Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS



Relevanta dokument
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Samverkan och samarbete 4 kap 1 KRAV GÄLLANDE RUTINER/PROCESSER UPPFÖLJNING/METOD ANSVAR

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Bollnäs kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Utgångspunkter, principer och ansvar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Ledningssystem för god kvalitet

Policys. Vård och omsorg

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun Reviderat

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitetsarbetet i socialtjänsten

SOSFS 2011:9 ersätter

Kvalitets- och ledningssystem enligt SOSFS 2006:11

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Kvalitet inom äldreomsorgen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Verksamhetsuppföljning XX Datum

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Ärende- och dokumenthantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Rutiner för f r samverkan

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsberättelse för 2017

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

God Socialtjänst. Ledningssystem för kvalitet Socialtjänsten i Nacka

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialnämnden i Falu kommun

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2017 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Rutin för avvikelsehantering

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Sektorn för socialtjänst. Sektorschef Lena Lager

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

KVALITETSMANUAL. för SOCIALTJÄNSTEN. Socialtjänsten. Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt Alla Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version

Omedelbara åtgärder När en rapport kommit in ska den som är ansvarig för verksamheten omedelbart vidta de åtgärder som situationen kräver.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

God kvalitet i socialtjänsten

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Kvalitetsarbete Individ- och familjeomsorgen

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

System för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Lagstiftning kring samverkan

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

Socialförvaltningen Foto: Karolina Edgren Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 2009-12-01

Innehållsförteckning Innehållsförteckningen är tom eftersom inga av styckestilarna som markerats i dokumentgranskaren används i dokumentet. Styr- och kvalitetssystem för Lomma kommun Lomma kommuns styr- och kvalitetssystem utgår från en långtgående målstyrning av verksamheten och en strävan efter decentralisering. Detta innebär att vi arbetar med tydliga mål och då framför allt mål som inte är uttryckta i kronor och ören. För att styrningen ska 2

anses meningsfull måste den grundas dels på vad som ska åstadkommas dels vilka resurser man ska ta i anspråk. Decentraliseringen innebär att de förtroendevaldas uppgifter handlar om strategiska frågor. Det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän där politikerna fokuserar på frågeställningarna vad och när och tjänstemännen på hur och vem. Lomma kommuns styr- och kvalitetssystem kännetecknas av att: Styr- och kvalitetssystemet är väl känt och dokumenterat Övergripande mål och strategier är kända och bildar utgångspunkt för nämndens mål och bedömningar av vad som ska göras och när det ska göras Mätbara mål och styrmått finns på olika nivåer Fördelning av resurser mellan kommunens verksamheter upplevs som rättvis, är stabil över tiden och tar hänsyn till lokala förutsättningar Det finns tydliga samband mellan finansiella mål, nämndernas mål och verksamheternas aktiviteter Det finns god rapporterings- och uppföljningsstruktur Det finns en röd tråd från övergripande mål och strategier till nämndmål och aktiviteter på verksamhetsnivå och arbetsplatsnivå Lomma kommuns styr- och kvalitetssystem omfattar nedanstående delar. 1. Intern kontroll 2. Politiker- och tjänstemannarollen 3. Modell styrdokument 4. Planering och uppföljning 5. Medborgarhänsyn 6. Brukarhänsyn 7. Miljö- och naturhänsyn 8. Säkerhet 3

Mer information om Lomma kommuns styr och kvalitetssystem finns på Lomma kommuns hemsida: http://www.intranet.lomma.se:81/download/18.2e00e48111df384ea4a800035004/ Styr-+och+kvalitetssystem.pdf Kvalitetsdeklarationer En kvalitetsdeklaration är en av kommunen offentligt deklarerad standardnivå där standardnivån beskriver vad medborgarna kan förvänta sig av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, metoder, organisation och kompetens. Syftet är att skapa förtroende för kommunens verksamhet hos kommuninvånarna genom att tydliggöra tjänsterna och garantera en viss nivå samt att åtgärda de brister som uppstår i verksamheten. Kvalitetsdeklarationerna ska vara: Relevanta de skall ha tydlig koppling till medborgarnas behov av service och ha fokus på det som är intressant för medborgarna. Meningsfulla de skall beskriva garantierna utifrån medborgarnas synvinkel. Enkla de skall beskrivas enkelt och tydligt. Mätbara hur väl de uppfylls skall kunna mätas direkt i verksamheten eller genom brukarundersökningar. Uppföljningsbara system måste finnas för en kontinuerlig uppföljning. Publicerbara de ska publiceras på olika sätt och spridas brett. Utvärderas och förbättras det skall finnas system för utvärdering och förbättring. Kvalitetsdeklarationerna har ett antal gemensamma nämnare - kvalitetsindikatorer. Kvalitetsindikatorer är ett sätt att belysa flera aspekter av kvalitet i sociala tjänster. Följande gemensamma kvalitetsindikatorer ska vara vägledande för alla sociala tjänster: Delaktighet Bemötande Tillgänglighet Valmöjligheter Handläggning och dokumentation Rättssäkerhet Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för socialförvaltningens internkontroll. Kvalitetsdeklarationer utarbetas i dialog med brukare, medarbetare och politiker. Socialnämnden fastställer kvalitetsdeklarationer efter hörande hos kommunstyrelsen och ingår som en del i nämndsplanen. Verksamhetschef ansvarar för att kvalitetsdeklarationerna är kända av personal och brukare, och att verksamheten lever upp till dem. 4

Socialförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är en del av Lomma kommuns styr- och kvalitetssystem. Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet inom socialtjänsten Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger: Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 innehåller motsvarande bestämmelse. Kravet på god kvalitet gäller både enskild och offentlig verksamhet inom socialtjänsten. Kvalitetsbegreppet omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer: strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), och LSS. Det finns också föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Medborgare och den enskilde klienten/brukaren förväntar sig att få adekvat stöd och hjälp av god kvalitet. Ledningssystemet säkerställer att socialtjänsten utvecklar tjänster med god kvalitet, i enlighet med gällande regelverk. God kvalitet inom socialtjänstens verksamhet innefattar bland annat rättssäkerhet, bemötande, delaktighet och att socialtjänstens insatser ges i enlighet med de mål och övriga bestämmelser som socialtjänstlagen anger. För att kunna få kunskap om, och utveckla kvaliteten i verksamheten och att kunna bedöma resultaten krävs metoder för uppföljning och utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete. Ledningssystemet innehåller en struktur för att styra, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. sfördelningen för kvalitetsarbetet fastställs och personalen görs delaktig i kvalitetsarbetet. Nedanstående beskrivning av ledningssystemet ligger till grund för det systematiska kvalitetsoch utvecklingsarbetet inom Lomma kommuns socialtjänst. Socialnämnden ansvarar för ledningen av socialtjänsten och att inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta innebär att socialnämnden ska: Fastställa mål i enlighet med fullmäktiges övergripande mål och riktlinjer och kvalitetsindikatorer för kvalitetsdeklarationer Följa upp och utvärdera dessa mål Förvaltningschef bär det direkta ansvaret för att avsikten med kvalitetsutvecklingen omsätts i praktisk handling. 5

Verksamhetschef är ansvarig för kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt att ge information om resultatet till medarbetare inom sitt verksamhetsområde. et för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete förutsätter även befogenheter för att vidta åtgärder. Samtliga chefer och arbetsledare har till uppgift att arbeta med de kvalitetsfrågor som finns inom respektive ansvarsnivå. Stödresurser i det systematiska kvalitetsarbetet är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. Stödresurserna ska arbeta på uppdrag av förvaltningschef, verksamhetschef och planerings- och beställarchef. Externa entreprenörer är ansvariga för kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt att ge information om resultatet till sina medarbetare inom sitt verksamhetsområde. Externa entreprenörer är ansvariga för att informera Lomma kommun om resultat av kvalitetsuppföljningar. De områden som lyfts fram i SOSFS 2006:11 som är viktiga i det systematiska kvalitetsarbetet är: Kvalitetssäkring av sociala tjänster Tillgänglighet Samarbete - samverkan Handläggning och dokumentation Fel och brister i verksamheten Synpunkter och klagomål på verksamheten Personal- och kompetensförsörjning Försörjning av varor och tjänster Uppföljning och utvärdering av verksamheten Nedan följer en genomgång och precisering av ovanstående punkter. 6

Kvalitetssäkring av de viktigaste sociala tjänsterna och arbetsprocesserna SOSFS 2006:11, Allmänna råd 4 kap 1 st. För att, i enlighet med 3 kap. 3 tredje stycket SoL och 6 första stycket LSS, garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet bör ledningssystemet säkerställa att de viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande arbetsprocesser beskrivs. Det systematiska kvalitetsarbetet bör även omfatta analyser av hur tjänsterna svarar mot enskilda och gruppers behov samt mot lagstiftningens krav. Resultatet av analyserna samt forskning och erfarenhet från bl.a. tillsynsverksamhet bör ligga till Beskrivning Det finns flera skäl att beskriva de viktigaste sociala tjänsterna med tillhörande arbetsprocesser. Både ur medborgarperspektiv och brukarperspektiv är det en demokratisk rättighet att känna till och förstå hur socialtjänsten arbetar och vad man kan förvänta sig av socialtjänsten. Det ökar brukarens möjligheter till aktiva val, inflytande och delaktighet. Sociala tjänster ska svara mot enskilda och gruppers behov samt mot lagstiftningens krav. Att beskriva arbetsprocesser är ett stöd för nyanställd personal, ökar rättssäkerheten för brukaren, ger möjlighet att identifiera och säkra delar i tjänsten som är problematiska samt möjlighet att identifiera onödiga led som minskar effektiviteten. När tjänsterna är tydligt beskrivna är de också möjliga att följa upp och utvärdera, vilket underlättar ett fortsatt kvalitetsarbete. Lomma kommun har antagit ett antal kvalitetsdeklarationer som ett sätt att beskriva de viktigaste sociala tjänsterna. Dessa har utarbetats i samarbete med brukare, medarbetare och politiker. Hur Processkartläggningar ska finnas på viktiga eller vanligt förekommande tjänster som till exempel: Myndighetsprocesser Utredning och beslut Ekonomiskt bistånd Särskilt boende Akut- eller behandlingsplacering Familjehem 7

Utförarprocesser Information och uppsökande verksamhet Hemtjänst Daglig verksamhet Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för socialförvaltningens internkontroll. Verksamhetschef ansvarar för att beskriva de viktigaste sociala tjänsterna och dess processer. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. Tillgänglighet SOSFS 2006:11, Allmänna råd 4 kap För att, i enlighet med 3 kap. 3 tredje stycket SoL och 6 första stycket LSS, garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet bör ledningssystemet säkerställa att det finns arbetsformer för hur verksamheten ska göras tillgänglig. Med tillgänglighet avses bl.a. tillgänglighet till lokaler och byggnader, hur besök och andra kontakter organiseras och hur information om verksamheten ges. Beskrivning Sociala tjänster ska vara lättillgängliga. Begreppet tillgänglighet ska tolkas i vid bemärkelse. Det innefattar bland annat hur lokaler anpassas för personer med funktionsnedsättning, hur besök, hembesök och andra kontakter organiseras, väntetider och hur information ges. Nämnden försäkrar sig genom ledningssystemet att det finns arbetsformer för hur verksamheterna görs tillgängliga. För att kunna göra tjänsterna optimalt tillgängliga krävs det kunskap om målgruppens behov. Det är angeläget att undersöka vad målgrupper och medborgare anser om tillgängligheten. Hur Kvalitetsdeklaration för tillgänglighet Använda lokaler som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Kontaktperson finns utsedd på socialförvaltningen för handikappfrågor Planering för förändrade/utökade behov av lokaler Bostads- och lokalförsörjningsplan Delta aktivt i kommunens samhällsplanering Kvalitetsnyckeltal beträffande väntetid mellan beslut och verkställighet Kommunala handikapprådet/ Kommunala pensionärsrådet Informationsplan Metod för granskning av tryckt information 8

Metod för granskning av information via webben Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för socialförvaltningens internkontroll. Central mätning i hela Lomma kommun görs regelbundet beträffande tillgänglighet. Förvaltningschef har det övergripande ansvaret för socialförvaltningens tillgänglighetsfrågor. Verksamhetschef ansvarar för verksamheternas tillgänglighetsfrågor. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. Samarbete och samverkan SOSFS 2006:11, Föreskrifter 4 kap. 1 Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner som tydliggör 1. ansvaret för samarbete, internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t.ex. överföring av information, och 2. hur samverkan ska bedrivas såväl internt, inom och mellan nämnder, som externt med myndigheter och andra aktörer, med beaktande av bestämmelser i Beskrivning Många som kommer i kontakt med socialtjänsten har sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt, inom och mellan nämnder, som externt med andra myndigheter och aktörer. Samverkansskyldigheten på socialtjänstens område regleras i olika lagar och föreskrifter, bl.a. Förvaltningslagen (FL), SoL, LSS. Samverkan är ofta en förutsättning för att den enskilde ska få det stöd som motsvarar hennes eller hans behov. Därför är det en nödvändig faktor för att uppnå kvalitet i verksamheten. Hur Rutiner för internt samarbete kring vårdtagaren/klienten/brukaren myndighet utförare Rutiner, avtal och överenskommelser om samverkan med andra myndigheter FK, Region Skåne etc Överenskommelser om samverkan med externa entreprenörer Rutin för vårdplanering Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för socialförvaltningens internkontroll. Förvaltningschef ansvarar för att avtal skrivs. 9

Verksamhetschef ansvarar för att rutiner finns för samverkan och samarbete. Planerings- och beställarchef ansvarar för samverkan med externa entreprenörer. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. 10

Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda SOSFS 2006:11, Föreskrifter 4 kap. 2 Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för 1. handläggning och dokumentation av ett ärende, 2. dokumentation av genomförandet av en beslutad insats, 3. hur uppgifter ska lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats, i förekommande fall efter prövning enligt bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) och bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL eller LSS, och 4. uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Beskrivning Handläggning och dokumentation av ett ärende, dokumentation av genomförandet av beslutad insats och uppgiftslämnande mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats regleras av olika lagar, förordningar och föreskrifter. Handläggning och dokumentation ska ske på ett sätt som garanterar rättssäkerhet för individen. Hur Rutiner för handläggning och dokumentation av ett ärende, myndighetsutövning och utförande Vägledning genom SOSFS 2006:5 Vägledning genom Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Rutin för överlämnande myndighet utförare genom ProCapita datastöd. Rutin för uppföljning av beslutade insatser Rutin för överklagande Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för förvaltningens internkontroll. Verksamhetschef ansvarar för att det finns rutiner för handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. 11

Fel och brister i verksamheten SOSFS 2006:11, Föreskrifter 4 kap. 3 1 st Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp. De erfarenheter som gjorts i samband med uppkomna fel och brister ska utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivning Nämnden säkerställer genom ledningssystemet att det finns rutiner för hantering av fel och brister. Utgångspunkten ska vara att identifiera och åtgärda strukturella brister och brister i verksamhetens rutiner. Syftet med detta är att lära av misstagen. Ledningen ska verka för ett klimat som uppmuntrar och stödjer denna del av kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet ska utgå från ett brukarperspektiv. All personal behöver vara involverad och delaktig. Möjlighet till kontroll av eget utfört arbete, identifiering och rapportering av fel och brister ska vara självklara delar i personalens dagliga arbete. Hur Avvikelsehanteringssystem ska finnas Rutin för avvikelsehantering (fel och brister) som underlag för förbättring Rutin för Lex Sarah som underlag för förbättring Kollegiegranskning Externa entreprenörers avvikelsehanteringssystem regleras i avtal. Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för förvaltningens internkontroll. Sammanställning av avvikelserapporter lämnas årligen till SN Information till alla nyanställda om avvikelsesystemet och Lex Sarah Verksamhetschef ansvarar för att all personal har kunskap om rutinerna för avvikelserapportering och Lex Sarah, att avvikelser följs upp, utreds och åtgärdas. Planerings- och beställarchef ansvarar för att avvikelsehantering regleras i avtal med externa entreprenörer. Verksamhetschef ansvarar för att det finns ett välfungerande avvikelsehanteringssystem. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. 12

Synpunkter och klagomål på verksamheten SOSFS 2006:11, Föreskrifter 4 kap. 4 Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda samt från t.ex. myndigheter och organisationer för att 1. förebygga fel och brister, 2. utveckla verksamheten, och 3. identifiera nya eller ej tillgodosedda behov Beskrivning Möjligheten att lämna synpunkter på socialtjänstens verksamhet har en demokratisk dimension, att fånga in medborgarnas åsikter om kommunala tjänster och förmedla till politiker. För att hanteringen av synpunkter och klagomål ska leda till höjd kvalitet och säkerhet ska det finnas rutiner för att samla in och använda denna information. Det ska vara enkelt att lämna synpunkter och man ska kunna göra det på flera olika sätt. Hur Rutin för synpunkts- och klagomålshanteringssystem LUKAS Möjlighet för socialtjänsten att använda Lommapanelen, fokusgrupper mm Externa entreprenörers synpunkts- och klagomålshanteringssystem regleras i avtal. Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för socialförvaltningens internkontroll. Publicering av synpunkter och svar på Lomma kommuns hemsida Verksamhetschef ansvarar för att medarbetare har kunskap om LUKAS och att synpunkter på verksamheten tas emot och används som ett kvalitetsförbättringsverktyg. Planerings- och beställarchef ansvarar för att synpunkts- och klagomålshanteringssystem regleras i avtal med externa entreprenörer. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. Personal- och kompetensförsörjning SOSFS 2006:11, Föreskrifter 4 kap. 5 Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att 1. det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag, 2. personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna, och 3. personalen ges förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom 13

Beskrivning Då brukare ofta befinner sig i ett utsatt läge, när det gäller t.ex. hälsa, ekonomi eller egen förmåga att driva sina egna intressen, är det viktigt att det finns rutiner som säkrar både bemanning och kompetens. Socialtjänstens kompetens är ytterst ett rättvise- och rättssäkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Hur Rekrytering Introduktion Nyckeltal bemanningsvolym Kvalitetsnyckeltal om personalens kompetens Individuella kompetensutvecklingsplaner Årliga utvecklingssamtal Lokalt samverkansavtal Externa entreprenörers personal- och kompetensförsörjning regleras i avtal. Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för socialförvaltningens internkontroll. Rapportering av kvalitetsnyckeltal till SN årligen Verksamhetschef ansvarar för att all anställd personal ska ha adekvat kompetens och att det finns den bemanning som behövs för att kunna genomföra nämndens uppdrag. Med adekvat kompetens innebär inte endast yrkeskompetens utan även kunskaper i att kommunicera och att dokumentera. Planerings- och beställarchef ansvarar för att personal- och kompetensförsörjning regleras i avtal med externa entreprenörer. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. Upphandling av varor och tjänster SOSFS 2006:11, Allmänna råd För att, i enlighet med 3 kap. 3 tredje stycket SoL och 6 första stycket LSS, garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet bör ledningssystemet säkerställa att det vid formuleringen av kriterier inför en upphandling särskilt uppmärksammas sådana kriterier som bidrar till att de varor och tjänster som tillhandahålls är av god kvalitet. Beskrivning Socialnämnden ska försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i verksamheter som läggs ut på driftsentreprenad eller enskilt bedriven verksamhet. Det ska i förfrågningsunderlagen framgå vilka krav man ställer på att enskild verksamhet och driftsentreprenad bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta gäller både upphandling av 14

varor och tjänster. Nämnden ska också ha rutiner för att följa upp att enskild verksamhet uppfyller de krav som ställs i samband med upphandlingen. 15

Hur Rutiner att följa upp att enskild verksamhet eller verksamhet på entreprenad uppfyller de krav som ställdes i samband med upphandlingen. Rutiner för att säkra användning av varor som t.ex. informations- och datasystem och att bruksanvisningar ska finnas tillgängliga. Rutinen ska även omfatta utbildning av personal. Uppföljning Uppföljning sker inom ramen för socialförvaltningens internkontroll. Avtalsuppföljningar I de avtal som socialnämnden beslutar ingå, t.ex. med entreprenörer, ansvarar socialnämnden för att teckna avtal. I de avtal som förvaltningschefen beslutar ingå, t.ex. med entreprenörer, ansvarar förvaltningschefen för att teckna avtal. Planerings- och beställarchef har ansvar att följa upp avtal med entreprenörer upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), samt leverantörer godkända enligt lagen om valfrihet (LOV). Verksamhetschef ansvarar för att inköp av varor och tjänster sker enligt Lomma kommuns upphandlingsavtal. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare, administrativ enhet och upphandlingsbolaget Kommunupphandling Syd. Uppföljning och utvärdering av verksamheten SOSFS 2006:11, Föreskrift 4 kap. 6 1 st Ledningssystemet ska säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Beskrivning Socialnämnden har ansvar för att säkerställa att både verksamheten och ledningssystemet följs upp och utvärderas. För att kunna följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Denna egenkontroll avser en regelbunden uppföljning av verksamhetens planering, resultat och utveckling. Uppföljningen ska ge information om: Brukarnas förväntningar och upplevelser av kvalitet De sociala tjänsternas innehåll och resultat Verksamheternas processer och hur de uppfyller gällande mål och lagstiftningens krav Personalens uppfattning om sin arbetssituation och andra förutsättningar för att utföra socialtjänstens uppgifter 16

Denna del av kvalitetsarbetet ger information om hur väl målen har uppfyllts och kunskap om när nya mål ska antas. Detta ger också en koppling till nämndens budget och verksamhetsplanering. 17

Hur Genom att socialnämndens system för kvalitet är en del av Lomma kommuns styr- och kvalitetssystem. Använda kommungemensam metod för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. (RYC). Medarbetarenkät genomförs regelbundet. Brukarundersökningar, brukardialoger Externa entreprenörers uppföljning och utvärdering av verksamheten regleras i avtal. Förvaltningschef ansvarar för att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetschefer är ansvariga för systematisk uppföljning och utvärdering av sin respektive verksamhet. Planerings- och beställarchef ansvarar för att uppföljning och utvärdering regleras i avtal med externa entreprenörer. Kvalitetsstrateg har ansvar för information om resultat till brukare och medborgare. Stödresurser är kvalitetsstrateg, utvecklingsledare och administrativ enhet. 18