Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete



Relevanta dokument
Ledningssystem för god kvalitet

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Policys. Vård och omsorg

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Kvalitetsberättelse för 2017

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Kvalitet inom äldreomsorgen

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Patientsäkerhetsberättelse

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

Nya föreskrifter och allmänna råd

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Kvalitetsuppföljning av hemtjänstinsatser

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

SOSFS 2011:9 ersätter

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Rutiner för f r samverkan

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Riktlinje gällande klagomål och synpunkter

Avvikelser och Lex Sarah. Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare)

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Uppföljning Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Ersätter Ska revideras senast Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Uppföljning Bromma Personlig assistans

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för riskanalys

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Patientsäkerhetsberättelse

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

Transkript:

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11

1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument 3 Ledning och planering sid 7 Mål, Balanserat styrkort, Rutiner 4 Resurser och stöd sid 8 Medarbetare, bemanning 5 Systematiskt förbättringsarbete sid 10 Sid 2 av 11

1. Information om ledningssystemet 1.1 Syfte Verksamheten ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheten kvalitet. (SOSFS 2011:9) 1.2 Ledningssystemets omfattning Personligt ombuds ledningssystem ingår som en del i Bräcke Diakonis övergripande ledningssystem. Enheten ingår i huvudprocessen Psykiatri, som är en av sex huvudprocesser (Affär- och avtal, Hälso- och sjukvård, Äldreomsorg, Funktionshinder, Psykiatri och Rehabilitering). Lednings- och stödprocesserna är dessa gemensamma för hela organisationen. Ledningssystemet omfattar: Ansvar Processer och rutiner Samverkan Dokumentation Systematiskt förbättringsarbete hantering av avvikelser m.m. Egenkontroll Personligt ombuds ledningssystem beskriver arbetet med mål, arbetsrutiner, vilka resurser som behövs och hur resultaten följs upp och analyseras. Alla medarbetare ska vara medvetna om: Vad som ska göras och varför det ska göras Hur det ska göras och med vilka resurser ska det göras Vem som ska göra vad, vad resultatet skall bli Hur utvärderas och förbättras verksamheten 1.3 Personligt ombuds uppdrag De personliga ombuden arbetar på klientens uppdrag har en fristående ställning i förhållande till myndigheter arbetar under sekretess Sid 3 av 11

Vad gör ett personligt ombud? Tillsammans med uppdragsgivaren identifiera och formulera dennes behov av vård, stöd och service. Tillsammans med uppdragsgivaren se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. Vara ett stöd för uppdragsgivaen i kontakt med myndigheter etc. 1.4 Personligt ombuds processer Affärsprocess Genomförandeprocess Uppföljningsprocess Lednings- och stödprocesser är gemensamma för hela Bräcke Diakoni Processägare: Enhetschef Personligt ombud Ledningsprocesser Affärsprocess Genomförande process Uppföljningsprocess Stödprocesser Blanketter 1.5 Personligt ombuds intressenter Uppdragsgivare Brukarorganisationer Socialtjänsten Hälso- sjukvården Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Samverkansgrupper Politiker Interna intressenter Sid 4 av 11

1.6 Kund (för vem vi gör arbetet) Betalande kunder Nyttjande kunder Sid 5 av 11

2. Dokumentstyrning Alla dokument som ingår i ledningssystemet finns registrerade i en dokumentförteckning. I den övergripande dokumentstyrningsrutinen finns instruktioner för utformning, revisionshantering, granskning och godkännande av dokument. 2.1 Styrande dokument som reglerar verksamheten Meddelandeblad Nr 14/00, Nr 5/2011 Övergripande policydokument Rutiner (övergripande+lokala) Avtal Göteborgs stad, Härryda kommun och Mölndals stad Policys är en av våra ledningsprocesser. Policyn illustrerar tillsammans Bräcke Diakonis värderingar och arbetssätt. Tillsammans med övriga ledningsprocesser används policies för att nå Bräcke Diakonis vision. 2.1.1 Bräcke Diakonis policys: 1. Kvalitetspolicy 2. Mångfaldspolicy 3. Tillgänglighetspolicy 4. Press- och informationspolicy 5. Policy ang. hot och våld 6. Rese- och trafiksäkerhetspolicy 7. Miljöpolicy 8. Inköpspolicy 9. Internet- och e-postpolicy 10. Personalpolicy 11. Ledarskapsidé 12. Rekryteringspolicy 13. Lönepolicy 14. Arbetsmiljöpolicy 15. Policy ang. utvecklingssamtal 16. Hälsa & friskvårdspolicy 17. Policy ang. rökning Sid 6 av 11

3. Ledning och planering Grundläggande Ledningsaktivitet innebär att ansvara för en väl fungerande verksamhet. 3.1 Mål Styrdokument är en av våra övergripande ledningsprocesser. I 4 kap 3 SOSFS 2011:9 anges att den som bedriver verksamheten för varje process ska identifiera de aktiviteter som ingår i processen och bestämma deras inbördes ordning Våra mätbara mål har dokumenterats i Bräcke Diakonis balanserade styrkort. Det övergripande styrkortet har brutits ner till ett särskilt styrkort för Personligt ombud. 3.1.1 Balanserat styrkort Visionen för Bräcke Diakoni inkl. Personligt ombud Bräcke Diakoni erbjuder vård och omsorg utan vinstsyfte, byggd på viljan att se och kraften att förändra Det balanserade styrkortet har fem perspektiv 1. Kund 2. Arbetssätt 3. Förnyelse och utveckling 4. Medarbetare 5. Ekonomi 3.2 Rutiner För att säkerställa att vi utför aktiviteterna på ett vedertaget sätt har vi tagit fram ett antal rutiner. Dessa revideras regelbundet. Rutin för prioritering och utveckling av ledningssystem Rutin för upprättande av rutiner och instruktioner Rutin för hantering av avvikelser, systembrister och goda exempel Rutin för ifyllande av avvikelseblankett + blankett Rutin vid hot och våld Rutin för anmälan vid misstanke/oro om att barn far illa Rutin för att synliggöra uppdragsgivares barn Rutin/checklista för registrering av uppdrag Rutin för samtyckesblankett + blankett Rutin för registrering i verksamhetssystemet Rutin för tydliga samtal med professionella Rutin för förhållningssätt i mötet m uppdragsgivaren Sid 7 av 11

Rutin för hantering av mobiltelefoner Rutin för hantering av västtrafikkort Rutin för vägledning av suicidnära uppdragsgivare Rutin för överklagande Rutin för avslut Rutin för bemötande av utsatthet i nära relationer Rutin vid sjukdom Rutin för kollegial handledning 4. Resurser och stöd 4.1 Medarbetaren - den viktigaste resursen För att en organisation ska klara av sitt uppdrag krävs olika typer av resurser och stöd. Den i särklass viktigaste resursen är medarbetaren. Därför är rätt stöd till medarbetare viktigt. Det ställer krav på en utförlig introduktion och handledning, god kommunikation, samt kontinuerlig kompetensutveckling. Det ställer också krav på ett gott ledarskap och en trivsam arbetsmiljö. Till resurs och stöd hör förstås också varor och tjänster som ska upphandlas och hanteras på ett effektivt, ekonomiskt och miljövänligt sätt. Organisatorisk hemvist Personligt ombud ingår i området Rehab & Psykiatri Enhetschef Samordnare Marklandsgatan Samordnare Norra Ågatan Sid 8 av 11

4.2 Personligt ombuds bemanning Enheten har 21 heltidstjänster bemannade med 24 personer 2 PO har samordnaruppdrag som del i tjänst för information och metodfrågor. 4.2.1 Enhetschef Enhetschefen är direkt underställd områdeschefen. Enhetschefen är arbetsledare inom enheten och har ansvar för alla frågor inom enheten. Enhetschefen ansvarar för: 1. inom ramen för verksamhetens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten 2. ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås 3. ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att arbeta med förbättringsområden. Medarbetarna medverkar genom: 1. framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, 2. risk- och avvikelsehantering, och 3. uppföljning av mål och resultat. Sid 9 av 11

5. Systematiskt förbättringsarbete 5.1 Avvikelser När fel eller avvikelser upptäcks skall dessa rapporteras och åtgärdas enligt fastställda rutiner. Här avses interna avvikelser såväl som systemfel hos t.ex. myndigheter. Alla betydande avvikelser dokumenteras i en avvikelselista där orsak och åtgärder sedan fastställs. Enhetschefen går tillsammans med arbetsgrupp regelbundet igenom listan och beslutar om erforderliga åtgärder. Brukarenkät var 3:e år. 5.2 Synpunkter och klagomål Synpunktshantering syftar till att ta emot klagomål och förbättringsförslag, handlägga dessa och ge svar till de som haft synpunkterna. Förfaringssättet regleras i en övergripande rutin 5.3 Förbättringsprojekt Kvalitet skapas ute i verksamheten och det är viktigt att ett systematiskt förbättringsarbete bedrivs där alla medarbetare är delaktiga. För att ytterligare förbättra detta arbete har verksamheten sedan 2010 ett samarbete med Qulturum, (Jönköpings Läns Landsting utvecklingscentrum). Detta sker genom deltagande i ett program för systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå. Utbildningen bygger på idén om mikrosystemet som platsen där verksamheten och uppdragsgivare möts för att tillsammans skapa förbättringar. Vedertagna metoder och kvalitetsverktyg används. Hittills har Personligt ombud genomfört 3 förbättringsprojekt. 5.4 Uppföljning 5.4.1 Egenkontroll Egenkontroll ingår i den övergripande ledningsprocessen - Uppföljning och förbättring. Egenkontrollen är ett viktigt inslag i vår strävan att förbättra oss. Genom att kontinuerligt följa upp vår verksamhet säkerställer vi att vi uppfyller lagar och förordningar och andra krav. Det skapas också en kvalitetskultur, vilket är betydande för Bräcke Diakonis kvalitetsutveckling och framtid. Sid 10 av 11

Följande aktiviteter ingår i uppföljningen: Analys av inrapporterade avvikelser Brukarundersökningar Inhämtande av synpunkter från intressenter Internrevision av ledningssystemet Uppföljning av BSC 5.4.2 Rapporter Statistik lämnas varje månad utifrån beställarens önskemål. Systemfel/ brister kontinuerligt återförs till respektive enhet/myndighet, dessa rapporteras också i samverkansgruppen. Erfarenhetskonferens Varje år anordnas en erfarenhetskonferens utifrån någon aktuellfråga som har uppmärksamammats under det gångna året. Verksamhetsrapport Årligen uppförs en rapport med sammanställning av det gångna årets arbete där det bl.a lyfts identifierade systembrister. Men också hur samhällets förändringar påverkar målgruppen. Rapport årligen till Länsstyrelsen Socialstyrelsen genomför uppföljningar av verksamheten kontinuerligt Sid 11 av 11