Introduktion. Torsionspendel

Relevanta dokument
Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Laborationsrapport. Joseph Lazraq Byström, Julius Jensen och Abbas Jafari Q2A. 22 april Ballistisk pendel

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Andra EP-laborationen

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

Vågrörelselära och optik

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

Laboration Svängningar

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Lennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 02/03. Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Ballistisk pendel laboration Mekanik II

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

1. Mekanisk svängningsrörelse


Övningar till datorintroduktion

2D1212 NumProg för P1, VT2006 PROJEKTUPPGIFT

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Harmonisk svängningsrörelse

Koppla spänningsproben till spolen.

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Laboration: Roterande Referenssystem

2301 OBS! x används som beteckning för både vinkeln x och som x-koordinat

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp

REGLERTEKNIK Laboration 3

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Om svängningar och resonans

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

Kapitel extra Tröghetsmoment

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Introduktion till Word och Excel

Datum: , , , ,

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Labbrapport svängande skivor

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Att använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Tentamen i Mekanik II

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Envariabelanalys 5B Matlablaboration

5B1134 Matematik och modeller

Mäta rakhet Scanning med M7005

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

YTTERLIGARE information om regler angående A- och B-uppgifter finns på sista sidan. LYCKA TILL! Program och grupp:

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Spiralkurvor på klot och Jacobis elliptiska funktioner

" e n och Newtons 2:a lag

Påtvingad svängning SDOF

Svar och anvisningar

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

LabVIEW - Experimental Fysik B

Simulering och reglerteknik för kemister

Stela kroppens plana rörelse; kinetik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Starthandbok för DataStudio

Prov Fysik 2 Mekanik

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Kursinformation i Partikeldynamik för M (TMME08)

P R O B L E M

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Transkript:

Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet November 00 Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson och Maj Hanson (Anpassat för I1 av Göran Niklasson) Svängningar

Introduktion I mekanikkursen arbetar vi parallellt med flera olika metoder för att studenterna skall skaffa sig grundläggande förståelse av fysikaliska fenomen, och hur dessa kan beskrivas med matematiska och fysikaliska modeller. Experimenten med en torsionspendel, som beskrivs nedan, ingår som ett moment i kursen. Pendeln är ett fysikaliskt modellsystem, som skall användas för att beskriva fria och tvungna svängningar, som är mer eller mindre dämpade. Resultaten som erhålls från försöken skall relateras till den matematiska beskrivningen av svängningsrörelser, t. ex. enligt kapiteln 13 i kursboken av Serway. Närmare beskrivning av uppgiften, med frågeställning och anvisningar för hur experimenten skall utföras och utvärderas, ges skriftligt nedan och muntligt vid laborationstillfället. Torsionspendel I figur 1 visas en principskiss på den torsionspendel som kommer att användas vid laborationen. Med denna uppställning kan fria och tvungna svängningar med olika grad av dämpning studeras. Pendeln drivs vid tvungna svängningar av en elektrisk motor. En elektromagnet som inducerar virvelströmmar kan användas för att dämpa pendelns rörelse. Vinkeln θ anger pendelns position i förhållande till viloläget. I experimenten mäts pendelns vinkelutslag som en funktion av tid, datainsamlingen sker med dator. A. Pendel A. Pendel (hjulet) B. Torsionsfjäder B. Torsions fjäder C. Positionssensor C. Positions sensor D. Vikt D. Vikt E. Dämpningsenhet E. Dämpnings enhe F. Drivningsenhet F. Drivnings enhet A θ C F E B D Figur1. Principskiss över torsionspendeln. Vi betraktar pendeln som ett svängande system, som har tröghetsmomentet I med avseende på rotation kring hjulets axel. Pendelns vinkelavvikelse från jämviktsläget är θ och dess vinkelhastighet dθ/. Då är rörelsemängdsmomentet riktat längs rotationsaxeln och har beloppet L = I dθ/. Ändringen av rörelsemängdsmomentet beror enbart av eventuella yttre krafters moment med avseende på rotationsaxeln enligt ekvationen dl d θ = I = τ där t är tiden, d θ/ vinkelaccelerationen och τ det totala kraftmomentet eller vridmomentet. Det finns tre huvudkomponenter i det vridande moment som verkar på pendeln:

Då pendeln vrids från jämviktsläget ger torsionsfjädern upphov till en återförande kraft, som är proportionell mot avvikelsen från jämviktsläget. Om fjädern är fäst vid pendeln på avståndet r f från rotationsaxeln kan detta återförande moment skrivas: τ 1 = -r f k θ. Den andra komponenten är ett dämpande moment, τ, som vi förenklat beskriver med en kraft som är proportionell mot pendelns vinkelhastighet och verkar i en punkt på avståndet r från rotationsaxeln: τ =- r c dθ/. Dämpningen kan varieras i försöken. Den tredje komponenten kommer från en yttre, periodisk kraft, som vi kan välja att anbringa på pendeln på avståndet r d från rotationsaxeln: τ 3 = r d F cos ωt. Parametrarna r d, F och ω kan varieras i försöken. Detta ger rörelseekvationen d θ I = τ + τ + τ 1 3 för pendeln. Med användning av uttrycken för τ 1, τ och τ 3 kan vi skriva rörelseekvationen på formen d θ dθ = κθ λ + µ cosωt (1) där κ, λ och µ är positiva konstanter, som är karakteristiska för det svängande systemet. Laborationen går ut på att studera lösningen till denna ekvationen och jämföra med experiment. Förberedelse Läs igenom kapitel 13 i Serway och jämför bokens ekvation (13.35) med ekvation (1) här ovan. Skriv ner de ekvationer som svarar mot (13.33), (13.34) och (13.37) och fundera på vad de betyder. Uppgifter 1. Gör mätningar med den fria pendeln så att ni från dessa mätningar kan bestämma egenfrekvensen för den odämpade pendeln.. Studera systemets respons på ett yttre periodiskt moment som en funktion av frekvens. Analysera svängningens amplitud och bestäm resonansfrekvensen för pendeln. 3. Motsvarande uppgift som i, men nu med ytterligare dämpning av pendeln. Utarbeta förslag på mätserier som kan ge de resultat som efterfrågas. Dessa diskuteras med handledaren vid laborationstillfället. Redovisning Ingen laborationsredogörelse behöver inlämnas, men i tentamen kommer att ingå en uppgift med anknytning till laborationen. Anvisningar Samla in alla viktiga primärdata (från Fit Function) i tabellform för analys i matlab, matematica eller excel. Använd Cassy Lab-instruktionerna längst bak i häftet för att komma igång med mätningarna. I uppgift och 3 varieras spänningen över den drivande motorn i steg om 1 V inom intervallet 4 V till 1 V. Därefter utförs noggrannare mätningar runt resonansfrekvensen. 3

Cassy Lab Med programmet Cassy Lab och analog-digital omvandlaren Sensor-Cassy kan insamling och analys av mätdata från experiment utföras. Nedan ges en kort beskrivning av de viktigaste funktionerna i Cassy Lab. Kalibrering I ramen Settings som visas vid start utförs kalibrering och inställningar som rör datainsamlingen. Genom att högerklicka enligt A aktiveras Input A på Sensor-Cassy och ramarna Sensor Input Settings, Path och Measuring Parameters uppträder på displayen. A Path. Settings. Sensor settings Pilarna visar kopplingen mellan knappar och ramar. Measuring Parameters För att en funktion skall kunna anpassas till mätvärdena med Fit Function är det viktigt att amplituden varierar symmetriskt kring 0 i Path rutan. Detta uppnås genom att studera Path värdet och ställa in lämplig Zero Point i Sensor Input Settings. Starta pendeln med handen och ställ in lämplig Meas. Range (skalfaktor) i Sensor Input Settings genom att studera Path värdet. Meas. Range (tiden mellan sampling) justeras till 50 ms i ramen Measuring Parameters där också den totala mättiden för experimentet kan anges. 4

Datainsamling En mätning startas genom att trycka på klockan i Cassy Lab ramen. Mätningen avslutas genom att trycka på klockan ytterligare en gång eller då den i Measuring Parameters inställda mättiden uppnåtts. Till vänster i displayen visas samplingspunkterna i tabellform och till höger i grafisk form. Genom att högerklicka på kurvan i grafen markeras motsvarande värde i tabellen. Spara data, Rensa data. Ladda sparad data. Starta mätning. Cassy Lab. Ruta A. Anpassning av funktion till mätdata Genom att högerklicka över grafområdet framträder ruta A. För att anpassa en funktion till mätdata används Fit Function i ruta A. Mätdata från en oscillator anpassas till lämplig funktion genom att använda Free Fit. Försök mata in värden på parametrarna (amplituden, vinkelfrekvensen) som ligger i närheten av de verkliga, annars kan anpassningen misslyckas på grund av för många itereringar. Välj efter detta Continue with Range Marking, klicka på kurvan som funktionen skall anpassas till och följ instruktionerna. Resultatet av anpassningen visas i grafen samt längst ned i vänster hörn i Cassy Lab rutan. Om anpassningen misslyckas så gör ett nytt försök med andra startvärden på parametrarna. Free Fit. 5