Kognitiv funktion och hälsa på äldre dar

Kognitiv funktion och hälsa på äldre dar Boo Johansson prof. geropsykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Föredragning av underlagsrapport för Pensionsåldersutredningen 2012-02-15//20120315

Ålder och Åldrande? - Biologisk, psykologisk, social ålder (Psykologisk ålder definieras utifrån Individens adaptiva kapacitet eller förmåga att bemästra förändringar i både den inre och yttre miljön.) - Kronologisk ålder - subjektiv ålder - Funktionell ålder - 3rd age 4th age - Medelålders - Yngre-äldre - Äldre-äldre/ - Allra äldsta/mycket gamla - Young-old Old-old Oldest-old/Very old * Gero-forskningen Octogenarians Nonagenarians Centenarians.. 60 70 80 90 100+ * Life-course perspektiv

psykologisk samlingsterm för mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om minne, språk, kunskap och tänkande kognitiv hälsa minne och tankeförmåga normativ term som innefattar en bedömning av individens kognitiva förmågor, men även individens egen bedömning av sina förmågor

Kognitiva domäner/funktioner Fluida förmågor logisk förmåga/problemlösning spatial förmåga, exekutiv funktion psykisk snabbhet/koncentrationsförmåga Kristalliserade/ erfarenhetsbaserade förmågoromsrelaterat Minne språk verbala förmågor pragmatisk problemlösning semantiskt minne kunskapsminne procedurminne arbetsminne episodiskt minne Sensoriskt register

Kognitivt-åldrande paradigm Episodic memory

Åldrande - kognitiv hälsa och funktion: Vad kan vi förvänta oss och varför? Kognitiv funktion Måttstockar olika resultat Tid / Ålder Avstånd från födelse resp. död

Från hjärna till beteende plastiska hjärnan Hjärna/nervsystem - neurobiologiska åldrande- och åldersrelaterade förändringar Kognitiv neuropsykologisk funktion Ekologiskt beteende funktion & bemästring i vardagsliv Neuro-psykologisk funktion Hjärnunderhåll

Hjärna och kognitiv funktion Genetiska effekter och neurobiologiska åldrandeförändringar

Miljö effekter Ung Genetiska och miljömässiga faktorer i ett livslångt utvecklingperspektiv Genetiska förutsättningar Äldre = kognitiva fenotyper

Likhetsindex - Intraklasskorrelationer för olika kognitiva domäner

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Fluida förmågor, inkl. episodiskt minne, psykisk snabbhet Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor Tertiärt åldrande - terminal nedgång Påverkar alla våra kognitiva funktioner

Level of cognitive functioning Ett förenklat paradigm för kognitiv hälsa och funktion relativt tid/ålder Ett mönster som får stöd I tvärsnittsstudier åldersskillnader - generation & födelsekohort effekter Time / Age

Tvärsnittsdata: Sensorisk-Motorisk-Kognitiv funktion Åldersskillnader Baltes & Lindenberger, 1997

Level of cognitive functioning Stora inter-individuella olikheter: Ett något mindre förenklat paradigm för kognitiv hälsa och funktion relativt tid/ålder + Stöd I longitudinella studier av intra-individuell Bibehållna funktioner likväl som Påtagliga försämringar Time / Age

Betydelsen av normativt åldersrelaterade, normativt historie-relaterade och icke-normativa livshändelser.

Kohort skillnader för 6 kognitiva förmågor (from Schaie, 2004).

EX: Kohort effekter Flynn effekten 25 20 H70 Göteborg 15 10 Mental speed Verbal meaning Reasoning Spatial ability 5 0 Kvinnor födda 1906/07 Kvinnor födda 1922

Fig. 2. Age-related results of adjustment for Flynn effect using ELSA data and ML models

Individuella, tvärsnitts- resp. longitudinella förlopp The OCTO Study Intra-individuell stabilitet/förändring vs. Inter-individuella

BMJ 2011

- + - +

Vad kan förklara? Primärt Sekundärt/teritärt åldrande Figur 5

Score Score Score Kognitiva förlopp - individdata Perceptual speed 30 Female B Female D 25 Female E 20 Female F Female H 15 10 Female J Female K Female L 5 Female M Male A 0 85 88 90 92 95 97 99 Female O Female P Age Female Q 35 30 25 20 15 10 5 0 Verbal meaning 85 88 90 92 95 97 99 100 Age Female B Female D Female E Female F Female H Female I Female J Female K Female L Female M Male A Female O Female P Female Q Female R Female S cohort mean 25 20 15 10 5 0 Spatial ability 85 88 90 92 95 97 99 100 Age Female B Female D Female E Female F Female G Female H Female J Female K Female L Female M Male A Female O Female P Female Q Female R Female S cohort mean

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Fluida förmågor, inkl. episodiskt minne, psykisk snabbhet Sekundärt åldrande ohälsa/sjukdomsrelaterat Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor Tertiärt åldrande - terminal nedgång Påverkar alla våra kognitiva funktioner

Ohälsa - sjukdomar med kognitiva effekter: ökad förekomst med stigande ålder Förhöjt blodtryck, Hjärt-kärl sjukdom/stroke Bristtillstånd Depression Diabetes BMI Demenssjukdom Comorbiditet / läkemedelsbiverkan

Cognitive performance in a dementia free sample of 430 participants (aged 80-90 years) in relation to Body Mass Index (BMI) measured in midlife (50-60 years). Cognitive function was examined 30-years later on five occasions at a 2-year interval. 2010

Minne Verbal Effekter av medelålders-bmi för kognitiv funktion hos icke-dementia individer, 80+ vilka följts longitudinellt Two nested models were estimated for each cognitive outcome. A baseline model was run to assess initial status and rates of change for all cognitive measures. The second model is a fully adjusted model including age (continuous vaiable), sex (0 = man, 1 = woman), education (continuous vaiable), smoking (0 = never smoked, 1 = ever smoked), alcohol consumption (0 = never, 1 = ever), hypertension (0 = no hypertension, 1 = hypertension), diabetes (0 = no diabetes, 1 = diabetes), stroke (0 = no stroke, 1 = stroke), and BMI (continuous vaiable). Both models are examined separately for the sexes

Demenssjukdom: största hotet mot bevarad kognitiv hälsa

Perceptual Speed Spatial Ability Kognitiva förlopp relaterade till överlevnad och incident demens 80 H70 data 80 70 60 70 50 40 60 30 20 70 75 80 85 90 95 100 50 Age 80 40 70 60 30 50 40 20 70 75 80 85 90 95 100 30 Age 20 70 75 80 85 90 95 100 Age

Kognitiv reserv Normalt MCI Demens 0 Tid från 50 100 födelse 50 Tid 90 från död 20 0

Cognitive Reserve Cognitively intact Mild cognitive impairment PROTECTIVE FACTORS Modifiers RISK FACTORS Dementia 0 50 90 Long-term short-term modifiers: The life course epi approach

Tidpunkt för accelererad kognitiv försämring innan demensdiagnos 6 years 9 years 12 years

Test performance 80 70 60 50 40 30 20 70 75 80 85 Age 90 95 100 Kognitiv reserv: Medierar effekten av patologiska förändringar ( BRAIN RESERVE ) för kognitiva funktioner --- Utbildning Yrke med komplexa krav Fritid med intellektuellt engagemang Meets diagnostic criteria Degree of pathology genetic susceptipility Stern, Neuropsychologia, 2009

Kaskadmodellen (J. Birren) Primärt / Normalt åldrande Fluida förmågor, inkl. episodiskt minne, psykisk snabbhet Sekundärt åldrande sjukdomsrelaterat Kristalliserade/erfarenhetsbaserade förmågor Tertiärt åldrande - terminal nedgång Påverkar alla våra kognitiva funktioner

Tid innan död för accelererad kognitiv nedgång 14.8 (10.8, 16.6) 7.8 (6.3, 10.6) 6.6 (4.3, 11.7) Change point modeling Thorvaldsson, V., Hofer, S. M., Berg, S., Skoog, I., Sacuiu, S., & Johansson, B. (2008). Onset of terminal decline in cognitive abilities in non-demented individuals. Neurology. Figur 6

Kognition - vardagsliv

Den sociala kontexten: livsfaser med skilda förväntningar och krav Utgångspunkt: Det dagliga livets krav på kognitiva funktioner ekologisk relevans behålla tillräcklig kognitiv hälsa försök hänga med planera för senare motivations- och attityd viktigare kognitiv ekonomisering syfte och mening avgörande kriterier för engagemang Social-kognitivt åldrande

Andel med stabil, förbättrad resp. försämrad kognitiv funktion i olika åldersintervall

Adult age differences in a variety of cognitive abilities are well documented, and many of those abilities have been found to be related to success in the workplace and in everyday life. However, increased age is seldom associated with lower levels of real-world functioning, and the reasons for this lab-life discrepancy are not well understood. Despite the lack of definitive answers.. it will ultimately be valuable to discover why the consequences of age-related cognitive declines are so small. have implications in other areas..and may suggest possibilities for remediation of cognitive disabilities or for the design of interventions to prevent decline.

Why Are There Not Greater Consequences? (A) (B) Seldom need to perform at one s maximum. The basic idea is that what we do in daily life reflects our typical level of functioning, whereas cognitive tests attempt to assess our maximal level of functioning. Shift with age from novel processing to reliance on accumulated knowledge The relative importance of novel problem solving versus accumulated knowledge almost certainly varies as a function of many factors, including type of activity and amount of experience, but there may be very few situations at any age in which there is no advantage of high levels of novel problem-solving ability. continue

(C) (D) Cognition is not the only determinant of success in life. Cognitive ability is clearly not the only determinant of successful functioning in life, and it is certainly possible that some determinants increase with age and offset any age-related declines in cognitive ability. Although plausible, empirical evidence documenting the compensatory nature of these other determinants is currently quite limited. Accommodations. There might be real consequences of the declines, but they are not apparent because of accommodations of the individual or lower environmental pressure

Psykologisk bemästringsmodell för gott åldrande (SOC - Baltes & Baltes, 1980; 1990) Basala förändringar Bemästringsstrategier Utfall Utveckling Åldrande som specialicering Åldersrelaterad försämring av biologisk reservkapacitet Åldersrelaterad förbättring genom erfarenheter Selektion Optimering Kompensation Mer begränsat men fortsatt effektivt leverne

Pensionering och kognition Att lämna arbetslivet pensionering kan ses som en riskfaktor, förenad med ett ökad disuse (se ex. Rohwedder & Willis, 2009; Bonsang, et.al 2010))., dvs. kognitiv pensionering

De få studier som gjorts och där man jämfört personer som fortsätter att arbeta med de som slutar måste tolkas med stor försiktighet (eg. Roberts, et.al, 2011).p.g.a. selektionprocesser relaterade till hälsostatus innan pensioneringen motiv för pensionering egenkontroll/val typ av arbete arbetskrav/kognitiv stimulans

Selektion - det stora metodologiska problemet i studier av pensioneringens eventuella kognitiva effekter Denna oundvikliga omständighet måste ställas i relation till vad resultaten från en randomiserad studie skulle kunna visa, om det var möjligt att genomföra en sådan. Frågan om pensionering kan bidra till försämrad kognition måste behandlas i den vidare kontexten av individuella olikheter och samspel med typ av arbete samt vad pensionering innebär i form av fortsatt kognitiv stimulans.

Om pensionering leder till påtaglig kognitiv disuse finns en påtaglig risk att den kognitiva funktionsnivå kommer att försämras jämfört med personer som fortsätter ett aktivt leverne, vare sig detta innebär fortsatt yrkesverksamhet eller en rik och intellektuellt stimulerande fritid (eg., Agahi, Ahacic, & Parker, 2006).

The effect of retirement on cognitive functioning Coe et.al; 2011 - Data från the US Health and Retirement Study Undersökning av kognitiva effekter av pensionering, mer specifikt den tid man varit pensionär. Test av hypotes om ett möjligt dosrespons samband. Kognitiva domäner: självvärderad minnesförmåga, arbets-, episodminne samt numerisk förmåga. Resultat: inga direkta samband mellan kognitiva förmågor och tid som tjänste-mannapensionär med en genomsnittlig pensionsålder på 60,5 år (S.D. 4,6; range 50-78). Bland arbetare var sambandet snarare positivt vilket tyder på att pensionärstillvaron också kan ha gynnsamma effekter.

Konklusion: Resultaten pekar på att intellektuell stimulans är mer tillgängligt i vissa yrken, medan andra snarare får denna stimulans utanför arbetslivet. Based on the evidence presented here, extended work lives are unlikely to produce sizeable gains in later life cognitive function, especially for blue collar workers. * Den genomsnittliga pensionsåldern var i båda grupperna drygt 60 år, med en variation mellan 50 och drygt 77 år. Den genomsnittliga tiden som pensionär var ca 3 år vilket förhindrar slutsatser om mer långvariga effekter.

Main strength of the Whitehall II study: one of the few large-scale studies with pre- and postretirement measures of cognition, allowing the examination of retirement as an independent predictor of cognitive performance. Ages 38-67 at baseline and 42-67 at follow-up for 470 who retired and 1561 still at work over the ~5 years as London-based Civil Servants Many studies of cognitive ageing recruit participants at retirement age (typically 65 years) and have not followed individuals through retirement itself.

Table 3 shows regression coefficients representing change in cognitive test scores (negative coefficients representing less improvement with respect to those still working) per unit change in the independent variable (retirement vs working). There was a general trend for retirees to show less improvement in cognitive performance compared with working individuals. The only statistically significant association was found for AH4 performance. Here, retirees showed an average improvement that was 0.7 T-score standardised points slower than those who remained in work. Importantly, these results are independent of pre-retirement cognitive function.

Our results cannot be taken as support for the disuse hypothesis; offer an intriguing suggestion that retirement may be followed by lower cognitive function, no indication of a dose-response effect for cognitive test performance in relation to time spent in retirement. requires further research and longer follow-up.

Några slutsatser Livskoppsperspektivet betonar att åldrande och åldersrelaterade förändringar måste förstås som ett livslångt samspel mellan genetiska och miljömässiga faktorer. Den yttre miljöns effekter kan observeras i skillnader mellan generationer och födelsekohorter. Kronologisk ålder blir med stigande ålder en allt sämre prediktor för individens kognitiva funktion och hälsa. På populationsnivå ses mer påtagliga kognitiva förändringar i olika tester först efter 80-årsåldern. Interindividuella olikheter tenderar snarare att öka under åldrandet.

Primärt åldrande har en begränsad effekt på kognitiv funktion, särskilt om man beaktar de kompensatoriska möjligheter som här finns för att minska de negativa effekterna. Effekterna av sekundärt åldrande (sjukdom och ohälsa) ökar med stigande ålder och har mer påtagliga kognitiva effekter, vilket särskilt ses vid demenssjukdom men även vid många andra sjukdomar med neuropsykologisk påverkan. Terminal nedgång beror på en de-vitalisering som ger en generell negativ effekt på alla kognitiva funktioner, flera år före död och oberoende av tidpunkt för död.

Kognitiva funktioner påverkas i olika grad av åldrandeförändringar. Psykisk snabbhet, fluida förmågor samt episodminne är mest påverkade. Erfarenhetsbaserade förmågor kan även förbättras under åldrandet. Åldersrelaterade förändringar som dokumenteras i specifika neuropsykologiska och kognitiva tester tillåter mer sällan utnyttjandet av bemästringsstrategier med selektion och kompensation som bidrar till att upprätthålla tillräcklig funktionsnivå i vardagslivet. Även om reservkapaciteten generellt minskar så är kraven på maximal prestation inom en viss kognitiv domän annorlunda i en testsituation. I vardagslivet fordras ofta mer integrerande kognitiv kompetens där erfarenhet kan kompensera andra brister.

Yrkesliv och fritid - vårt vardagsliv - stimulerar genom intellektuell belastning i olika grad kognitiva funktioner. En bra matchningen mellan individens förmåga och dessa krav kan ge fortsatt positiv kognitiv utveckling högt upp i åren. Risken med för låg belastning är kognitiv pensionering. Begreppen use it or loose it respektive disuse används för att betona ett riskscenario för kognitiv hälsa under åldrandet. Evidens saknas för att pensionering i sig ger kognitiv försämring beror på typ av fd. arbete och hur pensionärstillvaron blir