Gävle. Kvalitetsrapport

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Sundsvall. Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Norrköping. Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Kristianstad 13/14

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum:

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Kvalitetsrapport!2016/2017!!!!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Kalmar. Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Pysslingen förskolor Medarbetarundersökning Gläntan Antal svar: 22 st Svarsfrekvens: 100 procent

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Skolrapport Sjölins Gymnasium - elever Sjölins Nacka

Jönköping. Kvalitetsrapport

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Anna Andersson. Lotta Krus. Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor. Verksamhetschef. LBS Kreativa Gymnasiet

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Magelungen grundskola Solna Kvalitetsrapport Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Enhetsrapport Pysslingen Förskolor - medarbetare Gläntan

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsdag! Fika - Nuläge - Elevhälsa - Resultat och analys Lunch - Prognos - Ak:viteter och åtgärder - Kommunika:on Slut

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

ein Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Boda skola belägen i Rättviks kommun Beslut

KREATIVA GYMNASIET LBS HALMSTAD

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Kvalitetsrapport 2016 / 17

Kvalitetsrapport Hermods Gymnasium Stockholm

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Elevhälsoplan Ådalsskolan

Kvalitetsredovisning Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för förskoleklass och grundskola

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum:

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Systematiskt kvalitetsarbete

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Kvalitetsrapport. Brotorpsskolan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

Transkript:

Gävle Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 23-24

Innehåll Inledning Beskrivning av grundfakta för Plusgymnasiet Gävle... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse.... 3 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 5 Lokaler... 5 Lärare... 5 Funktioner - elevhälsa, SYV... 5 Finansiering & Elevprognos... 6 3 Systematiskt kvalitetsarbete.... 7 Metoder och Uppföljning... 7 Enhetsspecifikt läsåret 23/4... 9 4 Fokusområde läsåret 23/24... 5 Resultat av kvalitetsarbetet 23/24... 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 23/24... 9 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för ökad måluppfyllelse 24/25... 2 Målbild juni 25... 2 Fokusområde läsåret 24/25... 2 Handlingsplan läsåret 24/25... 2 2

Inledning Beskrivning av grundfakta för Plusgymnasiet Gävle Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet i Gävle startade i augusti 23. Skolan är centralt belägen i nära anslutning till goda kommunikationer. Verksamheten leds av rektor Helene Östlund. De fem pedagogerna bildar ett arbetslag med en arbetslagsledare. Plusgymnasiet finns på 5 orter i Sverige och är en del av AcadeMedia som är Sveriges största skolanordnare. AcadeMedia Plusgymnasiet AB Plusgymnasiet Gävle Rektor Arbetslagsledare Arbetslag Elevhälsoteam Studie- och yrkesvägledare Utbildningar Plusgymnasiet i Gävle har fyra program. Yrkesförberedande program: Hantverksprogrammet inriktning övriga hantverk - Hudvård Hantverksprogrammet inriktning övriga hantverk - Hår- och makeupstylist Studieförberedande program Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi 3

Elever Det är i första hand flickar som söker till Plusgymnasiet Gävle. Under läsåret har endast två pojkar gått på skolan. 2 % av eleverna har invandrarbakgrund. De flesta eleverna kommer från Gävle och intilliggande kommuner: Gävle 5 st Sandviken 5 st Bollnäs 4 st Ockelbo 3 st Tierp 3 st Hudiksvall st Söderhamn st Gällivare st Personal På skolan arbetar en rektor. Skolans fem pedagoger bildar ett arbetslag där en pedagog är arbetslagsledare. Genom företaget SkolPool har skolan tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog. Vi delar en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare/specialpedagog med Plusgymnasiet Sundsvall. 4

2 Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden På Plusgymnasiet jobbar lärarna nära varandra och har bra förutsättningar till kollegialt samarbete och utbyte. Det finns goda möjligheter att bedriva verksamheten framåt utifrån Plusgymnasiets värderingar Jag bryr mig, ömsesidig respekt och tydlighet. Lokaler Verksamheten bedrivs i ljusa, rymliga lokaler belägna i centrala Gävle som har anpassats efter verksamhetens krav. Lokalerna ligger i två plan där det första planet har utrustats speciellt för att möta kraven för undervisning på hantverksprogrammen Hud/spa och Stylist. På plan två har eleverna tillgång till gemensamma avkopplingsytor i närheten av lärarnas arbetsrum. På detta våningsplan ligger även de salar som används för de teoretiska ämnena. Varje klassrum är utrustat med projektor och duk. Alla elever och personal har tillgång till egen dator. Skolan tillhandahåller det undervisningsmaterial och teknik som behövs för att bedriva skola med hög kvalitet. Inför hösten bygger vi ut lokalerna och utökar med ett nytt bibliotek. Lärare 23/24 Samtliga lärare är behöriga inom ramen för lärarlegitimation eller 2 kap skollagen 3-9 gällande vilka som får undervisa i skolväsendet. Lärartätheten är,6 elever per heltidsarbetande lärare vilket är något färre per lärare än rikssnitten som ligger på 2,%. Två män och tre kvinnor arbetade som lärare under läsåret 23/24. Åldersspridningen varierade mellan 27-6 år. Funktioner Gällande skolmat utrustas alla elever med ett matkort, Ticket Elevkortet, som laddas med 5 kr/dag och kan användas på två restauranger mellan kl..3-2.3 varje skoldag. Eleverna har tillgång till studie- och yrkesvägledare och specialpedagog vid behov. Vi delar en heltidstjänst med Plusgymnasiet Sundsvall. Skolan har avtal med SkolPool gällande elevhälsans personal. Nedan redovisas den fasta ramen för elevhälsan. Skolan har utöver ramen haft fri tillgång till fler timmar utifrån elevernas behov. Skolsköterska 2 timmar/månaden, 3 timmar varje onsdag. Skolläkare konsultation vid behov. Skolkurator 8 timmar/månaden varierande upplägg efter behov. Skolpsykolog handledning och utredningar vid behov. Varje elev har tillgång till extra handledningstid med pedagogerna, så kallad Plustid, fyra dagar/vecka (tis- fre). Tiden varierar mellan 45-6 minuter per dag, oftast på morgonen. På Plustiden har eleven möjlighet att få stöd och inspiration i sina studier. Plustiden är till för alla elever oavsett behov. Plustiden syftar till att handleda och stödja eleverna att nå sin högsta potential. När en elev är i behov av särskilt stöd utreds behovet av skolans elevhälsoteam i samarbete med vårdnadshavare och undervisande lärare. Efter utredningen tas ett beslut om att upprätta ett åtgärdsprogram eller inte. Vårdnadshavare och elev är med i hela processen och får information löpande. När ett åtgärdsprogram upprättats informeras alla inblandade för att arbetet ska kunna göras så kvalitativt som möjligt och ge eleven stöd i att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 5

Under läsåret har elevrådet bestått av två elever från varje klass som träffats ca en gång i månaden. Rektor och pedagoger har blivit inbjudna till samtal och frågestunder vid flera tillfällen. Rektor har även bett att få träffa elevrådet för att kommunicera frågor som rör skolan. Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Antalet förstahandssökande till läsåret 23/24 var 48 st. Dessutom togs 5 st introduktionselever in. Prognosen inför framtiden är att skolan ska utökas med 48 elever de kommande två läsåren och att det ska finnas ca 5 elever på skolan läsåret 25/26. Målområden Skolan har under detta läsår arbetat mot tre målområden: NöjdKundIndex NKI är baserat på hur nöjda eleverna är och hur väl de trivs på skolan. Eleverna har genomfört en webbaserad enkätundersökning där de svarat på frågor om hur nöjda de är med skolan, studiemiljön och undervisningen. NöjdMedarbetarIndex NMI baseras på hur nöjda medarbetarna är och hur väl de trivs på skolan. Medarbetarna har genomfört en webbaserad enkät där de svarat på frågor som rör bl.a. arbetsmiljö, rektors ledarskap, engagemang och likabehandling på arbetsplatsen. God måluppfyllelse att så många som möjligt når så långt som möjligt. NKI- målet var att 75 % av eleverna skulle nöjda med skolan. Det betyder att de svarat med alternativen 7- på en - gradig skala när de genomförde enkätundersökningen. Vi kom nära det uppsatta målet med 73 % utfall för hur nöjda eleverna är med skolan. Vi är nöjda med resultatet även om vi inte nådde riktigt ända fram. Vi ligger ändå över rikssnittet för väl fungerande verksamheter, som ligger på 65 % nöjdhet. NMI- målet var att 85 % av lärarna skulle vara nöjda med skolan. Vi kom även här nära det uppsatta målet med 83 % utfall. Vi är en liten arbetsgrupp som jobbar nära varandra och eleverna i funktionella lokaler. Engagemanget i gruppen är stort och pedagogerna är mycket nöjda med skolans ledning. Skolan har haft målet att ha hög måluppfyllelse. En förutsättning för måluppfyllelse är att eleverna har hög närvaro. Skolan har rutiner som ska främja närvaron där vi följer upp elevens närvaro på olika sätt vid flera tillfällen i månaden. Vid minsta tecken på att en elev har förhöjd frånvaro utreds detta enligt vår rutin. Detta arbete har lett till att skolan vid läsårets slut hade 93 % måluppfyllelse, vilket grundar sig i att eleverna trivs och har hög närvaro. Det är endast ett fåtal elever som inte nått måluppfyllelse i alla kurser. 6

3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 7

AcadeMediamodellen Vi är en del av AcadeMedia- koncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom AcadeMedia. AcadeMedia- modellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMedia- modellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinitionen har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: 8

Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 9

Systematik i kvalitetsarbetet under året Under året har rektor haft månadsuppföljningar med verksamhetschefen där vi har titta på närvaro och måluppfyllelse för att snabbt kunna sätta in åtgärder där behovet finns. I arbetslaget har vi haft månaduppföljningar kring närvaron för rapportering av frånvaro till Centrala studiestödsnämnden, CSN. De åtgärder som satts in är samtal och utredningar med mentor, rektor, SYV och elevhälsan. När en elev är i behov av särskilt stöd utreds behovet av skolans elevhälsoteam i samarbete med vårdnadshavare och undervisande lärare. Efter utredningen tas ett beslut om att upprätta ett åtgärdsprogram eller inte. Vårdnadshavare och elev är med i hela processen och får information löpande. När ett åtgärdsprogram upprättats informeras alla inblandade för att arbetet ska kunna göras så kvalitativt som möjligt och ge eleven stöd i att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Detta är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Under året har skolans värdegrundsarbete fokuserats på att skapa god stämning, trygg miljö och respekt för varandra och andra. Detta arbete har varit synligt genom hela året både i vardagen och vid speciella tillfällen då skolan samlats kring olika teman gällande likabehandling och värdegrundsfrågor.

4 Fokusområde för läsåret 23/24 Fokusområde Skolan startades i augusti 23 och detta första läsår har fokus legat på att skapa väl fungerande rutiner inom samtliga områden i verksamheten för att nå hög måluppfyllelse gällande kunskapsresultaten samt goda resultat på NKI (nöjd kund- index) och NMI (nöjd medarbetar- index). Självfallet är målet att alla elever skall nå minst betyget E i alla sina kurser. Vi nådde 93 % läsåret 23/24. Både NKI och NMI visade goda resultat (redovisas vidare nedan). 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 23/24 Uppföljning av kunskapsresultat Introduktionselever Under året har skolan haft fyra introduktionselever. Av dessa har två blivit behöriga till nationella program. Betygsstatistik Ämne betyg antal elever procent Eng 5 A 3 st 8% B 2 st 5% C 9 st 24 % D 2 st 32 % E st 3 % F st % Ma a, b A st % B st 3 % C 5 st 3 % D 6 st 6 %

E 24 st 63 % F 2 st 5 % Sv A st 3 % B 6 st 6 % C 8 st 22 % D 2 st 5 % E 8 st 49 % F 2 st 5 % Hantverk A 2 st 22 % (total hud B 4 st 26 % sty) C 8 st 5 % D 8 st 5 % E 2 st 22 % F st % De elever som inte har nått ett godkänt betyg enligt ovan har haft hög frånvaro som har påverkat deras resultat. Detta trots att skolan stöttat med pedagogiska, sociala och medicinska insatser utifrån elevernas behov. 2

Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Här följer en sammanfattning av den webbenkät som eleverna genomfört. Plusgymnasiet Gävle Plusgymnasiet AcadeMedia (alla 5 skolorna) (gymnasium) NKI 73 % 59 % 67 % 4 5 6 3 7 2 8 9 Plusgymnasiet Gävle 24, NKI=73 Plusgymnasiet 24, NKI=59 AcadeMedia gymnasium totalt 24, NKI=67 Plusgymnasiet Gävle Plusgymnasiet AcadeMedia (alla 5 skolorna) (gymnasium) Rekommendationsgrad 79 % 58 % 72 % 4 5 6 3 7 2 8 9 Plusgymnasiet Gävle Plusgymnasiet AcadeMedia (alla 5 skolorna) (gymnasium) Trivselgrad 86 % 68 % 8 % Plusgymnasiet Gävle 24, Rekommendationsgrad=79 Plusgymnasiet 24, Rekommendationsgrad=58 AcadeMedia gymnasium totalt 24, Rekommendationsgrad=72 4 5 6 3 7 2 8 9 Plusgymnasiet Gävle 24, Trivselgrad=86 Plusgymnasiet 24, Trivselgrad=68 AcadeMedia gymnasium totalt 24, Trivselgrad=8 3

Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den? -4 5-6 7- Plusgymnasiet Gävle 24 2 9 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 9 2 AcadeMedia gymnasium totalt 24 2 4 88 74 6 Medel 8, 6,8 7,5 Vet ej (%) Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Plusgymnasiet Gävle 24 7 6 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 29 AcadeMedia gymnasium totalt 24 8 5 8 77 67 53 7,6 6,2 7, 2 3 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan är din skola? Plusgymnasiet Gävle 24 7 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 2 3 26 2 23 67 57 46 7, 5,9 6,5 3 3 Jag kan rekommendera min skola till andra elever. Plusgymnasiet Gävle 24 5 6 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 25 5 3 7 79 72 58 8,3 6,7 7,6 2 2 Jag trivs på min skola. Plusgymnasiet Gävle 24 5 9 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 6 9 6 86 8 68 8,5 7,4 8,2 Plusgymnasiet Gävle Plusgymnasiet AcadeMedia (alla 5 skolorna) (gymnasium) Studiemiljö 74 % 67 % 74 % När det gäller studiemiljön syns det i resultaten att årets satsning på värdegrundsarbetet har gett resultat. På frågor som handlar om att behandla varandra med respekt, att personalen tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt och att man känner sig trygg på skolan har eleverna svarat med höga poäng (se bild nedan). När det gäller frågor om arbetsro och hur personalen lyssnar på elevernas synpunkter är svaren något lägre. Dessa frågor är nya fokusområden inför nästa år. 4

3 2 4 5 6 7 8 9 Plusgymnasiet Gävle 24, Studiemiljö=74 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. Plusgymnasiet 24, Studiemiljö=67 AcadeMedia gymnasium totalt 24, Studiemiljö=74 Plusgymnasiet Gävle 24 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 9 9-4 5-6 7-3 4 23 76 7 59 Medel 7,7 6,7 7,7 Vet ej (%) 3 2 Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Plusgymnasiet Gävle 24 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 5 5 9 6 4 9 79 66 77 8, 7,2 7,8 3 3 Jag känner mig trygg i skolan. Plusgymnasiet Gävle 24 5 7 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 4 7 88 79 89 8,4 8,2 8,8 Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Plusgymnasiet Gävle 24 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 2 27 7 26 22 24 63 49 6 6,8 6,2 6,9 Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. Plusgymnasiet Gävle 24 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 4 2 3 9 2 7 67 6 7 7,3 6,9 7,4 2 2 Plusgymnasiet Gävle Plusgymnasiet AcadeMedia (alla 5 skolorna) (gymnasium) Undervisning 69 % 64 % 67 % När det gäller frågor som rör undervisningen har eleverna svarat lågt när det gäller om lärarna gör så att de får lust att lära. Detta är det viktigaste fokusområdet inför nästa läsår. Eleverna har däremot svarat med höga poäng när det gäller frågor om lärare informerar hur det går för dem i skolarbetet, om lärarna hjälper dem så att det ska gå så bra som möjligt i skolarbetet och om lärarna är tydliga med vilka krav som ställs i undervisningen. 5

3 2 4 5 6 7 8 9 Plusgymnasiet Gävle 24, Undervisning=69 Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. Plusgymnasiet 24, Undervisning=64 AcadeMedia gymnasium totalt 24, Undervisning=67 Plusgymnasiet Gävle 24 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24-4 5-6 7-9 35 23 24 7 22 6 53 47 Medel 6, 6,4 6,8 Vet ej (%) 2 2 Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Plusgymnasiet Gävle 24 7 6 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 24 7 2 9 77 62 57 7,7 6,6 6,9 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig. Plusgymnasiet Gävle 24 9 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 8 AcadeMedia gymnasium totalt 24 2 9 8 9 72 7 63 7,4 7, 7,4 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Plusgymnasiet Gävle 24 5 2 Plusgymnasiet Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia gymnasium totalt 24 9 4 9 9 84 67 62 7,9 6,9 7,2 Uppföljning av nationella provresultaten En jämförelse mellan årets kursbetyg i svenska, engelska och matematik och resultaten på nationella proven i samma ämnen visar att betygen och resultaten stämmer väl överens när det gäller svenska och engelska. I matematiken är resultaten på nationella proven sämre än årets kursbetyg. Detta beror på att skolan satt in resurser under sista halvan av vårterminen 24 för att stötta elever med svårigheter i ämnet. Dessa insatser hade inte gett resultat när proven gjordes men flertalet elever med svårigheter klarade sedan kunskapskraven för E i matematik. Uppföljning av NMI (nöjd medarbetar- index) Här följer en sammanfattning av den webbenkät som medarbetarna genomfört. Det framgår att medarbetarna är mycket nöjda med sitt jobb på plusgymnasiet och med ledningen. De tycker att skolan har hög attraktivitet och de har ett mycket stort engagemang. 3 4 5 6 7 3 4 5 6 7 2 8 2 8 9 9 Gävle 24, NMI=83 Plusgymnasiet 24, NMI=62 AcadeMedia totalt 24, NMI=69 Gävle 24, Ledarindex=97 Plusgymnasiet 24, Ledarindex=72 AcadeMedia totalt 24, Ledarindex=76 Medarbetarnöjdhet, kvalitetsmätningen 24 Förtroende för ledningen, kvalitetsmätningen 24 6

Index per frågeområde NMI 62 69 83 Engagemang 84 86 92 Ledarindex 72 76 97 Attraktivitet 7 76 89 Organisatorisk effektivitet 7 73 92 Påverkansmöjligheter Mångfald och likabehandling Fysisk arbetsmiljö 66 72 74 73 8 8 87 9 94 Gävle 24 Gävle 23 Plusgymnasiet 24 AcadeMedia totalt 24 Medarbetarsamtal 75 78 Lönesättning och villkor 44 48 54 Krav i arbetet 72 79 88 Arbetsrelaterad ohälsa 68 7 88 2 4 6 8 Av svaren ovan framgår att Plusgymnasiet i Gävle har höga poäng på alla delar i medarbetarenkäten förutom när det gäller lönesättning och villkor. Detta beror på ett missnöje gällande tydligheten under lönesamtalen och kring lönekriterierna. Detta blir det viktigaste fokusområdet inför näst läsår. I övrigt är det en utmaning att behålla dessa höga siffror när både skolan och arbetslaget växer och fler medarbetare kommer in i verksamheten. 7

6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 23/24 Skolan har lyckats väl med att nå de mål som var uppsatta i fokusområdet. Detta beror på rektors och personalens starka engagemang och lösningsinriktade arbete för att skapa en riktigt bra skola. Det har funnits ett nära samarbete mellan arbetslaget och ledningen. Detta har lett till att skolan utvecklats enligt målen och även nått längre än de mål som satts upp. Skolans stryka är att den är liten, med få elever och engagerad personal, vilket gör att det finns möjlighet att snabbt möta elevernas behov och göra förändringar inom den ordinarie verksamheten. Att skolan är liten gör också att eleverna trivs och känner sig trygga och personalen känner sig nöjda och inspirerade. De förutsättningar som funnits gällande skollunch via matkortet, goda lokaler och väl fungerande elevhälsa har bidragit till att skolans lyckats bra med att nå årets mål. 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 24/25 Fortsatt arbete mot ökad måluppfyllelse och kvalitet Under det kommande läsåret kommer vi arbeta för att ytterligare höja kunskapsresultaten och kvaliteten i verksamheten. Vi kommer att införa levande backlogg. Det är ett dokument där varje elevs närvaro och studieresultat löpande följs upp av kursansvarig pedagog som bedömer om eleven har nått-, är på god väg att nå- eller om eleven riskerar att inte uppnå kunskapsmålen. I dokumentet kan man utläsa hur eleven ligger till, vad som påverkar resultaten såsom t ex närvaro och behov av särskilt stöd. I dokumentet kan även utläsas vilka insatser som redan är insatta t ex extra anpassningar, åtgärdsprogram, utredning av elevens skolsituation och behov etc. Detta dokument kommer att vara tillgängligt för all personal på skolan. Syftet är att få en överblick att elevens hela skolsituation för att snabbt kunna stötta och inspirera eleven till att nå kunskapskraven och nå sin högsta potential. Ämnesansvariga lärare, mentorerna, rektor och elevhälsan ska kunna ha kontroll på hur eleverna ligger till i alla ämnen och snabbt reagera om någon elevs resultat och närvaro försämras. Förutom denna löpande dokumentation följer vi upp eleverna med något vi kallar för Plustidsdagar fyra gånger per år, två gånger på hösten och två gånger på våren. Detta innebär att under dessa dagar arbetar vi schemabrytande och varje elev som riskerar att inte nå E i betyg i något ämne får möjligheten att arbeta extra intensivt med detta/dessa ämnen och att de elever som vill satsa extra för att nå högre i något ämnen under dessa dagar får extra stimulans till detta. Elevhälsoteamet kommer att arbeta med att utveckla det förebyggande och främjande arbetet när det gäller ökad närvaro i skolan. Målbild - juni 25 Mätbara uppnåendemål: 23/4 24/5 NKI 73 % 77 % NMI 83 % 85 % Studiemiljö (Elevenkät) 74 % 78 % Undervisning (Elevenkät) 69 % 75 % Andel F 7 % 3 % Närvaro/Frånvaro 93 % 95 % Andel elever ut i APL % % Andel Intro- elever som blir behöriga/når uppsatt mål 5% % 8

Fokusområden läsåret 24/25 Fokusområde: VT- 24 Mål VT- 25 Studiemiljö: Arbetsro i skolan 63 % 7 % Personalens hänsyn till elevernas synpunkter 67 % 75 % Fokusområde: VT- 24 Mål VT- 25 Undervisning: Lusten att lära 47 % 6 % Undervisning utifrån behov och förutsättningar 65 % 75 % 9

Handlingsplan läsåret 24/25 Mål (NKI) Fokusområde: Studiemiljö Arbetsro i skolan VT- 24 63 % Mål VT- 25 7 % Varför? (problemet) Elever upplever att det inte är tyst och lugnt i klassrummet. Elever upplever att andra elever inte tar sitt ansvar och sköter sitt eget arbete. Elever tycker att arbetsron är sämre i helklass än i mindre grupper eller när de får sitta ensamma. Varför? (är det så?) Beror på om läraren är i klassrummet eller inte. Beror på lärarens tydlighet och förmåga att ha en lugn inlärningsmiljö och på att eleverna inte tar ansvar för sin egen inlärning. Hur? (skall vi åtgärda) Låsta skåp med material till utlåning i klassrummet (lärare behöver ej lämna klassrummet). Lärarna kommer väl förberedda till varje lektion (behöver ej lämna rummet) Samtala om lärarrollen och ledarskap i klassrummet. Kompetens- utveckling. Tydlighet från rektor och lärare gällande regler och värderingar. Tydlighet till elever och vårdnadshavare kring elevernas eget ansvar för utbildningen och sin inlärning. Hur? (ska vi gå tillväga?) Beställa låsta skåp till klassrummen Justera rutiner för planering och lektions- genomförande Pedagogiskt utbyte i lärarlaget, kollegialt samarbete. Arbeta fram gemensamma rutiner. Kompetens- utveckling via PlusAcademy Föreläsning av Stefan Hertz. Skriftlig och muntlig information till elever och vårdnadshavare När och vem ansvarar? Rektor Helene Östlund, vid terminsstarten ht 24. Rektor och alla pedagoger med början vid terminsstarten ht 24 och löpande under hela året. Rektor bokar Stefan Hertz. Rektor och alla pedagoger med början vid terminsstarten ht 24 och löpande under hela året. Ge eleverna möjlighet att få arbeta under eget ansvar utanför klassrummet. Använda de nya enskilda arbetsplatserna i biblioteket. Använda klassrum, Alla pedagoger under hela året. 2

grupprum och övriga utrymmen för elever som kan arbeta under eget ansvar. Mål (NKI) Fokusområde: Studiemiljö Personalens hänsyn till elevernas synpunkter VT- 24 67 % Mål VT- 25 75 % Varför? (problemet) Elever tycker att lärarna inte lyssnar. Varför? (är det så?) När lärare är stressade, när det gäller saker som inte ingår i deras arbetsuppgifter. När eleverna är högljudda eller kommer med irrelevanta och orealistiska frågor. När lärare glömmer bort att en elev vill ha hjälp eller prioriterar en annan elevs behov före det egna. Hur? (skall vi åtgärda) Utveckla forum och rutiner för att samtala om elevernas åsikter så att de känner sig hörda. Stödja varandra i personal- gruppen för att minska stressen. Stärka lärarnas ledarskap och tydlighet. Vara tydligare. Samtal med elever om deras ansvar i klassrummet. Kartlägga och utreda elevernas behov. Förbättra rutiner och arbetssätt. Hur? (ska vi gå tillväga?) Se över möten och rutiner. Vara noga med återkoppling till eleverna Se över arbets- belastningen. Samtala om lärarrollen och ledarskap i klassrummet. Kompetens- utveckling. Kollegialt utbyte och stöd. Kollegialt utbyte och kompetens- utveckling för att förbättra rutiner och arbetssätt. Utveckla EHT- rutiner och arbetet med När och vem? Rektor och pedagoger vid terminsstart ht 24 och återkommande under läsåret. Rektor löpande under läsåret. Rektor och pedagoger vid terminsstart ht 24 och återkommande under läsåret. Rektor och pedagoger vid terminsstart ht 24 och återkommande under läsåret. 2

ÅP. Sätta in resurser vid behov. Rektor löpande under läsåret. Lärarna ska fråga mer vad de tycker, ta dem på större allvar och låta dem vara med och bestämma. Kompetens- utveckling och inspiration i att låta eleverna vara mer delaktiga i planering och genomförande av undervis- ningen via PlusAcademy. 22

Mål (NKI) Fokusområde: Undervisning Lusten att lära VT- 24 47 % Varför? (problemet) Elever vill att undervisningen ska vara rolig och intressant och lätt att förstå. Varför? (är det så?) Alla elever är olika och har olika preferenser. En utmaning att möta detta. Hur? (skall vi åtgärda) Ta reda på vad eleverna tycker är intressant och roligt och lätt att förstå. Hur? (ska vi gå tillväga?) Fråga eleverna. Utreda elevernas behov. Introduktions- Samtal både individuellt, i grupper och i helklass. När och vem? Alla lärare vid terminsstarten ht 24 och löpande under läsåret. Mål VT- 25 6 % Elever beskriver att de inte alltid är motiverade till att lära. Det beror på dagsformen och deras egen motivation. Göra eleverna uppmärksamma på deras eget ansvar för utbildningen. Möta elevernas behov. Varierad undervisning, medbestäm- mande och avvägda genomgångar. Genomgång av enkätsvaren med efterföljande diskussion. Ge eleverna tid att diskutera sinsemellan. Rektor och alla lärare vid terminsstarten ht 24 och löpande under läsåret. Det beror också på lärarens bemötande och engagemang. Ta reda på vad eleverna tycker och hur de vill att det ska vara. Utreda och möta elevernas behov. Forum för samtal med eleverna. Kollegialt utbyte och stöd. Intern kompetens- utveckling och från från extern källa. 23

Elever känner stress och mindre lust att lära i vissa perioder. Eleverna upplever att det är brist på samarbete och samplanering. Ta reda på vad eleverna tycker och hur de vill att det ska vara. Försöka möte önskemål och vara tydliga. Se över schemat. Samplanera, provschema, Plustidsdagar, följa upp elever och stötta dem framåt så det inte blir för mycket i perioder. Alla lärare vid terminsstarten ht 24 och löpande under läsåret. Hjälpa, stötta och inspirera. Vara glad, trevlig, ta hänsyn och ge beröm, Inte bara teoretiska uppgifter, variera uppgifterna, Göra eleverna delaktiga och vara tydlig med upplägget och vad man ska plugga på. 24

Mål (NKI) Fokusområde: Undervisning Undervisning utifrån behov och förutsättningar Varför? (problemet) Några elever upplever att det inte görs anpassningar utifrån deras behov. Varför? (är det så?) Elever beskriver att de inte blir uppmärksam- made utifrån sina behov. Hur? (skall vi åtgärda) Se över och implementera bra rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda för dessa elever. Hur? (ska vi gå tillväga?) Se över och implementera bra rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda för dessa elever. När och vem? Rektor och alla lärare under hela läsåret. VT- 24 65 % Mål VT- 25 75 % Individuella scheman utifrån elevernas behov. Anpassa och variera undervisning och prov. Möta alla elever på deras nivå. Kollegialt utbyte av erfarenheter. Hur når vi alla? Kompetens- utveckling. Rektor under hela läsåret. Arbets- belastning och resurs- fördelning. 25