Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen sedan undersökningen startade år 2000. Konjunkturindikatorn för hela landet ökar från 25 till 32, vilket också är en rekordnotering. I takt med ökad tillväxt i näringslivet fortsätter också arbetsmarknaden att stärkas tydligt under fjärde kvartalet i Stockholm. Sysselsättningen förväntas fortsätta att öka under årets första kvartal och de nya jobben kommer främst i byggindustrin, handeln med motorfordon och uppdragsverksamheten. Tillverkningsindustrin stärks ordentligt med högsta tillväxttakten på tio år. Vid sidan av en redan stark hemmamarknad förbättras också exportmarknaden under fjärde kvartalet. Produktionsvolymen, orderingång och lönsamhet ökar och företagen rekryterar mer arbetskraft. Uppdragsverksamheten stärks kraftigt under fjärde kvartalet med högsta tillväxttakten sedan år 2006. Efterfrågan på företagens tjänster ökar, priser och lönsamhet stiger och nyanställningar tar fart igen. Förväntningarna för årets första kvartal är fortsatt positiva. www.chamber.se Västra Trädgårdsgatan 9 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00 Fax: 08 566 316 00 Ansvarig ekonomisk analys: Ansvarig kommunikation: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se
KONJUNKTUREN Konjunkturen i Stockholms län fortsätter att utvecklas starkt under fjärde kvartalet år 2010. Att konjunkturindikatorn 1 ökar från 33 till 40 innebär att Stockholms näringsliv har högsta tillväxttakten sedan undersökningen startade år 2000. Den finansiella krisen bidrog starkt till den snabba försämringen av ekonomin i Stockholm, men regionen har återhämtat sig fort och ser kvartalsmässigt ut att konsekvent ha klarat sig lindrigare jämfört med övriga riket under den senaste lågkonjunkturen. Konjunkturindikatorns nivå på 40 kan jämföras med tidigare rekordnoteringen från år 2007 på 35 och med genomsnittet sedan år 2000 på 12. Konjunkturindikatorn för riket som helhet ökar från 25 till 32, vilket också är rekordnotering. Stockholms län bidrar tydligt till att stärka hela Sveriges ekonomi. Utvecklingen för de olika branscherna är genomgående positiv även om tillväxttakten kan variera. Uppdragsverksamheten, som är Stockholms största sektor, mäter fortsatt kraftig tillväxt med ökad efterfrågan och förbättrad lönsamhet. Efter trög vändning har byggindustrin nu tagit ordentlig fart med kraftigt ökad orderstock, ökat byggande och fler nyanställningar. Tillverkningsindustrin stärks kraftigt under kvartalet när framför allt förutsättningarna på exportmarknaden förbättras. Handeln bibehåller samma starka tillväxttakt som tidigare och samtliga delbranscherna förbättras även om utsikterna för framtiden varierar. Sällanköpsvaruhandeln fortsätter att stärkas om än i något långsammare takt än tidigare, med fortsatt ökad försäljningsvolym. Handeln med motorfordon fortsätter att stärkas kraftigt under kvartalet och förväntningarna framöver är fortsatt positiva. Livsmedelshandeln växer visserligen något, men i långsammare takt än kvartalet före. Partihandeln fortsätter att utvecklas positivt under kvartalet med ökad försäljningsvolym och ökade nyanställningar. Databranschen fortsätter att stärkas, men i betydligt långsammare takt än tidigare och nyanställningar stannar av. Konjunkturen i Stockholm fortsätter att stärkas ytterligare under årets fjärde kvartal och tillväxttakten är den högsta för näringslivet sedan undersökningen startade år 2000. Stark framtidstro, ökad stabilitet och stark efterfrågan på både hemma- och exportmarknaden bidrar till den positiva utvecklingen som helhet. Konjunkturindikator för Stockholms län 1 Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikatorer. Den ger vägledning om hur konjunkturen utvecklas för näringslivet i stort. Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två till tre nyckelfrågor, enligt en EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 2
SYSSELSÄTTNINGEN I takt med att konjunkturen i Stockholms län fortsätter att kraftigt förbättras fortsätter också sysselsättningen att öka betydligt under fjärde kvartalet. För det samlade näringslivet uppnår sysselsättningen under kvartalet ett nettotal 2 på 24, vilket är samma som prognostiserades inför kvartalet och dessutom en förbättring jämfört med kvartalet före då nettotalet mätte 16. Antalet anställda har nu ökat tre kvartal i följd. I likhet med att konjunkturen snabbt vände ned år 2008 skedde då också skiftet från nyanställningar till nedskärningar fort inom näringslivet. Att utvecklingen nu bekräftar att konjunkturen är ordentligt stark igen behöver vanligtvis inte innebära att sysselsättningen per automatik ökar i samma takt. Under åren 2004-2005 hade Stockholms län jobblös tillväxt, alltså att företagens verksamhet ökade utan att sysselsättningen ökade. Stockholms näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn, vars största och viktigaste tillgång är humankapitalet. Företagen försökte därför i så stor utsträckning som möjligt undvika att minska nyckelresursen, personalen, även om verksamheten minskade. När efterfrågan på tjänsterna åter ökade fanns redan överkapacitet inom företagen i form av arbetskraft, vilket ledde till att det tog tid innan företagen hade behov av att nyanställa igen. Under den senaste konjunkturomställningen från nedgång till uppgång har dock arbetsmarknaden återhämtat sig relativt fort och perioden med jobblös tillväxt tycks ha blivit betydligt kortare än vad som var fallet för fem, sex år sedan vid förra konjunkturcykeln. Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning Tidigare personalnedskärningar i byggindustrin har skiftat om till nyanställningar och antalet anställda fortsätter, i enlighet med förväntningarna, att öka kraftigt för tredje kvartalet i följd. Avsevärd ökning av personalstyrkan sker också i sällanköpsvaruhandeln trots att prognosen inför kvartalet var betydligt lägre. Tillväxttakten på nyanställningar i handeln med motorfordon är den högsta sedan år 2000 när 62 procent av företagen ökar antalet anställda. Sysselsättningen ökar i partihandeln, men fortsätter däremot att minska tydligt i livsmedelshandeln. Arbetskraften ökar tydligt i tillverkningsindustrin, trots att prognosen inför kvartalet var mer dämpad. Antalet anställda ökar försiktigt i databranschen trots att förväntningarna inför kvartalet var tydligt positiva. I uppdragsverksamheten fortsätter sysselsättningen att tydligt öka i oförändrad takt. 2 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. 3
SYSSELSÄTTNINGEN forts. Förväntningarna om arbetsmarknaden i Stockholms näringsliv inför nästa kvartal är totalt sett fortsatt tydligt positiva. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i hela näringslivet för årets första kvartal mäter 22, vilket är marginellt lägre än motsvarande siffra inför fjärde kvartalet på 24. Utvecklingen för antal anställda i olika branscher Prognoserna skiljer sig något mellan olika branscher. Nyanställningar förväntas att fortsätta öka kraftigt i byggindustrin, handeln med motorfordon och uppdragsverksamheten. Tydlig ökning av arbetskraften förväntas också i tillverkningsindustrin, medan ökningen i partihandeln, sällanköpsvaruhandeln och databranschen kommer att ske i långsammare takt. I livsmedelshandeln väntas antalet anställda fortsätta minska tydligt under första kvartalet. Brist på arbetskraft och kompetent personal brukar öka för flertalet branscher i Stockholms län när arbetsmarknaden tar fart, men under fjärde kvartalet avtar problemen något. För hela näringslivet minskar andelen företag som noterar brist på arbetskraft från 25 till 19 procent. Under fjärde kvartalet är det särskilt företag verksamma i handeln med motorfordon som noterar brist, följt av uppdragsverksamheten och databranschen. För byggindustrin minskar andelen företag som noterar brist från 45 till 13 procent trots att antalet anställda fortsätter att kraftigt öka. För databranschen, som i sin helhet mattas av något under kvartalet, minskar andelen företag som noterar brist från 75 till 38 procent. Under förra högkonjunkturen var det särskilt företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten som drabbades. Brist på arbetskraft 4
HANDELN Handeln i Stockholms län fortsätter att växa i oförändrad takt under fjärde kvartalet. Konfidensindikatorn 3 bibehåller nettotal 30 från kvartalet före, vilket är högsta tillväxttakten sedan år 2007 och betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 14. Handeln i riket som helhet stärks något när konfidensindikatorn ökar från nettotal 25 till 27. De olika delbranscherna inom handeln utvecklas lite olika under kvartalet. Konfidensindikator för handeln Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandeln exklusive livsmedel och motorfordon, fortsätter att stärkas under kvartalet även om tillväxttakten avtar något. Konfidensindikatorn minskar från nettotal 32 till 25, vilket fortfarande är högre än genomsnittet sedan år 2000 på 22 och tyder på fortsatt god tillväxttakt. Försäljningsvolym och inköp av varor fortsätter att öka tydligt om än i långsammare takt än tidigare. Försäljningspriser och lönsamheten är oförändrade och varulagren ökar. Antalet anställda ökar tydligt under fjärde kvartalet, men väntas oförändrat under nästa. Prognosen för branschen framöver är fortsatt positiv. Handeln med motorfordon fortsätter att stärkas kraftigt. Konfidensindikatorn ökar från nettotal 35 till 59, vilket är nära rekordnoteringen sedan ett halvår tillbaka och betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 2. Tillväxttakten på inköp av varor är den högsta sedan undersökningen startade år 2000 och 91 procent av företagen anger att försäljningsvolymen ökar. Varulagren är oförändrade och lönsamheten ökar kraftigt. Antalet anställda ökar avsevärt under kvartalet, vilket också ökar utmaningen med att rekrytera rätt personal. 45 procent av företagen noterar brist på arbetskraft. Utsikterna för branschen framöver är fortsatt positiva. 3 Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två till tre nyckelfrågor, enligt en EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 5
HANDELN forts. Livsmedelshandeln i Stockholm stärks något under kvartalet, men i långsammare takt än tidigare. Konfidensindikatorn minskar från nettotal 10 till 6. Försäljningsvolymen är oförändrad och inköp av varor minskar. Antalet anställda fortsätter att minska tydligt, vilket förväntas fortsätta under nästa kvartal. Varulagren och försäljningspriser ökar medan lönsamheten minskar något. Förväntningarna för branschen under nästa kvartal är svagt positiva. Utvecklingen för partihandeln fortsätter att tydligt stärkas under fjärde kvartalet och konfidensindikatorn ökar från nettotal 32 till 34, vilket är högsta noteringen på tre år. Försäljningsvolymen och inköp av varor ökar tydligt och förväntas fortsätta öka kraftigt under nästa kvartal. Varulagren, lönsamheten och försäljningspriser fortsätter att öka under kvartalet. Antalet anställda fortsätter också att öka, vilket förväntas fortsätta under nästa kvartal. Utsikterna för branschen framöver är fortsatt positiva. Konfidensindikator för delbranscherna inom handeln i Stockholms län 6
BYGGINDUSTRIN Byggindustrins konfidensindikator stärks kraftigt från nettotal 19 till 54, vilket är högsta noteringen sedan år 2007 och högre än genomsnittet sedan år 2000 på -3. För riket som helhet stärks konfidensindikatorn från nettotal 1 till 19. Byggindustrin i Stockholms län hade under den förra högkonjunkturen åren 2006-2007 en särskilt stark utveckling i jämförelse med landet i stort. Situationen förändrades efter finanskrisen när högkonjunktur övergick i lågkonjunktur. Trots att många offentligt finansierade infrastrukturprojekt pågick i Stockholm, såsom Norra Länken, Citybanan och Norra Bantorget, vägde det inte upp inbromsningen av bostadsbyggandet. Branschen påverkades kraftigt av att byggandet av bostäder på kort tid avbröts till följd av den turbulens på bostadsmarknaden som följde efter finanskrisen. Den trögrörliga bostadsmarknaden har nu, i likhet med andra delar av näringslivet, tagit ordentlig fart igen. Företagen noterar tydligt ökat byggande, om än i något långsammare takt än kvartalet före. Kall vinter med mycket snö bidrog till att 26 procent av företagen noterade dåligt väder som en trång sektor under fjärde kvartalet. Enbart 15 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med halvåret och året före då motsvarande andel var 48 respektive 86 procent. I takt med ökad efterfrågan ökar anbudspriserna, men inte i samma omfattning som förväntades inför kvartalet. 75 procent av företagen anger att orderstocken ökar. Orderstocken, byggandet och anbudspriserna förväntas fortsätta öka under årets första kvartal, men inte i samma takt som tidigare. Med ökade aktiviteter ökar också företagens behov av arbetskraft. Antalet anställda fortsätter öka kraftigt under kvartalet, vilket förväntas fortsätta framöver. Med ökade nyanställningar ökar vanligtvis också problemen med att få tag på arbetskraft, men under fjärde kvartalet minskar istället problemen avsevärt. Enbart 13 procent av företagen noterar brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med kvartalet före då motsvarande andel var 45 procent. Byggindustrin ligger ofta sent i konjunkturcykeln, vilket kan förklara varför det tagit tid att vända den negativa utvecklingen trots att andra delar av näringslivet redan en längre tid har konstaterat god efterfrågan och tillväxt. Vidare är det historiskt sett vanligt att byggindustrin i storstäder, särskilt Stockholm, noterar större konjunktursvängningar än övriga delar av landet. Konfidensindikator för byggindustrin 7
TILLVERKNINGSINDUSTRIN Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin stärks tydligt från nettotal 6 till 21 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen sedan år 2000 och kan jämföras med genomsnittet sedan år 2000 på -3. 81 procent av företagen noterar att produktionsvolymen kraftigt ökar, vilket förväntas fortsätta under årets första kvartal. Enbart 33 procent av företagen anger efterfrågeläget som största hindret för att bedriva sin verksamhet, vilket kan jämföras med året före då motsvarande andel var 65 procent. Orderstocken ökar för första gången på nästan tre år och lönsamheten ökar tydligt. Antalet anställda ökar i snabbaste tillväxttakten på över två år, vilket förväntas fortsätta framöver. I takt med ökad anställning anger 30 procent av företagen att brist på arbetskraft är en trång sektor. Det är högsta noteringen sedan undersökningen startade år 2000. Hemmamarknaden utvecklas fortsatt relativt stabilt. Orderingången ökar och priserna stiger medan konkurrenssituationen försämras något. Orderingången förväntas fortsätta öka medan priserna prognostiseras sjunka under nästa kvartal. Exportmarknaden förbättras avsevärt under kvartalet. Priserna sjunker visserligen, men 78 procent av företagen noterar ökad orderingång. Konkurrenssituationen på exportmarknaden förbättras tydligt både inom och utanför EU. Orderingången förväntas fortsätta öka något framöver medan priser väntas sjunka. Efter en längre tids försvagning har den svenska kronan stärkts avsevärt gentemot de stora valutorna dollar och euro. Mindre valutor som tappar i värde under ekonomiskt turbulenta tider börjar ofta åter stiga i värde när världsekonomin visar tecken på återhämtning. För Sverige påverkas visserligen exporten till länder såsom Tyskland, Storbritannien och övriga Skandinavien på kort sikt negativt av en ökning av kronans värde eftersom varorna blir relativt dyrare, men grundfaktorerna bakom ökningen t ex ökat förtroende för Sverige i omvärlden väger tyngre för framtida handel och utveckling. Eftersom Sverige utgör en liten öppen ekonomi påverkas den svenska tillverkningsindustrin i hög utsträckning av den globala ekonomiska utvecklingen, inte minst i övriga Europa. Även om den svenska ekonomin utvecklas positivt är det också viktigt med ekonomisk stabilitet i de länder med vilka vi utövar handel. Det är därför oroväckande med osäkerheten kring statsfinanserna i flertalet europeiska länder samt USA. Om alltför många länder minskar sina utgifter avtar handeln, vilket drabbar små länder som Sverige hårt. Stockholmsföretag inom tillverkningsindustrin har tydlig koncentration inom telekom och läkemedel. Andra förutsättningar och trender för dessa produktbranscher kan förklara att tillverkningsindustrin i riket som helhet ibland utvecklas tydligt annorlunda än i Stockholms län. Under fjärde kvartalet ökar konfidensindikatorn för riket som helhet från nettotal 5 till 12. Konfidensindikator för tillverkningsindustrin 8
DATAKONSULTER OCH DATASERVICE Konfidensindikatorn för databranschen avtar tydligt under fjärde kvartalet från nettotal 46 till 27, vilket fortfarande är högre än genomsnittet sedan år 2000 på 22. Branschen visar fortsatt god tillväxt, men i långsammare takt än tidigare. Verksamheter inom databranschen i Stockholms län stod relativt väl emot den allmänna nedgången som följde efter finanskrisen år 2008 och branschen försvagades, kvartalsmässigt, enbart en gång. Konfidensindikatorn för riket som helhet minskar från nettotal 54 till 45 under fjärde kvartalet. Efterfrågan på företagens tjänster ökar, men i betydligt långsammare takt än tidigare. Visserligen anger 40 procent av företagen att efterfrågan fortfarande ökar, men samtidigt anger 27 procent att den minskar. Efterfrågan förväntas öka kraftigt under första kvartalet och på ett halvårs sikt förväntar sig 78 procent av företagen att efterfrågan ska öka. Försäljningspriserna fortsätter att sjunka i samma takt som tidigare och förväntas fortsätta sjunka något framöver. Lönsamheten ökar något medan volym på inneliggande uppdrag tydligt minskar. 62 procent av företagen anger fullt resursutnyttjande, vilket är högre än kvartalet före då motsvarande andel var 53 procent. I takt med att databranschens verksamheter har utvecklats starkare under en längre tid har också antalet anställda börjat öka försiktigt. Under fjärde kvartalet ökar visserligen antalet anställda, men inte i samma omfattning som förväntades inför kvartalet. Det kan till viss del förklaras av att företagen inte får tag på rätt kompetens. 38 procent av företagen i databranschen anger brist på arbetskraft, det vill säga att de inte får tag på expertisen eller funktionen de efterfrågar. Motsvarande andel kvartalet före var 75 procent. Antalet anställda förväntas öka något under årets första kvartal, men tillväxttakten är tydligt långsammare än tidigare kvartal. Under den senaste konjunkturnedgången minskade inte databranschen i Stockholm till de nivåer som gällde i samband med IT-kraschen i början av 2000-talet. En bidragande förklaring är att IT-företagen i Stockholm har lärt sig av misstagen och därför har bättre struktur och konkurrenskraft i dag. Dessutom är IT i högre grad integrerat i hela näringslivet än tidigare, vilket försvårar för företag att genomföra större neddragningar på området. Konfidensindikator för datakonsulter och dataservice 9
UPPDRAGSVERKSAMHETEN Utvecklingen för uppdragsverksamheten fortsätter stärkas kraftigt under årets fjärde kvartal och branschen visar stark tillväxt. Konfidensindikatorn ökar från nettotal 53 till 62, vilket är högsta tillväxttakten sedan år 2006 och betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 31. För riket som helhet ökar konfidensindikatorn från nettotal 54 till 62. Uppdragsverksamheten ingår i den stora tjänstesektorn och inkluderar bland annat revisionsfirmor, arkitektfirmor, advokatbyråer och reklambyråer. Branschen är av särskilt stor vikt för Stockholms län. Företagen anger att utvecklingen av verksamheten fortsätter att förbättras kraftigt under fjärde kvartalet. 60 procent av företagen noterar att efterfrågan på företagens tjänster ökar, vilken förväntas öka ytterligare under nästa kvartal. Volym på inneliggande uppdrag fortsätter att minska, men i långsammare takt än tidigare. Försäljningspriserna stiger något och förväntas fortsätta stiga framöver. Lönsamheten ökar försiktigt efter en längre period av minskning. Sysselsättningen fortsätter att öka under fjärde kvartalet. Antalet anställda har nu ökat fyra kvartal i följd och utvecklingen förväntas fortsätta i oförändrad takt under årets första kvartal. 55 procent av företagen noterar fullt kapacitetsutnyttjande, vilket kan jämföras med året före då motsvarande andel var 36 procent. I takt med att antalet anställda ökar tilltar också utmaningen med att hitta rätt personal. 39 procent av företagen noterar brist på arbetskraft och kompetens, vilket är högsta noteringen sedan år 2008. Under år 2008 klarade sig Stockholmskonjunkturen länge bättre än övriga landet och stod till viss del emot den inledande konjunkturnedgången. Den globala finanskrisen senare under året blev dock startskottet även för Stockholms nedgång. När finansiella bolagens verksamheter kraftigt försämrades, påverkades också den angränsande uppdragsverksamheten tydligt negativt. De flesta finansbolagen befinner sig i huvudstaden då Stockholm utgör Sveriges finansiella centrum. Även om fallet för uppdragsverksamheten gick fort i samband med finanskrisen har också återhämtningen skett på relativt kort tid. Vid en konjunkturnedgång i Sverige, med liten öppen ekonomi, drabbas vanligtvis den exportintensiva tillverkningssektorn först av minskad efterfrågan, produktion och sysselsättning. Efter en tid brukar de ekonomiska problemen flytta över till tjänstesektorn. Under den senaste konjunkturcykeln tyder däremot det mesta på att uppdragsverksamheten har klarat sig påtagligt lindrigt undan, mycket tack vare en fortsatt stark efterfrågan på hemmamarknaden. Det är en utveckling som varit särskilt gynnsam för Stockholms näringsliv. Konfidensindikator för uppdragsverksamheten 10