Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

2 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 4 Lokaler... 4 Lärare... 4 Funktioner - elevhälsa, SYV... 4 Finansiering & Elevprognos Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och Uppföljning... 6 Enhetsspecifikt läsåret 2013/ Resultat av kvalitetsarbetet 2013/ Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för ökad måluppfyllelse 2014/ Målbild juni Fokusområde läsåret 2014/ Handlingsplan läsåret 2014/

3 1 Inledning Framtidsgymnasiet Stockholm startade 2007 och ligger idag i Årstadal men kommer under sommaren 2014 att flytta till nya, större lokaler på Lövholmsvägen i Gröndal. Skolan är en del av Framtidsgymnasiet i Göteborg AB som i sin tur tillhör Academediakoncernen. Utbildningar Framtidsgymnasiet i Stockholm ger VVS och Fastighetsprogrammet med inriktningarna VVS Kyl och Värmepumpsteknik Ventilationsteknik Inriktningen Kyl- och värmepumpsteknik hade sina första studenter i år, Ventilationsteknik är för året ny inriktning med elever endast i åk 2. Elever Skolan har idag 130 elever, övervägande pojkar, från hela Storstockholmsområdet. De flesta eleverna väljer efter första året inriktning VVS, omkring 10 väljer antingen Ventilation eller Kyl- och värmepumpsteknik. Personal Kollegiet utgörs av fyra kärnämneslärare och fem yrkeslärare. Skolan har examinerade lärare i de flesta kärnämnen, några medarbetare är i utbildning och under nästa läsår beräknas samtliga kärnämneslärare vara behöriga. Utöver rektor och lärare finns SYV, specialpedagog, skolsköterska och biträdande rektor. Kurator har anställts inför nästa läsår. 3

4 2 Förutsättningar Skolarbetet är praktiskt inriktat och yrket ska genomsyra undervisningen även i teoretiska ämnen. Lärarna uppmuntras att arbeta tematiskt och ämnesövergripande. Lokaler och material Skolans lokaler är består främst av verkstäder för VVS-ämnena och teorisalar för kärnämnesundervisning. Därutöver arbetsrum, personalrum, matsal, bibliotek, grupprum, förrådsutrymmen samt omklädningsrum med dusch för både flickor och pojkar. Verkstäderna är välutrustade med det material och de verktyg som behövs inom VVS-utbildningen och det finns också en komplett svetsavdelning med plats för 16 elever. Till verkstadsavdelningen hör också salar för de mer teoretiska delarna av yrkesutbildningen, t ex. datorsal för ventilationsinriktningen. Lärare Av de fem yrkeslärarna är tre heltidsanställda och två deltidsanställda. Samtliga har flerårig erfarenhet från respektive bransch. Kärnämneslärarna utgörs av: Examinerad lärare i matematik och ellära 100% Examinerad lärare i historia och samhällskunskap som också undervisar i religion 100% Examinerad lärare i biologi och geografi som undervisar i naturkunskap och idrott 100% Lärare i engelska och svenska under utbildning 100%. Förväntas nå behörighet under kommande läsår. Funktioner Elevhälsoteamet, EHT, sammanträder varje vecka och utgörs av skolsköterska, specialpedagog, SYV samt rektor/biträdande rektor. Kurator är rekryterad och kommer från och med augusti att ingå i EHT. Studie och yrkesvägledare, SYV, finns på skolan en dag i veckan. Skolsköterska finns på skolan varje dag men har också andra uppgifter, t ex. administration och stöd. Skollunch serveras på skolan. 4

5 Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. I samband med skolstarten får eleverna en uppsättning pennor, block och arbetskläder, därefter får de bekosta ytterligare material själva. Antal förstahandssökande i maj 2013 var 12 elever och 40 elever togs in i augusti. I maj 2014 hade skolan 28 sökande i första hand samt ytterligare omkring 60 elever i andra och tredje hand. Antal platser till läsåret är 60. Målområden Målområden inför läsåret var framför allt att öka elevernas närvaro och måluppfyllelse. 5

6 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här hand- lar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 6

7 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia-modellen kan numera illustreras på detta vis: 7

8 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 8

9 Enhetens kvalitetsarbete under året Skolans kvalitetsarbete har främst fokuserat på att öka elevernas närvaro och måluppfyllelse. Elever som riskerar att inte nå målen anmäls till EHT och åtgärdsprogram utarbetas. För att öka elevernas närvaro har mentorerna arbetat aktivt och uppsökande för att nå elever som har hög frånvaro. Obligatoriskt extra stöd har lagts in för de elever som riskerar att få F i något ämne. Eleverna har givits möjlighet att under några dagar under vårterminen göra kompletteringar i de kurser de riskerat att inte nå målen. Lärarna har diskuterat olika undervisningsmetoder, varit flexibla och erbjudit olika examinationsformer utifrån elevens behov. För att höja kvaliteten på VVS-sidan har yrkeslärarlaget utökats med en halv tjänst. 9

10 4 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Närvaron är dessvärre fortsatt låg men måluppfyllelsen och betygsnivån har ökat. Meritvärdet för avgångselever har ökat från i snitt 9.5 till 12.1 och andelen elever med examen ökade från 54 % till 68 %. Ett bättre system för kompletterande examinationer ligger förmodligen bakom ökningen. Istället för att eleverna bara kommer och skriver ett omprov har de erbjudits extra undervisning, uppgifter och alternativa examinationsformer. Uppföljning av kunskapsresultat Andel avgångselever med yrkesexamen 68 % jämfört med förra årets 54 % Genomsnittligt meritvärde 12.1 jämfört med förra årets 9.5 Sammanställning betyg i avgångsklasserna Inriktning kylteknik (VFKYL2011-kyla 3) Betyg Antal Procent A 2 3 % B % C % D 8 11 % E % F 8 11 % S 0 0 % Inriktning VVS (VFVVS2011-VF3B) Betyg Antal Procent A 3 1 % B 16 5 % C % D % E % F % S 12 4 % 10

11 Inriktning VVS (VFVVS2011-VF3A) Betyg Antal Procent A 3 1 % B 19 6 % C % D % E % F % S 16 5 % Sammanställning betyg i utvalda kurser Svenska 1 Betyg Antal Procent A 0 0 % B 0 0 % C 8 7 % D % E % F % S 1 1 % Engelska 5 Betyg Antal Procent A 0 0 % B 1 1 % C 11 9 % D % E % F % S 3 2 % Värmelära Betyg Antal Procent A 1 1 % B 3 3 % C % D 11 9 % E % F % S 0 0 % 11

12 Verktyg- och materialhantering Betyg Antal Procent A 3 2 % B % C % D % E % F % S 1 1 % Arbetet med måluppfyllelse under vårterminen 2014 För att ge eleverna möjlighet att klara sina kurser erbjöds två dagar för kompletteringar i mitten av maj. För åk 1 lades obligatoriskt studiestöd in för samtliga elever som riskerade F i något ämne. Mot slutet av terminen hade samtliga lärare löpande examinationer i sina kurser. Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet NKI var i år endast 36 % vilket förmodligen till stor del beror på den stora personalomsättningen som påverkat eleverna negativt. Trots detta uppger en majoritet av eleverna att de känner sig trygga på skolan. Skolans plan mot kränkande behandling uppdateras tillsammans med eleverna i samband med skolstarten varje år. Resultat och uppföljning av medarbetarundersökningen NMI var i år mycket lågt, bara 27 %. Den bakomliggande orsaken till detta är troligen brist på tydlig struktur som följde på chefsbyte och personalomsättningar i början av läsåret. För att personalen ska trivas bättre anger de som viktigaste punkter att tjänstefördelningen behöver bli tydligare och rättvisare, och att samarbetsklimatet mellan lärarna måste förbättras. Man påpekar också att bristen på framförhållning och ett tydligt kalendarium har upplevts som stressande. 12

13 5 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Ett intensivt arbete med stöd, kompletteringar och examinationer gav resultat under vårterminen men arbetet behöver komma igång tidigare under läsåret. Elever som riskerar att inte nå målen måste identifieras redan under de första månaderna på höstterminen. En kvalificerad specialpedagog behöver anställas för att säkerställa stödundervisningen till de elever som har speciella behov. Arbetet med elever på introduktionsprogrammen behöver också bli mer strukturerat. Lärarna behöver också analysera sina arbetsmetoder och utifrån detta hitta nya sätt att nå eleverna. 13

14 6 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 Målbild - juni 2015 Nyckeltal 2013/ /15 NKI 36% 60% NMI 27% 60% Andel elever med gymnasieexamen 68% 80% Fokusområden läsåret 2014/2015 Fokusområden inför nästkommande läsår är: Närvaro Måluppfyllelse NKI NMI Handlingsplan läsåret 2014/2015 Elevernas närvaro och måluppfyllelse ska ökas genom: Ett bättre mer sammanhållet schema utan håltimmar Närmare samarbete mellan yrkes- och kärnämneslärare Tydlig infärgning av yrket i all undervisning ska göra den mer intressant och begriplig Tydligare och jämnare fördelat mentorskap Tidigt första utvecklingssamtal inför vilket eleven fått möjlighet att klara minst ett mål i varje kurs Bättre arbete med särskilt stöd och elever på introduktionsprogram 14