbetar upp till två år på heltid som projektledare och genomför ett strategiskt kvalificerat utvecklingsprojekt hos ett företag i regionen. Under projekttiden har det genomförts 13 KTP-projekt hos små och medelstora företag i Dalarna och Gästrikland. Som ett första steg i en fortsatt utveckling av KTP-konceptet har Högskolan inlett ett närmare samarbete med Högskolan i Gävle i form av en gemensam förstudie, KAN Kunskapsväxling Akademi Näringsliv, medfinansierad av Region Dalarna och Region Gävleborg. Energi- och miljökompetenscentrum Dalarna (EMC) Under projekttiden 2011 2014 har samverkan med regionens näringsliv påbörjats och ett strukturerat samarbete med regionens organisationer och företagskluster kring energieffektiv samhällsbyggnad har inletts. Vidare har laboratorierna utökats och anpassats till det regionala näringslivets behov och antalet anställda inom energiområdet vid Högskolan har ökat från ca 20 till drygt 30 personer. En energiingenjörsutbildning med stark näringslivsanknytning har startats och byggingenjörsutbildningens energiinslag och branschkontakter har utvecklats och stärkts. Ett 100-tal företag har träffats och Högskolan har bidragit med allt från rådgivning till samarbeten som bland annat har lett till femåriga företagsdoktorandprojekt. Andra samarbetsprojekt har resulterat i cirka 15 examensarbeten, runt 20 förstudier och 5 gemensamma forskningsansökningar. Dala Sports Academy Dala Sports Academy (DSA) är i dag ett etablerat innovativt kluster med fokus på innovationer inom Idrott och Hälsa för näringsliv, idrott, utbildning, forskning och utveckling. Verksamhetens syfte var att etablera och internationalisera ett innovativt kluster, Dala Sports Academy, och öka spridningen av forsknings- och utvecklingsresultat inom idrott och hälsa över livsspannet. Detta realiseras i form av produkter, tjänster, processer som implementeras i näringsliv, idrottsorganisationer, kommuner, landsting för ökad tillväxt samt hälsovinster för individer och samhällsbesparingar. Dala Sports Academy har nu övergått till en ekonomisk förening och blir därmed en ännu starkare kraft till att skapa ett mer aktivt samhälle för idrott och hälsa. Verksamheten har bland annat lett till att 15 nya företag har startats, företag har utvecklat drygt 30 nya produkter och ett tiotal nya arbetstillfällen har tillkommit. Därutöver har dels flera utvecklingsprojekt genomförts, dels ett omfattande företagsnätverk med cirka 130 företag byggts upp. Samverkan inom lärarutbildningen Vid Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) samverkar Högskolan med omgivande kommuner och fristående skolor för utveckling av lärarutbildning, skolutveckling och kompetensutveckling. PUD-rådet har en strategisk roll främst för lärarutbildningens partnersamverkan, för planering av fort- och vidareutbildningar och för forsknings- och utvecklingsprojekt i skolan. Vid varje PUD-råd behandlas ett utvecklingstema. Under år 2014 har teman varit En skola på vetenskaplig grund samt Skolutveckling på evidensbaserad grund. Lärarlyftet II är regeringens fortbildningssatsning för verksamma lärare med lärarexamen. Högskolan har medverkat med start av 36 kurser i Skolverkets uppdragsutbildning under 2014 och 329 lärare har deltagit i dessa kurser. VAL-projektet Enligt ett regeringsuppdrag anordnar Högskolan tillsammans med sju andra lärosäten kompletterande utbildning för erfarna lärare som saknar lärarexamen (VAL II). Den senaste förordningen (SFS:831) innebär nya övergångsregler för bl.a. lärare och förskollärare som har minst åtta års yrkeserfarenhet under de senaste 15 åren. VAL-projektet förlängs därmed till 2020-07-01 (an- 32 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

tagning kan ske till och med 30/6 2017) och blir allt mer komplext. Arbete har under året bedrivits i samverkan med övriga lärosäten med anledning av vilka behörighetskrav, vilket utbildningsutbud och vilka valideringsmöjligheter m.m. som ska gälla i och med att de nya övergångsbestämmelserna trädde i kraft under 2014. Bland annat för att möta kravet på validering har en kurs Ämnesdidaktik inklusive metodik, 30 hp utvecklats inom den nationella ledningsgruppen. Vidare har ett webbaserat antagningssystem tagits fram som kommer att tas i bruk våren 2015. Under 2014 deltog ca 160 studerande i olika kurser inom VAL-projektet vid Högskolan. Rektorsprogrammet och ledarutveckling På uppdrag av Skolverket genomför Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Mälardalens högskola i samverkan befattningsutbildningen Rektorsprogrammet. Utbildningen vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Utbildningen sträcker sig över tre år och omfattar 30 hp. Högskolan Dalarna är samordnande lärosäte med utbildningschef, utbildningsadministratör och IKT-stöd samt ansvarar också för kursen Skolledarskap 10 hp. Under 2014 har totalt 447 personer deltagit inom ramen för rektorsprogrammet. Under året inlämnades - i samverkan med Linköpings universitet och Mälardalens högskola - en ansökan om rätten att under ytterligare en sexårsperiod få ge den statliga rektorsutbildningen. Denna ansökan avslogs. För att möta upp regionens behov av ledarutbildning för ledningspersonal inom skola har ett arbete startats med målsättning att skapa samverkan med annat lärosäte inom rektorsprogrammet samt utveckling av ett centrum för ledarskap inom Högskolan. Övriga satsningar Inom ramen för Skolverkets satsning på skolutveckling har Högskolan medverkat i Matematiklyftet, NTsatsningen samt sex- och samlevnadsundervisning, Nyanländas lärande samt Läslyftet. NGL-skolcentrum är en satsning för att utveckla den digitala kompetensen i regionen. NGL-skolcentrum har en strukturerad samverkan med representanter för regionens skolhuvudmän och har tillsammans med regionens IKT-pedagoger arrangerat en erfarenhetskonferens kring IT och lärande s.k. TeachmeetMitt. Ett antal utbildningsuppdrag har genomförts under året. Uppdragen varierar från enskilda inspirationsföreläsningar till mer omfattande uppdrag som berör skolor, hela kommuner eller länets alla gymnasie- och vuxenutbildningar. Under året har en webbaserad kommunikationsplattform Pedagog Dalarna färdigställts. Utöver fortsatt stöd till regionen planeras en omfattande och riktad insats mot personal som arbetar inom lärarprogrammen. Den praktiknära forskningssatsningen har utvidgats med två nya forskningsprojekt; Undervisning i naturorienterande ämnen i grundskolans tidigare årskurser, Utveckla lärares ledarskap- Skapa framgång i skolvardagen samt Utveckling av skolgården som läranderum. 2013 startade en samfinansierad forskarskola för verksamma lärare. Fem regionalt finansierade doktorander är antagna och konferenser har under 2014 anordnats för spridning av erfarenheter från denna satsning. Samverkan sker med Karlstads universitet. Med anledning av den omfattande reformeringen som landets skolväsende är föremål för, har PUD genomfört ett antal insatser av olika slag för pedagoger, rektorer och förskolechefer i regionen under 2014. Här kan nämnas en seminarieserie om förskoleklassens verksamhet, konferens om sex- och samlevnad, konferens om Läs- och skrivutveckling, föreläsningar om kvalitetsarbete, implementeringsstöd för förskolan, dokumentation i förskolan samt utbildning av skolpersonal i nyanländas lärande (NYL) och mentorsutbildning. PUD har även varit representerat på ett stort antal av Skolverkets implementeringskonferenser. Utvecklingen av den femåriga försöksverksamheten med övningsskolor startade under 2014 med medel från Universitets och högskolerådet. Samverkan inom socialtjänst och omsorgsverksamhet Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) är ett samverkansorgan mellan Högskolan Dalarna och yrkeslivet inom det sociala välfärdsområdet. Genom SUD ska Högskolan och yrkeslivet gemensamt främja utbildning, forskning och en evidensbaserad verksamhetsutveckling inom det sociala välfärds området. Enskilda kommuner, landsting, företag och organisationer inom det sociala välfärdsområdet har möjlighet att Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 33

köpa skräddarsydda utbildnings- och stödinsatser av Högskolan. Det kan handla om kompetensutveckling till personalen eller hjälp med att genomföra ett utvärderingsuppdrag eller ett forskningsprojekt. Högskolan tillhandahåller kompetensutveckling i form av poänggivande kurser och program, seminarier, kompetensutvecklingsdagar och föreläsningar, i realtid eller webbaserade. En arbetsgrupp med företrädare från huvudmännen har tillsammans med företrädare från Högskolan arbetat fram en planering av innehåll, upplägg och genomförande av utbildningsaktiviteter och andra insatser för 2015. Högskolan tillhandahåller även metodutveckling i form av kurser och andra utbildningsaktiviteter. 34 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Personal En medveten och strategisk personalrekrytering rätt kompetens på rätt plats i rätt tid är det övergripande målet för kompetensförsörjningen och av stor vikt för kvaliteten i verksamheten. Högskolan eftersträvar att den vetenskapliga kompetensen hos lärarna är tillräcklig för att ge utbildning och forskning av hög kvalitet. Vid rekrytering av lärare görs en noggrann analys av behovet för att kunna rekrytera rätt kompetens. Detta kan innebära att för vissa uppdrag behövs forskarutbildade lärare medan andra uppdrag inte har de kraven. Högskolan har under perioden 2013-2014 minskat antalet anställda (tabell 13) med 16 personer medan antalet personår har minskat med 4,4 personår (tabell 15). Antalet universitetslektorer ökar med 8 % (14) medan antalet universitetsadjunkter (-6) och övriga lärare (-7) minskar vilket är resultatet av en medveten satsning på höjd akademisk kompetens. Minskningar finns även bland övriga forskare, doktorander och teknisk/administrativ personal. Av det totala antalet anställda är 55 % kvinnor och 45 % män, vilket är samma som för 2013 (tabell 14). Medelåldern har ökat med 0,6 år till 47,3 år, 12 anställda är över 67 år (97 % män) varav hälften är professorer. Under 2014 har 14 anställda avgått med pension, 64 % kvinnor och 36 % män. Av dessa var sju lärare, varav tre professorer. Under året har dessutom 7 anställda, samtliga kvinnor, delpension beviljad. Högskolan har 35 personer med ledningsuppdrag. Andelen kvinnor är 46 procent. Tabell 13: Antal anställda 2014-12-31 (kategori, ålder, kön) 2012 2013 2014 Kategori Summa Summa -34 35-44 45-54 55-59 60- Professorer 42 42 4 10 10 17 12 29 41 Universitetslektorer 169 166 7 59 59 25 30 93 87 180 Meriteringsanställning 2. 7 1 1 2 2 Universitetsadjunkter 288 266 33 75 80 38 34 161 99 260 Övrig lärarpersonal 10 8 1 1 1 Doktorander 66 70 28 24 12 3 41 26 67 Övriga forskare 1. 23 19 2 4 2 1 2 7 9 Administrativ personal 1. 175 185 15 37 50 23 20 94 51 145 Teknisk personal 1. 43 45 12 35 16 5 14 25 57 82 Bibliotekspersonal 19 17 2 7 4 3 2 12 6 18 Varav dubbla anställningar 31 30 2 12 9 3 0 18 8 26 Summa 804 795 98 234 225 105 117 425 354 779 All personal % 13 30 29 13 15 55 45 Lärare o forskare % 13 30 29 14 14 56 44 Anm 1. Anställningskategorier har justerats enligt SCB:s förteckning över tjänste- och anställningsbenämningar. Detta innebär att en del befattningar inom Administrativ personal samt forskningsingenjörer inom Övriga forskare har flyttats till Teknisk personal. Anm 2. Ny anställningskategori (forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktor) från UKÄ/SCB Kvinnor Män Summa Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 35

Tabell 14: Antal anställda (personår) lärare respektive teknisk och administrativ personal 2012-2014 2012 2013 2014 Kategori Personår Procent Personår Procent Personår Procent Lärare 375,3 59 368,3 57 368,5 58 Teknisk/administrativ personal 262,5 41 272,8 43 268,2 42 -varav doktorander 49,8 54,4 54,2 Summa 637,8 100 641,1 100 636,7 100 Under 2014 utgör lärarna 58 % av Högskolans totala antal anställda, tabell 14, en ökning med en procentenhet jämfört med 2013. Det är universitetslektorer som står för denna ökning. Enligt regleringsbrevet för Högskolan Dalarna ska minst 39 % av de professorer som anställs vara kvinnor under perioden 2012 2015. En professor (man) och två gästprofessorer (en kvinna och en man) har anställts under året. Vidare har en kvinna och en man befordrats till professorer. Detta innebär att 23 % av professorerna anställda under perioden 2012 2014 är kvinnor. Totalt utgör andelen kvinnliga professorer 29 % av antalet anställda professorer i Högskolan. Högskolans strategiska mål är att 55 % av lärarna, räknat i antal personår, ska vara forskarutbildade år 2015. Av Högskolans lärare är 51 % disputerade vid utgången av 2014. Andelen forskarutbildade mätt i antal individer är 55 %. Högskolan arbetar med att rekrytera fler forskarutbildade lärare inom nyckelområden där lektorer ofta är svåra att rekrytera, t.ex. i teknik- och vårdutbildning. Tabell 15: Antal anställda (personår, kategori) 2012-2014 2012 2013 2014 Kategori Personår Procent Personår Procent Personår Procent Professorer 26,8 4,2 27,9 4,4 26,4 4,2 Universitetslektorer 131 20,5 132,4 20,6 139,1 21,9 Meriteringsanställning 2. 5,6 0,9 3,1 0,5 Universitetsadjunkter 211,7 33,2 198,6 31,0 195,1 30,6 Övrig lärarpersonal 5,7 0,9 3,9 0,6 0,5 0,1 Doktorander 49,8 7,8 54,4 8,5 54,2 8,5 Övriga forskare 15,0 2,4 12,4 1,9 4,2 0,7 Administrativ personal 1. 141,4 22,2 150,6 23,5 127,6 20,0 Teknisk personal 1. 40,2 6,3 39 6,1 69,9 11,0 Bibliotekspersonal 1. 16,2 2,5 16,3 2,5 16,5 2,6 Summa 637,8 100 641,1 100 636,7 100 Anm 1. Anställningskategorier har justerats enligt SCB:s förteckning över tjänste- och anställningsbenämningar. Detta innebär att en del befattningar inom Administrativ personal samt forskningsingenjörer inom Övriga forskare har flyttats till Teknisk personal. Anm 2. Ny anställningskategori (forskarassistenter, biträdande lektorer och postdoktor)från UKÄ/SCB Anställningskategorier (tabellerna 13 15) har justerats enligt SCB:s förteckning över tjänste- och anställningsbenämningar. Detta innebär att en del befattningar, t.ex. projektledare och IKT-pedagoger inom Administrativ personal samt forskningsingenjörer inom Övriga forskare har flyttats till Teknisk personal. Kategorin Övriga forskare har minskat med 8,2 personår varav 3,9 personår beror på denna justering och resterande är framförallt en minskning av antalet forskningsassistenter. 36 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Kompetensutveckling Inom Högskolan Dalarna bedrivs behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, som består av två kurser om 7,5 hp. Kurserna har genomförts vår och höst både på campus och nätbaserat. Vid årsskiftet är andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning ca 40 %. Högskolans pedagogiska karriärstege syftar till att stödja den pedagogiska utvecklingen vid lärosätet. Den pedagogiska utvecklingen ska, liksom all högskolans verksamhet, vara forskningsbaserad. Den pedagogiska karriärstegen omfattar nivåerna meriterad lärare och excellent lärare. För den som blir meriterad eller excellent lärare innebär det ett kollegialt åtagande som är en bekräftelse på att lärosätet uppskattar den pedagogiska gärning som utförts och en förväntan om att läraren ytterligare ska bidra till högskolans pedagogiska utveckling. Under hösten utlystes den första ansökningsomgången till den pedagogiska karriärstegen vilket resulterade i sex ansökningar. Sakkunniga är utsedda och de kommer att lämna sina utlåtanden i början av 2015. Utlysningen har dessutom fått som konsekvens att både individer och ämnesgrupper har startat olika aktiveter som förberedelse för nästa års ansökningsomgång. Anställningsutskottet, AFU, gör på uppdrag från UFN en granskning av den vetenskapliga och pedagogiska skickligheten med avseende på varje sökande till lektors- och professorstjänster. Totalt antal avslutade ärenden i AFU under 2014 uppgick till 41 varav 10 avbröts, jämfört med 2013 som omfattade totalt 31 ärenden varav 3 avbröts. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år (tabell 16). Långtidssjukfrånvaron i förhållande till total sjukfrånvaro har ökat med 9,9 procentenheter från 2013. Merparten av de sjukskrivna har diagnosen utmattningssyndrom eller utmattningsdepression. Högskolan arbetar aktivt med rehabilitering. Tabell 16: Sjukfrånvaron i förhållande till personår under 2012 2014 Sjukfrånvaro % 2012 2013 2014 Totalt 2,2 2,6 2,9 Kvinnor 3,2 3,7 4,3 Män 0,9 1,1 1,1 Anställda - 29 år 0,7 2,6 1,4 Anställda 30-49 år 2,0 2,2 3,1 Anställda 50 år- 2,7 3,0 2,8 Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvaro 63,1 61,5 71,4 Högskolan har under året börjat arbeta med tidig rehabilitering, vilket innebär att tidigt upptäcka signaler på ohälsa för att kunna sätta in adekvata åtgärder. Detta för att försöka undvika sjukskrivning eller förkorta eventuell sjukskrivning. En personalhandläggare finns som stöd för Högskolans chefer i rehabiliteringsarbetet. Kvinnors sjukfrånvaro har sedan 2013 ökat med 0,6 procentenheter. Kvinnor står för merparten av både långtids- och korttidsjukfrånvaro. Högskolan speglar här samhället i övrigt. Sjukfrånvaron är störst i åldersgrupperna 30 49 år 3,1 % jämfört med 2,8 % i åldersgrupperna 50 år och uppåt. Under föregående år hade den äldsta åldersgruppen den högsta sjukfrånvaron, nämligen 3,0 % jämfört med 2,2 för åldersgruppen 30 49 år. Jämställdhet och mångfald Under året har ett arbete bedrivits med att strukturera om och förtydliga regelverk och styrdokument för att förebygga och förhindra diskriminering gällande diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, etnisk Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 37

bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet. Arbetet bedrivs både internt och externt; berör både studenter, personal och det omgivande samhället. Korta vägen för utländska akademiker är en uppdragsutbildning som Högskolan Dalarna startade 2010 i samverkan med Arbetsförmedlingen och genomförs årligen sedan dess. I utbildningen ingår förutom undervisning i svenska även samhällskunskap, kulturhistoria, arbetslivsorientering, studiebesök, coachning, ledarskap och praktik. Under 2014 har utbildningen haft 45 deltagare i två grupper. I genomsnitt har 35 % av deltagarna fått arbete vid kursens slut och av de övriga har flertalet fortsatt med olika studier. Högskolan Dalarna har deltagit i Länsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet och medverkat till en regional överenskommelse gällande jämställdhet; För ett jämställt Dalarna. Högskolan har också under året medverkat i Region Dalarnas projekt Implementering integration. På nationell nivå medverkar Högskolan i återkommande nätverksträffar hos Diskrimineringsombudsmannen. Avsikten är att diskutera och belysa högskolors och universitets jämställdhetsarbete samt frågor om mångfald och likabehandling. 38 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

Ekonomi Verksamhetsåret 2014 uppvisar en volymökning med 0,2 % jämfört med föregående år. Anslagen ökade med 2 % samtidigt som avgiftsintäkterna minskade med 9 %. Resultatmarginalen uppgår till -3,2 %, vilket är en förbättring jämfört med budgeterad resultatmarginal som uppgick till -4,9 %. Högskolan har en mycket god likviditet med ett konto i riksgälden uppgående till 294,1 mnkr. Myndighetskapitalet uppgår till 24,6 % i relation till omsättningen, vilket överträffar styrelsens mål om 8 10 %. Redovisning av prestationer Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Bilaga 6, sammanställningen Väsentliga uppgifter, sidan 62, innehåller uppgifter om prestationer inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå i form av totalt antal helårsstudenter, respektive totalt antal helårsprestationer samt kostnaden per helårsstudent och kostnaden per helårsprestation. Bilaga 6 Väsentliga uppgifter innefattar även uppgifter om totalt antal refereegranskade publikationer samt kostnaden per refereegranskad publikation, vilket ger en redovisning av prestation samt kostnaden för denna inom verksamhetsområde forskning. Med kostnad avses kostnaden för utbildning enligt regleringsbrev, vilket innebär att kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning inte ska ingå. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer inkluderar således inte heller uppdragsutbildning och beställd utbildning. I den totala kostnadsmassan ryms kostnader av högskoleövergripande, alternativt strategisk karaktär som ej fördelats ut per utbildningsområde. Dessa kostnader uppgår till 36 947 tkr, eller ca 9 % av totala kostnaderna. Akademiövergripande kostnader samt kalkyldifferenser har fördelats ut per utbildningsområde i enlighet med andel kostnad som fördelningsgrund. Högskolan erhåller årligen ersättning för 20 helårsstudenter inom utbildningsområdet media men betydligt fler studenter studerar inom området. Helårsstudenter utöver dessa 20 finansieras med ersättning motsvarande teknik. Som mått på prestation samt kostnad för prestation inom samverkan redovisar Högskolan volymen externa medel (bidrags- och avgiftsintäkter) både i absoluta tal och i relation till totala intäkterna. De externa medlen som beviljats Högskolan av externa samarbetspartners är, i samtliga fall, resultatet av den aktiva samverkan som bedrivits med det omgivande samhället. Kostnaden för dessa prestationer inryms i prestationsmåtten för Högskolans huvudsakliga verksamheter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå; forskning och utbildning på forskarnivå; uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Samverkan redovisas volymutvecklingen av den externa finansieringen i form av bidrags- och avgiftsintäkter i absoluta tal samt i relation till de totala intäkterna. Måtten anges per år under den senaste treårsperioden. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 39

Tabell 17: Volym samt kostnad för prestationer 2012 2014 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Volym samt kostnad per utbildningsområde Utbildningsområde 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Humaniora Idrott Antal helårsstudent (HST) 1 910 1 761 1 701 Antal helårsprestation (HPR) 1 247 1 102 1 072 Kostnad per HST * 23 015 23 196 25 034 Kostnad per HPR * 24 009 24 537 32 443 Antal helårsstudent 0 1 7 Antal helårsprestation 0 3 12 Kostnad per HST * - 304 623 234 576 Kostnad per HPR * - 48 661 62 516 Juridik Antal helårsstudent 112 134 100 Antal helårsprestation 92 97 81 Kostnad per HST * 19 497 17 679 18 010 Kostnad per HPR * 16 285 15 588 18 134 Undervisning Antal helårsstudent 436 440 583 Antal helårsprestation 390 423 490 Kostnad per HST * 30 761 35 168 36 706 Kostnad per HPR * 40 738 43 049 51 447 Medicin Antal helårsstudent 290 255 266 Antal helårsprestation 235 225 220 Kostnad per HST * 62 405 54 527 49 413 Kostnad per HPR * 93 528 73 308 72 684 Media ***) Antal helårsstudent 343 348 366 Antal helårsprestation 290 309 297 Kostnad per HST * 62 297 50 063 60 486 Kostnad per HPR * 59 465 57 763 59 774 Naturvetenskap Antal helårsstudent 429 429 546 Antal helårsprestation 266 326 409 Kostnad per HST * 45 499 44 703 44 473 Kostnad per HPR * 61 940 49 563 50 052 Samhällsvetenskap Antal helårsstudent 1 148 1 202 1 312 Antal helårsprestation 947 1 028 1 137 Kostnad per HST * 30 049 29 893 27 932 Kostnad per HPR * 24 807 23 148 26 329 Teknik Antal helårsstudent 857 875 883 Antal helårsprestation 646 624 668 Kostnad per HST * 46 147 42 710 49 663 Kostnad per HPR * 51 643 42 484 55 365 Vård Antal helårsstudent 416 374 380 Antal helårsprestation 359 374 361 Kostnad per HST * 57 452 57 555 62 027 Kostnad per HPR * 57 580 46 388 56 590 Övrigt Antal helårsstudent 50 53 56 Antal helårsprestation 36 80 43 Kostnad per HST * 45 478 39 039 49 897 Kostnad per HPR * 50 475 32 866 52 869 VFU Antal helårsstudent 95 80 Antal helårsprestation 85 58 Kostnad per HST * 39 067 39 902 Kostnad per HPR * 51 483 49 409 Samverkan Externa medel i absoluta tal samt i relation till totala intäkter Externa medel 2014 2013 2012 Andel 2014 2013 2012 Externa medel (avgifter samt bidrag), tkr 144 741 150 753 128 422 Andel externa medel 24% 25% 22% 40 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

* Kostnad per helårsstudent har beräknats enligt totala kostnader per utbildningsområde. Fördelningen av kostnad per HST och HPR har beräknats utifrån respektive andel av HST och HPR inom det totala ersättningsbelopp per utbildningsområde. Högskolan tillämpar den s k SUHF modellen, varvid indirekta kostnader fördelas enligt fördelningsnyckel. Kostnader för lokaler debiteras efter verklig yta, men enligt ett schablonpris per kvm. Detta kan medföra att lokalkostnaden i verkligheten för vissa lokaler/enheter/utbildningsområden avviker från schablonpriset. I fördelningen av kostnad per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde jämfört med den totala kostnaden per helårsstudent och helårsprestation (se väsentliga uppgifter) finns en differens motsvarande 36 947 tkr (9,0 % av de totala kostnaderna) som ej ingår i kostnadsbasen i presentationen av kostnader per utbildningsområde. De kostnader som ej är utfördelade avser övergripande/strategiska projekt/utvecklingsprojekt. ** Externa medel definieras som intäkter av avgifter samt bidrag. Andel externa medel i relation till totala intäkter *** Inom Media avräknas 20 studenter mot anslaget inom utbildningsområde Media. Här redovisas dock totala antalet studenter dvs. även de som avräknas mot utbildningsområde teknik. Kapitalförändring 2014-års resultat och kapitalförändring för Högskolan Dalarna uppgår till -19 126 tkr. Föregående års resultat uppgick till +4 832 tkr och jämfört med 2013 års resultat innebär det en resultatförsämring med 24 192 tkr (tabell 18). Intäkter 2014 har präglats av en fortsatt planerad reducering av verksamheten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, i syfte att anpassa volymen till framtida minskande anslagsintäkter. De totala intäkterna för verksamhetsåret 2014 uppgår till 597 696 tkr jämfört med 2013 då de totala intäkterna uppgick till 596 559 tkr varvid intäktsökningen mellan åren uppgår till 1 137 tkr (0 %). Anslagen har ökat med 8 690 tkr eller + 2 %, jämfört med 2013 (tabell 18). Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår ökningen till 7 100 tkr eller +2 % och verksamhetsområde forskning ökat med 1 590 tkr, 3 %. De externa intäkterna, avgifter och bidrag har minskat med 6 013 tkr eller -4 % jämfört med föregående år. Tabell 18: Resultaträkning 2012 2014, tkr 2014 2013 2012 Förändr. 2014-2013 Förändr. (%) 2014/2013 Förändr. 2013-2012 Förändr. (%) 2013/2012 Anslag 451 614 442 924 446 715 8 690 2% -3 791-1% Avgifter 65 383 71 894 56 422-6 511-9% 15 472 27% Bidrag 79 357 78 859 72 000 498 1% 6 859 10% Finansiella intäkter 1 342 2 882 3 956-1 540-53% -1 074-27% Intäkter 597 696 596 559 579 093 1 137 0% 17 466 3% Personal 434 294 421 086 408 992 13 208 3% 12 094 3% Lokaler 71 821 63 875 64 594 7 946 12% -719-1% Drift 95 831 92 371 105 580 3 460 4% -13 209-13% Finansiella kostnader 276 460 643-184 -40% -183-28% Avskrivningar 14 600 13 935 14 981 665 5% -1 046-7% Kostnader 616 822 591 727 594 790 25 095 4% -3 063-1% Transfereringar Erhållna medel 3 315 1 332 1 768 1 564 143% -676-38% Lämnade bidrag -3 315-1 332-1 768-1 564 143% 676-38% Kapitalförändring -19 126 4 832-15 697-23 958 20 529 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 41

Intäkter av avgifter uppgår till 65 383 tkr under 2014, vilket är en minskning med 6 511 tkr jämfört med 2013 (diagram 3). Avgiftsintäkter från betalningsskyldiga s.k. tredjelandsstudenter uppgår till 3 216 tkr, en ökning med 5 % jämfört med 2013. Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår ökningen av avgiftsintäkter till 1 433 tkr (7 %). Inom verksamhetsområde forskning har avgiftsintäkterna minskat med 1 203 tkr, eller -12 % jämfört med 2013. Avgiftsintäkter inom verksamhetsområde uppdragsutbildning uppgår till 31 388 tkr jämfört med 38 775 tkr under 2013, en minskning med -19 %, se tabell 20. Diagram 3: Intäkter 2014 samt procentuell andel 79357tkr 13,3% (13,2%) 65383 tkr 10,9% (12,1%) 1 342 tkr 0,2% (0,5 %) Totalt 597696 tkr Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 451 614 tkr 75,6% (74,2%) Fördelning av verksamhetens intäkter under 2014 specificeras i diagram 3, där jämförande andelar från föregående år redovisas inom parentes. Anslagsintäkternas relativa andel av den totala omsättningen, 75,6 %, har ökat med 1,4 procentenheter jämfört med föregående år då andelen uppgick till 74,2 %. Diagram 5: Bidragsfinansiärer 2014 Sv företag 13% (18 %) Övriga 8% (3%) KK-stift 2% (2 %) Lärosäten 5% (5 %) Totalt 79 357 tkr Övr statl mynd 40 % (44 %) Landsting 8% (3 %) Kommuner 10% (10%) EU-inst 2% (3%) Länsstyrelsen 4% (4 %) Statl forskn stift 8 % (8 %) Diagram 4 presenterar fördelningen av bidragsfinansieringen under 2014 mellan olika finansiärer. 40 % av bidragen är hänförliga till Statliga myndigheter jämfört med 44 % under 2013. Finansieringen från svenska företag uppgår till 13 % (2013: 18 %). 42 Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna

I absoluta tal uppgår intäkterna från de statliga finansiärerna till 38 420 tkr (41 749 tkr). Bidragsintäkterna från svenska företag uppgår till 10 479 tkr (14 697 tkr). Kommuner och landsting svarar för 14 259 tkr (9 858 tkr) och slutligen bidrag från EU-institutioner uppgår till 1 658 tkr (2 037 tkr). De enskilt största statliga bidragsgivarna är Tillväxtverket, 17 969 tkr, Kammarkollegiet 6 753 tkr samt Vetenskapsrådet 4 538 tkr. Omsättningen inom de olika verksamhetsområdena visar en förskjutning av relationerna mellan utbildning på grund och avancerad nivå och uppdragsverksamhet samt forskning. Andelen intäkter hänförliga till utbildning på grund och avancerad nivå ökar, från 2013-års 72,2 % till 73,6 % under 2014. Uppdragsutbildningen minskar sin relativa andel från 9,5 % 2013 till 8,0 % 2014. Forskning och utbildning på forskarnivå bibehåller sin andel om 17,2 % medans uppdragsforskningen ökar från 0,9 % 2013 till 1,1 % 2014, se diagram 5. De finansiella intäkterna uppgår till 1 342 tkr, vilket är en minskning med 1 540 tkr jämfört med 2013. Minskningen av de finansiella intäkterna jämfört med föregående år är hänförlig till ett lägre ränteläge där året avslutades med ett noll ränteläge på inlåningen till riksgälden. Diagram 5: Högskolan Dalarnas verksamheter 2014 8,0% (9,5%) 17,2% (17,3%) 1,1 % (0,9 %) Totalt 597 696 tkr Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppdragsutbildning 73,7% (72,3%) Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Utveckling av anslagsintäkter och helårsstudenter Anslagsintäkterna totalt sett, har ökat från 442 924 tkr under 2013 till 451 614 tkr under 2014. Inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår anslaget till 396 028 tkr för verksamhetsåret 2014, en ökning med 7 100 tkr jämfört med 2013. Gällande takbelopp för året utgör 395 688 tkr. Under året är utfallet för total ersättning 396 469 tkr, vilket är 781 tkr över takbeloppet. Till detta kommer ersättning för helårsprestationer från december 2013 om 533 tkr. Högskolan har således haft en överproduktion med 0,3 % av takbeloppet vilket motsvarar 1 314 tkr. Tillsammans med ingående överproduktion, 886 tkr, blir det utgående värdet av överproduktionen 2 200 tkr (Bilaga 3, tabell 2, sid 61). Beträffande den uppdragsfinansierade verksamheten sammantaget uppgår intäkterna till 54 553 tkr, en minskning med 7 668 tkr (-12 %) medan kostnaderna uppgår till 51 414 tkr vilket är en minskning med 8 481 tkr (-14 %) jämfört med 2013. Resultatet uppgår till 3 138 tkr, jämfört med 2 326 tkr för 2013. Årsredovisning 2014 Högskolan Dalarna 43